No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskor i allmänt upplever det svårt att smärtlindra patienter eftersom smärta är en subjektiv företeelse. Sjuksköterskor belyser att det råder en brist på kunskap och riktlinjer vid hantering av smärtlindring. Sjuksköterskor som möter patienter med drogberoende som befinner sig i smärta anser att det är stressfullt och komplicerat. Detta på grund av att sjuksköterskorna upplevde det vara förenat med inre konflikter och moraliska dilemman. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande när patienterna upplever smärta som samtidigt är beroende av droger Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vårdvetenskapliga artiklar gjordes. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs (2012) analysmetod där författarna sökte efter likheter och skillnader av ett fenomen som sedan skapade resultatets teman. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman. I det första temat: Hinder i vårdpersonalens bemötande uppkom det fem subteman. I dessa subteman beskrivs det om hur patienter upplever ett negativt bemötande ifrån vårdpersonalen. I det andra huvudtemat: Förutsättningar för bemötandet uppkom ett subtema. Det subtemat beskriver hur patienter med ett drogberoende upplever en god vårdrelation och hur den skapas. Diskussion: Författarna har diskuterat resultatets huvudfynd i förhållande till litteraturöversiktens bakgrund, författarnas synpunkter samt med Katie Erikssons caritativa teori som referensram. / Background: Nurses in general find it difficult to provide patients with pain relief because pain is a subjective phenomenon. Nurses emphasize that there is a lack of knowledge and guidelines for the handling of pain. Nurses who encounter drug dependent patients in pain find it to be stressful and complicated. The reason for this is that the nurses felt that it was fraught with their own inner conflicts and moral dilemmas. Aim: The aim of this study was to describe patient experiences of health care professionals treatment when the patient experiences pain and when they are at the same time addicted to drugs. Method: A literature review based on ten scientific articles was made. The articles was analysed with Fribergs (2012) method where the authors searched for similarities and differences out of a phenomenon that created the results themes. Results: The results of this litterature review are presented in two main themes. In the first main theme – Obstruct in the health care professionals treatment the authors could find five sub themes. These sub themes highlights how patients experience negative treatment from the health care professionals. In the second main theme: Preconditions in the treatment the authors could find one sub theme. This sub theme highlights how patients with drug addiction experience a caring relationship and how it can evolve. Discussion: The authors have discussed the results main findings in relation to the literature review background, the authors aspects and with Katie Erikssons “caritative” theory used as a theoretical framework

Bakgrund: Endometrios är en kronisk, inflammatorisk, östrogen-beroende sjukdom där livmoderslemhinnan har spridit sig utanför livmodern och väl där framkallar inflammatoriska reaktioner, vilka resulterar i blödningar och ärrvävnad. Framträdande symptom är kraftig mensvärk, smärta vid samlag, blod i urinen, förstoppning, diarré och uppblåsthet. Enligt flera studier påverkar endometrios alla aspekter i kvinnans liv och majoriteten av kvinnor med endometrios uttrycker sig negativt gällande bemötande i vården. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En empirisk kvalitativ studie av bloggtexter utfördes där Google användes som sökdatabas. Analysen skedde utifrån en induktiv ansats samt Fribergs femstegs analysmodell. Resultat: Kvinnorna med endometrios upplever att sjukdomen begränsar dem fysiskt, socialt och psykiskt i livet. Resultatet visar även att kvinnor med endometrios upplever minskad livskvalitet. Slutsats: Endometrios är en sjukdom som har en negativ inverkan på mer eller mindre alla aspekter i kvinnors liv. Eftersom endometrios är en dold och stigmatiserad sjukdom som många personer aldrig hört talas om, är det av största vikt att öka kunskap och förståelse kring sjukdomen samt hur den påverkar de drabbade. / Background: Endometriosis is a chronic, inflammatory, estrogen-dependent disease where endometrial tissue is spread outside the uterus where it induces an inflammatory reaction, which can result in bleeding and scar tissue. Prominent symptoms are heavy period pain, pain during intercourse, hematuria, constipation, diarrhea and bloating. According to several studies, endometriosis affects all aspects of woman’s life. The majority of women experience a negative treatment in care. Aim: To highlight women’s experiences of living with endometriosis. Method: An empirical qualitative study on blog texts was performed where Google was used as a search database. The analysis was based on an inductive approach and Friberg’s five-step analysis model. Results: The disease limits women with endometriosis physically, socially and psychologically in life. The results also show that women with endometriosis experience a reduced quality of life. Conclusion: Endometriosis is a disease that has a negative impact on more or less all aspects in women’s lives. Since the disease is hidden and stigmatized, a lot of people are not aware of it. It is vital to increase awareness and understanding about endometriosis and how it affects the patients.

No description available.

Bakgrund: Postoperativ smärta är vanligt förkommande och påverkar patientens välbefinnande. Sjuksköterskor har en central roll i smärtbehandling, det finns flertalet icke-farmakologiska metoder som kan användas för postoperativ smärtlindring. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att identifiera icke-farmakologiska metoder som en grundutbildad sjuksköterska kan utföra eller erbjuda som komplement vid en postoperativ smärtbehandling hos vuxna, samt utvärdera dess effekt. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: Fyra icke-farmakologiska metoder uppmärksammades: musikterapi, avslappningsövningar, beröringsmetoder och patientutbildning. Musikterapi i 30 minuter hade en signifikant smärtlindrande effekt. Beröringsmetoder och avslappningsövningar resulterade i en succesivt ökad smärtlindrande effekt. Patientutbildning gav en smärtlindrande effekt upp till 48 timmar efter operation. Slutsats: Icke-farmakologiska metoder kan användas som komplement till en farmakologisk behandling för att lindra postoperativ smärta. / Background: Postoperative pain is common and affects the patients’ wellbeing. Nurses have a central role in pain management, there are many non-pharmacological methods that can be used as postoperative pain relief. Aim: The aim of this literature review was to identify non-pharmacological methods that the basic trained nurse can perform or provide as a complement to a postoperative pain relief for adults and to evaluate their effect. Method: A literature review Results: Four non-pharmacological methods were observed: music therapy, relaxation exercises, touching methods and patient education. Music therapy for 30 minutes showed a significant pain relieving effect. Massage therapies and relaxation exercises gave a gradually increased pain relieving effect. Patient education gave a pain relief up to 48 hours after surgery. Conclusion: Non- pharmacological methods can be used as a complement to a pharmacological treatment as to relieve postoperative pain.

Bakgrund: Idag finns det sex olika symtom som förknippas med livskvalitet i palliativt skede. Kort tid efter att en patient har avlidit dokumenteras förekomst av smärta, rosslighet, illamående, ångest, andnöd samt förvirring i Svenska Palliativregister av det vårdteam som har varit mest delaktiga i patientens omvårdnad. Syfte: Att jämföra symtomförekomst av sex symtom enligt Svenska Palliativregister hos personer med eller utan trycksår inom palliativ vård. Metod: Studien genomfördes som en retrospektiv jämförande registerstudie. Resultat: Det fanns ett svagt positivt samband mellan smärta och förekomst av trycksår. Ett bifynd var att det även fanns ett signifikant samband mellan trycksårförekomst och vårdtid. Slutsats: Studiens resultat visar behov av vidare forskning. Spridning av kunskaper om trycksår och smärta kan stödja åtgärder för att öka livskvalitet hos svårt sjuka patienter.

No description available.

No description available.

Opioider har blivit en vanligare behandlingsmetod för patienter med långvarig smärta som bidrar till att patienten upplever adekvat smärtlindring. Smärtlindringen kan dock leda till att patienter utsätts för opioidinducerade risker som leder till att patienten inte erhåller adekvat smärtlindring. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att behandlas med opioider vid långvarig smärta. Litteraturstudien utgår från en induktiv ansats och resultatet grundas på 14 vetenskapliga artiklar, varav sju artiklar är kvalitativa samt sju är kvantitativa. En innehållsanalys användes vilket resulterade i tre olika teman: Det professionella och sociala stödet, Inverkan på kropp och själ samt Vilja till att bemästra opioidbehandlingen. Resultatet visade både positiva och negativa upplevelser bland patienter med långvarig smärta som behandlas med opioider. Patienterna upplevde det professionella mötet som särskilt betydelsefullt då det ingav hopp och stöd. Patienter kunde däremot också uppleva förutfattade meningar samt negativa attityder vilket bidrog till bristfällig omvårdnad för patienterna. Studien föreslår att sjuksköterskor är i behov av utbildning och kunskap angående opioider och dess inverkan på kroppen för att bidra med god patientutbildning samt god omvårdnad. / Opioids have become a common method of treatment for patients with chronic pain that contribute to adequate pain relif. Pain relief can lead to patients being exposed to opioid-induced risks that causes inadequate pain relief for the patients. The aim of the study was to highlight patients experiences of being treated with opioids for chronic pain. The literature review is based on a inductive approach and the results are based on 14 scientific articles, including seven qualitative articles and seven quantitative articles. A content analysis of the article was used which resulted in three different themes: The professional and social support, Impact on the body and mind and Will to overcome opioid-therapy. The result showed both positive and negative experiences among patients with chronic pain treated with opioids. Patients experienced the professional meeting as particularly significant because it gave them hope and support. Patients could however also experience prejudice and negative attitudes which contributed to inadequate care for the patients. The study suggests that nurses are in need of education and knowledge about opioids and their impact on the body to contribute with good patient education and good nursing care.

Denna tvärsnittsstudie syftade till att undersöka samförekomst av smärtrelaterad rädsla och social ångest i ett kliniskt sample med kronisk smärtproblematik. Syftet var också att beskriva och kontrastera samvariation av transdiagnostiska faktorer i eventuella subgrupper. Datan bestod av enkätsvar från 196 deltagare i Social ångest smärta-projektet som leds av Örebro universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala. En klusteranalys fick fram fyra subgrupper bland deltagarna. En subgrupp utmärkte sig för hög komorbiditet. Denna grupp visade höga nivåer av tänkbara transdiagnostiska faktorer som ångestkänslighet och negativ affekt, samt hög smärtkatastrofiering. Det diskuterades kring dessa faktorers roll som sårbarhets- och vidmakthållandeprocesser, utifrån aktuella teoretiska modeller. Studiens kliniska implikationer belyser behovet av hänsyn till dessa faktorers roll vid behandling och framtida forskning. / This cross-sectional study aimed to explore co-occurrence of pain-related fear and social anxiety in a clinical sample with chronic pain. The purpose was also to describe and contrast co-variation of transdiagnostic factors in potential subgroups. The data consisted of 196 answered questionnaires from the Social anxiety pain-project led by Örebro University and the Uppsala University Hospital. A cluster analysis produced four subgroups among the participants. One subgroup was salient for its high comorbidity. This group showed high levels of potential transdiagnostic factors such as anxiety sensitivity and negative affect, as well as high pain catastrophizing. These factors are discussed in terms of their role as vulnerability and maintaining factors, in the light of current theoretical models. The clinical implications of this study suggest taking the role of these factors into account in aspects of treatment and future research.