Smärta är en vanlig orsak till att människor söker akutmottagningar och patienter med smärta blir ofta undermåligt smärtlindrade. Smärtan är en subjektiv upplevelse som även präglas av tidigare erfarenheter i livet. Genom att identifiera faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse med smärtlindringen kan vårdpersonal ge en mer optimal vård och undvika ett vårdlidande för patienten. Litteraturstudien är baserad på 11 st kvantitativa internationella artiklar med kvalitativa inslag. Granskning av artiklarna visar att det finns faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse. Den mest återkommande är kommunikationen mellan patient och vårdpersonal. Övriga faktorer som kan påverka tillfredsställelsen med smärtlindringen är förväntningar, ålder, etnicitet, ångest, tid, utbildning och rutiner. / Program: Fristående kurs

Inom elevhälsan erbjuds alla grundskoleelever vaccinationer vid flertalet tillfällen. Den som är ålagd att utföra vaccinationen är skolsköterskan. Forskning visar att många barn känner rädsla inför ”stick”. Det finns risk för att denna rädsla, när den uttrycks, kan ha negativ känslomässig påverkan på skolsköterskan som är ålagd att genomföra vaccinationen. Studiens syfte är att undersöka hur skolsköterskor beskriver sina erfarenheter i mötet med elever som är så rädda inför vaccination att den kan vara svår att genomföra. En kvalitativ intervjustudie med åtta skolsköterskor genomfördes. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Fjorton underkategorier identifierades, dessa sammanfattades i fyra kategorier: hantera intressekonflikter, bemöta utmaningar, mobilisera resurser och mötet som möjlighet. Skolsköterskorna beskrev att det fanns både svårigheter och möjligheter i mötet med de rädda eleverna och de beskrev att de hade förutsättningar att hantera mötet på ett sätt som gjorde att de för det mesta upplevde situationen som oproblematisk. Den okomplicerade bild som skolsköterskorna hade av mötet med elever som uttryckte rädsla för stick kontrasterar mot tidigare forskning. Detta skulle möjligen kunna förklaras med att tidigare forskning eventuellt inte är direkt överförbar till förhållandena inom elevhälsan samt bero på att det i urvalsgruppen kan ha funnits ett intresse för frågan eftersom de tackat ja till deltagande. Förslag på kliniska implikationer är att undersöka möjlighet till farmakologisk intervention inför vaccination, samt ett utökat samarbete inom elevhälsan runt de elever som upplever rädsla inför vaccination. Även elevernas upplevelser av mötet bör undersökas för att belysa resultatet från studien. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Ambulanssjuksköterskan ansvarar för en avancerad individanpassad omvårdnad i enoordnad prehospital miljö. Barn skall vårdas av personal som kan möta barnets fysiskaoch psykiska behov. Skadehändelser är den vanligaste orsaken till att barn vårdas påsjukhus eller avlider. I det pre operationella barnstadiet (2-7 år) är olycksfall denvanligaste orsaken till smärta. Forskning har dock påvisat brister i vården av barn medsmärta prehospitalt. Syftet med studien är därför att beskriva ambulanssjuksköterskansupplevelse av att vårda barn (2-7 år) med smärta relaterat till fysiskt trauma prehospitalt.Studien har en kvalitativ induktiv ansats och data har inhämtats från sex informanter.Intervjuerna har bearbetats utifrån en manifest innehållsanalys som presenteras i subkategorieroch kategorier. Resultatet visar att ambulanssjuksköterskan möter barnetsförutsättningar och på ett följsamt sätt möjliggör förtroende och skapar delaktighetsamtidigt som föräldrarna bejakas. Ambulanssjuksköterskan är följsam i sin bedömningmen kan uppleva svårigheter hos det pre operationella barnet. Ambulanssjuksköterskanhanterar och förstår konsekvenserna av olika behandlingar och väljer metoder efterbarnet. Intranasala alternativ samt inhalationer av gasblandning med 50 procent Lustgasoch 50 procent Syrgas upplevs gynnsamt. Samtidigt påverkade synen på smärtabehandlingen. Ambulanssjuksköterskan upplever barriärer i dialog, rutin,smärtskattningsskalor samt kunskap och erfarenhet vid barntrauma. Barntrauma upplevsockså kunna ge upphov till ångestkänslor. Samtidigt var tilltron till den egnasmärtbehandlingen framträdande. Ambulanssjuksköterskans förfarande möjliggjorde ettvårdvetenskapligt vårdande med utgångspunkt i den vårdande relationen och gavadekvat behandling. Samtidigt kunde svårigheter i bedömning, behandling ochomhändertagande orsaka både vårdlidande och sjukdomslidande för barnet. Därförförordas kunskaps- och erfarenhetsmässig fortbildning, att fler icke invasiva samtsmärtfria behandlingsmetoder tillhandahålls prehospitalt samt att vidare forskning ombarn och smärta i den prehospitala sjukvården bör bedrivas. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Människan har i alla tider försökt att lindra smärta och lidande på olika sätt. I Sverige visas det att postoperativ smärta inte är tillräckligt behandlad. Patienter beskriver fortfarande att de upplever svår till mycket svår smärta efter operation. Detta trots att mycket bra analgetika finns att tillgå. Smärta är en subjektiv upplevelse och patienten behöver behandlas individuellt. Det finns inget objektivt instrument att mäta smärta utan smärta kan enbart skattas. Sjuksköterskan har olika metoder för att smärtlindra patienten beroende på typ av smärta. Smärta delas in i olika grupper nociceptiv, neurogen och neuropatisk smärta. Syftet är att granska sjuksköterskans riktlinjer/PM som finns för postoperativ smärtlindring på vårdavdelning. Metoden som har använts är en litteraturöversikt där innehållet i riktlinjerna/PM har granskats för att finna likhet och skillnader. Resultat av denna studie gav olika teman som smärtskattning, läkemedel, administreringssätt, biverkningar, kontraindikationer, dokumentation och kvalitetssäkring. De riktlinje/PM som granskades visade att det fanns varierande innehåll. Vissa riktlinjer/PM gav utförlig information om smärtbehandling medan vissa gav mindre information. Det framgick att Visuell analog skala (VAS) bör användas regelbundet och att VAS- skalan bör användas både före och efter smärtbehandling. Det framkom även att för att uppnå individuell behandling är intravenösa injektioner att föredra. Det visade sig också att kontinuerlig utvärdering och dokumentation är viktig att utföra. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är en reumatisk sjukdom hos barn och ungdomar. Årligen insjuknar i Sverige 130 till 230 barn och ungdomar. Flickor drabbas oftare än pojkar och de flesta insjuknar i ett till fyra års ålder eller i puberteten. Orsaken till JIA är okänd men kan ha ett visst ärftligt inslag. Det dominerande symtomet är ledsvullnad som ger belastningssvårigheter och morgonstelhet, andra symtom är smärta, sömnsvårigheter, trötthet samt påverkan på tillväxt. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva hur barn och ungdomar upplever att leva med JIA. Uppsatsen bygger på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Det framkom att smärta och funktionella begränsningar var de dominerande orsakerna till att barn och ungdomar upplever sig annorlunda och känner sig utanför. De upplever också att de har för lite kunskap om sin sjukdom. Bättre kunskap hos barn och ungdomar om sjukdomen och livssituationen leder till ökad självkänsla och större möjligheter att leva öppet med sjukdomen. Har omgivningen stor kunskap om patienternas livssituation så har de lättare att acceptera dem och inte behandla dem annorlunda. / Program: Sjuksköterskeutbildning

40-65 procent av Sveriges befolkning lider av någon form av långvarig smärta. Smärtan leder inte bara till konsekvenser för individen utan även för samhället. Smärta är en subjektiv upplevelse och därför är det av största vikt för sjuksköterskan att uppmärksamma och tro på patientens berättelse för att kunna hjälpa och lindra. Sjuksköterskor möter patienter med långvarig smärta oavsett var de arbetar. Därför är det är viktigt att ha kunskap om hur patienter hanterar sin smärta. En stor del av smärtlindringen kretsar kring läkemedel men det är viktigt att även andra hanteringssätt blir belysta. Syftet med denna studie är således att belysa hur patienter hanterar, lindrar och upplever sin långvariga smärta. Syftet besvaras genom att en litteraturöversikt med 10 kvalitativa artiklar genomfördes. I resultatet framkommer fyra huvudteman: kampen för att försonas med smärtan behandlar acceptans, hoppet och viljan att inte låta smärtan ta över. I temat att försöka lindra lidandet beskrivs distraktion av tankarna, sökandet efter kroppslig balans och läkemedel som försök till att undkomma smärtan. Tredje temat handlar om att finna nya vägar. Här framhålls vikten av kunskap, ett nytt sätt att leva och vaksamhet mot kroppen. I det sista temat möten med människor behandlas möten med sjukvården och alternativa behandlare samt önskan av att bli förstådd och uppfattad som ”normal”. Sjuksköterskan bör vara öppen för patientens berättelse, samverka med andra yrkesgrupper inom såväl traditionell sjukvård som alternativa behandlare samt involvera närstående i vårdprocessen. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Trots stora förbättringar när det gäller sjuksköterskans smärtskattning och behandling av postoperativ smärta förekommer det fortfarande att patienten upplever höga till värsta tänkbara smärtor. Tidigare studier visar att adekvat postoperativ smärtlindring fortfarande är ett stort problem. Syftet med studien var att med kvalitativ metod beskriva intensivvårdsjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med postoperativ smärta. Fem intensivvårdssjuksköterskor intervjuades och intervjuerna analyserades utifrån Dahlberg (1997) fenomenologiska analysmetod. I resultatet framkom, att det fanns skillnader vid bedömning av postoperativ smärta hos vakna och icke vakna patienter. Sjuksköterskorna är positiva till att använda smärtbedömningsverktyg och orsaken till otillräcklig smärtlindring till viss del kan bero på patienten. Det framkom även att miljön och dokumentation har betydelse för smärtbehandlingen. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning och Orlando (1990) omvårdnadsmodell. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Långvarig smärta är ett av Sveriges stora folkhälsoproblem. Detta gör smärtlindring till en central uppgift i sjukvården. Smärtan påverkar den fysiska kroppen men även individens tankevärld och det sociala samspelet med andra människor. Traditionell behandling riktas oftast in på två delar, symtomatisk behandling och rehabilitering. Sjuksköterskan har idag få verktyg, förutom de farmakologiska, att lindra patientens smärta. Därför är det viktigt att visa på olika metoder som kan upplevas lindrande. Den här studien syftar till att genom en litteraturstudie sammanställa hur patienter med långvarig smärta hanterar sin smärta, samt vad de upplever som smärtlindrande. Studien har gjorts som en litteraturöversikt, och behandlar kvalitativa artiklar. Resultatet är indelat i tre teman: förhållningssätt, samspel med andra samt behandling. Det tar upp kognitiva hanteringsstrategier, betydelsen av närstående, kontakten med vården samt olika behandlingsmetoder, både farmakologiska och icke-farmakologiska. Det visar även skillnader och likheter i vad som kan upplevas lindrande. Hur man tar sig an sin sjukdom beror på inställningen till den och till livet. Alternativ till farmakologiska metoder, exempelvis massage, är ofta dåligt utredda men vi anser att de skulle kunna användas av sjuksköterskan bland annat för att lindra långvarig smärta. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Långvarig smärta är en subjektiv upplevelse som påverkar människans dagliga liv på många olika sätt både kroppsligt och själsligt vilket kan innebära ett stort lidande. Långvarig smärta har låg status inom sjukvården och människor som lider av detta upplever ofta misstro från sin omgivning. Två vanliga diagnoser är fibromyalgi och ryggsmärta. Men det är inte ovanligt att man inte får någon diagnos på sin smärta.Syftet med arbetet är att beskriva hur långvarig smärta påverkar människans upplevelse av sitt dagliga liv. Uppsatsen är en litteraturstudie där kvalitativa artiklar har analyserats och utgjort resultatet. Evans (2002) metod ligger till grund för analysen, där artiklarna var och en har genomarbetats på ett strukturerat sätt för att sedan sammanställas och presenteras i teman. Resultatet beskriver hur långvarig smärta påverkar det dagliga livet och hur det upplevs, vilket återges i tre huvudteman och sex underteman. Det beskrivs hur man upplever sin kropp och hur identiteten förändras på olika sätt. Det beskrivs även hur det sociala livet påverkas gällande relationer inom familjen, vänner och arbetsplats och hur man upplever misstro från sin omgivning. Ett tema presenterar hur man ser på framtiden vilket kan innebära att leva för dagen, att inte kunna göra upp planer och att pendla mellan hopp, hopplöshet och förtvivlan. I uppsatsen diskuteras vilket lidande misstro från familj, vänner och sjukvård medför och hur identiteten och relationer påverkas av långvarig smärta. Det diskuteras även olika strategier för att kunna hantera smärta. Förslag på hur sjuksköterskan kan arbeta för att underlätta för de drabbade beskrivs så som att arbeta mot fördomar, lyssna och bekräfta personen, och vara en förmedlare som hjälper patienten till andra yrkeskategorier så som sjukgymnast och kurator. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Ett av de vanligaste symtomen, oavsett diagnos, som vårdare inom prehosptial akutsjukvård möter är patienter med olika smärttillstånd/symtom. När vårdare närmar sig patienter med smärta är det viktigt att vara medveten om att alla individer upplever, tolererar och hanterar smärta på sitt eget sätt samt att ha redskap för att möta och omhänderta dessa patienter. Det finns idag ingen studie som visar på patienters egna upplevelser av att bli vårdad inom prehospital akutsjukvård med smärta. Det är därför av särskilt intresse att få ta del av patienters erfarenheter och upplevelser i samband med att de vårdats i ambulans med smärttillstånd. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av omhändertagandet inom ambulanssjukvården i samband med akut smärta.Metoden i studien har varit kvalitativ intervju. Tolv intervjuer genomfördes med tidigare patienter som åkt ambulans när de insjuknat i akut smärta. Data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultatet presenteras i sex kategorier: ”Att få vara delaktig i sin vård”, ”Bemötandet har betydelse i omhändertagandet”, ”Att känna förtroende för ambulanspersonalen”, ”Att bli hörd”, ”Samtalets betydelse” och ”Att få och ta emot information”. Innehållet i dessa kategorier mynnande ut i två teman: ”Att inbjudas i vårdandet” och ”Att känna sig respekterad”. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>