Brännskador kan innebära ett trauma som kan leda till bestående ärrbildning och stor påverkan på den drabbade personens liv. Den fysiska läkningsprocessen pågår parallellt med bearbetning av traumat och anpassning till livet. För att påskynda läkningen behövs kunskap om hur personer med brännskador upplever sin brännskada och sina ärr. Sjuksköterskan har en viktig funktion både i den akuta och långsiktiga omvårdnaden av personer med brännskador. Det är av stor vikt att arbetet sker personcentrerat eftersom personer med brännskador upplever sitt trauma och sina ärr på olika sätt och eftersom bearbetningen är individuell. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att leva med bestående ärrbildning efter en brännskada. Genom innehållsanalys bearbetades 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Det framkom att livet påverkades i stor utsträckning både fysiskt och psykiskt efter en brännskada med bestående ärr. Kroppen upplevdes annorlunda, smärtsam och mer närvarande. Personer med brännskador upplevde psykisk ohälsa till följd av smärta, trauma och förändrat utseende. De upplevde hinder i det dagliga livet och det tog lång tid att acceptera att livet förändrats. Litteraturstudien bidrar till ökad förståelse kring personers upplevelser av en brännskada och kan ligga till grund för sjuksköterskors vidareutbildning inom smärtproblematik. / Burns cause trauma that can lead to permanent scarring and can have a major impact on the affected person's life. The physical healing process is parallel to the processing of trauma and adaptation to life. To accelerate the healing it is essential to have knowledge about how people with burns experience their burn and scars. The nurse has an important function both in the acute and long-term care of people with burns. The aim of this literature study was to describe experiences of living with permanent scarring after a burn. Through content analysis, 11 qualitative articles were processed. It was found that life was influenced to a large extent both physically and psychological after a burn. The body felt different, painful, and more present. People with burns often experienced psychological difficulties as a result of pain, trauma, and an altered appearance. People who have suffered from a burn with permanent scarring felt that they were affected by the injury for an extensive period of time This literature study contributes to increased understanding of people's perceptions of a burn and can lay the foundation for nurse's further education in pain management.

Bakgrund: Demenssjukdom är en obotlig sjukdom som sänker den kognitiva förmågan hos personen. På grund av den nedsatta kognitiva förmågan har personer med demenssjukdom svårt att uttrycka sin smärta. Bedömningsinstrument är ett bra hjälpmedel för sjuksköterskan för att tolka och bedöma smärta hos personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet är att beskriva hur sjuksköterskan kan identifiera, bedöma, och lindra smärta hos personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt sammanställd från åtta kvalitativa och sju kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: För att lindra och tolka smärta hos personen med demenssjukdom observerade sjuksköterskan beteendeförändringar. Att rådfråga anhöriga till personen och att lära känna personen med demenssjukdom var viktiga grundstenar för att tolka och bedöma smärta. Bedömningsinstrument ansågs vara ett bra kompletterande hjälpmedel för sjuksköterskan men används sällan. Slutsats: Kommunikationssvårigheter hos personer med demenssjukdom gör det svårt att tolka och bedöma smärta. Sjuksköterskan observerar, pratar med anhöriga och lär känna personen för att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom. Omvårdnadsåtgärder för att lindra smärta är sällsynta och används inte så ofta hos personer med demenssjukdom. / Background: Dementia is an incurable disease that lowers the cognitive ability of the person. Due to the reduced cognitive ability, people with dementia have difficulty expressing their pain. Assessment tools are a resource for the nurse to interpret and assess pain in person with dementia. Aim: The aim is to describe how the nurse can identify, assess and relieve pain in people with dementia. Methods: A literature review compiled from eight qualitative and seven quantitative article. Results: In order to alleviate and interpret pain, nurses used observations on behavioral changes in person with dementia. To consult relatives and getting to know the person with dementia were important foundations for interpreting and assessing pain. Assessment tools were considered to be a good supplementary aid for the nurse but were rarely used. Conclusions: Communication difficulties in people with dementia make it difficult to interpret and assess pain. Nurses observe, speak with relatives and get to know the people with dementia to assess their pain. Nursing measures to alleviate pain are rare and are not often used in people with dementia.

Bakgrund: Cervikal dystoni är en neurologisk sjukdom som drabbar nackmuskulaturen med muskelsammandragningar som kan resultera i felställningar, smärta och tremor. Behandlingen består i dagsläget av injektioner med Botulinumtoxin och fysioterapi. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka den självrapporterade nivån av fysisk aktivitet och sambandet mellan fysisk aktivitet och smärta hos personer med cervikal dystoni. Metod: Detta var en icke experimentell tvärsnittstudie med 273 medlemmar i Svensk dystoniförening som deltagare. Insamling av data skedde via en enkät.  Den fysiska aktivitetsnivån mättes med IPAQ-sf och smärta med NRS. Resultat: Gruppen placerades i kategori två enligt International Physical Activity Questionnaire´s (IPAQ) riktlinjer med ett medianvärde på 925,5 MET-minuter vilket innebär måttligt aktiva. I gruppen uppnådde 34,05% de allmänna rekommendationerna för fysisk aktivitet uppsatta av WHO. Det förelåg ingen skillnad mellan män och kvinnor vad gäller fysisk aktivitetsnivå och en låg icke signifikant korrelation mellan smärta och fysisk aktivitetsnivå. Konklusion: För fysioterapeuter är det bra att ha i beaktning att personer med cervikal dystoni är mindre fysisk aktiva och behandlingen bör utformas efter individen för bästa möjliga behandling. Liknande studier med andra datainsamlingsmetoder behövs för att säkerställa resultatet. / Background: Cervical dystonia is a neurological disease which effects the muscles of the neck with muscle contractions that could lead to malalignments, pain and tremor. Todays treatment consists of injections with botulinum toxin and physical therapy. Aim: The purpose of this study was to examine the self-reported level of physical activity and the correlation between physical activity and pain among people with cervical dystonia. Method: This was a nonexperimental cross-sectional study with 273 members of Svensk dystoniförening as participants. Collection of data was gathered thru a questionnaire. The level of physical activity was measured with IPAQ-sf and level of pain with NRS. Results: The result showed that the group was placed in category two according to the International Physical Activity Questionnaire´s (IPAQ) guidelines with a median of 925,5 MET-minutes which means moderately active. Within the group 34,05% reached the current recommendations for physical activity stated by WHO. There was no difference between men and women as to level of physical activity (p=0,39, p=0,36), and a low insignificant correlation between pain and level of physical activity (r=-0,15). Conclusion: Similar studies with other data collection methods is needed to ensure a possible result. For physiotherapists, it is good to keep in mind that people with cervical dystonia are less physical active and that the treatment should be designed for the individual for the best possible result.

Bakgrund: Trycksår innebär onödigt lidande för patienter som drabbas. Trots att sjuksköterskor är medvetna om riskgrupper och förebyggande insatser är komplikationen relativt vanlig. Syfte: Undersöka patienters erfarenheter av trycksår. Metod: Underlaget till litteraturöversikten kom från vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna analyserades induktivt och granskades kritiskt. Resultat: Tre huvudkategorier framkom; upplevelse av smärta, konsekvenser i det dagliga livet och kontakt med hälso- och sjukvården. Smärta var ett genomgående tema och påverkade patienterna emotionellt, fysiskt, psykiskt och socialt. Patienterna upplevde att det saknades ömsesidig dialog med sjuksköterskor. Diskussion: Adekvat smärtlindring är nödvändig för sårläkning och för att patienter ska kunna delta i trycksårsförebyggande åtgärder. För att minska vårdlidandet behövs bättre kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter i riskzonen. Trycksårsprevention bör få större utrymme inom alla vårdformer. Slutsats: Ökad förståelse för patienters erfarenhet kan flytta fram trycksår från sekundära tillstånd till en plats där de förebyggs i tid. Trycksår förekommer globalt och trots medvetenhet om prevention är detfortfarande ett problem. / <p>Godkännande datum: 2017-03-20</p>

Kronisk smärta utgör ett folkhälsoproblem, där psykologiska faktorer är betydelsefulla. Psykologiska behandlingar har god effekt, och det finns ett växande intresse för den terapeutiska alliansen i smärtbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan patientkaraktäristiska, allians och utfall, i två behandlingar för smärta; KBT och exponering. Ljudinspelningar av behandlingssessioner har skattats avseende allians med instrumentet Working Alliance Inventory. Ångest före behandling hade ett positivt samband med alliansen i båda behandlingarna. Det fanns inga statistiskt signifikanta samband mellan allians och utfall. Regressionsanalyser visade att ångest, behandlingens trovärdighet, depression och katatstroftankar predicerade utfall. Detta visar att specifika patientkaraktäristika har särskild betydelse för behandlingsutfall och att alliansen är mindre betydelsefull, möjligen på grund av att alla observerade allianser var "good enough".

Bakgrund: Rädsla för blod och injektioner är den näst vanligaste rädslan hos barn. Barn utsätts ofta för nålrelaterade procedurer vilket kan vara en smärtsam och ångestladdad upplevelse. För många barn är den största rädslan vid sjukhusbesöket att få en spruta eller att uppleva smärta. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva hur lidande och stickrädsla kan lindras hos barn vid nålrelaterade procedurer. Metod: Litteraturöversikten omfattas av 20 kvantitativa respektive 3 kvalitativa artiklar som granskades och analyserades för att sedan användas i resultatet. Dessa artiklar är publicerade mellan 2006 och 2016 och sökningarna gjordes i Pubmed och Cinahl. Resultatet: Resultatet visar att smärta och ångest kan minskas hos barn under nålrelaterade procedurer med hjälp av sociala faktorer så som föräldrar, omvårdnad och en hund. Oral och topikal smärtlindring är effektiv och distraherande metoder kan minska både ångest och smärta. Diskussion: Även om distraktion har visat sig vara en effektiv metod så är det också av stor vikt att inkludera barnet i sin egen vård. Föräldrar och sjuksköterskan tillsammans har en viktig roll att se till att barnet för en individanpassad vård vid nålrelaterade procedurer. Slutsats: Det bör finnas olika typer av preventioner som sjuksköterskan kan tillämpa när barn känner smärta och ångest under nålrelaterade procedurer. Ytterligare kvalitativ och kvantitativ forskning behövs gällande barns egna önskningar vid procedurer med nålar. / <p>Godkännande datum: 2016-10-31</p>

No description available.

Smärta definieras enligt IASP (International Association of the Study of Pain) som ”An unpleasant sensory and emotional experience associated with actual or potential tissue damage, or described in terms of such damage”, vilket betyder att en potentiell eller faktisk vävnadsskada kan orsaka en känslomässig eller sensorisk obehaglig upplevelse. Smärtupplevelsen hos individer varierar och är därmed personlig. För behandling av smärta finns flertalet olika alternativa läkemedel, däribland ingår opioider. Till kategorin opioider hör bland annat morfin och fentanyl. Bortsett från den smärtlindrande effekten som morfin respektive fentanyl genererar, kan negativa biverkningar även uppstå. Biverkningar kan, som för andra opioider, involvera eufori, illamående, kräkningar, klåda, förstoppning och sedering till mer allvarliga biverkningar som respiratorisk depression. Det finns olika behandlingsalternativ med dessa preparat, däribland oral och intravenös administrering av morfin. Fentanyl kan bland annat administreras buckalt, nebuliserat, intranasalt och transdermalt. Fentanyl är 100 gånger mer potent än morfin och därmed är transdermal behandling möjlig. Syftet med detta litteraturarbete var att kontrollera hur fentanyl jämför sig i olika beredningsformer med morfins effekt på smärta, samt att se vilka förgiftningsproblem som finns med fentanyl. För att hitta relevanta studier som behandlade detta område gjordes sökningar via databasen PubMed. De flesta granskade studier i arbetet tyder på att fentanyl i olika beredningsformer fungerar bra som ett alternativ vid antingen oral eller intravenös behandling med morfin, vid smärta. Fentanyl ses även som ett säkert och effektivt alternativ för behandling av smärta. Det är inte särskilt vanligt att barn drabbas av förgiftning som är orsakade av läkemedel, men fall förekommer. Opioider är en av de läkemedel som orsakar flest dödsfall relaterat till förgiftning hos barn under 5 år. Förgiftning som orsakats av fentanyl kan effektivt behandlas med antagonisten naloxon. Typiska symtom vid förgiftning av fentanyl var enligt litteraturarbetets fallrapporter kontraherade pupiller (1mm), kräkningar, illamående, respiratorisk acidos och hög hjärtfrekvens. Deltagarantalet i de flesta studier var ganska låga, och för att litteraturstudiens frågeställning ska besvaras med säkerhet bör mer forskning genomföras inom området. / According to IASP (International Association of the Study of Pain), pain is defined as “An unpleasant sensory and emotional experience associated with actual or potential tissue damage, or described in terms of such damage”. The pain experience is individual and is therefore personal. For the treatment of pain, there are several different drug alternatives, including opioids. Fentanyl and morphine belong to the category “opioids”. Apart from the analgesic effect, morphine and fentanyl can also cause adverse side effects. Side effects, like for other opioids, can be euphoria, nausea, vomiting, itching, constipation and sedation but also more serious side effects such as respiratory depression. There are different treatment options available with morphine and fentanyl. Treatment with morphine can be done through oral or intravenous administration, and treatment with fentanyl can be done buccally, nebulized, intranasally and transdermally. Fentanyl is 100 times more potent than morphine and therefore transdermal treatment is possible. The purpose of this work was to examine how fentanyl in different administration forms compares with morphine´s effect on pain, as well as to see which toxic problems there can be with fentanyl. To find relevant studies that addressed this aim, searches where made in the PubMed database. Most reviewed studies in this work indicate that fentanyl in various forms works well as compared with either oral or intravenous morphine for pain. Fentanyl is also seen to be a safe and effective treatment for pain. It is not very common for children to suffer from poisoning caused by drugs, but cases occur.  Opioids are among the drugs that cause most deaths related to poisoning in children under 5 years of age. Poisoning caused by fentanyl can be effectively treated with the antagonist naloxone. Typical symptoms reported due to poisoning caused by fentanyl were contracted pupils (1mm), vomiting, nausea, respiratory acidosis / depression and high heart rate. The number of participants in most studies was quite low and to answer the aim of this study with certainty, more research should be conducted in this field.

Intuition som begrepp används vanligtvis inte inom vårdvetenskaplig forskning i Sverige, men används internationellt såväl inom vårdvetenskap som inom annan forskning. Studiens syfte är att tydliggöra begreppet intuition och beskriva begreppets tillämpning i samband med sjuksköterskans beslutsfattande vid vård av patienter med postoperativ smärta. Den vårdvetenskapliga grunden är Benners modell om intuitivt beslutsfattande. Resultatet visar att attribut för intuition är klinisk blick, omedelbar uppfattning utan att behöva fundera, vetande utan att kunna förklara varför och direkt perception. Förutsättningarna är erfarenhet, kunskap om patienten och vårdsituationen, tillit till intuitiv förmåga och vana att använda intuition. Konsekvenser av intuition är positiva följder för patienten, tidsbesparing och yrkesstolthet. I samband med postoperativ smärta behöver intuition kombineras med att lyssna på patienten och användande av smärtskalor för att uppnå effektiv smärtlindring. Resultatet ger även en uppfattning om vad intuition inte är. I diskussionen diskuteras därför om fördomar och förutfattade meningar ibland misstolkas som intuition. I kombination med vetenskaplig underbyggd kunskap och reflektion över hur intuition yttrar sig och kan användas, blir intuition ett verktyg och hjälpmedel i sjuksköterskans yrkesutövning.

No description available.