Bakgrund: När barn besöker sjukhus är det vanligt att nålrelaterade procedurer genomförs. Barn kan uppleva procedurerna obehagliga och smärtsamma. Det finns olika metoder för att minskaobehaget och smärtan, exempelvis med hjälp av trygghetsfaktorer, distraktionsmetoder och lokalsmärtlindring. Syfte: Syftet med studien var att studera effekter av omvårdnadsåtgärder i samband mednålprocedurer för att lindra procedurrelaterad smärta hos barn. Metod: En litteraturstudie där åtta kvantitativa experimentella studier med kontrollgruppundersöktes. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Effektmåttet beskrevs medCohen’s d. Resultat: Samtliga åtta studier visade god effekt gällande distraktionsmetoder. Såpbubblor,distraktionskort samt kyla kombinerat med vibration hade hög effekt medan lokalbedövandekräm och föräldrars närvaro hade medelhög effekt. Konklusion: Ett effektivt sätt att förebygga smärta var med lokalbedövande kräm, kyla kombineratmed vibration samt distraktionsmetoder. Föräldrars närvaro och sjuksköterskans information införproceduren underlättade situationen. / Background: Children visiting hospital are often undergoing various procedures including needles. Children may experience the procedures as painful and unpleasant. There are differenttypes of measures to relieve the pain and discomfort. With topical anesthesia, safety factors anddistraction methods the pain can be relief. Aim: The aim of the study was to investigate the effects of nursing measures in relation withneedle procedures to relieve procedural pain in children. Methods: A literature study in which eight quantitative experimental studies with a controlgroupwere examined. Searches were performed in Cinahl and Pubmed. The power measure wasdescribed with Cohen’s d. Results: All eight studies showed a good effect regarding distraction methods. Soap bubbles,distractioncards and cold combined with vibration had a high effect, while local anesthetic creamand parents' presence had a medium effect. Conclusion: An effective way to reduce procedural pain was to use local anesthetic cream, coldcombined with vibration and distraction methods. Parents’ presence and information from the nursebefore the procedure facilitated the situation.

Syftet med denna studie var att beskriva hur kristna invandrarkvinnor från Mellanöstern med långvarig smärta upplever sin hälsa i relation till sin andliga tro samt betydelsen av att fysioterapeuten bemöter andlighet. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor som var eller hade varit aktuella hos fysioterapeut inom primärvården på grund av långvarig smärta. Två teman framkom ur analysen av materialet som genomfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Dessa är; 1) Smärtlindring genom sin tro och Vårdmöte med värdighet och respekt. Till dessa teman fanns kategorierna Hopp och mening, Vikten av trosutövande/ritualer, Genuint intresse och lyhördhet hos fysioterapeuten samt Fysioterapeutens förförståelse kring andlighet. En stark inre tro på en kärleksfull Gud ger stöttning, trygghet och hopp för många patienter. Tron ger mening åt lidandet och fungerar som ett känslomässigt stöd i vardagen och hjälp att hantera smärta. Kvinnorna beskriver att smärta och irritation minskar när de ber och att delta i gudstjänst i kyrkan får både kropp och själ att må bra. Det råder delade meningar om huruvida fysioterapeuten bör bemöta andlighet. Det upplevs viktigt men samtidigt individuellt beroende på fysioterapeutens egna värderingar och förståelse. Andlighet och vård ses som separata resurser och det finns en tveksamhet och okunskap kring hur dessa resurser kan integreras. Att fysioterapeuten är intresserad och lyhörd och respekterar olika behov och förväntningar är viktigt. Med tanke på resultatet i denna studie och tidigare forskning om relationen andlighet och hälsa vill författaren framföra följande: Andlighet/religion kan fungera som en stark medicin, inte minst för personer med långvarig sjukdom och smärta. Att kunna göra en andlig/religiös bedömning och att erhålla information om hur patienten ser på hälsa, sjukdom och vård bör ingå i fysioterapeutens kompetens. Andlig/religiös kompetens behövs för att kunna ge en personcentrerad vård i vårt mångkulturella samhälle och bör integreras mer i fysioterapeututbildningen för att ge en utökad kunskap och förståelse. Dessutom bör fysioterapeuter ha reflekterat kring egna värderingar och sin egen trosuppfattning för att bättre kunna bemöta patienters andliga behov. / The aim of this study was to describe how Christian immigrant women from the Middle East with chronic pain experience health in relation to their spiritual beliefs as well as the importance of the physiotherapist responding to spirituality. Data were collected through semi-structured interviews with eight women who had a contact with a physiotherapist inprimary care in Sweden due to chronic pain. Two themes emerged from the analysis, which was carried out using qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004): 1) Pain relief through faith and Care meeting with dignity and respect.These themes included the categories Hope and meaning, The Importance of Religious practice/Rituals, Genuine interest and responsiveness of the Physiotherapist and the Physiotherapist's understanding of spirituality. A strong inner faith in a loving God can provide support, security and hope for many patients. Faith can give meaning to suffering and act as an emotional support in everyday life and help to manage pain. The women describe that pain and irritation are reduced when they pray and that participating in worship in church makes body and soul feel good. There are differences of opinion as to whether the physiotherapist should respond to spirituality. It is important but at the same time individually depending on the physiotherapist's own values and understanding. Spirituality and care are seen as separate resources and there is a doubt and lack of knowledge about how these resources can be integrated. It is important that the physiotherapist is interested and responsive and respects different needs and expectations.In view of the results of this study and previous research on the relationship of spirituality and health, the author would like to state the following: Spirituality/religion can work as a strong medicine, not least for people with long-term illness and chronic pain. Being able to make a spiritual/religious assessment and to obtain information on how the patient views health, illness and care should be part of the physiotherapist's competence. Spiritual/religious competence is needed to be able to perform individualized care in our multicultural society and should be integrated more into the physiotherapist education to provide an increased knowledge and understanding. In addition, the physiotherapist should have reflected on his/her own values and beliefs in order to better meet patients' spiritual needs.

Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att leva med långvarig smärta. Bakgrund: Smärta är den vanligaste orsaken till att personer söker vård. Det är ett tillstånd som är kopplat till låg livskvalité och det är vanligt att vuxna individer lever med smärta under en längre tid. Det påverkar alla delar av en fungerande hälsorelaterad vardag. Metod: Litteraturstudien har genomförts baserat på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. De inkluderade artiklarna hittades på PubMed och CINAHL. Dessa har kvalitetgranskats, analyserats och slutligen sammanställts. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och åtta tillhörande underkategorier. Kategorierna är följande: Försämrad livskvalitet, Strategier för att hantera smärtan och Viktigt med stöd från omgivningen. Konklusion: Att leva med långvarig smärta bidrar till en försämrad livsvalité. Egna strategier behövs för att hantera smärtan, men det är också viktigt med stöd från omgivning och sjukvård. Litteraturstudien har betydelse för sjuksköterskan genom att öka förståelse för patienters uppleveser och därigenom också möjlighet att förbättra omvårdnaden. / Aim: The aim of this study was to describe patients´ experiences of living with chronic pain. Background: Pain is the most common cause of people seeking care. It is a condition that is linked to low quality of life and it is common for adult individuals to suffer with pain for a long period of time. It affects all parts of a functioning health-related daily life. Methods: A literature study was conducted, based on eight qualitative scientific articles. The included articles were found on PubMed and CINAHL. These have been reviewed regarding quality, analyzed and finally complied. Result: The analysis resulted in three categories and eight associated subcategories. The categories that were formed were: Deteriorated quality of life, Strategies to manage pain and Support from others is important. Conclusion: Living with chronic pain contributes to a deteriorating quality of life. Own strategies are needed to manage the pain, but support from the surrounding and healthcare is also important. This literature study may have importance for nurses to increase the understanding of patient's experiences and consequently also the opportunity to improve their care.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Smärta vid svårläkta ben- och fotsår är ett vanligt förekommande problem som ofta är underbehandlad. Smärta påverkar sårläkningen negativt och är ett komplext hälsoproblem. Smärta kan ses utifrån olika dimensioner vilka påverkar personen på olika sätt. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att beskriva hur personer upplever smärta vid svårläkta ben- och fotsår. <strong>Metod:</strong> En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa empiriska studier. <strong>Resultat:</strong> De olika upplevelserna av smärta delades in i tre huvudkategorier; upplevelser av konstant smärta, upplevelser av oförståelse samt upplevelser av själslig smärta. Det framkom att personer med svårläkta ben- och fotsår upplever konstant smärta och hur den konstanta smärtan påverkade vardagen. Oförståelse från närstående och vårdpersonal ledde till frustration och påverkade självkänslan negativt. Själslig smärta framträdde i form av hopplöshet, ångest, skuld och skam samt ett förändrat socialt liv. <strong>Slutsats: </strong>Sjuksköterskan bör identifiera de olika dimensionerna av smärta som skapar en ond cirkel vid svårläkta ben- och fotsår. Sjuksköterskan bör ha en helhetssyn och försöka bryta den onda cirkeln av konstant smärta, hopplöshet och oförståelse.</p> / <p><strong>Background: </strong>Pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers is a problem of frequent occurrence and is often under-treated. Pain affects the wound healing negatively and is a complex health problem. There are different dimensions of pain which affects the person in various ways. <strong>Aim:</strong> The aim of the study was to describe the personal experience of pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers. <strong>Method:</strong> A literature review based on qualitative empirical studies. <strong>Results: </strong>The different experiences of pain were divided into three head categories; experiences of constant pain, experiences of incomprehension and experiences of emotional pain. The result showed that persons with hard-to-heal leg- and foot ulcers experienced constant pain and how it influenced the every-day-living. Incomprehension was experienced from relatives and health professionals and led to experiences of frustration. Incomprehension had a negative impact on the self-esteem. Emotional pain was illustrated by experiences of hopelessness, guilt and shame, anxiety and changed social life. <strong>Conclusions: </strong>The nurse should identify the different dimensions of pain that creates a vicious circle of pain with hard-to-heal leg- and foot ulcers. The nurse should have a holistic view and try to break the vicious circle of constant pain, hopelessness and incomprehension.</p>

Bakgrund: Smärta vid svårläkta ben- och fotsår är ett vanligt förekommande problem som ofta är underbehandlad. Smärta påverkar sårläkningen negativt och är ett komplext hälsoproblem. Smärta kan ses utifrån olika dimensioner vilka påverkar personen på olika sätt. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer upplever smärta vid svårläkta ben- och fotsår. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa empiriska studier. Resultat: De olika upplevelserna av smärta delades in i tre huvudkategorier; upplevelser av konstant smärta, upplevelser av oförståelse samt upplevelser av själslig smärta. Det framkom att personer med svårläkta ben- och fotsår upplever konstant smärta och hur den konstanta smärtan påverkade vardagen. Oförståelse från närstående och vårdpersonal ledde till frustration och påverkade självkänslan negativt. Själslig smärta framträdde i form av hopplöshet, ångest, skuld och skam samt ett förändrat socialt liv. Slutsats: Sjuksköterskan bör identifiera de olika dimensionerna av smärta som skapar en ond cirkel vid svårläkta ben- och fotsår. Sjuksköterskan bör ha en helhetssyn och försöka bryta den onda cirkeln av konstant smärta, hopplöshet och oförståelse. / Background: Pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers is a problem of frequent occurrence and is often under-treated. Pain affects the wound healing negatively and is a complex health problem. There are different dimensions of pain which affects the person in various ways. Aim: The aim of the study was to describe the personal experience of pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers. Method: A literature review based on qualitative empirical studies. Results: The different experiences of pain were divided into three head categories; experiences of constant pain, experiences of incomprehension and experiences of emotional pain. The result showed that persons with hard-to-heal leg- and foot ulcers experienced constant pain and how it influenced the every-day-living. Incomprehension was experienced from relatives and health professionals and led to experiences of frustration. Incomprehension had a negative impact on the self-esteem. Emotional pain was illustrated by experiences of hopelessness, guilt and shame, anxiety and changed social life. Conclusions: The nurse should identify the different dimensions of pain that creates a vicious circle of pain with hard-to-heal leg- and foot ulcers. The nurse should have a holistic view and try to break the vicious circle of constant pain, hopelessness and incomprehension.

The purpose of this study is to examine how women with genital pain experience health care in terms of information, availability, treatment and resources. Through interviews with women with vulvovaginal pain these experiences are further compared to the Swedish guidelines and criteria’s regarding equal health care. Applying critical theories of gender and power to the material enables to examine if discourses of female bodies and diseases affect women’s right to health and health care. The analysis shows that women with genital pain are in general dissatisfied with the quality of the health care given to them. Discourses about women's bodies, pain and diseases contribute to the normalization and elimination of female genital pain in the health care system and in the society as whole. The conclusions are that a more fundamental and accurate effort on gender equality is needed to determine how gender and normative male standards in medicine affect women's access to a satisfactory health care on equal terms.

Kronisk smärta är ett samhällsproblem med stor påverkan på människors liv och som innebär höga kostnader för vården. Tillståndet skapar frustration för både patienter och vårdpersonal på grund av att det saknas effektiv behandling och det är svårt att förklara smärtans uppkomst om ingen somatisk diagnos finns. Detta ledder till att patienterna blir misstrodda och nonchalerade eller sedda som fuskare som vill utnyttja välfärden. Många blir misstänkta för drogberoende och empati saknas i möten med vården. Som en konsekvens tappar patienterna tillit till vården och undviker till och med att söka vård överhuvudtaget. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av bemötande inom vården hos patienter med kronisk smärta. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades efter en noggrann och strukturerad litteratursökning. Ett nytt resultat tog form som indelades i tre huvudkategorier: kronisk smärta - en otillfredsställande diagnos, att bli misstrodd samt att bli lyssnad till och bekräftad. Resultatet diskuterades sedan i relation till annan forskning. Denna studie skulle på ett enkelt sätt kunna tillgodogöras av vårdpersonal och i en förlängning kunna bidra till ökad förståelse för vilka faktorer som underlättar en god vård för patienter med kronisk smärta.

Sammanfattning Bakgrund: Patienter med långvarig smärta är i behov av en strukturerad behandling. Studier visar på otillräcklig postoperativ smärtbehandling. Syfte: Att beskriva anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att perioperativt vårda patienter med långvarig smärta. Metod: Semistrukturerade intervjuer med 15 anestesi- och intensivvårdssjuksköterskor, vilka baserades på kliniska vinjetter. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: I studiens resultat framkom fem kategorier att vara förberedd, att vården är komplex och kunskapskrävande, att ha ett professionellt samarbete, att känna sig otillräcklig och att bemöta patienten. Specialistsjuksköterskornas erfarenhet visade att en tydlig plan och tydliga läkemedelsordinationer gav specialistsjuksköterskorna möjlighet att förbereda sig. Detta tillsammans med en mer informerad och delaktig patient förbättrade den postoperativa smärtbehandlingen. Genom att ge extra tid till patienter med långvarig smärta minskade deras upplevelse av smärta, oro och ångest. Specialistsjuksköterskorna efterfrågade utbildning i smärtbehandling och en tydligare kontakt med smärtkliniken. Specialistsjuksköterskorna menade att det var viktigt att ha ett bra samarbete med läkarna för att optimera och påbörja smärtbehandlingen i tid. Specialistsjuksköterskorna erfor att patienter med långvarig smärta riskerade att underbehandlas. I de fall där smärtlindringen misslyckades beskrevs känslor av frustration och maktlöshet. Slutsats: Genomgående för alla specialistsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med långvarig smärta var att det krävdes en tydlig och detaljerad plan för patientens smärtbehandling vilken skulle sträcka sig perioperativt och vidare till vårdavdelning eller hemgång. Med planering och förberedelse ökade förutsättningarna för en bättre omvårdnad av patienter med långvarig smärta.           Nyckelord: anestesisjuksköterska, erfarenhet, intensivvårdssjuksköterska, kronisk smärta, långvarig smärta, postoperativ vård / Abstract Background: Patients with persistent pain is in need of a structured treatment. Studies showed insufficient postoperative pain treatment. Aim: This study aimed to describe nurse anesthetists and critical care nurses experience in caring perioperative nursing patients with long term pain. Methods: Semistructured interviews with 15 nurse anesthetists and critical care nurses, based on clinical vignettes. Data was analysed with qualitative content analysis. Findings: The study results revealed five categories being prepared, that healthcare is complex and knowledge-intensive, to have a professional collaboration, to feel inadequate and to respond to the patient. The nurse anesthetists and the critical care nurses experiences showed that a clear plan and clear pharmaceutical prescriptions gave the nurse anesthetists and the critical care nurses the opportunity to prepare. This together with a more informed and involved patient improved postoperative pain treatment. By giving extra time to patients with persistent pain, their experience of pain, worry and anxiety diminished. The nurse anesthetists and the critical care nurses asked for training in pain treatment and a better contact with the pain clinic. The nurse anesthetists and the critical care nurses argued that it was important to have a good collaboration with the doctors to optimize and start the pain treatment on time. Specialist nurses experienced that patients with long-term pain were at risk of being undertreated. In cases where pain relief failed, feelings of frustration and powerlessness were described. Conclusion: Throughout all the nurse anesthetists and the critical care nurses experiences of caring for patients with persistent pain, it was necessary to have a clear and detailed plan for the patient's pain treatment which would extend perioperative and further to the care department or home care. With planning and preparation, the conditions for a better care of patients with persistent pain increased.         Keywords: nurse anesthetists, experience, critical care nurse, persistent pain, long lasting pain, postoperative care.

Health questionnaires are widely used. A low response rate can lead to biased results and affect the validity of the study. This thesis investigates what can be done to increase the response rate and expedite the return of health questionnaires. The main aim of the study is to provide suggestions on how to improve the response rate to the National Pain Registry’s questionnaire at Danderyd Specialized Pain Rehab Clinic, although the result is significant in other contexts where questionnaires are used and a high response rate desired. Material has been collected through literature search, observations, interviews with patients at Danderyd Specialized Pain Rehab Clinic and interviews with clinics that have a high response rate according to the National Pain Registry’s reports. Several factors affecting response rate was found in the literature studies and interviews. Providing a digitalized alternative, clearly explaining the aim of the study and why completing the questionnaire is important and making the participants feel like stakeholders in the study are examples of areas where improvements can be made. According to the patient interviews about the National Pain Registries first and second questionnaire some problems to fill in the questionnaires were due to difficulties in estimating the pain because of shifting pain intensity, unclear phrasing of the questions or answer and a feeling of lack of someone to ask. Reasons for not returning the one-year follow-up questionnaire were that the questionnaire never was received, it got cluttered and therefore never mailed back or that it was not seen as important nor beneficial to the patient. Suggestions made to increase response rate and expedite the return of the questionnaires based on the findings include increased information about the questionnaires and the National Pain Registry, notifications and reminders to help patients remember and tracking the mailed questionnaire to make sure it reaches the patient. Changing the front-page layout could make it more interesting to look at. To clarify questions, the option to complete all questionnaires at the clinic could be given and a computer alternative. The option to hand back the questionnaire either by mail, digitally or at the visit along with a scheduled one-year follow-up meeting could both increase response rate and expedite the return. / Hälsoenkäter används omfattande. En låg svarsfrekvens kan leda till missvisande resultat och påverka giltigheten av studien. Det här examensarbetet undersöker vad som kan göras för att öka svarsfrekvensen och påskynda återlämningen av hälsoenkäter. Det huvudsakliga målet med studien är att ge förslag som kan öka svarsfrekvensen till det Nationella Registret över Smärtrehabiliterings frågeformulär vid Danderyds Högspecialiserade Smärtmottagning, även om resultatet är betydelsefullt även i andra sammanhang där frågeformulär används och en hög svarsfrekvens önskas. Material har samlats in genom litteraturstudier, observationer, intervjuer med patienter vid Danderyds Högspecialiserade Smärtmottagning och intervjuer med kliniker som har en hög svarsfrekvens enligt det Nationella Registret över Smärtrehabiliterings rapporter. Flertalet faktorer som påverkar svarsfrekvens enligt litteraturstudier och intervjuerna hittades. Tillhandahålla ett digitalt alternativ, klargöra och förklara målet med studien och varför formuläret är viktigt att fylla i och att få deltagarna att känna sig som intressenter i studien är exempel på områden där förbättringar kan ske. Enligt patientintervjuerna angående nationella smärtrehabiliteringens första och andra frågeformuläret beror en del av problemen att fylla i formuläret på att smärtan skiftar i intensitet, oklara formuleringar av frågor och svar och en känsla av brist på någon att fråga. Skäl till att ett-årsuppföljningsformuläret inte återlämnades var att det aldrig mottogs, att det blev plottrigt och därför aldrig skickades tillbaka eller att det inte sågs som varken viktigt eller fördelaktigt att fylla i av patienten. Förslag på hur svarsfrekvensen kan ökas och återlämning påskyndas av frågeformulären baserat på upptäckterna inkluderar ökad information om frågeformulären och det Nationella Registret över Smärtrehabilitering, notifieringar och påminnelser för att hjälpa patienterna att komma ihåg och spårning av brevet med formuläret för att se till att det når patienten. Ändring av framsidans utseende skulle kunna göra det intressantare att titta på. För att klargöra frågor skulle en valmöjlighet att fylla i alla formulären på kliniken kunna ges samt ett datoralternativ. En valmöjlighet att ge tillbaka formuläret antingen via brev, digitalt eller för hand tillsammans med ett schemalagt ett-årsuppföljningsmöte kan både öka svarsfrekvensen och påskynda återlämningen av formuläret.

De genusrelaterade skillnaderna inom fenomenet smärta är en aspekt som måste betraktas i omvårdnadsarbetet. Många faktorer påverkar smärtupplevelsen och sjuksköterskan måste ta hänsyn till dessa för att kunna göra en korrekt bedömning. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i män och kvinnors smärttröskel och smärttolerans, samt om skattningen av den upplevda smärtan skiljer sig mellan könen. En inriktning mot akut fysisk smärta har gjorts i detta arbete. Arbetet har utförts som en litteraturstudie som använt sig av databassökning för att inskaffa det vetenskapliga materialet. Studien har följt SBU:s steg för att finna de tio artiklar som har används för att besvara syftet. Artiklarna har kvalitetsbedömts efter en modifiering av Carlsson & Eimans (2003) ursprungliga kvalitetsbedömningsmall. Resultatet av studien visar på skillnader i både smärttröskel och smärttolerans, samt hur de olika könen skattar sin smärta. Enligt underlaget har män högre smärttröskel och smärttolerans än kvinnor, de rapporterar även mindre smärta och skattar sin upplevda smärta lägre. Det fanns även signifikanta siffror som visar att män rapporterar mindre smärta till en kvinna än till en man. Efter att ha djupare analyserat dessa fynd kan det ses att de olika studiernas resultat i vissa avseende talar emot varandra. / The gender related differences within the phenomenon pain is an aspect that must be considered in the nursing care. Many factors influence the experience of pain and the nurse has to regard these to be able to make a correct assessment. The aims of this study was to examine if there is any difference in pain threshold and pain tolerance between men and women, and if there is any gender difference in reporting experienced pain. A choice has been made to direct this study against acute, physical pain. The method that has been used for the study is a literature review, and to obtain the scientific material searching through databases has been made. The study has followed SBU’s steps for finding the ten articles that have been used to respond to the aims that were set. The quality of the articles was estimated with an evaluation form created by Carlsson & Eiman (2003) that was modified by the authors. The results of this study show differences in both pain threshold and pain tolerance, and in how pain is rated by the different genders. According to the material men have higher pain threshold and pain tolerance than women, and they also report less pain and rate the pain they experienced lower. There were also significant numbers showing that men report less pain to someone of the female sex then to the opposite. After having done a deeper analysis of these findings it can be seen that the results of the different studies used, in some aspects speak against each other.