<p>Validerat; 20130414 (global_studentproject_submitter)</p>

Bakgrund: Kronisk smärta är ett folkhälsoproblem i Sverige och globalt som medför stort lidande, beroende, biverkningar samt höga sjukvårdskostnader. Musik är en ickefarmakologisk intervention som har visat smärtlindrande god effekt på kronisk smärta. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa kunskapen om musik som intervention för att lindra kronisk smärta. Metod: Studien har genomförts som en integrerad litteraturöversikt och har utgått från två frågeställningar: I vilken utsträckning kan musik lindra kronisk smärta och hur genomförs interventionen. Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativa och kvantitativa ansatser som svarar mot syftet och frågeställningarna inkluderades. Resultat: Resultatet visade att musik har smärtstillande effekt på kronisk smärta. Självvald och klassisk musik hade störst effekt på patienters smärta. Slutsats: Litteraturöversikten visade att musik som icke- farmakologisk intervention har god smärtlindrande effekt på kronisk smärta, främjar välbefinnande, livskvalitet samt kan minska behovet av analgetika. Författarna anser att musik kan vara ett effektivt komplement till den farmakologiska smärtbehandlingen som kan implementeras av sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet.

Bakgrund: Smärta är en individuell upplevelse som är svår att påvisa och estimera till skillnad från andra prover inom sjukvården. Opioider är den främsta behandlingsmetoden för patienter som lider av akut och svår smärta, vilket vid överadministrering kan bidra till utveckling av missbruk. Smärta hos patienter med opioidmissbruk kan vara mer svårskattad och bidrar vanligtvis till fel och/eller underbehandling. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av att smärtlindra patienter med opioidproblematik.Metod: En allmän litteraturöversikt med en systematisk sökstrategi genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL vilket slutligen resulterade i tio inkluderade vetenskapliga orginalartiklar. Nio artiklar hade en kvalitativ ansats och en med kvantitativ ansats, vilka analyserades med en integrerad analys. Resultat: Resultatet innefattade två huvudteman och fem subteman. Sjuksköterskorna upplevde en bristande kunskap inom smärtlindring för patienter med opioidmissbruk, vilket ofta resulterade i underbehandling av deras smärta. Ytterligare faktorer som påverkade smärtbehandlingen negativt för patienterna sjuksköterskans brist på tillit och förståelse för deras livssituation och opioidberoende. Slutsats: Kunskapsbristen i att smärtlindra patienter med ett opioidmissbruk bland sjuksköterskor är stor trots den regelbundna användningen av opioider. Brist på tydliga gemensamma riktlinjer i kombination med bristfällig utbildning inom läkemedel och missbruk, leder till både bristande patientbemötande och fel- och/eller underbehandling.

Bakgrund: Runt 80% av befolkningen upplever någon gång i livet ländryggssmärta. Idag finns en mängd olika behandlingsåtgärder för ländryggssmärta såsom stabilitetsträning, motorisk kontroll träning och aerob träning. Marklyft är en traditionell övning inom idrott och fysträning som allt mer används inom ryggrehabilitering Syfte: Denna litteraturstudie hade som syfte att sammanställa den aktuella forskningen gällande marklyfts effekt på smärta, självskattad funktion och fysiologisk funktion för patienter med ländryggssmärta. Metod: En litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, Web of Science, Sportdiscus, CINAHL, Science Direct och Scopus. Resultat: Totalt inkluderades 4 RCT-studier, dock var samtliga studier från samma forskargrupp och inkluderade samma deltagare. En studie påvisade att marklyft hade signifikant förbättring på smärta, två studier visade att marklyft hade en signifikant skillnad i att öka självskattad funktion, två studier visade signifikanta fysiologiska förändringar i form av förbättring i fysiska test respektive ökad tvärsnittsyta för multifiderna inom gruppen. Vad gäller gruppskillnader fanns det signifikanta skillnader i PSFS, plankan och testbatteriet i motorisk kontroll mellan marklyft- och Low Load Motor Control-gruppen (LMC) med fördel till LMC-gruppen. Konklusion: Resultatet indikerar att marklyft kan ha goda effekter på smärta, självskattad funktion och fysiologisk funktion. Interventionerna anses vara likvärdiga i nästintill alla avseende för att behandla patienter med nociceptiv mekanisk ländryggssmärta. Dock är resultatet av studierna från samma deltagargrupp och mer forskning krävs för att kunna dra en mer generell slutsats.

Bakgrund: Bensår definieras som ett öppet sår beläget nedanför knät där venös etiologi är vanligast. Patienter med smärtsamma venösa bensår upplever smärta i samband med omläggning samt en ständigt närvarande bakgrundssmärta som är en stor del av deras lidande. Enligt Katie Erikssons teori har lidandet tre dimensioner; erfarenheten av lidandet i samband med sjukdom, lidandet i samband med vårdsituationen och upplevelsen av lidandet i relation till det egna livet. Syfte: Beskriva patienters erfarenheter av lidandet i samband med smärtsamma venösa bensår. Metod: En integrativ litteraturstudie enligt Whittemore och Knafl inkluderande studier av kvalitativ, kvantitativ samt mixad metod. Inklusionskriterierna var studier som handlar om vuxna patienter med venösa bensår. Samtliga studier hade godkännande av etisk kommitté, vilket var ett krav för att få vara med i denna litteraturstudie.Resultat: Smärtsamma venösa bensår orsakar lidande. De venösa bensåren begränsar livetfysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt samt har negativ inverkan på individernas upplevda hälsorelaterade livskvalitet. De upplever förlust av autonomi vilket föder ett behov att återskapa självständighet och det sker genom tilltro till sin egen förmåga (self-efficacy). Patienter utvecklar strategier för att undvika nya sår, förnyad smärta och nytt lidande. Slutsats: Lidandet i samband med venösa bensår är unikt för varje individ. Distriktssköterskor vårdar inte bara såret utan en person utifrån fysisk, psykisk, social och ekonomisk existens. Individer med venösa bensår klarar sig bättre om de har tilltro till sin egen förmåga.

Bakgrund: Procedurrelaterad smärta och oro är vanligt hos barn och något som ofta är underdiagnostiserat och underbehandlat. Oro och smärta vid stickprocedurer är något som kan få långsiktiga konsekvenser vid framtida liknade procedurer. Sjuksköterskan som möter dessa barn kan genom olika typer av strategier hjälpa barnet till att potentiellt minska den procedurrelaterade smärtan och oron.    Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors väl fungerande strategier för att minska smärta och/eller oro hos barn vid stickrelaterade procedurer.  Metod: En observationsstudie med kvantitativ ansats med icke-experimentellt prospektivt tvärsnitt. I studien genomfördes observationer av sjuksköterskor och barn mellan 4–16 år på två olika barnavdelningar samt självskattning av barnets oro respektive smärta.   Resultat: I studien sågs en signifikant skillnad i självskattad smärta (p=0,003), men ingen signifikant skillnad i självskattad oro (p=0,306). Detta oberoende av vilka och hur många strategier sjuksköterskan använde sig av. Totalt använde sig sjuksköterskorna av 9–17 strategier per barn (median 9,5). Ingen större skillnad kunde påvisas mellan de två avdelningarna.  Slutsats: Det finns ett flertal strategier som kan användas för att lindra smärta och oro vid stickprocedurer hos barn. Flera utav dessa har visat sig effektiva. Studien visar att strategier kopplat till bemötande är de strategier som sjuksköterskan använder sig av mest. Det går dock inte att avgöra vilken specifik strategi som haft störst betydelse för att minska smärta och oro. / Background: Procedural pain and anxiety is common in children and something that is often under diagnosed and under treated. Anxiety and pain in needle-related procedures is something that can lead to long term consequences in future similar procedures. Nurses who encounter these children can, through different types of strategies, help the child to potentially reduce procedural pain and anxiety.   Aim and objectives: The aim of this study was to investigate how nurses used interventions that were well functioning to reduce the level of pain and/or anxiety in children who underwent needle-related procedures.   Design/method: An observational cross-sectional study with a quantitative approach with non-experimental prospective. The study performed observations of nurses and children age 5–16 years in two different pediatric wards where self-reported pain and anxiety were measured.    Results: The study showed a significant difference in self-reported pain (p=0,003), but no significant difference i self-reported anxiety (p=0,306). Independently of which and how many strategies the nurses applied. In total, the nurses applied 9-17 strategies per child (median 9,5). A greater difference between the two children’s wards could not be showed.  Conclusion: There are several strategies that can be used to reduce pain and anxiety during needle-related procedures in children. Many of these have shown to be effective. This study shows that strategies related to encountering are the ones most frequently used by nurses. However, it is not possible to determine which one of the specific strategies that has been most effective to reduce pain and anxiety. Keywords: Adolescents, Anxiety, Child, Needle-related procedures, Pain, Self-reported pain instrument

Bakgrund; Att leva med en dödlig sjukdom som cancer är svårt och påfrestande upplevelse, och forskning har visat att personer med cancer lider av både fysiskt och psykisk smärta. Syfte; Denna litteraturstudies syfte var att beskriva personers upplevelser av smärtlindrande behandling under palliativ vård vid cancer. Metod; Litteraturstudien genomfördes med 12 artiklar med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat; Analysens resulterade i fem kategorier som beskriver personers upplevelser av den smärtlindrande behandlingen som ges under palliativ vård vid cancer: Att känna oro och rädsla över farmakologisk smärtlindring, Att uppleva farmakologisk smärtlindring som enda tillgängliga alternativ, Att smärtlindring främjar hälsa och livskvalitet, Att uppleva bristande smärtkontroll och biverkningar av smärtlindring och Att hitta egna strategier att lindra smärta. Slutsats; Smärtlindrande behandling hade stor betydelse för personer med cancersmärta. Personer upplevde att smärtlindringen möjliggjorde att uppleva välbefinnande och ökad självständigheten. Genom att tillhandahålla effektiv smärtlindring kunde personer leva och dö med värdighet. Mer forskning inom detta område är viktigt för att få djupare förståelse.

Bakgrund: Ett hudsår definieras som en skada på hudens ursprungliga fysiologi. När ett sår uppstår påbörjas sårläkningsprocessen, denna fas är indelad i fyra olika delar: koagulationsfas, inflammationsfas, nybildningsfas och mognadsfasen. För behandling av sår-relaterad smärta finns det både farmakologiska och icke farmakologiska åtgärder som används. Ett exempel på en icke farmakologisk åtgärd är VR. VR har visat god potential till att minska smärta vid olika medicinska åtgärder. Användningen av digitalisering inom vården har god potential att utveckla omvårdnaden. Vården kommer ständigt med nya behandlingar och metoder. Vision eHälsas mål är att Sverige ska bli ett av de ledande landen inom användningen av digitalisering inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva den smärtlindrande effekten av VR (Virtual Reality) hos vuxna patienter som lider av smärtor i samband med omläggning av sår. Metod: Denna studie gjordes som en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats, litteraturöversikten är baserad på studier med kvantitativ metod. Artiklarna som användas i resultatet är tagna ifrån CINAHL och PubMed. En artikel är tagen från CINAHL och sex artiklar från PubMed. Samtliga artiklar har granskats med hjälp av en granskningsmall för kvantitativa studier. Resultat: Resultatet grundar sig i sju utvalda artiklar, sex av dessa artiklar har en kvantitativ metod och den resterande har en mixad metod. Analysen resulterade i att det bildades tre kategorier som var: “Användningen av VR som en icke farmakologisk metod kombinerat med en farmakologisk metod”, “Användningen av VR som en icke farmakologisk metod utan kombination med farmakologisk metod” och “God smärtlindrande effekt av VR ökar viljan hos patienter att använda metoden vid framtida såromläggningar”. Slutsats: Litteraturöversikten visar på VR:s goda smärtlindringseffekt vid såromläggningar hos vuxna patienter. Med hjälp av VR kan såromläggningen förbättras utifrån patientens subjektiva upplevelse av momentet samt att det kan leda till ökad vårdkvalitet, effektivitet och förbättrad smärtbehandling.

Introduktion/Bakgrund: Bukkirurgi är en av de mest smärtsamma typer av kirurgi och patienterna upplever svår postoperativ smärta. Smärta delas in i mild- medelsvår- och svår smärta. Andningsövningar och massage är icke-farmakologiska interventioner som används för att komplettera medicinska interventioner. Otillräcklig smärtlindring postoperativt kan leda till fördröjd återhämtning och kronisk postoperativ smärta. Sjuksköterskan är nyckelpersonen i den postoperativa vården och bär ansvaret för sin kunskap.  Syfte: Belysa patienters upplevelser av postoperativ smärta samt smärtlindring efter bukkirurgi. Metod: Litteraturstudien har följt Rosèns granskningsprocess utifrån ett induktivt förhållningssätt. Databassökningar är utförda på Cinahl och PubMed. I litteraturstudiens resultat inkluderades sju artiklar (en kvalitativ och sex kvantitativa). Kvalitetsgranskningen genomfördes med hjälp av Forsbergs &amp; Wengströms  granskningsmallar. Resultat: Fem kategorier skapades: Postoperativ smärta kan ändras över tid, faktorer som påverkar upplevelsen av postoperativ smärta, konsekvenser av postoperativ smärta, betydelsen av smärtlindring och betydelsen av information. Slutsats: Postoperativ smärta är en subjektiv upplevelse och varje individ påverkas på olika sätt. Det finns omständigheter som minskar och förstärker smärtan. Majoriteten av patienterna upplevde god tillfredsställelse med postoperativ smärtlindring.

Studien avsåg undersöka psykoterapeuters upplevelse av interpersonella mönster hos personer som sökt samtalsbehandling för vulvasmärta.