Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder. Smärta är det primära symtomet vilket leder till begränsningar i det dagliga livet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors erfarenhet av att leva med endometrios. Metod: En litteraturstudie innehållande åtta kvalitativa studier. Resultaten har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Resultatet presenterades i fyra huvudkategorier och tillhörande tio underkategorier. De fyra huvudkategorierna innefattade: Att leva med svåra smärtor, Att leva i en ständig ovisshet, Att leva med en obotlig sjukdom och Att lära sig leva med endometrios. Konklusion: Att leva med endometrios påverkade hela kvinnans liv. Smärta var det främsta symtomet och påverkade familj och relationer, arbetsliv, utbildning och sociala aktiviteter. Osäkerheten kring framtiden samt fertilitet oroade många kvinnor. Normalisering av symtom och misstro förekom från kvinnornas omgivning samt hälso- och sjukvården. Kvinnorna tog kontrollen över sin egen vård och blev experter på sjukdomen. / Background: Endometriosis is a chronic disease that affects ten percent of all women of reproductive age. Pain is the primary symptom which leeds to limitations in daily life. Aim: The aim of this study was to illuminate women’s experience of living with endometriosis Method: A literature review containing eight qualitative studies. The results have been quality reviewed, analyzed and compiled. Results: The results was presented in four main categories and ten related subcategories. The four main categories included was: Living with severe pain, Living with a constant uncertainty, Living with an uncurable disease and Learning to live with endometriosis. Conclusion: Living with endometriosis affected all aspects of the womans life. Pain was the main symtom and affected family and relationships, work, education and social activities. Uncertainty regarding the future and fertility worried many women. A normalization and disbelief of symptoms occured from the womens environment and the health care. The women took control over their own care and became the experts of the disease.

Bakgrund: Sjukdomen Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS) går inte att bota vilket skapar mycket ångest och lidande. Att finna mening med livet lutar sig åt att få stöd i familjen, sin livskamrat, vänner och fritidsintressen. När tal- sväljsvårigheter samt andningssvikt ger sig till kända finner dessa personer hjälp genom teknisk utrustning för att uppnå en bättre livskvalitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva personers erfarenhet och livskvalitet av att leva med ALS, samt att granska datainsamlingsmetoderna i de inkluderade artiklarna. Metod: Denna beskrivande litteraturstudie är resultatet av 16 granskade artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats. Huvudresultat: Det finns mycket symtom som behöver lindras i olika skeden av sjukdomen. Anhöriga och fritidsintressen ger ett viktigt stöd då sjukdomen präglas av ett enormt lidande. Senare i sjukdomsprocessen då kroppens funktioner avtar finns det teknisk utrustning att tillgå för att förbättra livskvaliteten. Slutsats: För att finna livskvalitet i denna förödande sjukdom vänder sig dessa personer till sina anhöriga och fritidsintressen. Idag finns det teknisk utrustning som dessa personer kan tillgå för att bland annat kunna fortsätta kommunicera och få hjälp med sin andningssvikt som förbättrar deras livskvalitet. Mera forskning behövs för att finna botemedel samt bättre behandlings metoder så att symtomen i denna sjukdom kan lindras så att bättre livskvalitet kan skapas. / Background: The disease Amyotrophic Lateral Sclerosis (ALS) cannot cure which creates a lot of anxiety and suffering. Finding meaning in life leans to get support in family, life partners, friends and hobbies. When the speech and swallowing gets difficulty and respiratory failure makes itself known these people finds help through technical equipment to achieve a better quality of life. Aim: The aim of this study is to describe people´s experience and quality of life of living with ALS and to review data collection methods in the included articles. Method: This descriptive study is the result of 16 articles of both quantitative and qualitative approach. Main results: There are many symptoms that need to be mitigated in various stages of the disease. Relatives and leisure activities provide important support as the disease is characterized by enormous suffering. Later in the disease process when the body’s functions slow down, there is technical equipment available to improve quality of life. Conclusion: In order to find the quality of life in this devastating disease turns these people into their families and hobbies. Today, there are technical equipment that these individuals may have access to, inter alia, to continue to communicate and get help with their breathing failure that improves their quality of life. More research is needed to find cures and better treatment methods so that the symptoms of this disease can be alleviated so that quality of life can be created.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar upp till 10 procent av alla kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen debuterar oftast i 25- till 30- årsåldern, i form av symtom som samlagssmärta, rikliga blödningar, smärtsamma menstruationer och kronisk mag- och bäckensmärta.   Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av livskvalitén vid endometrios, samt beskriva undersökningsgrupperna i de lästa artiklarna. Metod: En litteraturstudie. Data samlades in från databaserna Cinahl, Scopus och PubMed. 13 relevanta vetenskapliga artiklar valdes ut och blev basen i denna litteraturstudie.  Resultat: Endometrios påverkar de flesta kvinnor negativt. Kvinnorna påverkades fysiskt genom smärta som ofta uppkom i samband med ägglossning eller menstruation. Smärtan upplevdes som krampande, molande eller knivhugg i magen. Smärtan och kraftiga blödningar ledde till att många kvinnor avstod från aktiviteter i deras vardagliga liv. Kvinnorna påverkades även psykiskt, då många upplevde ett dåligt och nonchalant bemötande från vården, då differentialdiagnoser ställdes i den långa väntan på rätt diagnos. Slutsats: Kvinnors livskvalité påverkas negativt psykiskt, fysiskt och socialt. Kvinnorna påverkades psykiskt av bemötandet från vården innan diagnosen ställts, även behandlingarna kunde ge psykiska biverkningar. Kraftiga smärtor och rikliga blödningar påverkade också kvinnorna fysiskt. Kvinnorna påverkades även socialt av sin rädsla för intimitet med sin partner, vilket påverkade relationen negativt. Relationer till närstående påverkades då vissa kvinnor avslutade sina relationer med vänner och familj på grund av sina rikliga blödningar i kombination med smärta. Det var även vanligt att studier och arbete blev drabbade på grund av sjukdomens kraftiga symtom vilket i många fall ledde till koncentrationssvårigheter och frånvaro. / Background: Endometriosis is a chronic disease who afflict up to 10 percent of all women in fertile age. The debut of the disease is normally around 25 to 30 years of age with following symptoms; pain during intercourse, heavy bleedings, painful periods and chronic stomach and pelvic pain. Aim: To describe womens experiences of living with endometriosis and how the disease affects their quality of life and to describe the investigation groups in the articles read. Method: A literature study. Data were collected in the databases Cinahl, Scopus and PubMed. 13 relevant scientific articles were chosen and became the base of this study.  Result: Endometriosis affects most of the women negatively. Women affects physically through pain in order to ovulation or menstruation. Because of the  pain a lot of women had to abstain daily activities. Women were also affected psychologically when they experienced poor treatment from the health care, during the long wait for a diagnosis, differential diagnosis were common. Conclusion: Endometriosis afflicts most women in a negative way. The result shows that the quality of life among women affects in a negative way in a psychological physical and social way. The approach from the health care afflict women negatively. Even the treatment can give psychological side effects. Because of heavy bleedings and pain the women were affected in a physical way. In a social way the women became scared of intimacy and their relationship to their partner got affected. Relationships towards family and friends, school and work, were sometimes ended because of the extent of the symptoms.

Bakgrund: Smärta är en av de vanligaste orsakerna till varför patienter uppsöker vård. Akut smärta beskrivs som subjektiv och individuell vilket styrker nödvändigheten av ökad kunskap och förståelse för akut smärta och patienters olika upplevelser av den.  Detta skulle kunna generera i en bättre omvårdnad, där utvecklingen från akut smärta till en kronisk långvarig smärta samt ett lidande för patienten skulle kunna minimeras. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av akut smärta och vårdpersonalens betydelse i samband med den. Metod: En litteraturöversikt som baseras på 13 artiklar, sju kvalitativa och sex kvantitativa. Resultat: Fyra teman identifierades; "Vikten av adekvat smärtbehandling", "Vårdpersonalens kompetens inger trygghet", "Att underkasta sig vårdpersonalen" samt "Betydelsen av kommunikation och information". Konklusion: Akut smärta är fortfarande ett stort problem och alldeles för många patienter lider av akut smärta. Vårdpersonalen har stor betydelse för dessa patienters upplevelse då det kan lindra smärtan och förebygga onödigt lidande. För att förbättra vården för patienter med akut smärta behövs en ökad förståelse och kunskap för deras subjektiva upplevelser men även betydelsen av hur sjuksköterskan agerar, behandlar och utvärderar är viktig. / Background: Pain is one of the most common reasons why patients seek healthcare. Acute pain is described as subjective and individual, which proves the need for greater knowledge and understanding of the acute pain and the patient's different experiences of it. This could generate in a better care, where the development of acute pain to chronic prolonged pain and the suffering of the patient could be minimized. Aim: The aim was to describe the patients’ experience of acute pain and the significance of health care professionals associated with it. Method: A literature review based on 13 articles, seven qualitative and six quantitative.   Results: Four themes where identified; "The importance of adequate pain management",”To submit to the health care professionals”, “How the health care professionals’ competence incites a sense of safety” and ”The significance of communication and information”. Conclusion: Acute pain is still a major problem and too many patients suffers from it. The health care professionals have a great importance for these patients’ experience since they can ease the pain and prevent unnecessary suffering. To improve care for patients with acute pain, a greater understanding and knowledge of their subjective experiences is required but also the significance of how the nurse act, treats and evaluates should be of importance.

No description available.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva behandlares attityder och uppfattningar om Kultur på recept som rehabiliteringsmetod för patienter med lättare till medelsvår psykisk ohälsa och/eller ospecificerad långvarig smärta. Metoden var en kvantitativ enkätstudie. Enkäten distribuerades digitalt till 89 behandlare inom primärvården, med möjlighet att remittera till Kultur på recept, och besvarades av 32, vilket innebar att bortfallet bestod av 57 personer. Insamlad data bearbetades med deskriptiv och jämförande statistik med hjälp av statistikprogrammet Package for the Social Sciences [SPSS], version 21. Resultatet visade att Kultur på recept framförallt ansågs ha effekt för ökad subjektiv hälsa och symptomlindring. Respondenternas kunskapsnivå visade sig ha betydelse för hur effektiv behandlingsmetoden uppfattades och i vilken grad de föreslog denna. Resultatet visade också att kvinnor erbjöds Kultur på recept i större omfattning än män. Framförallt berodde det på, enligt respondenterna, att kvinnor är sjukskrivna i högre grad än män för framförallt psykisk ohälsa men även långvarig smärta. Några uttryckte även att intresset för kulturella aktiviteter var större hos kvinnor.  Slutsatsen är att det är viktigt att behandlare har kunskap om Kultur på recept för att uppfatta behandlingsformen som effektiv och vilja remittera till den. Det är också viktigt att föra diskussioner om genusperspektiv hos behandlare som kan påverka valet av rehabilitering, samt att vid sammansättningen av Kultur på recept ha med en variation av aktiviteter som kan tilltala olika intresseinriktningar hos både män och kvinnor. / The aim of this thesis was to describe healthcare professionals’ attitudes and perceptions of Arts on prescription as a rehabilitation method for patients with mild to moderate mental illness and/or unspecific longterm pain. The method was a quantitative survey. The survey was distributed digitally to 89 primary care professionals, able to prescribe Arts on prescription, and 32 responded. The non-response was 57 persons. The collected data were analysed using descriptive and comparative statistics using the Package for the Social Sciences [SPSS], version 21. The results showed that the method of treatment primarily had effect on increased subjective health and symptom relief. The respondents' level of knowledge also proved to be important for the perceived effectiveness of the method of treatment, and to the extent to which the respondents proposed it. The result also showed that women were offered Arts on prescription to a greater extent than men. In particular, it was reported, according to the respondents, that women were on sick-leave to a greater extent than men, especially due to mental illness, but also due to longterm pain. Some respondents also meant that women have a greater interest in cultural activities. The conclusion was that it was important for therapists have good knowledge of Arts on prescription, in order to perceive the treatment as effective, and show willingness to prescribe it. It is also important with further discussions on gender perspectives among therapists which can influence the choice of rehabilitation, and in the composition of Arts on prescription, include a variety of activities that might address different interests of both men and women.

Bakgrund: Fysisk smärta kan försämra både fysisk och psykisk förmåga samt leda till flertalet komplikationer. Smärta är ofta sammankopplat med skador. Skador är vanliga bland idrottare, och skaderisken ökar ju högre nivå man spelar på. Då skador är så pass vanliga bland idrottare på hög nivå så kan man anta att detsamma gäller med smärtkänningar. Eftersom smärta kan påverka en negativt på så många sätt så kan det vara intressant att undersöka smärta bland idrottare på hög nivå. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av smärta samt relationen till smärta hos kvinnliga fotbollsspelare på hög nivå i Sverige. Metod: 68 från 4 olika lag i division 1 och 2 deltog i studien. De var mellan 14-30 år gamla och hade spelat på hög nivå mellan 1-13 år. En enkät användes för att samla datan och SPSS användes för att analysera den med deskriptiv statistik. Resultat: 50 % av spelarna skattade deras smärtutsträckning före, under och efter träning och match med 3 eller mer på en skala mellan 1-5, där 1 är "ingen utsträckning" och 5 är "hög utsträckning". Resultaten varierade angående vilken influens smärta haft på försktighet, förmåga, potential, känslor och koncentration. Spelarna kände dock att smärta haft störst påverkan på deras förmåga att spela och deras emotionella välmående. 42.65 % av spelarna fortsatte som vanligt när de upplevde smärta under träning och 44.12 % av dem fortsatte men tog det lugnare, medan 83.83 % fortsatte som vanligt när de upplevde smärta under match. Samtliga av deltagarna var av uppfattningen att det kan vara skadligt på olika sätt att spela trots att man känner smärta. Slutsats: De flesta av spelarna var negativt påverkade av smärta i någon grad. Även om de var övertygade om att det kan leda till problem om man spelar trots smärta så fortsatte de flesta att spela när de fick smärtkänningar under träning och match. / Background: Physical pain affects mental performance as well as many physical factors and is often associated with injuries. Injuries are common among athletes and a higher level of play coheres with a higher prevalence of injuries. Since injuries are so common among high-level athletes, it is reasonable to assume that pain is also connected to the high level of play. Also, since experiencing pain has its side-effects, it is interesting to investigate physical pain among high-level athletes. Purpose: The purpose of the study was to investigate the presence and experience of pain among high-level female soccer players in Sweden, as well as their relationship to pain. Method: 68 players between 14-30 years old who had played at a high level for 1-13 years participated in the study. A questionnaire was used to collect the data and SPSS was used to analyse it with descriptive statistics. Results: 50 % of the players rated their pain extent before, during and after practices and games with 3 or more on a scale from 1-5, where 1 is “no extent” and 5 is “high extent”. The results were scattered regarding the influence pain had on carefulness, ability, potential, emotions and concentration, but the players felt that pain had the biggest influence on their ability to play and their emotional wellbeing. 42.65% of the players continue as normal when experiencing pain during practice and 44.12% of them continue but take it easier, while 83.82% continue as normal when experiencing pain during game. All of them thought that playing and practicing with pain could lead to future complications in some way. Conclusion: Most of the players struggled with pain to varying degrees. Even though being convinced that playing with pain can lead to complications, they kept on playing when they experienced pain themselves.

Previous research has shown that there are several components involved in how we perceive pain, e.g. social and psychological factors such as expectations of pain. A cold pressor experiment was conducted to investigate the impact of negative/positive information on pain perception. We also investigated if a cognitive conflict created by disconfirming information of a pain expectation influences the pain experience. 106 participants (49 men and 57 women) got to hold their hand in 5°C water for 1 minute. The main outcome variable was self-reported pain during the cold pressor test. The results show that participants receiving negative information perceived more pain than the group receiving positive information. There was no significant difference in pain perception between those who were confirmed or disconfirmed in an expectation, nor was there a difference in cognitive conflict between the two groups. This is a first attempt to explore pain and cognitive conflict and can work as an inspiration for further investigation. / Tidigare forskning har visat att det är flera komponenter involverade i en smärtupplevelse, bland annat sociala och psykologiska faktorer så som förväntningar. Ett kallvattenexperiment utfördes för att undersöka positiv/negativ information och dess påverkan på upplevelsen av smärta. Vi undersökte även om smärta påverkas av en kognitiv konflikt skapad av en disconfirmation av en smärtförväntning. 106 deltagare (49 män och 57 kvinnor) fick hålla sin hand i 5°C vatten i en minut. Vårt mätinstrument var själv-rapporterad smärta vid kallvattentestet. Resultatet visade att deltagare som fick negativ information upplevde mer smärta än de som fick positiv information. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan de som blev disconfirmed och confirmed i sin förväntan och inte heller någon skillnad mellan grupperna i upplevd kognitiv konflikt. Detta första försök att undersöka smärta och kognitiv konflikt kan bli till en inspiration för vidare undersökningar.

No description available.

Antalet dagkirurgiska operationer ökar kontinuerligt, vilket bidrar till en mer kostnadseffektiv och hållbar vård. Vårdens mål är en trygg och säker personcentrerad vård, där patienten är delaktig och ses som jämlik. Postoperativa komplikationer som PONV (postoperativt illamående och kräkning) och smärta har varit problem som påverkat patienters upplevelse av den postoperativa vården. Syftet med studien var att få en fördjupad kunskap om hur patienter upplever den dagkirurgiska vården, med fokus på bemötande, delaktighet, information, PONV och smärta. Denna studie är en del av en större studie, som genomfördes som ett kvalitetsarbete på en dagkirurgisk avdelning på ett sjukhus i västra Sverige. Patienter som vårdats på den dagkirurgiska enheten besvarade postoperativt en enkät bestående av tre delar. Från enkäten valdes frågor som svarade på studiens syfte. Metoden som användes var en empirisk studie med kvantitativ ansats. Deltagandet i hela studien var stort (n=280), därav valdes två kirurgiska patientgrupper (n=30) ut; patienter som opererat hernia inguinalis (ljumskbråck), antingen via lokalbedövning eller narkos, eller genomgått en laparoskopisk cholecystectomi (galloperation). Dessa patientgrupper valdes då dessa är de största operativa ingreppen som sker dagkirurgiskt. Resultatet visar att patienternas upplevelser om bemötande, delaktighet och information till stor del var positiva. Det fanns patienter som inte upplevde sjukvården som personcentrerad och kvarstående illabefinnande postoperativt framkom i studieresultatet. Det fanns patienter som inte blev återställda, utan hade behövt söka sjukvård efter operationen. Skillnader mellan patientgrupperna uppmärksammades, men ingen statistisk säkerställd korrelation visade sig mellan nivå av smärta respektive illamående och typ av operation. Denna studie var begränsad, men kan användas i utvecklingssyfte på den dagkirurgiska enhet den utfördes på. Öppna frågor och eventuellt tillägg av intervjuer kunde inneburit tydligare och mer utvecklade svar på frågeställningarna. Tidig inbjudan till en dialog, där patienten får den tid som den unika individen behöver tillsammans med intensivvårdssjuksköterskan, kan leda till en delaktig patient och en personcentrerad vård. Det ger möjlighet att uppmärksamma patienter med ökad risk för postoperativt illamående, samt kunna förebygga och behandla postoperativ smärta och illamående i ett tidigt skede.