Bakgrund: Smärta är en vanlig orsak till att människor söker sjukvård. Smärta är subjektiv känsla, dock kan föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt göra att patienterna kan bedömas olika och få olika riktad omvårdnad – detta trots att vård ska ges personcentrerat och på lika villkor. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka skillnader som kan finnas i omhändertagande mellan kvinnor och män med smärta och därmed belysa könets betydelse för omvårdnad. Metod: Denna studie är gjord som en litteraturöversikt för att sammanställa vad som finns inom detta område i litteraturen. 17 vetenskapliga artiklar från PubMed och Cinahl hittades och analyserades och sammanställdes under teman i resultat. Resultat: Denna litteraturöversikt lyfter fram skillnaderna i bemötande och smärtlindring mellan män och kvinnor med smärta samt att sjuksköterskans kön också kan påverka interaktionen. Många smärttillstånd som drabbar kvinnor undervärderas oftare inom olika områden inom vården. Fysiska symptom förklaras ofta hos kvinnor vara psykosomatiska. Även åldern var en faktor som påverkar könsskillnader i bemötande vid smärta. Slutsats: Det framkom i litteraturöversikten att det inom många områden finns skillnader i omhändertagande vid smärta mellan könen. Män får oftare bättre smärtlindring och kvinnor fick vänta längre tid på både smärtlindring och behandling. Sjuksköterskor bör använda personcentrerad omvårdnad för att öka jämlikheten mellan könen inom vården. Ökad jämlikhet kan främja en hållbar framtid. / Background: Pain is a common cause to seek healthcare. Pain is a subjective feeling; however, the interpretation of "male" and "female behavior" could interfere with the healthcare staff judgement and care – even though quality of care should be given person-centered and on equal terms. Aim: The aim of the study was to examine the differences in care, that may exist, between men and women with pain and highlight the gender´s meaning in quality of care. Method: This study was conducted as a literature review investigating the existing literature within this area. Seventeen scientific articles from the PubMed and Cinahl databases were analyzed and compiled into a result. Results: This review brings out the differences between the treatment and ease for men and women in pain with regards to their gender. Often women have a tendency to be undervalued when they are being cared for compared to men. Physical symptoms are often regarded as psychosomatic. Even the age of the patients was a contributing factor. Conclusion: This literature study reveals differences between genders pain care. Gender differences were identified in many sections of care. Men’s pain is treated better than women, and the women generally needs to wait longer in receiving treatment. Registered nurses should utilize person-centered treatment in order to decrease this gender gap. Increased equality in care can support a sustainable future.

Bakgrund: En del patienter kan uppleva smärta och obehag inför moment som inkluderar kanyler och nålar vilket kan omnämnas som stickrädsla. En del patienter kan till följd av rädsla undvika vaccinationsprogram, operationer och övrig medicinsk hjälp vilket kan få allvarliga konsekvenser för hälsan. Sjuksköterskan arbetar dagligen med att administrera injektioner, infusioner och att ta blodprover, det är därför angeläget att sjuksköterskan har kunskaper och färdigheter kring betydelsefulla omvårdnadsåtgärder i mötet med stickrädda patienter. Syfte: Syftet var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta hos vuxna patienter med stickrädsla för att reducera smärta och obehag. Metod: En litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed, Chinal och psycINFO. Resultat: För att reducera smärta och obehag bör sjuksköterskan välja att använda tunnare kanyler, använda en långsammare injektionsteknik, erbjuda lokal smärtlindring och/eller premedicinering med lugnande inför nålproceduren. Sjuksköterskan bör låta patienten ha kontroll över situationen och respektera individuella behov och önskemål. Likaså bör sjuksköterskan lyssna och vara tillmötesgående för att kunna anpassa nålproceduren i samverkan med patienten. Sjuksköterskan bör tillämpa fiktiva visualiseringsmetoder och distraktion för att reducera rädsla och obehag under momentet. I de fall det finns en uttalad nålfobi bör sjuksköterskan samordna patienten en vårdkontakt till terapeut eller psykolog. Slutsats: Resultatet i denna litteraturöversikt visar att det finns omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan tillämpa för att minska smärta och obehag hos vuxna patienter med stickrädsla. För de patienter som lider av stickrädsla bör sjuksköterskan planera nålproceduren i samverkan med patienten med utgångspunkt i en personcentrerad vård med hänsyn till enskilda behov och önskemål. Genom att sjuksköterskan tar sig tid att lyssna till patientens berättelse, visar empati och ger patienten möjlighet till delaktighet och självbestämmande i samband med nålproceduren kan smärta och obehag minska. / Background: Some patients can experience pain and discomfort for moments that include cannula and needles which can be mentioned as needle fear. Some patients can as a sequence of the fear refuse vaccinations programs, operations and other medicinal help which can have severe consequences for the health. Nurses works daily with administering injections, infusions and taking blood samples, therefore it is desirable that the nurse have the knowledge and skill regarding significant nursing actions with needle fearing patients. Aim: The purpose was to describe which nursing actions a nurse can use with adult patients with needle fear to reduce pain and discomfort. Method: This is a literature review based on 15 scientific articles from the databases PubMed, Chinal and psycINFO. Results: To reduce pain and discomfort the nurse should opt to use the thinner needles, and use a slower injection technique, offer local pain relief/ or premedication with sedative before the needle procedure. The nurse should let the patient have control over the situation and respect the individual needs and request. As well should the nurse listen and be accommodating for adapting the needle procedure in collaboration with the patient. The nurse should apply fictitious visualization methods and distraction to reduce fear and discomfort during the moment. In cases when there is a recorded needle phobia the nurse should coordinate a nursing contact to a therapist or a psychologist for the patient. Conclusion: The result in this literature review shows nursing interventions that the nurse can use to reduce pain and discomfort at adult patients with needle fear. For the patients who suffers from needle fear should the nurse plan the needle procedure in conjunction with the patient based on a person-centered care in consideration to the individual needs and wishes. Because the nurse takes the time to listen to the patient’s story, show empathy and gives the patient participation and self-determination regarding the needle procedure, pain and discomfort can be reduced.

Bakgrund: Det palliativa vårdandets utgångspunkt är att lindra lidandet för patienter. Patienter med obotliga cancersjukdomar uppger att sjuksköterskor har en betydande roll i deras bearbetning av lidande. Problem: Utan ökad kunskap om lidande för patienter med obotlig cancersjukdom i palliativ vård, ges inte sjuksköterskor tillräckliga förutsättningar att möta patienterna i deras lidande. Syfte: Att beskriva hur patienter med cancersjukdom i palliativ vård upplever lidande. Metod: En litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Analysen av tio artiklar genererade två teman och fyra subteman. Det första temat är när cancern tar över kroppen och det andra temat är existentiella behov. Under dessa teman bildades fyra subteman: att förlora kontrollen, att känna fysisk smärta, att tvivla och tappa hoppet samt att ha tro och hitta tröst. Slutsats: Patienters lidande behöver ses utifrån fysiska, psykiska, psykosociala och existentiella behov för att nå optimal lindring av lidande. Ökad förståelse för patienters lidande vid en obotlig cancer inom palliativ vård kan generera sjuksköterskor som kan lindra deras lidande bättre. / Background: The aim of palliative care is to alleviate suffering for the patients. Patients with incurable cancer diseases state that nurses have a significant role in processing their suffering. Problem: Without increased knowledge of suffering for patients with incurable cancer disease in palliative care, nurses are not given sufficient prerequisites to meet patients in their suffering. Aim: To describe how patients with cancer in palliative care experience suffering. Method: A literature study with descriptive synthesis. Result: The analysis of ten articles generated two themes and four subthemes. One theme is when the cancer takes over the body and the other theme is existential needs. Under these themes, four subthemes were formed: losing control, feeling physical pain, doubting and losing hope and the last subtheme having faith and finding comfort. Conclusion: Patients suffering needs to be seen from physical, psychological, psychosocial and existential need to achieve optimal relief of suffering. Increased understanding of patients suffering in an incurable cancer in palliative care can generate nurses who can relieve their suffering better.

No description available.

Bakgrund: Att möta patienter med smärta är vanligt förekommande inom ambulanssjukvården. Det finns goda möjligheter för den prehospitala sjuksköterskan att i ett tidigt skede hjälpa patienten med omvårdnadsåtgärder för att undvika onödigt lidande. Studier har visat att det finns samband mellan bristfällig smärtlindring och inadekvat bedömning av smärta. Forskning kring innehållet i sjuksköterskans smärtbedömning i den prehospitala miljön är begränsad. Syfte: Att beskriva innehållet i sjuksköterskans systematiska smärtbedömning inom ambulanssjukvården. Metod: Med hjälp av studieprotokoll genomfördes en kvalitativ studie. Studieprotokollen innehöll fyra öppna frågor som utformats med utgångspunkt i Ida Jean Orlandos ” The Deliberative Nursing process”. Den prehospitala sjuksköterskan gjorde en beskrivning kring sitt möte med patienter med smärta. Datainsamlingen genomfördes i södra Sverige och genererade 82 studieprotokoll som inkluderades i studien. Dataanalys av studieprotokollens svar gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Nio kategorier identifierades som beskriver innehållet i sjuksköterskans smärtbedömning. De viktigaste fynden berör objektiva tecken, samspel mellan sjuksköterska och patient samt beslutsstöd för bedömning. Slutsats: Bedömning av smärta är en komplex uppgift och kan många gånger vara utmanande i den prehospitala miljön. Det krävs att sjuksköterskan är skicklig inom många områden. Att kunna bedöma smärtans orsak, intensitet och att kunna ge adekvat behandling. Dessutom är det viktigt att ha en förmåga att samspela med patienten. Ytterligare kunskap om bedömning av smärta skulle vara positivt för den prehospitala sjuksköterskan i dennas profession. Mer forskning gällande innehållet i smärtbedömning bör göras. / Background: Meeting patients with pain is common in ambulance care. There are good opportunities for the pre-hospital nurse to help the patient at an early stage with nursing measures to avoid unnecessary suffering. Studies have shown that there is a link between inadequate pain relief and inadequate pain assessment. Research on the content of the nurse's pain assessment in the prehospital environment is limited. Aim: To describe the contents of the nurse's systematic pain assessment in ambulance care. Method: A qualitative study was carried out using a study protocol. The study protocol contained four open questions that were designed on the basis of Ida Jean Orlando's "The Deliberative Nursing Process". The pre-hospital nurse did a description of his meeting with patients with pain. Data collection was conducted in southern Sweden and generated 82 study protocols that were included in the study. Data analysis of the study protocol's response was made through a qualitative content analysis. Result: Nine categories were identified that describe the content of the nurse's pain assessment. The most important findings concern objective signs, interaction between the nurse and the patient, and decision support for assessment. Conclusion: Assessment of pain is a complex task and can often be challenging in the prehospital environment. It is required that the nurse is skilled in many areas. Being able to assess the cause of the pain, intensity and being able to provide adequate treatment. In addition, it is important to have an ability to interact with the patient. Further knowledge of the assessment of pain would be positive for the prehospital nurse in his profession. More research on the content of pain assessment should be done.

Migrän är en kronisk sjukdom och kännetecknas ofta av återkommande smärtsamma attacker som kan medföra illamående samt ljud- och ljuskänslighet. Det är en ärftlig sjukdom som är tre gånger mer vanligt hos kvinnor än hos män. De fysiologiska orsakerna till varför personer drabbas är inte fastställda och något botemedel mot sjukdomen finns inte. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med migrän. Metod: En kvalitativ manifest innehållsanalys med inifrånperspektiv användes för att besvara syftet där målet var att studera personers upplevelser. Nio vetenskapliga kvalitativa artiklar ingick i analysen. Resultat: Migrän påverkar personer i alla aspekter; psykiskt, fysiskt och socialt. Sjukdomens osynlighet har bidragit till att personer med migrän många gånger inte blir tagna på allvar, varken av samhället eller vården. Något som personer beskriver orsakar en vilja att dölja sina symptom av rädslan att bli misstrodda. Oförutsägbarheten med migränattacker orsakar begränsningar vilket exkluderar personer från sociala sammanhang. Att leva med migrän har bidragit till en förändrad bild av personerna de en gång var, både i arbete och vardag. Slutsats: En brist på förståelse och kunskap av hur migrän påverkar de som lever med sjukdomen sågs i litteraturstudien. Ytterligare forskning behövs för att öka möjligheten till bättre förståelse hur vardagslivet påverkas. Ökad kunskap om personliga erfarenheter av att leva med migrän möjliggör för sjuksköterskan att arbeta personcentrerat och möta personerna med respekt.

Bakgrund: Smärta drabbar de flesta cancerpatienter, och är det symtom de fruktar mest med sjukdomen. Smärtan påverkar deras liv lika mycket som själva cancerdiagnosen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters upplevelser av cancerrelaterad smärta och uppmärksamma vilka effekter det kan ha för livskvaliteten, samt uppmärksamma hur vårdpersonalen bemöter patienternas smärta. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där elva vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Tre huvudteman har genererats: upplevelsen av smärtan, effekter på livskvaliteten, vårdens bemötande. Resultat: Smärta är en individuell upplevelse som är svår att beskriva för andra. Patienternas livskvalitet påverkades negativt genom att de begränsades fysiskt, psykiskt och socialt. Många var missnöjda med den vård de fick och kände att kommunikationen inte var tillräcklig. Ett dåligt bemötande från vårdpersonalen ledde till att patienterna tappade förtroendet till dem, och bristfällig information till att de tappade hoppet om att bli smärtfria. Slutsats: Att drabbas av en cancerdiagnos innebär en stor påfrestning, och att samtidigt lida av smärta försvårar patientens förmåga att klara av sin livssituation. Vårdpersonalen har en viktig roll för att kunna minska patientens lidande, och kan genom att förbättra kommunikationen och bemötandet göra skillnad hos patienter med cancer som lider av smärta. / Background: Pain affects most cancer patients, and it is what they fear most about the disease. The pain affects their lives as much as the cancer diagnosis itself. Purpose: The purpose of this literature review was to illustrate patients experiences of cancer-related pain and what effects it may have on the quality of life, and to highlight how the healthcare professionals respond to patients’ pain. Method: A literature review has been made where eleven scientific articles have been reviewed and analyzed with qualitative content analysis. This generated tree main themes: the experience of the pain, effects on the quality of life, the treatment of care. Result: Pain is an individual experience which is difficult to describe. The quality of life of the patients was negatively affected because they were physically, mentally and socially limited. Many were dissatisfied with the care they received and felt that communication was not sufficient. A poor response from caregivers has led to patients’ loss of trust, and inadequate information to loss of hope in being painless. Conclusion: Being affected by a cancer diagnosis is hard enough, and at the same time suffer from pain exacerbates the situation. The caregiver has an important role in reducing the patients’ suffering, and by improving the deficiencies, they can make a difference for cancer patients´ suffering from pain.

Bakgrund: Höftartroplastik är rankad som nummer 11 på listan över de mest smärtsamma kirurgiska ingreppen. Att utveckla kronisk smärta postoperativt rapporteras vara så hög som 10%. Syfte: Studera vuxna patienters upplevelser av postoperativ smärta efter planerad höftoperation samt patienternas erfarenhet av smärtbehandlingen. Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2000 och 2019. Fem artiklar har kvantitativ ansats och fem av artiklarna har kvalitativ ansats. Resultat: Patienters upplevelser av postoperativ smärta efter en elektiv höftoperation är individuell och beskrivs både kvantitativt med hjälp av smärtskattningsskalor och kvalitativt med egna ord. Majoriteten av studierna visar att patienterna upplever sig tillräckligt smärtlindrade av de läkemedel de får i syfte att minska den postoperativa smärtan och i andra fall där religiösa åskådningar spelar in, så förlitar sig patienterna på sin tro och med hjälp av sin familj. Slutsats: Postoperativ smärta efter elektiv höftoperation är ett faktum. Patienterna upplever sig smärtlindrade eller i andra fall står ut med smärtan av kulturella och religiösa skäl. Patienternas delaktighet under sin vårdtid, bättre uppföljning av vården efter utskrivning och ytterligare forskning kring effektivare postoperativ smärtbehandling, krävs i framtiden. / Introduction: Hip arthroplasty is ranked number 11 on the list of the most painful surgical procedures. Developing chronic pain postoperatively is reported to be as high as 10%. Aim: Study adult patients' experiences of postoperative pain after planned hip surgery and the patients' experience of pain management. Methods: A review of literature based on 10 scientific articles published between 2000 and 2019. Five articles have quantitative approach and five of the articles has qualitative approach.   Results: Patients' experiences of postoperative pain after an elective hip operation are individual and described both quantitatively by means of pain estimation scales and qualitatively in their own words. The majority of the studies show that the patients feel sufficiently pain-relieved by the drugs they receive in order to reduce the postoperative pain and in other cases where religious views are recorded, the patients rely on their faith and with the help of their family. Conclusion: Postoperative pain after elective hip surgery is a fact. The patients feel pain-relieved or in other cases stand out with the pain for cultural and religious reasons. Patients' involvement during their care period, better follow-up of care after discharge and further research in more effective postoperative pain treatment, are required in the future.

Benskörhet är en vanligt förekommande sjukdom som kan drabba både män och kvinnor. Benskörhet gör att benet blir skörare och frakturer lättare uppkommer. Människor som lever med benskörhet kan uppleva konsekvenser av sjukdomen i det dagliga livet. Frakturer, smärta och livsstilsförändringar är vanligt förekommande konsekvenser i vardagen för människor som lever med benskörhet. Studiens syfte är att beskriva människors erfarenheter av dagligt liv med benskörhet.Uppsatsen är en litteraturstudie som bygger på 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Litteraturen har analyserats enligt Axelsson (2012). Resultatet redovisas genom fem teman där oro och rädsla för frakturer var ett framträdande tema, likaså att människor med benskörhet upplever en förändring i det dagliga livet. Även en nedsatt rörlighet till följd av benskörhet påverkar stora delar av det dagliga livet. Det bidrog bland annat till förändringar i relationer och en ny inställning till sin egen kropp. Diskussionen visar att det är viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur människor upplever det dagliga livet med benskörhet. Detta för att kunna ge en god omvårdnad, förebygga och lindra lidande samt för att det kan vara svårt att leva med benskörhet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Långvarig smärta anses som ett lidande som påverkar individens livskvalité. Av vårdsökande personer i primärvården är det 20-40 % som anger smärta, hälften av dem har smärta som pågått längre än tre månader. Syftet är att beskriva äldre patienters erfarenheter av vilket stöd de får av distriktssköterskan i hemsjukvården för att lindra långvarig smärta. En ökad insyn i patienternas beskrivning av distriktssköterskans stöd, kan bidra till en ökad förståelse över patienternas situation. Förståelsen kan leda till en insikt för distriktssköterskan i arbetet med att förbättra vårdrelationen mellan distriktssköterskan och patienten med långva-rig smärta. För att klarlägga och belysa syftet valdes som metod en kvalitativ intervjustudie, med en induktiv ansats, som analyserats med hjälp av innehållsanalys. Tre kategorier har identifierats i resultatet. De olika kategorier som framträdde i analysen av intervjuerna, bottnar i deltagarnas strävan efter lindring av smärta ur olika aspekter för att få en lindring av smärtan och trygghet i sin situation. Resultatet visar att patienterna med långvarig smärta beskriver distriktssköterskans stöd genom att få hjälp med läkemedel i hemmet, det värdefulla vårdande samtalet och en trygg vårdande relation. I diskussionen beskrivs professionellt förhållningssätt ur tre aspekter som de äldre patienterna i studien beskriver som lindrande för deras smärta. De beskrev att smärtan begränsade livet, vilket innebar svårigheter att sköta sin hälsa, men det gav även en känsla av isolering och svå-righet att göra aktiviteter. Värdet av att bli lyssnad på för att få tala om sin situation beskrivs, men även att få information om sin behandling. Genom att ha en kontinuerlig kontakt med samma distriktssköterska uppstår en nära vårdande relation mellan den äldre patienten och distriktssköterskan. Att distriktssköterskan har kunskap om patientens situation och smärta ger trygghet. Distriktssköterskans professionalitet ger också lindring mot den långvariga smärtan. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska