Bakgrund: Ortopedpatienternas postoperativa smärta hanteras och tillfredsställs inte tillräckligt med enbart farmakologisk behandling. Det finns därför en utmaning för sjuksköterskan kring hur den postoperativa smärtan ska hanteras. Smärtan definieras som en negativ, sensorisk och känslomässig upplevelse som inverkar negativt på patienten. Inom den postoperativa vården, omhändertas patienter efter genomgången ortopedisk operation, där den postoperativa smärtan uppenbaras Musiken är ett fenomen som kan vara ett lämpligt komplement till att minska den postoperativa smärtan. Musiken finns för att skapa en tillfredsställande omgivning för patienterna genom aspekter som lugn rytm, melodi, harmoni och avslappning. Genom att studera musikens effekt på ortopedpatienternas smärta, kan musikens användbarhet identifieras. Syfte: Syftet var att beskriva musikens effekt på ortopedpatienters postoperativa smärta. Metod: Den valda metoden var en allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017). Studien baserades på 9 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarnas kvalitet granskades enligt Willman et al. (2011) granskningsmall. Dataanalysen genomfördes i enighet med Fribergs (2017) steg för analys. Resultat: Analysen framtog två rubriker: Musikens effekt på smärtintensitet och Musikvalets betydelse för effekten. Studien visade att musiken har en effekt på den postoperativa smärtan i vissa fall. Det finns även studier som påvisar att musikens effekt inte har en påverkan. Slutsats: Studien visar på att musikens effekt kan ha en positiv inverkan, men att det även finns bevis på att musikens effekt även inte har någon effekt på den postoperativa smärtan. Musiken kan vara användbar för sjuksköterskan inom hälso och- sjukvården.

Bakgrund: Flertalet människor världen över lever någon gång med kroniska tillstånd som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och långvarig fysisk smärta. Erfarenheterna av att leva med kroniska sjukdomar i allmänhet kan bestå av en vardag fylld med trötthet, ensamhet, ledsamhet och hopplöshet. Personer med långvarig fysisk smärta skulle kunna ha liknande erfarenheter. Antalet personer med långvarig fysisk smärta har ökat de senaste åren och många sjuksköterskor känner en osäkerhet kring vårdandet av dessa personer. Denna litteraturstudie kan bidra med en grund till förståelse för dessa personers livsvärld vilket kan hjälpa sjuksköterskan att bidra till en förbättring av deras livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers erfarenheter av att leva med långvarig fysisk smärta med fokus på livskvalitet. Metod: En litteraturstudie grundad på nio vetenskapliga artiklar. Vid analysen av datan användes integrerad analys. Resultat: I resultatet har följande kategorier utformats: Erfarenheter av påverkad fysisk livskvalitet, erfarenheter av påverkad psykisk livskvalitet, erfarenheter av påverkan på arbetslivet och erfarenheter av påverkad social livskvalitet. Slutsats: Resultatet visade att personer med långvarig fysisk smärta upplever negativ påverkan på livskvaliteten på grund av sin smärta. Erfarenheten av att leva med långvarig smärta kan i många avseenden liknas vid hur det är att leva med kroniska sjukdomar. Smärtan påverkar hela personens livsvärld där kroppen är i centrum för erfarenheterna.

No description available.

Bakgrund: Postoperativ smärta är vanligt förekommande hos patienter som genomgått någon form av kirurgiskt ingrepp. Enligt tidigare studier uppger ungefär hälften av dessa att de inte erhållit tillfredsställande smärtlindring. Underbehandlad smärta kan leda till försämrad återhämtning och förlängd vårdtid för patienterna. Utöver detta är smärta ofta tätt sammankopplat med lidande. Allt detta påvisar att det finns ett behov av fler metoder för att lindra smärta postoperativt. Komplementära metoder har visats kostnadseffektiva för sjukvården och riskfria för patienterna. Musik kan verka avslappnande genom att fungera som en distraktion, och är därför intressant ur smärtlindrings synpunkt. Syfte: Att undersöka effekten av musik som smärtlindringsmetod vid postoperativ smärta hos vuxna patienter inneliggande på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med tolv inkluderade artiklar. Dessa återfanns genom sökning i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Utav de tolv inkluderade studierna fann tio stycken en statistisk signifikant lägre nivå av självskattad smärta hos interventionsgruppen som fick lyssna på musik gentemot kontrollgruppen. Tre studier av dessa tio hade dock inte en statistiskt signifikant skillnad vid alla sina mättillfällen. De två resterande studierna noterade ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Utav de fyra studierna som undersökte analgetikakonsumtion fann två statistiskt signifikant lägre användning av analgetika hos interventionsgruppen. De andra två studierna erhöll ej någon statistisk signifikant skillnad. Slutsats: Musik visade sig ha positiv effekt på självskattad postoperativ smärta hos vuxna patienter inneliggande på sjukhus. Musik kan därför anses inneha klinisk relevans och kan således användas som en komplementär smärtlindringsmetod. Angående musikens effekt med avseende på analgetikakonsumtion kan ingen slutsats dras. / <p><strong>Abstract [sv] </strong></p><p><strong>Bakgrund: </strong>Postoperativ smärta är vanligt förekommande hos patienter som genomgått någon form av kirurgiskt ingrepp. Enligt tidigare studier uppger ungefär hälften av dessa att de inte erhållit tillfredsställande smärtlindring. Underbehandlad smärta kan leda till försämrad återhämtning och förlängd vårdtid för patienterna. Utöver detta är smärta ofta tätt sammankopplat med lidande. Allt detta påvisar att det finns ett behov av fler metoder för att lindra smärta postoperativt. Komplementära metoder har visats kostnadseffektiva för sjukvården och riskfria för patienterna. Musik kan verka avslappnande genom att fungera som en distraktion, och är därför intressant ur smärtlindrings synpunkt. </p><p></p><p><strong>Syfte: </strong>Att undersöka effekten av musik som smärtlindringsmetod vid postoperativ smärta hos vuxna patienter inneliggande på sjukhus. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>En litteraturöversikt genomfördes med tolv inkluderade artiklar. Dessa återfanns genom sökning i databaserna PubMed och CINAHL. </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat: </strong>Utav de tolv inkluderade studierna fann tio stycken en statistisk signifikant lägre nivå av självskattad smärta hos interventionsgruppen som fick lyssna på musik gentemot kontrollgruppen. Tre studier av dessa tio hade dock inte en statistiskt signifikant skillnad vid alla sina mättillfällen. De två resterande studierna noterade ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Utav de fyra studierna som undersökte analgetikakonsumtion fann två statistiskt signifikant lägre användning av analgetika hos interventionsgruppen. De andra två studierna erhöll ej någon statistisk signifikant skillnad. </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Slutsats: </strong>Musik visade sig ha positiv effekt på självskattad postoperativ smärta hos vuxna patienter inneliggande på sjukhus. Musik kan därför anses inneha klinisk relevans och kan således användas som en komplementär smärtlindringsmetod. Angående musikens effekt med avseende på analgetikakonsumtion kan ingen slutsats dras. </p>

Ambulanssjukvården är i ständig utveckling. Det som en gång var taxiverksamhet är idag en avancerad akutsjukvård som bedrivs utanför sjukhusen. Ambulanspersonal möter dagligen olika utmaningar och svårigheter i sitt yrke. En särskild utmaning är då de ställs inför att möta barn. År 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige. Denna stärker barnets rättigheter, inte bara i samhället utan även i sjukvården. Smärtlindring för barn fortsätter att vara undermålig. Tidigare forskning har främst fokuserat på föräldrars eller ambulanspersonalens upplevelse vid omhändertagandet av barn. Därigenom uteblir barnets egna unika perspektiv och berättelser. Syftet är att belysa barnets upplevelser av smärta och smärtlindring i en prehospital kontext. En kvalitativ design användes och tio ostrukturerade narrativa intervjuer med barn genomfördes. Dessa analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen genererade en huvudkategori, tre generiska kategorier och sju subkategorier. Essensen av resultatet är den smärtsamma händelsens aspekter. Det är en mångfacetterad upplevelse att för barn drabbas av smärta. Negativa känslor skapas av smärtan och gör att barnet upplever ett lidande. Smärtlindringen upplever barnet är effektiv och baseras både på omvårdnad och farmakologi. Barnets strategier vid smärtlindring prehospitalt liknar de som används av barn intrahospitalt. Upplevelsen av mötet med ambulanspersonal har även likheter med hur vuxna patienter beskriver fenomenet. Det behövs mer forskning på barn avseende det prehospitala omhändertagandet, främst kvalitativ för att få mer nyanser av deras upplevelse. Genom en ökad förståelse om barnets smärtupplevelse och dess syn på smärtlindring kan omhändertagandet av smärtpåverkade barn förbättras. Ambulanssjuksköterskan bör fokusera på att inge trygghet i situationer då barnet upplever smärta för att skapa förutsättningar för en effektiv smärtlindring.

Professionen av grundutbildad sjuksköterska innefattar arbetet att vårda patientermed olika sorters sjukdomstillstånd på ett adekvat sätt. Den långvariga smärtan ärett sjukdomstillstånd som har en betydande utbredning i Sveriges befolkning. Detta är en av de vanligaste orsakerna patienter uppsöker sjukvården, eftersom be-hovet av vård för det sjukdomstillståndet är stort. Patienter som lider av den lång-variga smärtan finns i alla vårdenheter och är i behov av personalens stöd. Syfte: Att belysa patientens upplevelser av långvarig smärta i det dagliga livet. Metod:Litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes. Databaser CINAHL och PubMed söktes igenom där totalt tio relevanta artiklar hittades och användes i lit-teraturöversiktens resultat. Samtliga artiklar var av kvalitativ metod och analyse-rades enligt Friberg (2017). Resultat: Två teman med två kategorier för respek-tive tema har framkommit. Det första temat är: det förändrade dagliga livet, där kategorierna är: fysisk och psykisk påverkan, samt förändrade sociala relationer.Det andra temat är: att hantera smärtan, där kategorierna är: olika copingstrategieroch behov av vårdkontakter. Slutsats: Den långvariga smärtan är ett brett ämne,där alla aspekter i dagligt liv påverkas. Patienters upplevelser är en värdefull källatill fenomenet därför att det ger en fördjupad kunskap av den långvariga smärtan. / The profession of basic trained nurses includes the work of taking care of patientswith different types of states of ill-health on an adequate way. The chronic pain isa state of ill-health that has a wide spreading in the Swedish population. This isone of the most common reasons that patients search medical care, because theneed of care for this state of ill-health is great. Patients that suffer of chronic painexist in all the health-care units and need support from the nursing staff. Aim: To shed light on the patients' experiences of chronic pain in daily life. Method: A lit-erature review with a qualitative approach was implemented. The data bases CI-NAHL and PubMed were searched through, where totally ten articles were found and used in the results of the literature review. All the articles were of qualitativemethod and analysed according to Friberg (2017). Results: Two themes alongwith two categories for respective theme have emerged. The first theme is: thechanged daily life, where the categories are: physical and psychological influence.The second theme is: to handle the pain, where the categories are: various copingstrategies and the need of contacting a health centre. Conclusion: The chronic pain is a broad subject, where all the aspects of daily life are affected. The pa-tients' experiences are a valuable source of knowledge because it offers an in-depth understanding of the chronic pain.

Handen har en mycket central roll för människans funktion och benämns ofta som hjärnans förlängning mot världen. Huvudsyftet inom handkirurgi är att vid skador, återskapa handens funktion för att förbättra människans livskvalité. De flesta operationer inom handkirurgi sker i någon form av lokalanestesi och majoriteten kräver blodtomhet i operationsområdet. Dagens former av lokalanestesi medför vissa begränsningar av operationstiden då trycket av blodtomhetsmanschetten orsakar smärta och obehag för patienten. Då det vid vissa handkirurgiska operationer är av stor fördel för operationsresultatet att patienten är vaken och vid uppmaning aktivt kan medverka vid operationen är det bra med vaken patient och därför bra om generell anestesi kan undvikas. Genom att bedöva patienten med en buffrad lokalbedövningsblandning med adrenalin kan patienten bli bedövad samtidigt som blodtomhet uppnås i operationsområdet, patienten behåller sin rörelseförmåga och kan på så sätt medverka vid operationen. Denna metod kallas Wide Awake. Syftet: Syftet med denna studie var att jämföra patientens smärtskattning vid Wide Awake lokalbedövningsmetod och den nuvarande lokalbedövningsmetoden som används vid handkirurgiska kliniken, samt beskriva patientens smärtupplevelse vid båda metoderna. Metod: Studien utfördes som en pilotstudie med både kvalitativ och kvantitativ ansats, en så kallad mixad metod. Tjugo forskningspatienter följdes under operationsprocessen med numeriskt kvantitativt protokoll där smärtskattningsdata samlades in och analyserades enligt Mann-Whitney U test. Ett uppföljande samtal dagen efter operation gjordes och sammanställdes med en manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Studien visar på en skillnad i smärtupplevelse där patienter som opereras i Wide Awake lokalbedövningsmetod upplever mindre smärta och obehag än patienter som opereras i nuvarande lokalbedövningsmetod. Slutsats: Slutsatsen av denna studie visar på att Wide Awake är en bedövningsform som är lindrigare ur smärtsynpunkt för patienten vid mindre handkirurgiska ingrepp än den nuvarande traditionella lokalbedövning som används idag på handkirurgiska kliniken.

Ischemisk hjärtsjukdom, eller koronar hjärtsjukdom, är en folksjukdom i hela världen. Sjukdomen yttrar sig vanligen som angina (stabil eller instabil), eller som akut hjärtinfarkt. Patienter som vårdas för ischemisk hjärtsjukdom drabbas ofta av oro, stress och smärta i samband med undersökningar och behandlingar. En följd kan vara ökad risk för komplikationer, fördröjd återhämtning och förlängd sjukhusvistelse. För sjuksköterskan är det betydelsefullt att finna evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för denna patientgrupp. Av den anledningen är det viktigt att undersöka om musik, när den används i omvårdnaden av patienter med ischemisk hjärtsjukdom, kan påverka symptomen. Syftet med studien var att belysa musikens effekter på oro, stress och smärta i samband med olika undersökningar och ingrepp hos patienter med ischemisk hjärtsjukdom. Den metod som valdes var litteraturöversikt. Femton originalartiklar publicerade från år 2006 och framåt ingick i arbetet. Resultatet visade på att musik kunde minska oro, stress och smärta både i samband med diagnostiska undersökningar och vid invasiva ingrepp. I tre studier sågs minskad grad av oro i samband med hjärtkateterisering, koronarangiografi eller kardiell datortomografi. Fem av studierna uppmätte lägre grad av oro vid PTCA eller öppen hjärtkirurgi, och i två studier uppmättes ökad avslappning/minskad stress. Även minskad postoperativ smärta efter öppen hjärtkirurgi sågs i fem studier. Slutsatsen var att musik kunde ge ökad avslappning och ökat välbefinnande, verka avstressande och lugnande samt minska postoperativ smärta för patienter med ischemisk hjärtsjukdom i samband med undersökningar och ingrepp. Det kunde vara viktigt för effekten att lyssnaren själv fick välja musik. Musik kunde vara en nyttig och effektiv omvårdnadsåtgärd, som också är säker, kostnadseffektiv och enkel för sjuksköterskan att implementera i vården av patienter med ischemisk hjärtsjukdom.

Missbruk är ett allvarligt hälsoproblem och World Health Organization rapporterar att det finns omkring 15,3 miljoner drabbade världen över. För den som missbrukar kan detta medföra känslor av kaos, ensamhet, skuld, skam och stigmatisering. Dessa människor har komplexa behov av vård och sociala insatser vilket kan skapa svårigheter för sjukvårdspersonal. Otillräcklig smärtlindring inom vården är ett stort och väldokumenterat problem som kan bli än mer komplext när patienten har ett pågående eller tidigare missbruk. Både adekvat bedömning av smärtproblematik samt förmåga att upptäcka drogmissbruk måste ske för att en effektiv smärtbehandling ska kunna ges. Det är vanligt förekommande att sjuksköterskor inom akutsjukvården gör dessa bedömningar, vilket kan upplevas problematiskt varav dessa sjuksköterskor är i behov av stöd och konsultationer från specialistutbildad personal samt evidensbaserade riktlinjer. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med smärta och samtidigt pågående missbruk, inom akutsjukvården i Sverige. En kvalitativ ansats användes med individuella semistrukturerade intervjuer som design. En semistrukturerad intervjuguide framställdes med sju övergripande frågor för att strukturera intervjuns förlopp. Som val av analysform användes en kvalitativ innehållsanalys i enlighet med Graneheim och Lundman. Totalt nio sjuksköterskor med erfarenhet av arbete inom akutsjukvård från två olika delar av Sverige deltog i studien. Analysen av den insamlade informationen resulterade i fyra huvudkategorier vilka var “känsloladdat möte”, “praktiska faktorer”, “Organisatoriskt stöd” och “generell värdegrund”. Deltagarna beskrev att mötet med patienter med missbruk kunde ge upphov till starka och varierande känslor samt att flertalet yttre såväl som inre faktorer påverkade mötet och vården. Möjlighet att kommunicera med patienten, tillit, arbetsmiljön och riktlinjer var exempel på yttre faktorer vilka kunde hindra eller hjälpa i vården av dessa patienter. Även brist på kunskap hos vårdpersonalen eller stigman och fördomar upplevdes påverka omvårdnad och behandling. Akutsjuksköterskor upplever frekvent ett glapp mellan de krav som ställs på deras profession och tillgängliga resurser i form av organisatoriskt stöd, kompetens och möjlighet till kommunikation. Det har visats i flertalet studier genom ett brett spektrum av situationer och patientkategorier. Denna studie har visat på ytterligare ett område där det saknas tillgängliga resurser för att kunna utöva korrekt, säker och god vård.

Bakgrund:En betydande del av befolkningen lider av långvarig smärta. Smärtan påverkar patientens hälsorelaterade livskvalitet. Sjuksköterskan har ett professionellt ansvar i mötet med patienter med långvarig smärta. Syfte:Syftet var att beskriva mötets betydelse mellan sjuksköterska och patienter med långvarig smärta samt aspekter av hälsorelaterad livskvalitet. Metod:Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Sökningen utfördes med databaserna PubMed och Cinahl med hjälp av sökord. Kvalitetsgranskningen skedde utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats. Efter kvalitetsbedömningen bedömdes 15 artiklar kvalificera sig för resultatdelen. Därefter utfördes en innehållsanalys. Resultat:Fyra teman utkristalliserades: Fysiska aspekter, Psykiska aspekter, Existentiella aspekter och Psykosociala aspekter. Utifrån detta framkom två huvudfynd: Långvarig smärta påverkar patientens upplevda hälsorelaterade livskvalitet på många sätt. Sjuksköterskans bemötande påverkar patientens upplevelse av hälsorelaterad livskvalitet. Slutsats:Mötet med sjuksköterskan har betydelse för patienter med långvarig smärta och aspekter av hälsorelaterad livskvalitet. Betydelsen kan vara positiv eller negativ. Kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten samt bemötandet var mycket viktigt.