Bakgrund: Studier visar att smärta är vanligt förekommande (80-88 %) hos äldre personer. Demenssjukdom är en neurologisk skada i hjärnan där den verbala och kroppsliga kommunikationen försämras. Detta bidrar till problem att känna igen smärta hos personer med demenssjukdom. Syftet: Syftet var att belysa hur vårdpersonal kan känna igen smärta hos personer med demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie där datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Texterna analyserades induktivt för att finna koder och deduktivt för att sammanställa resultatet. Resultat: Genom ömsesidigt förtroende byggdes en relation upp mellan vårdpersonal och person med demenssjukdom. Vårdpersonalen lärde känna personen med demenssjukdoms vanor och mönster vilket ledde till att det blev lättare att upptäcka avvikande beteende. Beteendeförändringar i form av social tillbakadragenhet, aggressivitet och förändringar i sov- och matvanor kunde indikera smärta. Smärta kunde även visa sig genom ansiktsuttryck, verbalt- och kroppsligtspråk samt genom fysiologiska tecken. Smärtuttrycken yttrade sig olika genom demenssjukdomens olika faser. Slutsats: Det går att känna igen smärta hos personer med demenssjukdom och även hos personer med svår demenssjukdom. En förutsättning är dock att personalen känner personen. / Background: Research shows that pain is common (80-88%) among older adults. Dementia is a neurological disease which impairs the verbal communication and the body language. This contributes to the problem of recognizing pain in cognitively impaired elders. The Aim was to illustrate how nursing staff to cognitively impaired elders could recognize pain. Method: A review of literature has been conducted and the data was collected in Cinahl, PsycINFO and PubMed. Inductive and a deductive analysis were used. Findings: Relationship between nursing staff and the cognitively impaired elders is built through mutual trust. By knowing the habits of the cognitively impaired elder the nursing staff is able to detect changes in their behaviour. Behavioural changes like social withdrawal, aggression and changes in sleeping and eating habits could indicate pain. Pain could also be recognized by facial expression, verbal communication, body language and physiological symptoms. However people with different levels of cognitive impairment express pain in different ways. Conclusion: It is possible to recognize pain in cognitively impaired even when the person is suffering from a severe dementia disease. To do this, knowing the person seems necessary.

Smärta är ett utbrett omvårdnadsproblem och en av de vanligaste orsakerna till att människor söker sig till sjukvården. Många patienter lider av underbehandlad smärta som ofta kan relateras till en bristande smärtbedömning. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i smärtbedömningen där attityden kan vara en avgörande faktor för om patienten erhåller en adekvat smärtbedömning. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors attityder till smärtbedömning i sjukhusmiljö. En systematisk innehållsanalys av fjorton vetenskapliga artiklar genomfördes. Materialet sorterades enligt en definition av begreppet attityd och resulterade i tre huvudkategorier: Sjuksköterskors genomförande vid smärtbedömning, sjuksköterskors inställning till smärtbedömning och bakomliggande faktorer som påverkar sjuksköterskors smärtbedömning. Resultatet visade att sjuksköterskor ofta kombinerade kommunikation och observation i smärtbedömningen. Majoriteten av sjuksköterskorna visade sig ha en positiv inställning till smärtbedömning. Det framkom även att sjuksköterskor litade mer på egna tidigare vårderfarenheter än på patientens upplevelse av smärta. För att kunna uppnå en optimal smärtlindring för den enskilde patienten bör sjuksköterskor uppmuntras till att integrera smärtbedömningen i de dagliga rutinerna. / Pain is a widespread health care problem and one of the most common reasons why people seek out health care. Many patients suffer from undertreated pain which often can be related to the lack of pain assessment. Nurses have an important role in pain assessment in which their attitudes can be a decisive factor in whether the patient receives an adequate pain assessment. The purpose of the literature study was to illustrate nurses' attitudes towards pain assessment in hospitals. A systematic content analysis of fourteen scientific articles was conducted. The materials was sorted according to a definition of attitude and resulted in three main categories: nurses’ implementation in pain assessment, nurses’ outlook towards pain assessment and underlying factors that affect nurses’ pain assessment. The result showed that nurses often combined communication and observation in pain assessment. The majority of nurses were found to have a positive attitude towards pain assessment. However, the result also shows that nurses relied more on their previous health care experience than on the patient’s experience of pain. In order to achieve optimal pain relief for the individual patient nurses should to be encouraged to integrate pain assessment into their daily routines.

Sammanfattning Fibromyalgi har betraktats ända framtill våra dagar som en ren psykosomatisk sjukdom som uppkom utan känd orsak. Sjukdomen innebar en ständig smärta och en oändlig trötthet/ utmattning. Det fanns ingen behandling för sjukdomen bara lindra symtomen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur kvinnor med fibromyalgi upplevde sin livssituation. Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Artiklarna kvalitetsbedömdes, innehållet sammanställdes och resulterade i fyra kategorier. Resultatet som rörde dem fysiska aspekterna av livssituation visade att smärta, trötthet/utmattning och sömnlöshet var vanligt förekommande symtom i kvinnornas vardag som påverkade deras livskvalitet. Symtomen hindrade dem från att leva ett aktivt liv samt delta i sociala aktiviteter. De psykiska aspekterna inom livssituationen visade att kvinnorna med fibromyalgi gav uttryck för en längtan efter det liv de levt innan sjukdomen och den förlorade identiteten. De sociala aspekterna visade att kvinnorna med fibromyalgi hade en önska att få spendera mer tid tillsammans med familjen. Sjukdomen hade också en negativ inverkan på förhållande och separationer var inte ovanligt. Arbetet prioriterades högt och arbetslivet uppskattades som stimulerande. Bristen på synliga symtom vid sjukdomen  gjorde att kvinnorna blev ifrågasatta av personer i omgivningen och sjukvårdspersonal. Under de existentiella aspekterna föll de positiva sidorna med sjukdomen in. Kvinnorna började reflektera över alla måsten och plikter i livet samt lärde sig att prioritera på ett bättre sätt. / Abstract Fibromyalgia has considered until to day as a psychosomatic disease that emerged without any known cause.The main symptoms are constant pain and an abnormal feeling of fatigue or exhaustion. There are no treatment for the illness it just alleviated the symptoms. The aim of this study was the describe how women with fibromyalgi experienced their life-situation.The method used was a literature study with a descriptive design. The articles were quality-tested, the content put together/compiled and resulting in four categories as follows.The result involving the physical aspects of life-situation showed that pain, tiredness and sleeplessness was commonly occurring symptoms in women´s daily life which affected their quality of life.The symptoms prevented women from living an active life and actively taking part in social activites. The psychological aspects of life-situation showed that women with fibromyalgia expressed a longing for the life they lived before the illness and the lost identity. The social aspects showed that the women wished to spend more time with their families. The disease had negative effects on their relationships and separation was not unusual. Work was highly prioritised and estimated as stimulating. The deficiency on visible symptoms of the disease made that the women became questioned by persons in their environment and by health-personal. The positive sides of the disease was found in the existential aspects. The women started to reflect about their duties in life and learned how to prioritise on a better way.

Postoperativ smärta fortsätter att vara ett stort och svåridentifierat problem. Omfattningen av okontrollerad smärta hos patienterna har inte förändrats märkbart de senaste decennierna. Sjuksköterskor tenderar att underskatta patientens smärta. Syftet med denna studie är att undersöka olika faktorer som påverkar sjuksköterskans sätt att bedöma postoperativ smärta. För att uppnå vårt syfte valdes litteraturstudie som metod. Sökning av litteraturen gjordes utifrån syfte och problemformulering i databaserna Academic Search Elite, CINAHL och SweMed +. Sex artiklar valdes ut och analyserades i fem steg. I resultatet framkommer sju faktorer som påverkar sjuksköterskans sätt att bedöma postoperativ smärta: kommunikation, erfarenheter och attityder, sjuksköterskans kunskap, information och förberedelser, att tolka smärta, hinder i smärtbedömningen och uppföljning av smärtbedömningen. Trots att omfattande forskning finns inom detta område, bör forskning bedrivas även i framtiden. En utökad smärtutbildning för sjuksköterskor kan vara gynnsamt. / Postoperative pain is still a major problem that is difficult to identify. The extent of uncontrolled pain in patients has not improved noticeably over the last decades. Nurses tend to underestimate the patients pain. The aim of this study was to examine factors influencing nurses’ assessment of postoperative pain. To obtain the aim a literature review was chosen. Search of literature was carried out in the databases: Academic Search Elite, CINAHL, SweMed +. Six articles were analysed according to a five-step- method. The result of the selected articles showed seven factors influencing how nurses assess postoperative pain: communication, experiences and attitudes, nurses knowledge, information and preparation, to interpreting pain, obstacles in pain assessment and following-up the pain assessment. Despite extensive research in this subject, there is a need for the research to continue. It would be favourable to increase the pain education for nurses.

Att föda barn är förenat med smärta. Fokus ligger idag på att minska eller göra smärtan hanterbar för att ge kvinnan en positiv förlossningsupplevelse. Copingstrategier är effektiva hjälpmedel för smärthantering och personligheten kan påverka effektiviteten av dem. Studiens syfte var att undersöka vilka copingstrategier som förknippas med en tillfredsställande förlossningsupplevelse och om graden av optimism kan ses påverka valet av dem. Enkäter besvarades av 26 förstföderskor inom 24 timmar efter barnets födelse. De mer optimistiska kvinnorna använde sig mer av närmande coping (r = 0,53; p = 0,001) som innefattas av att söka emotionell och instrumentell support, att acceptera och agera aktivt för att hantera sin situation. Och användandet av närmande strategier var i sin tur förknippat med en mer positiv förlossningsupplevelse (r = 0,50; p = 0,05) där optimism och närmande coping tillsammans stod för 30 % av variansen. Kunskapen om hur optimism påverkar copingbeteendet kan effektivisera strategianvändandet under förlossningen.

Ett av de vanligaste bekymren hos patienter som kommer i kontakt med ambulanssjukvården är smärta i någon form. Sedan den första november 2005 tillåts inte samtlig ambulanspersonal att administrera läkemedel. Det är därför rimligt att anta att ambulanspersonalen också har andra, icke-farmakologiska, sätt att lindra patienters smärta. Författarna såg därför ett intresse i att utforska hur ambulanspersonalen ser på begreppet smärta och behandlingen av densamma. Syftet med studien var att, med fokus på icke-farmakologiska åtgärder, beskriva hur svensk ambulanspersonal omhändertar patienter med smärta. Studien genomfördes med hjälp av fem intervjuer med olika kategorier av ambulanspersonal. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades. Fyra övergripande teman med subteman växte fram ur texten. I temat åsikter om smärta beskrev informanterna sin uppfattning om smärta som ett individuellt fenomen samt vad de ansåg påverkar patientens smärta. Bemötande och förhållningssätt vid omhändertagande beskrev informanternas åsikter att de med ett lugnt bemötande ansåg sig kunna skapa en relation till patienten samt försöka avleda dennes tankar på smärtan på olika sätt. Bedömning och behandling beskriver informanternas åsikter att bedömning och behandling av smärta kräver individanpassning. Kombinationsterapi är vinnande beskriver informanternas uppfattning att behandlingen av smärta blir allra bäst då icke-farmakologiska åtgärder kombineras med de farmakologiska. / One of the most common complaints of patient’s in need of prehospital emergency care is pain of some sort. Since November 1 2005 a big portion of the ambulance personnel is no longer allowed to administer drugs of any kind. Hence it is reasonable to assume that pain treatment nowadays is carried out with both pharmacological and non-pharmacological methods. Therefore the authors saw an interest in investigating how the ambulance personnel look at the concept of, and treatment of pain. The aim of this study was to, with focus on non-pharmacological measures, describe how Swedish ambulance personnel treat the patient in pain. The study was conducted with 5 interviews with ambulance personnel. The interviews were transcribed verbatim and analyzed. The analysis revealed four main themes with a number of sub themes. The theme opinions of pain disclose the informant’s view of pain as an individual phenomenon and what changes the patients perception of pain. Refuting and behavior in tending patients describes the informant’s opinions that a calm refuting and a good relationship with the patient could divert the patient’s thoughts about the pain. Assessment and treatment describes the need for individual adaptation when treating patients in pain. Combination therapy is successful revealed the informants thoughts that a combination of both pharmacological and non-pharmacological gives the best result.

Aim. The aim of the study is to highlight Dutch nurses’ opinions about assisted death. Background. Since 2002 it has been legally justified for physicians to assist a patients’ death in the Netherlands. Public and ethical debate, scientific research, guidelines for prudent practice and legislatures focus predominantly on the role of physicians, seemingly assuming that the tasks of other health care professionals are less important. Though, the nurse cares for the patient on a daily basis, and has a close relationship with the terminally ill and their next of kin. Method. A qualitative method was used. Twelve nurses were used in the study, and they received a questionnaire with open questions where they were supposed to motivate their personal opinions related to assisted death. Results. Three main categories (and seven sub categories) highlights the nurses’ opinions; the meeting (discussion, next of kin), inner conflicts (religion, participation) and influences (pain relief, living will, laws and criteria). Conclusions. The Swedish taboo concerning assisted death need to be removed. The quality of the palliative care is decisive of when the patients’ request of assisted death is putted. Continuous discussion elicits underlying factors of why a request of assisted death is putted. / Syfte. Syftet med studien är att belysa nederländska sjuksköterskors personliga åsikter om dödshjälp. Bakgrund. I Nederländerna har det varit lagligt för läkare att assistera en patients död sedan 2002. I den allmänna och etiska diskussionen kring beslut som rör läkarassisterad död, i forskningen, i riktlinjer och i lagstiftning fokuseras på läkarens roll, övriga vårdgivares arbetsuppgifter antas vara mindre viktiga. Detta antagande kan ifrågasättas då sjuksköterskan vårdar patienten dagligen, ofta i en nära relation till den sjuke och hans eller hennes närstående i livets slutskede. Metod. För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ metod. I studien ingick tolv nederländska sjuksköterskor som fick ett frågeformulär med öppna frågor där de skulle motivera sina personliga åsikter till dödshjälp. Resultat. Resultatet visar tre huvudkategorier (och sju underkategorier) som belyser sjuksköterskans åsikt; mötet (diskussion, anhöriga), inre konflikter (religion, deltagande) samt influenser (smärtlindring, testamente, lagar och kriterier). Konklusion. Den svenska tabun kring läkarassisterad död bör tas bort för att utveckla debatten. Kvaliteten på den palliativa vården avgör ofta om och när patientens förfrågan om dödshjälp kommer. Kontinuerlig diskussion tydliggör underliggande faktorer till varför en förfrågan om dödshjälp ställs.

Syfte - Syftet med studien var att utifrån litteraturen beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever och vill bli bemötta inom sjukvården samt vilken kvalitet de till studien valda artiklarna hade rörande urval. Metod – 13 artiklar rörande patienter med långvarig smärta sammanställdes i en litteraturstudie. Artiklarna söktes i Pubmed samt Cinahl. Huvudresultat – I resultatet framkom det att patienter upplever både positiva och negativa upplevelser gällande bemötande i vården. Negativa upplevelser som beskrevs var exempelvis att personalen inte lyssnade på patienterna samt att de kände sig misstrodda. Patienterna beskrev positiva upplevelser när personalen tog sig tid till att lyssna och skapa en förståelse. Patienterna upplevde och önskade att det kunde möjliggöra ett ökat samarbete mellan personal och patient så att en ökad förståelse för patienternas smärta kunde skapas. Slutsats – Det förekom både positiva och negativa upplevelser hos patienter med långvarig smärta av bemötande inom vården. För att sträva mot positiva upplevelser krävs ett samarbete samt att alla parter blir accepterade som en del av vården. Personalen behöver mer utbildning och riktlinjer för att kunna hantera smärta hos patienter. Studien visar på viktiga aspekter gällande bemötande som kan öka förståelsen för patienter med långvarig smärta.

No description available.

Aim: The aim of this study was to highlighting the experiences of individuals of non-pharmacological treatment for chronic pain. Method: The study was designed as a literature review with aim to review and compile the articles results. This study has been based on a systematic literature search of supplementing out of an unsystematic search were 11 articles were found. Results: The participants in the studies had experienced a good effect out of non-pharmacological treatments for their pain and a improved quality of life. Based on participants´ experiences of treatment two categories occurred: body awareness and relaxation. Body awareness arose through treatments like yoga, mindfulness meditation and CBT. Relaxation occurred through treatments, like music, heat, massage and meditation. Conclusion: This study highlights how non-pharmacological treatments is experienced by individuals with chronic pain and two key areas have been identified. This study thereby contributes with important knowledge for nurses in their nursing with individuals suffering from chronic pain.