Akut smärta är det vanligast förekommande symtom som den prehospitala akutsjukvården ställs inför. Behandlingsriktlinjerna presenterar intranasalt Fentanyl som ett alternativ för akut smärtlindring. Då det finns ett begränsat utbud av studier utförda på vuxna och inom prehospital akutsjukvård var syftet med studien att beskriva effekter av intranasal administrering av Fentanyl i prehospital akutsjukvård. Studien genomfördes med en kvantitativ metod och med en retrospektiv, deskriptiv design. Studien baserades på en granskning av 15 patientjournaler från Ambulanssjukvården i Region Halland och deras journalsystem Paratus. Journaler som inkluderades var de där Fentanyl administrerat. Resultatet visar att en majoritet av patienterna i studien drabbats av muskeloskeletal smärta. Resultatet visade på dokumentationsbrister i granskade patientjournaler. Vidare forskning av Fentanyl i den prehospitala akutsjukvården samt översyn av följsamhet till dokumentationsrutiner är nödvändig. / Acute pain is the most common symptom in the prehospital emergency care. The treatment guideline presents Fentanyl as an alternative for treating acute pain. As there is a limited range of studies conducted in adults and in prehospital emergency care the purpose of the study was to illustrate the effects of intranasal administration of Fentanyl in the prehospital emergency care. The study was conducted by a quantitative method and with a retrospective, descriptive design. The study was based on a review of patient records from the Ambulance Service in the Region of Halland and their record system Paratus. Fifteen patient records were Fentanyl was administrated were included in the study. The result showed that a majority of the patients included in the study suffered from musculoskeletal pain. The result showed a lack of documentation in the reviewed records. Further studies and an overview of the compliance of the routines for documentation as well are necessary.

Inledning: Postoperativ smärta hos barn är fortfarande ett problem trots förbättrade arbetsrutiner och smärtbehandling. Smärtskattning på barn och speciellt barn med kognitiva nedsättningar kräver att sjuksköterskorna har kunskap om tillgängliga smärtskattningsinstrument. På så vis ges alla barn möjlighet att smärtskattas. Syfte: Att undersöka hur ofta sjuksköterskor smärtskattar barn som opereras för skolios postoperativt. Design: En retrospektiv studie. Metod: Journalgranskningen genomfördes på Universitetssjukhuset i Linköping. Alla barn som under 2008-2009 opererats för Idiopatisk eller Neuromuskulär skolios, var mellan 0-18 år och fanns med i journaldatasystemet inkluderades i studien. Resultat: Barn med Idiopatisk skolios smärtskattades oftare än barn med Neuromuskulär skolios. Barn som inte förstod instruktion smärtskattades inte lika ofta som de barn som förstod instruktion. Flickor smärtskattades oftare än pojkar inom gruppen som förstod instruktion. Konklusion: Det fanns en signifikant skillnad i frekvens smärtskattning mellan Idiopatisk skolios och Neuromuskulär skolios, utöver detta gjordes fyndet att flickor smärtskattades högre än pojkar. För att alla skall få möjlighet till lika god omvårdnad krävs att det finns tillgång till olika smärtskattningsinstrument. / Background: Despite improved guidelines and treatment of children, postoperative pain is still a problem. Painassessment in children and specially children with cognitive disibilities demands knowledge in existing pain measurement tools for nurses. Then all children have the opportunity to express their pain. Aim: To find out if there is a difference in the frequency of assessment in postoperative pain in children after surgery for scoliosis. Design: A retrospective study. Methods: The study was performed in Linköping University hospital. Children admitted 2008-2009 for Idiopatic scoliosis or Neuromuscular scoliosis surgery, in age 0-18 years and available via the data journal were included in the study. Results: Children with Idiopatic scoliosis had a higher freqvence of painassessment compared with Neuromuscular scoliosis. Children who didn´t understood verbal information had less frequence of painassesment compered with those who understood verbal information. Girls were assessed for pain significant more often as compared to boys in the group who understood verbal information. Conclusion: There was differences between children who were able to express themselves and those who weren´t in painassessment, but also gender matters and to ensure all children’s right to similar care it´s of importance to access different pain measurement tools.

Bakgrund: Smärtan är subjektiv och det innebär att det är en individuell upplevelse. Den kan upplevas olika beroende på vilka tidigare erfarenheter patienterna har. Ingen annan än patienterna själva kan beskriva den upplevda smärtan. Det är viktigt att patienternas upplevelse av smärta uppmärksammas för att sjuksköterskor ska kunna bemöta deras behov på bästa sätt och därmed minska lidande. Syfte: Syftet var att belysa patienternas upplevelser av postoperativ smärta. Metod: Studien är en litteraturöversikt som är baserad på både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet redovisas i fyra olika teman: Att lida av smärta, Betydelse av information och rädsla för läkemedelsberoende, Att vara osäker och inte vilja vara till besvär, Osäkerhet inför framtiden. Smärta är en individuell upplevelse och den postoperativa smärtan kan innebära ett lidande för patienten. De upplever inte alltid att sjuksköterskorna respekterar deras uttryck för smärta och känner sig bortglömda då de saknar att få ta del av information kring framtiden. Slutsats: Det är viktigt för patienterna att få vara involverade i sin vård, smärtlindring och att få tydlig information om vad som berör den postoperativa vården. De behöver stöttning av anhöriga men framförallt av sjuksköterskorna för att kunna lindra både psykiskt och fysiskt lidande. / Background: Pain is subjective and it means that it is an individual experience. It may feel different depending on the previous experience of the patient. No one other than the patient himself can describe the perceived pain. It is important that patients' experience of pain observed for nurses to be able to respond to their needs in the best way and thus reduce suffering. Purpose: The aim is to highlight patients' experience of postoperative pain. Method: The study is a literature review which is based on both qualitative and quantitative articles. Results: The results are reported in four different themes: To suffer from pain, Importance of information and fear of drug dependence, being worried and do not want to be a bother, to feel insecure in front of the future. Pain is an individual experience and postoperative pain may cause suffering for the patient. They do not always experience that nurses respect their expressions of pain and therefore feel forgotten because of their lack of access to information about the future. Conclusion: It is important for patients to be involved in their care, to receive pain relief and to get clear information about what affects the postoperative care. They need support from relatives but especially from all the nurses to decrease both mental and physical suffering.

Ett stort antal personer insjuknar varje år i kranskärlssjukdom, vilket inkluderar angina pectoris. Sjuksköterskan behöver ha goda kunskaper om hur patienter med angina pectoris erfar olika symptom relaterat till sjukdomsbilden, samt hur patienter anterar och lever med sin sjukdom. Detta för att kunna ge bästa stöd och arbeta på ett personcentrerat sätt. Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med angina pectoris. Metoden som användes var litteraturstudie vilken grundades på tolv vetenskapliga artiklar vilka analyserades och sammanställdes. Resultatet visade att patienter med angina pectoris har olika erfarenheter av sjukdomen. Tre teman framkom i resultatet; Patienters erfarenheter av smärta och obehag, Patienters erfarenheter av stress och oro samt Patienters erfarenheter av stöd. Då befintlig forskning mer generellt inriktas på patienter med kranskärlssjukdomar, behövs mer specifik forskning där situationen för patienter med angina pectoris belyses.

Bakgrund: En av de vanligaste orsakerna till att människor söker sig till sjukvården är smärta. Det är ett symptom vid många sjukdomar vilket påverkar patienternas livskvalitet. Upplevelsen av smärta är subjektiv och ska behandlas då otillräcklig smärtbehandling orsakar lidande hos patienten med potentiella skadliga fysiologiska och psykologiska konsekvenser. Sjuksköterskan har en viktig roll i hanteringen av patienternas smärtbehandling och deras främsta uppgift är att tillgodose patientens omvårdnadsbehov. Bedömning av smärta är väsentligt för att uppnå en god och effektiv smärtbehandling. Syfte: Syftet med denna studie var att utforska sjuksköterskors kunskap och attityd relaterat till akut smärta. Metod: Litteraturöversikt. Resultat: Sjuksköterskans kunskaper angående smärtbehandling är bristfällig. Det fanns rädslor och felaktiga uppfattningar kring opioider som begränsade användandet. Sjuksköterskan verkade i regel underskatta sanningshalten i patientens uppgivna smärta och tyckte att deras bedömning kring patientens smärta var mer riktig än patientens subjektiva upplevelse. Slutsats: Sjuksköterskornas kunskap om smärtbehandling var bristfällig. Sjuksköterskor gjorde en egen uppskattning av patientens smärta istället för att lyssna till patientens subjektiva upplevelse. Klinisk betydelse: Studien kan väcka tankar och funderingar hos sjuksköterskan eller sjuksköterskestudenten som får denne att reflektera över sin egen attityd och värderingar gentemot smärtbehandling. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om hur förhållningssätt påverkar bedömningen i omvårdnaden. / Background: One of the most common reasons why people seek health care is related to pain. Pain is a symptom of many diseases and it effects the quality of life for the patients. Experiencing pain is subjective and should be treated, insufficient treatment causes the patient suffering and that can lead to physiological and psychological consequences. The nurse has an important role in the management of the patients‟ pain treatment since it is their main assignment to nurse the patient. Assessment of pain is key to achieve good and effective pain treatment. Aim: The purpose of this study was to explore nurses´ knowledge and attitude related to acute pain. Method: Literature overview. Result: The nurses´ knowledge regarding pain management were inadequate The limited use of opiods was related to fear and faulty views. The nurses underestimated the truthfulness in the patients assessment. The attitude reflected that the nurses´ view of assessment was more accurate than the patients own subjective perception of pain. Conclusion: The overall picture of the results indicated that nurses' knowledge about pain relief was insufficient. There were fears and erroneous beliefs about opioids that limit their use. Perception of pain differed between the ideal picture from research and the applied clinical setting. Nurses seemed to be afraid of the side effects of opioids, and they were afraid that patients would develop an addiction. In general, the nurses´ attitude seemed to be that, in a clinical setting, the nurses´ professional assessment of a patient's perception was more reliable than the patient's expression of their perception of pain. Relevance to clinical practice: The study can enlighten the nurse or the nurse student and get them to reflect about their own attitude and values regarding pain treatment. It is important that nurses are aware that their approach effects their assessment in their nursing.

Bakgrund: Den postoperativa smärtans utfall påverkas av en rad olika faktorer såsom kirurgins lokalisation och omfattning, barnets ålder och dess förväntningar. I mitten av 1900-talet sågs negativa konsekvenser av att barn blev lämnade ensamma på sjukhus. Detta har lett fram till en mer familjecentrerad vård där föräldrarna har en viktig roll. Vården bygger på ett nära samarbete, där föräldrarna är en bro mellan barnet och vårdpersonalen. Föräldrarna kan med sin närvaro trösta, stötta och hjälpa barnet att lindra sin smärta. Föräldramedverkan kan även innefatta att hjälpa sitt barn med dagliga sysslor samt använda sig av ickefarmakologiska smärtlindringsmetoder. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar föräldramedverkan vid barns postoperativa smärta inom slutenvården. Metod: Studien är en litteraturöversikt av fem kvantitativa och fyra kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades med avseende på likheter och skillnader i resultatet. Resultat: I analysen framkom två kategorier: föräldrakomponenter och omvårdnadsinterventioner. Resultatet visar att emotionella reaktioner påverkar föräldrarnas möjlighet att delta i vården. Känslorna kan antingen hämma eller främja föräldramedverkan. Sjuksköterskan kan genom omvårdnadsinterventioner påverka känslorna och således även utfallet av delaktigheten. Slutsats: Resultatet visar på en rad olika faktorer som har en direkt eller indirekt påverkan på föräldramedverkan. Sammantaget bygger föräldramedverkan på en god relation mellan föräldrarna och sjuksköterskan. Klinisk betydelse: Genom ökad kunskap om vilka faktorer som påverkar föräldramedverkan kan vårdpersonalen påverka utfallet av föräldrarnas delaktighet. En välfungerande föräldramedverkan kan förbättra vården för barn med postoperativ smärta. / Background: The postoperative pain is affected by several components: the location and extent of the surgery, the child’s age and expectations. In family-centred care parents have an important part. This care is based on a close cooperation, where the parents are used as a bridge between the child and the caregivers. By their presence parents can give comfort, support and help the child to relieve the pain. Parental involvement can also include helping the child with daily activities and use non-pharmacological pain relieving methods. Aim: The aim of this study is to investigate which factors affect parental involvement in children's postoperative pain during hospitalization. Method: The study is a literature review of five quantitative and four qualitative articles. Analysed with reference to similarities and differences in the result. Results: The analysis revealed two different categories: parental components and nursing interventions. The results show that feelings affect parental participation in the care of the child. Nursing intervention influences parent’s emotions, and therefore the outcome of parental participation. Conclusion: Results indicate a number of factors that have a direct or indirect impact on parental involvement. Overall, parental involvement is based on a good relationship between the parents and the nurse. Clinical Significance: Through increased knowledge of the factors that influence parental involvement, caregivers can affect the outcome of the parental participation. A well functioning parental involvement can benefit the care of children with postoperative pain.

Inledning: Forskning visar att smärta vid stora trauman är underbehandlat, vilket kan ge ett förlängt sjukdomsförlopp och leda till komplikationer för patienten. Smärtbedömning är en viktig del i smärtbehandlingen och kan göras med hjälp av observationer av fysisk status och smärtskattningsinstrument. Eftersom ett stort trauma även innebär en psykologisk påfrestning för patienten är det viktigt att lindra både smärtan och det psykiska lidandet. Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskors uppfattningar om traumapatienters upplevelser av smärta samt beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av smärtbehandling och omvårdnadsåtgärder som lindrar lidande hos dessa patienter. Metod: En intervjustudie med elva ambulanssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ambulanssjuksköterskans arbete vid smärtlindring vid stort trauma präglades av avvägningar och prioriteringar. Dessa gjordes utifrån ambulanssjuksköterskans egna bedömningar samt de riktlinjer som fanns inom ambulanssjukvården. Omvårdnadsåtgärder var lika viktiga som de farmakologiska åtgärderna, i arbetet för att lindra patientens smärta och lidande. Majoriteten av ambulanssjuksköterskorna upplevde smärtan vid stort trauma som underbehandlad. Detta på grund av otillräckliga läkemedelsdoser men också på grund av prioritering av livsuppehållande åtgärder. Slutsats: Studiens resultat visar att ambulanssjuksköterskans arbete stämmer väl överens med kompetensbeskrivningen. Smärtlindring vid stora trauman är komplext och de upplevda hindren är många. Ambulanssjuksköterskans egen bedömning, med utgångspunkt från gällande riktlinjer, är kärnan i deras arbete med traumapatienter. Smärtlindring vid stora trauman är ett viktigt ämne och ett relativt outforskat område. Det är därför angeläget med vidare forskning. / Introduction: Research shows that pain at major traumas are poorly treated, which can lead to a prolonged course of the disease and lead to complications for the patient. Pain assessment is an important part of pain treatment and can be done either through observations of the patient’s physical status or via pain assessment tools. A major trauma involves also a psychological stress for the patient, therefore it’s important to relieve both the physical pain as well as the mental suffering. Aim: To describe ambulance nurses’ perception regarding trauma patients’ experiences of pain and to describe ambulance nurses’ experiences of pain treatment and nursing care that ease the suffering for these patients. Method: An interview study with eleven ambulance nurses. The interviews were analyzed by using qualitative content analysis. Result: Ambulance nurses’ work with pain relief at major traumas was characterized by balancing decisions and prioritizations. These were made based on the ambulance nurses’ own judgment combined with the guidelines for the ambulance health care. The nursing care was just as important as the medical treatment in the work to ease the patient’s pain and suffering. The majority of the ambulance nurses experienced that pain at major traumas was poorly treated. The reason for this opinion was due to a restricted use off analgesics, but also due to prioritization of life support care. Conclusion: The study´s findings shows that ambulance nurse’s work are in line with the ambulance nurse’s competence description. Pain treatment at major traumas is complex and the perceived difficulties are many. The ambulance nurses’ own evaluations, with the associated guidelines, constitute the core work with trauma patients. Pain relief at major traumas is an important and relatively unexplored area and it is therefore desirable with further research in this area.

Introduktion. Endometrios är en inflammatorisk, kronisk östrogenberoende sjukdom i endometriet. Symtom kan vara smärta, dysparenui, infertilitet och minskad prestationsförmåga på grund av tröttheten. Det är svårt att ställa diagnos då endometrios kan vara svårupptäckt på grund av ospecifika symtomen. Syfte. Att undersöka hur kvinnor med endometrios påverkas av sin sjukdom. Metod. I denna studie användes litteraturöversikt som metod. Fjorton originalartiklar, både kvalitativa och kvantitativa, publicerade i vetenskapliga tidskrifter har studerats. Resultat. Endometrios påverkar kvinnors vardagliga liv negativt, på ett socialt, psykiskt och fysiskt plan. Ett av de stora problemen kvinnorna har är smärta, som kommer till följd av sjukdomen. Smärtan påverkar många aspekter negativt så som arbetet, vardagslivet och det sociala livet. De upplever att sjukdomen inte tas på allvar av omgivningen och sjukvårdspersonal har bristande kunskap och förståelse. Diskussion. Bristen på kunskap om sjukdomen bland sjukvårdspersonal bidrar till att kvinnor inte blir sedda och rätt behandlade. Att kvinnor negligeras kan leda till social isolering och psykisk ohälsa. Slutsats. En ökad kunskap och förståelse hos sjukvårdspersonal skulle bidra till bättre omvårdnad, behandling och omhändertagande av kvinnorna, vilket kan öka deras välbefinnande. Mer forskning behövs om sjukdomens etiologi och omvårdnad. / Introduction. Endometriosis is an inflammatory, chronic estrogen dependent disorder of the endometrium. Symptoms can include pain, dyspareunia, infertility and decreased performance due to fatigue. It’s difficult to diagnose as endometriosis can be difficult to detect because of nonspecific symptoms. Purpose. To investigate how women with endometriosis are affected by their disease. Method. In this study a literature review were used as method. Fourteen original articles published in scientific journals were studied. Results. Endometriosis affects women's daily lives negatively, socially, psychologically and physically. One of the major problem women had were pain, which comes as a result of the disease. The pain affects work, family life and social life negatively. They felt that the illness wasn’t taken seriously by the environment and health care professionals had a lack of knowledge and understanding. Discussion. The lack of knowledge about the disease among health care professionals does not contribute to let women be seen and treated correctly. That women are neglected can lead to social isolation and mental illness. Conclusion. Increased knowledge and understanding among the medical staff would contribute to better treatment, care and well-being among the women. More research is needed on the disease etiology.

Bakgrund: Smärta är den vanligaste orsaken till att människor söker sig till sjukvården. Smärta är ett symptom vid många sjukdomar och påverkar patienternas livskvalitet negativt. Upplevelsen av smärta är högst subjektiv och det finns en mängd olika faktorer som kan påverka smärtupplevelsen. Genus och kön kan eventuellt inkluderas i dessa faktorer. Smärta orsakar lidande hos patienten med potentiellt skadliga fysiologiska och psykologiska konsekvenser. Därför är det viktigt att sjuksköterskan har den kunskap hen behöver för att göra en korrekt och precis smärtbedömning och behandling. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnader mellan män och kvinnors smärtupplevelse, och hur detta påverkar omvårdnaden. Metod: Allmän litteraturstudie med kvantitativ ansats. Resultat: Inga generaliserbara skillnader hittades. I fem av studiens analysartiklar kände kvinnor högre smärta, i en kände män större smärta och i fyra kunde ingen signifikant skillnad hittas. Slutsats: På grund av det splittrade resultatet är det omöjligt att skapa en genomgripande slutsats. Fynden visar på att det ej finns någon skillnad i smärtupplevelse mellan män och kvinnor, eller att den är så pass liten så att den ej är signifikant för omvårdnaden. Klinisk betydelse: Studien kan väcka tankar och funderingar hos sjuksköterskan eller sjuksköterskestudenten som få denne att reflektera över sina egna tankar kring kön och genus relaterat till smärta. / Background: Pain is the most common reason for people to seek healthcare. Pain is a regular symptom associated with many illnesses and affects the patient’s quality of life negatively. The pain experience is highly subjective and there are a lot of factors that can affect it. Gender and sex may possibly be included in these factors. Pain causes suffering, and potentially harms both physiologically and psychologically. Therefore it's important for nurses to have the knowledge to make a correct and precise assessment and treatment of a patient’s pain. Aim: The aim of this study was to examine if differences could be found between men and women in pain and how this may affect nursing. Method: Literature review with a quantitative approach. Result: No differences that could be applicable to mankind as a whole could be found. In five of the articles analyzed women were found to have greater pain, one found men had greater pain and four could find no significant differences at all. Conclusion: With results split into three groups no consensus could be found. These findings support the thesis that there are no differences in pain experience between men and women, or that they are so small that they are irrelevant in a nursing perspective. Relevance to clinical practice: This study might evoke nurses and students to reflect on their own thoughts about the relevance of gender and sex related to pain experience.

No description available.