Bakgrund: Långvarig smärta i nacke, skuldra eller ländrygg är komplexa tillstånd som kan leda till fysiska och psykiska påfrestningar samt försvåra det dagliga livet för drabbade individer. Den vanligaste metoden för att minska smärta är att använda farmakologiska preparat men det finns en risk att dessa kan ha negativa biverkningar. Akupunktur är en komplementär behandlingsmetod med ursprung från kinesisk medicin som även blivit godkänd inom svensk sjukvård och kan användas som komplement till farmakologiska medel. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av akupunktur hos individer med långvarig smärta i nacke, skuldra eller ländrygg. Metod: En litteraturöversikt med kvantitativ ansats har använts som metod för att besvara syftet. Litteraturöversikten består av jämförelser mellan 12 randomiserade kontrollstudier. Resultat: Enligt litteraturöversiktens resultat kan akupunktur ha positiva effekter på smärtlindring, livskvalitet, rörelseförmåga och funktionsförmåga hos individer med långvarig smärta i nacke, skuldra eller ländrygg. Slutsats: Det positiva resultatet kan ses som en indikation till att akupunktur är en fördelaktig behandlingsmetod vid långvarig smärta. Däremot är det viktigt att individualisera vården. / Background: Chronic pain in neck, shoulder or lower back is complex states which might lead to physical and psychological distress and therefore aggravates the daily living. Pharmacological treatment is common for individuals with chronic pain but can cause troublesome adverse effects. Acupuncture is a complementary treatment which origins from Chinese medicine and has been approved as a treatment in Swedish healthcare for various states. Purpose: The purpose was to describe the effects of acupuncture in individuals with chronic pain in neck, shoulder or lower back. Method: A literature review with a quantitative approach has been used and includes comparisons between 12 randomized controlled trials. Results: Acupuncture as a complementary treatment may have a positive effect on pain intensity, quality of life, range of movement and functionality in individuals with chronic pain in neck, shoulder or lower back. Conclusion: Regarding to the positive effects of acupuncture it can be seen as an indicator as treatment towards chronic pain, however the authors emphasize the need of an individualized approach within the health care.

Fibromyalgi är en sjukdom som karaktäriseras av smärta, trötthet och stelhet och sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva personers upplevelse av smärta vid fibromyalgi. KASAM användes som teoretisk förankring. En kvalitativ ansats valdes och sammanlagt har 13 vetenskapliga artiklar sammanställts till ett resultat. Artiklarna har kvalitetsgranskats enligt Hälsohögskolans granskningsprotokoll, med fokus på etiska överväganden. Därefter analyserades de enligt en fem stegsmodell. Resultatet bildade tre teman som innehöll hur personer med fibromyalgi upplevde omgivningens misstro över deras smärta, hur deras sociala liv påverkades och hur detta ledde till ensamhet. Det framkom även att de upplevde begränsningar av olika slag i det dagliga livet, och andra svårigheter som bidrog till att de inte kunde planera sin vardag. Sömn, trötthet och smärta framkom som sammankopplade och bildade en ond cirkel som påverkade varandra. Olika känslor och upplevelser framkom, samt sätt att hantera livet efter sjukdomsdebuten och olika lindrande faktorer. Slutsatsen är att personer med fibromyalgi ofta känner sig misstrodda från omgivningen och även hälso- och sjukvården. Fibromyalgi visade sig påverka personerna på flera olika plan som psykiskt, fysiskt, socialt och emotionellt. / Fibromyalgia is a disease characterized by pain, fatigue and stiffness and the disease is more common in women than in men. The purpose of this literature review was to describe peoples experience of pain in fibromyalgia. SOC was used as the theoretical anchor. A qualitative approach was chosen and a total of 13 scientific papers compiled a result. Articles have been quality assessed under Health Academy review protocols, focusing on ethical considerations. They were analyzed according to a five-stage model. The results formed the three themes which included how people with fibromyalgia experienced ambient distrust over their pain, how their social life were affected and how this led to loneliness. It also showed that the perceived limitations of various kinds in daily life contributed to difficulty in planning their lives. Sleep, fatigue and pain emerged as interconnected, forming a vicious cycle that affected each other. Different feelings and experiences emerged, and ways to deal with life after illness onset and various mitigation factors. The conclusion is that people with fibromyalgia often feel distrusted from the environment and even health care. Fibromyalgia was found to affect people on many levels such as mentally, physically, socially and emotionally.

Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra BVC-sjuksköterskors och föräldrars upplevelse av vaccinationstillfället samt skattning av barns smärta i form av skriktid vid två typer av vaccinationstekniker, dubbelvaccinering respektive en injektion i taget, när barnet ska ha två sprutor vid samma vaccinationstillfälle. Metod: Studien är en jämförande deskriptiv studie med kvantitativ ansats. Från både Stockholm och Uppsala valdes 50 barn ut konsekutivt varav 25 barn från Stockholms län samt 25 barn från Uppsala län. Datainsamling skedde med hjälp av enkäter samt mätning av skriktid. Dataanalysen genomfördes med hjälp av chitvåtest samt t-test. Resultat: Det fanns signifikanta skillnader vad gäller både BVC-sjuksköterskors och föräldrars upplevelser av vaccinationsproceduren. Skillnader kunde även ses såväl hos både föräldrar (p=0,020) och BVC-sjuksköterskor (p=0,032) när de fick skatta sin upplevelse av barnets smärta i samband med vaccinationen. Skriktiden visade inte någon signifikant skillnad (p=0,051) mellan de olika vaccinationsteknikerna. Slutsats: Resultatet av denna studie visade att barn som fick dubbelvaccinering upplevdes ha mindre ont när deras smärta skattades av både föräldrar och BVC-sjuksköterskor. Barn som fick sprutorna samtidigt skrek/grät generellt kortare tid än de barn som fick en spruta i taget, skillnaden visade dock ingen signifikans. Flertalat föräldrar i denna studie föredrog dubbelvaccinering. / Aim: The aim of this study was to compare child health center nurses' and parents' experience of the immunization and the child's estimated pain in terms of cry duration when two types of vaccination techniques were used, simultaneous versus sequential immunization injections, when the child are given two shots at the same occasion. Methods: The study is a comparative descriptive study with quantitative approach. From both Stockholm and Uppsala 50 children were selected consecutively with 25 children from the Stockholm and 25 children from the Uppsala. Data collection was done by means of questionnaires and measurement of cry duration. Data analysis was performed using the chi-square test and t-test. Results: There were significant differences from both nurses' and parents' perceptions of the vaccination procedure. Differences could also be seen in terms of the child's pain when both parents' (p=0,020) and nurses' (p=0,032) rated the child's pain associated with the immunization. Cry duration did not show a significant difference (p=0,051) between the two vaccination techniques. Conclusions: The results of this study showed that the children who received two vaccinations simultaneously were experienced by both parents’ and nurses’ to have less pain. Children that received the two injections at the same time cried less in general then the children that received the two injections one by one, the difference was not however significant. Most of the parents in this study preferred that the injections should be given at the same time.

Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor med endometrios upplever att sjukdomen påverkar deras liv och livskvalitet. Metoden var en litteraturstudie med deskriptiv design. Artikelsökningen skedde i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO samt genom manuell sökning vilket resulterade i 13 vetenskapliga artiklar som uppfyllde studiens inklusionskriterier. Resultatet visar att endometrios kan ha negativ påverkan på många delar av livet och därmed också kvinnans livskvalitet. Smärta till följd av endometrios har visat sig vara en stor del av problematiken som påverkar både vardag, arbetsliv och socialt liv på ett negativt sätt. Kvinnorna känner ett behov att av kontrollera sjukdomen för att kunna få ett så normalt liv som möjligt och lägger därför ofta mycket tid och energi på att söka ny information och alternativa behandlingsformer. Sjukdomen verkar inte särskilt uppmärksammad, varken i samhället eller i sjukvården, trots att man uppskattar att många kvinnor är drabbade i någon grad, och det tar ofta många år att få diagnosen endometrios.Slutsatsen är att kvinnor med endometrios upplever att sjukdomen har negativ påverkan på livskvaliteten. Då många kvinnor är drabbade av sjukdomen är det av stor vikt att allmänsjuksköterskan har kunskap om denna sjukdom för att kunna ge bästa stöd och omvårdnad samt hjälp till en diagnos. / The purpose with this study was to describe how women diagnosed with endometriosis experience that the disease affects their life and quality of life. The method was a literature review with a descriptive design. Articles were searched in the databases Cinahl, PubMed, PsycINFO and manual search. 13 scientific articles that met the inclusion criterias were used for this study. The result shows that endometriosis affects many aspects of life in a negative way and it therefore also affects the quality of life. Endometriosis-related pain has shown to be one of the most severe symptoms that affects both daily life, work and social life. These women often feel a need to control their illness to enable a life as normal as possible and often spend a lot of time and energy in the search for new information and alternative treatments. Despite its high prevalence, the general knowledge of endometriosis is poor and it often takes many years of symptoms before a correct diagnosis is made. The conclusion is that women with endometriosis experience that the disease has a negative impact on their quality of life. Because of the high prevalence of endometriosis, it is important for the nurse to have knowledge about the illness in order to be able to aid in the diagnosis and give optimal support and care to this patient category.

Syfte: Att belysa sjuksköterskors och patienters upplevelser av vården vid långvarig icke-malign smärta. Metod: Den föreliggande uppsatsen har gjorts som en litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar har analyserats. Resultat: Sjuksköterskor upplevde smärtbedömningen som en utmaning och ansåg att när de inte trodde på patientens smärtbeskrivning, var det ett hinder för en bra bedömning. Patienterna upplevde att de ofta blev misstrodda av vårdpersonalen och betonade vikten av att bli trodd. Det var viktigt för patienterna att få en diagnos och att hänsyn togs till deras önskan om vad behandlingen skulle resultera i. Patienterna upplevde att deras mål och vårdpersonalens mål med behandlingen inte alltid stämde överens. Sjuksköterskorna upplevde att utbildningen inte förberedde dem för att ta hand om patienter med långvarig smärta och att kunskapen om icke-farmakologiska behandlingsmetoder var bristfällig. Behandling med opioider var en komplex fråga. Sjuksköterskorna kände sig ofta obekväma i att använda opioider, medan patienterna inte ville begränsa möjligheten till adekvat smärtlindring. Slutsats: Det finns ett behov av fördjupad kunskap hos sjuksköterskorna om vården vid långvarig smärta. / Aim: To elucidate nurses and patients experiences of the care of chronic non-malignant pain. Method: This thesis was a literature review. Twelve articles have been analyzed. Results: Nurses experienced pain assessment as a challenge. Nurses felt that a barrier to pain assessment was when nurses did not believe in patients’ description of their pain. Patients experienced that they often were mistrusted by healthcare providers and emphasized the importance of believing in them. It was important for patients to receive diagnosis and that their desire regarding the results of the treatment was considered. Patients sometimes experienced a discrepancy between their own goals with the treatment and that of the healthcare providers. Nurses thought that their education did not prepare them properly in how to take care of patients with chronic pain and they had poor knowledge about non- pharmacological treatments. Treatments with opioids were a complex issue. Nurses often felt uncomfortable in using opioids, while patients wanted no restrictions in their strive for adequate pain relief. Conclusion: There is a need for deeper knowledge among nurses about how to care for patients with chronic non-malignant pain.

No description available.

Smärta i samband med intrakraniell kirurgi liknar smärta i samband med all annan form av kirurgi. Syftet var att granska hur barn med hjärntumör smärtbedömts och smärtbehandlats postoperativt efter tumörkirurgi. Metod: Totalt har journaler för 40 barn (20 barn på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala och 20 barn på Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska sjukhuset, Stockholm) som opererats för tumörer i hjärnan granskats, avseende smärtbedömning, användandet av smärtskalor, farmakologiska och ickefarmakologisk smärtbehandling de tre första postoperativa dygnen. Resultat: Studien visade att smärtskattning med smärtskalor användes på 12 av 40 barn. Den vanligaste formen av smärtbedömning som återfanns dokumenterad var en bedömning av sjuksköterskan. På Akademiska sjukhuset återfanns ingen dokumenterad smärtbedömning i 60 % av de granskade dygnen, på Astrid Lindgrens barnsjukhus var motsvarande siffra 20 %. De vanligaste läkemedlen som används på båda sjukhusen var paracetamol och opioider, framförallt morfin. Vid Astrid Lindgrens barnsjukhus används företrädelsevis stående ordinationer med paracetamol i kombination med opioidinfusioner. Vid Akademiska sjukhuset används framförallt paracetamol som stående ordination och opioidinjektioner som vid behovsordinationer. I dokumentationen återfanns ingen ickefarmakologisk behandling. För totalt 6 barn fanns omnämnt olika typer av distraktion eller tröst. Slutsats: Slutsatsen blir att utifrån journaldokumentation är systematisk smärtskattning av barn som opererats för tumörer i hjärnan, och utvärdering av given smärtbehandling bristfällig. / Pain in relation to intracranial surgery is similar to pain in relation to all other kind of surgery. Aim: The aim of this study was to review how children with brain tumour were assessed and treated for postoperative pain after tumour surgery. A total of 40 charts of children (20 children at Akademiska University Hospital and 20 children at Astrid Lindgren Children’s Hospital) who had gone through brain surgery have been reviewed with respect to pain assessment, use of assessment tools, pharmacological and nonpharmacological treatment the first tree days after surgery. Result: This study showed that pain assessment tools were used for 12 out of 40 children. The most used documented way of pain assessment was an assessment by the nurse. At the Akademiska University Hospital no documented pain assessment was performed in 60% of the reviewed days. At Astrid Lindgren Children’s Hospital the corresponding number was 20%. The most common drugs used at both hospitals were paracetamol and opioids, particularly morphine. At Astrid Lindgren Children’s Hospital they preferably used standing prescriptions of paracetamol in combination with morphine. At the Akademiska University Hospital they used paracetamol as a standing prescription and opioids as an on demand prescription. In the documentation no nonpharmacological treatment was found. For 6 children there was documentation of different types of distraction or consolation. Conclusion: The conclusion from the study of the documentation is that systematic pain assessment of children who had gone through brain surgery and evaluation of given pain treatment is insufficient.

Bakgrund: Smärta är en individuell upplevelse som kan vara svår att förmedla till andra men är ett oundvikligt fenomen efter kirurgiska ingrepp. Sjuksköterskor ska utifrån ett helhetsperspektiv bedöma patientens postoperativa smärta. Studier visade att det finns en skillnad mellan sjuksköterskors bedömning och patienters upplevelse av smärta. Smärtbedömningen kan försvåras av flera faktorer. Syfte: Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors bedömning av postoperativ smärta hos patienter. Metod: En litteraturöversikt som baserades på 15 kvalitetsgranskade och systematiskt valda vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienterna upplevde att deras smärta ofta underskattades av sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna ansåg att den verbala förmågan att utrycka smärta är den viktigaste faktorn för att göra en adekvat smärtbedömning. Sjuksköterskor erkände svårigheterna med att bortse från sina egna värderingar och acceptera vad patienten uttryckte om sin smärta. Slutsats: Sjuksköterskor tenderade att underskatta patienters smärta. Flera faktorer påverkar sjuksköterskan i bedömningen av den postoperativa smärtan där den verbala kommunikationen identifieras som den tillförlitligaste faktorn. Sjuksköterskor måste förbättra smärtutvärderingen och göra den på ett mer metodiskt och kontinuerligt sätt. / Background: Pain is an individual experience which can be difficult to convey to others but it is an inevitable phenomenon after surgery. Nurses must assess the patient's postoperative pain from a holistically perspective. Studies indicated that there is a difference between nurses’ assessments of pain intensity and patients’ experience of pain. Several factors complicate pain assessment. Aim: The aim of this literature–based study was to describe factor that affects nurses in the assessment of postoperative pain in patients. Method: A literature review based on 15 peer-reviewed and systematically selected scientific articles. Findings: Patients felt that their pain was often underestimated by nurses. Nurses considered that the verbal ability to express pain is the most important factor in order to make an adequate assessment of pain. Nurses admitted the difficulty of ignoring their own values and accept what the patient expressed about their pain. Conclusion: Nurses tended to underestimate patients' pain. Several factors affect the nurse in the assessment of postoperative pain which verbal communication is identified as the most reliable factor. Nurses must improve the evaluation of pain assessment and provide it in a more systematic way.

Bakgrund:De flesta patienter drabbas av akut smärta vid en höftfraktur. Långvarig smärta upplevs av många patienter med coxartros innan elektiv höftplastik. Upplevelsen av smärta hos dessa patienter är både sjukdoms- och vårdlidande. Författarna av denna systematiska litteraturstudie vill beskriva och förtydliga patienternas upplevelse av smärta och smärtlindring vid höftfraktur och höftplastik. Syfte: Att beskriva patienters upplevesle av smärta och smärtlindring vid höftfraktur eller höftplastik. Metod: Systematisk litteraturstudie. Under datainsamlingen framkom sammanlagt 12 vetenskapliga artiklar som ingick i litteraturstudien. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Tre teman framkom: Smärtupplevelsen, mobilisering och kommunikation. Resultat: Smärtan hos patienterna som opererats för höftfraktur/höftplastik är fortfarande en smärtsam upplevelse. Smärtlindringen upplevs av många patienter inte vara tillräcklig. Många avstår smärtlindring av rädsla för biverkningar som kan orsaka konfusion och illamående. Om patienterna inte blir smärtlindrande ordentligt uteblir maximal mobilisering. Slutsats: Att kunna se patientens smärta och att ge en adekvat smärtlindring både för fysisk och psykisk smärta är av stor vikt för att kunna lindra denna. Ny kunskap behövs vad gäller smärtlindring/läkemedels verkan samt ökad kunskap kring bemötande av äldre.

Vårdprogram för höftfraktur har tidigare använts vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.  Höftspår är en ny process och målet är att underlätta flödet genom hela vårdkedjan. Syfte: Syftet är att studera hur Höftspår har påverkat omvårdnaden inom områdena; smärtskattning, smärtbehandling, vårdtid, förekomst av hudinspektion samt förekomst av trycksår hos patienter med höftfraktur, i jämförelse med Vårdprogram för höftfraktur. Metod: Journalgranskning utfördes med en retrospektiv, deskriptiv och komparativ design. Urvalet utgjordes av 30 patientjournaler i grupp I, före införandet av Höftspår, och 30 patientjournaler i grupp II, från införandestart för Höftspår. Inkluderade patientjournaler var diagnosgrupp höftfraktur, >60 år, ankomst till akutmottagning med ambulans, bedömas av läkare som operationsfall med inläggning på samma sjukhus. Av de 30 granskade patientjournalerna i grupp II var inklusionskriteriet även fascia-iliaca blockad. Resultat: Resultat som framkom var kortare vårdtid på akutmottagning och en minskning i administrerad opiat. En förbättrad dokumentation av hudinspektion och smärtskattning sågs på akutmottagningen. Prehospitalt mättes ingen större skillnad i antal milligram administrerad opiat. På vårdavdelning minskade vårdtiden något och smärtskattning gjordes sällan. Hudinspektion utfördes överlag ofta på vårdavdelning men minskade något efter införandet av Höftspår. Slutsats: Vi ser en kvalitetshöjning för patienten med höftfraktur, i och med kortare vårdtider och bättre smärtbehandling. / Care-programmes for hip-fracture were previously employed at Akademiska hospital in Uppsala. Hip-track is a new process and the objective is to facilitate the flow through the entire chain of care. Objective: The aim of this study was to investigate how the care-programme Hip-track has affected nursing within the areas: pain-assessment, pain-treatment, care-time, skin-inspection and pressure-ulcer of patients with hip-fracture compared with previous care-program. Method: A review of health-records was carried out with a retrospective, descriptive and comparative design. The sample consisted of 30 health-records, before the introduction and 30 health-records after the introduction of Hip-track. Included health-records: diagnosis-group hip-fracture, > 60 years of age, arrival to the emergency-departement with ambulance, assessed by doctors as a surgical-case and admitted to the hospital. After the introduction was fascia-iliaca-block a criteria for inclusion.  Results: The results that emerged were shorter care-time at the emergency-department and a reduction in administered opioid. Improved documentation of skin-inspection and  pain-assessment were seen at the emergency-departement. In prehospital-care, there were no notable differences observed of opioid administered. Care-time decreased at the ward and pain-assessment. Skin-inspection was in general often done but decreased with introduction of Höftspår. Conclusion: Hip-track is quality-improvement, shorter care time and better pain-treatment.