Inledning: Endometrios är en kronisk östrogenberoende inflammationssjukdom som drabbar en av tio kvinnor. Sjukdomen kan ge kraftiga smärtor som är svåra att behandla och som ger en stor påverkan på kvinnornas liv. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter av att leva med smärta vid endometrios. Metod: Litteraturöversikt där 14 kvalitativa artiklar granskats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Omfattade fyra kategorier, Smärtans påverkan i det dagliga livet, smärta i kropp och själ, smärtans påverkan på relationer och självhantering och egenvård följt av nio subkategorier. Resultatet visade att smärta vid endometrios påverkade kvinnornas dagliga sysselsättning och upplevdes som både psykisk och fysisk påfrestande. Sjukdomen påverkade relationen till både familj och vänner negativt och brister i vården upplevdes. Kvinnorna använde sig av olika strategier och metoder för att kunna hantera sjukdomen och dess symtomen. Diskussion: Hur stöd från partner och familj, men även från vården, kan vara positiv vid hantering av endometrios. Att endometrios kan påverka det psykiska välbefinnandet och hur brister i vården kan påverka kvinnorna. Hur egenvård och självhantering har en betydelse för kvinnor då det kan öka livskvalitén och välbefinnandet samt vårdens betydelse vid egenvård. Slutsats: Endometrios påverkar hela kvinnans liv och att få möjlighet till stöd och hjälp samt egenvård och självhantering kan ha en stor betydelse för kvinnan. Hälso- och sjukvården bör få ökad kunskap och sjukdomen i stort behöver uppmärksammas för en ökad förståelse för drabbade kvinnor. Mer kvalitativ forskning ur både patient- och sjuksköterskeperspektiv behövs för att uppmärksamma sjukdomen och förbättra vården. / <p>Examinationsdatum 2019-11-06</p>

Bakgrund: Årligen genomförs cirka 740 000 kirurgiska ingrepp inom slutenvården i Sverige som resulterar i postoperativ smärta. Postoperativ smärta är en typ av akut vävnadsskadesmärta som upplevs till följd av kirurgiskt ingrepp. Om obehandlad kan postoperativ smärta resultera sig i kronisk smärta, försämrad livskvalitet och ökad mortalitet. Musikterapi är en biverkningsfri och icke farmakologisk metod som kan implementeras i vården som ett komplement till traditionell behandling för att lindra postoperativ smärta samt öka patienternas välbefinnande.   Syfte: Att undersöka vilken påverkan musik har på postoperativ smärta och de fysiologiska reaktioner som uppstår vid postoperativ smärta.   Metod: Denna studie är en beskrivande allmän litteraturstudie med kvantativ ansats. Artikelsökningarna genomfördes i PubMeds– och CINAHLs databas med hjälp av MeSH genererade söktermer, där elva originalartiklar valdes att inkluderas i studien. Utav dessa var det en artikel som efter kvalitetsgranskning exkluderades, då dess kvalité inte var av medel eller högre kvalité. Resultat: Sju av tio studier visade att musik sänkte smärtintensiteten hos patienter som genomgått thorax- eller abdominal kirurgi. Ingen tydlig påverkan på fysiologiska reaktioner postoperativt kunde ses hos samtliga studier. Slutsats: Musik kan användas som en komplementär behandling till sedvanlig vård för att sänka smärtintensiteten hos postoperativa patienter och öka delaktigheten och självbestämmandet hos patienten. Musikterapi är varken kostsamt eller innehåller biverkningar och kan därför implementeras ute i samhället såväl som inom vården. Mer forskning behövs däremot för att se om musik har en påverkan på de fysiologiska reaktionerna som uppstår vid smärta. / Background: Approximately 740,000 surgical procedures are performed every year in Sweden, resulting in postoperative pain. Postoperative pain is a type of acute tissue injury that is experienced as a result of a surgical procedure. If not treated properly, postoperative pain can result in chronic pain, worsened quality of life and increased mortality. Music therapy is a cheap non-pharmacological method without side-effects that could be implemented in healthcare as a complement to traditional treatment, to alleviate postoperative pain and increase the well-being of patients.   Purpose: To investigate the impact music has on post-operative pain and the physiological reactions that arise from postoperative pain.   Method: A descriptive literature study using quantitative methods. The search for articles was done in the database of PubMed and CINAHL with the help of MeSH generated terms. Eleven original articles were included in this study, whereas one of them were excluded later on by not passing the criteria of the quality control.   Results: Seven out of ten studies showed that music reduced the pain intensity in patients that had undergone either thoracic- or abdominal surgery. No clear influence on physiological reactions could be seen postoperatively.   Conclusion: Music can be used as a complementary treatment to conventional care, to reduce the pain intensity of postoperative patients, and to have patients partake more in their treatment. Since music is cheap och does not involve any side-effect, it can be involved as a analgesic complementary method in society as well as in hospitals. Though more research is needed to see if music has an impact on the physiological responses resulting from pain.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

<p>This is an examinaton of welfare officers and patients experiences of a course in mindfulnessbased stressreduction in primary care. The authors used a qualitative method and a phenomenological hermeneutics scientific philosophical position. The analys of the data appeared by using three theoretical perspectives; cognitive, coping and Antonovskys Sence of Coherence. The purpose was to get a deeper understanding of what mindfulness is, how a course in mindfulnessbased stressreduction can be arranged and how it is comprehended by the welfare officers and previous participators of the course. To get an opinion of the issue the authors wanted to know the welfare officers intention of the course, to which patients they provide the course, what the participators thought about their situation before and after the attendence and if they had assimilated the knowledge and if so how it was applicable. The results indicated that the welfare officers and the patients intentions of the course where incoherent. The welfare officers intention was to teach the patients a way of manner to incorporate and to handle stress and other disabilities. The patients intention was to get strategies to manage their stress and chronic pain. Their most customary strategies was breathing and consideration of their thoughts.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse omgivningens stöd har för en fungerande återgång till sysselsättning för whiplashskadade kvinnor. Fem kvinnor som alla har återgått till sysselsättning efter sin whiplashskada deltog i en kvalitativ intervju med öppna frågor kring betydelsen av omgivningens stöd och andra bidragande faktorer. Jag har haft Antonovskys teori om KASAM samt Putnams teori om socialt stöd som teoretisk grund. Då fokus har legat på att få fram deras upplevelse av omgivningens stöd genom min tolkning och förståelse har hermeneutiken använts som metod. Resultatet visade att omgivningens stöd i olika former var en viktig faktor för en lyckad återgång. Det handlade främst om praktiskt eller emotionellt stöd från myndigheter, familj och vänner. Det visade sig också att personliga förhållningssätt spelade in, såsom envishet och positivt tänkande.</p>

<p><strong>Background:</strong> Pain may involve physical, emotional and psychological reactions. Chronic pain can lead to restrictions and problems in everyday life. One of the most common pain states is low back pain. A form of treatment that has been marketed as a charitable and pain reliefing alternative is the Shakti mat. Currently there are no studies on its effects published. <strong>Purpose:</strong> To see whether treatment with Shakti mat in a person with low back pain has an effect on the experience of the ability in activities of daily life and to see if the psychological factors will change. <strong>Method:</strong> The participant had to lie on a Shakti mat once a day for four weeks. The participant was asked to complete five questionnaires two weeks before, during intervention and two weeks after treatment. The Tampa Scale: a Measure of Kinesiophobia measures to what degree the participant experiencing pain for movement or to harm itself in motion, Coping Strategies Questionnaire - Catastrophizing scale investigating catastrophizing thoughts in connection with pain perception, Pain Disability Index investigates how the participants’ everyday affected/hampered by pain, Self-Efficacy Scale investigates how sure the participant is in his ability to carry out a task despite pain and a Self-monitoring diary where the perception of its ability in everyday activities, experience after treatment, the type of underlay and if the participant could lie longer on the Shakti mat were judged. <strong>Results:</strong> The participant’s pain in some everyday activities mitigated while the degree of ability in these increased after four weeks of treatment. The psychological factors had not changed much.</p>

<p>Introduktion: Patientkontrollerad epidural smärtlindring (PCEA) är idag en vedertagen metod för postoperativ smärtlindring med få komplikationer. Försök har gjorts för att titrera fram den mest gynnsamma kombinationen med fokus på att maximera smärtlindringen och minimera sidoeffekterna. Syftet med studien är att identifiera smärta, sidoeffekter och behandlingstid samt patientens subjektiva skattning av smärtlindring vid postoperativ PCEA-behandling med bupivacaine, fentanyl och epinephrine.</p><p>Metod: Studien är retrospektiv inkluderande 1088 patienter vilka postoperativt behandlats med PCEA och kombinationslösningen bupivacaine (1mg/ml), fentanyl (2μg/ml) och epinephrine (2μg/ml). Studien har undersökt skillnaden mellan kön, ålder och typ av kirurgi avseende smärta i vila respektive smärta vid mobilisering/hosta, infusionshastighet, givna och begärda bolusdoser, behandlingstid, sidoeffekter samt patientens subjektiva skattning av smärtlindringen.</p><p>Resultat: Smärta i vila och vid mobilisering/hosta var under de studerade dygnen generellt låg, smärtan kulminerade under dygn 2. De yngre patienterna visade sig skatta smärta högre under behandlingstiden. Studien visade att smärta vid mobilisering/hosta var högre vid längre behandlingstid. Kvinnor hade mer illamående och klåda, vilket inte entydigt påverkade behandlingstiden. Patienter vilka hade haft smärta både i vila och vid mobilisering/hosta skattade ett lägre betyg gällande smärtlindringen vid hemgång. Andelen patienter som avslutade PCEA-behandlingen relaterat till minskat behov var 78%.</p><p>Konklusion: Patienterna upplevde att den postoperativa smärtlindringen med PCEA med kombinationslösningen var mycket god. Typ av kirurgi, kön och smärta vid mobilisering/hosta visade sig påverka behandlingstiden. Förekomsten av sidoeffekter var hög men påverkade inte patientens betyg negativt. Smärtan hos patienterna var generellt låg.</p>

<p>Nyckelkurs på folkhögskola för personer med långvarig smärta startade som ett samarbetsprojekt mellan Landstinget i Kalmar län och folkhögskolorna i länet. Denna studie undersöker kursens betydelse för deltagarnas liv med frågor om vad det betytt att smärtkursen förlagts till just folkhögskola. Tio personer har svarat på frågor om sitt liv med smärta och om hur det varit att delta i smärtkursen. En djupintervju med halvöppna frågor med en av dessa tio har fördjupat materialet. Metoden är kvalitativ med hermeneutisk tolkning som analysverktyg.</p><p>Resultatet av studien visar att deltagare i smärtkursen har gått igenom en process där det vanliga livet förändrats av smärtan som tvingat fram en omställning av det liv man tidigare levt. Studien visar att smärtkursens upplägg utifrån problembaserat lärande med bl.a. samtal och erfarenhetsutbyte i grupp gett positivt resultat för kursens en väsentlig faktor för resultatet.</p><p> </p>

<p>Propofol is an intravenously administered, hypnotic and short- acting pharmaceutical. One common sideeffect (>1:10) and therefore a disadvantage with propofol is the local pain that arise when the initial injection is given. Why the pain arise is not clearly understood. A majority of different pharmacological treatments, different doses and combinations, alternative administrations methods and physical interventions have been tried to reduce the pain when injection of propofol is given. One important task for the nurse is to relieve pain for patients. It is important for all patients to be painless and not experience discomfort caused by procedure in health care. The purpose of this study was to examine if administration of lidocaine and/ or remifentanil could in connection with injection of propofol reduce pain incidence and intensity at the injection. A literature study based on twenty-eight scientific articles was conducted. The result shows that a combination of lidocaine andremifentanil give the best pain relief. Howewer there is no difference in propofolinduced injection pain when lidocaine or remifentanil alone is compared. Other factors that could affect injection pain are use of a tourniquet which enhances the pain reduction, but the time that the tourniquet is applied is not decisive. The placement of the iv-catheter should be in the largest vein possible. By using this knowledge the incidence and intensity of pain could be reduced with drugs commonly used in Swedish aneasthetic care. Thereby patients' suffering could also be reduced.</p>

<p>Knowledge regarding pain and pain treatment is an essential part within nursing that a nurse is responsible for. Earlier studies have shown that lack of that kind of knowledge often results in inadequate treatment for pain. The purpose with the study was to describe nurses’ knowledge regarding pain and pain treatment at a medical unit in a hospital in central Sweden, and to see if there was a distinction in knowledge related to professional experience. Data was collected through a questionnaire with questions referring to pain (6 questions) and pain treatment (6 questions). The questionnaire was given to 108 nurses at a medical unit in a hospital in central Sweden. Fifty-two responded the inquiry; whence 50 were woman and two were men. The main result indicated that the majority of the nurses had propitious knowledge regarding pain and pain treatment, since the mean-score of the questions regarding knowledge were 8,1 (67,6 %) out of 12. Forty-nine nurses reported non-pharmacologic methods to alleviate pain such as TENS, acupuncture and massage. There was no significant distinction in knowledge between nurses whom had been working 1-12 years (25 nurses), and those who had been working 13-39 (26 nurses) years. The majority of the nurses experienced they did not have enough knowledge about pain and pain treatment to be able to give adequate pain relief.</p> / <p>Kunskap om smärta och smärtbehandling är en väsentlig del av omvårdnadsarbetet som sjuksköterskan ansvarar för. Tidigare studier har visat att bristen på sådan kunskap ofta leder till inadekvat behandling av smärta. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors kunskaper om smärta och smärtbehandling vid en medicinsk enhet på ett sjukhus i Mellansverige samt att se om det förelåg någon skillnad i kunskap relaterat till antalet yrkesverksamma år. Data samlades in med hjälp av en enkät med kunskapsfrågor som berörde smärta (6 frågor) och smärtbehandling (6 frågor). Enkäten delades ut till 108 sjuksköterskor som arbetade vid en medicinsk enhet vid ett mindre sjukhus i Mellansverige, 52 besvarade enkäterna varav 50 kvinnor och två män. Huvudresultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna hade goda kunskaper i smärta och smärtbehandling eftersom medelpoängen på kunskapsfrågorna var 8,1 (67,6 %) av 12 möjliga. Fyrtionio sjuksköterskor uppgav åtgärder för att lindra smärta med icke farmakologiska behandlingsmetoder så som TENS, akupunktur och massage. Ingen signifikant skillnad fanns i kunskap om smärta och smärtbehandling mellan de sjuksköterskor som hade arbetat 1-12 år (antal 25) och de som arbetat 13-39 år (antal 26). Flertalet av sjuksköterskorna upplevde att de inte hade tillräcklig kunskap om smärta och smärtbehandling för att kunna ge adekvat smärtlindring.</p>