<p>En otillräcklig smärtbehandling ger patienter en försämrad livskvalitet och orsakar ett lidande som innefattar såväl ångest som oro. Många cancerpatienter anser att de inte får någon smärtbehandling och de upplever dessutom bristfälliga kunskaper i bemötandet av dem som ansvarar för deras behandling. Syftet med studien är att belysa på vilket sätt sjuksköterskan kan stödja patienter med cancerrelaterad smärta, för att möjliggöra adekvat smärtbehandling. Studien var en litteraturstudie och bygger på en integrerad analys av 13 artiklar. Resultatet presenteras utifrån olika kategorier. <em>Strategier som hjälper patienten att hantera smärtan, medvetna och omedvetna hinder (barriärer) som påverkar smärtbehandlingen, kommunikation mellan patienter, närstående och sjuksköterskor samt utbildning som innefattar både personal, patient och anhörig.</em> En väsentlig uppgift för sjuksköterskan är att bygga upp en god relation till patient och skapa trygghet för att möjliggöra kommunikation, vilket är grunden för att ge information och undervisa patienten i smärta och smärthantering. För att kunna göra det krävs att sjuksköterskan har god sakkunskap i ämnet.</p>

<p>Background: Pain can be a constant problem in many older people's daily life, associated with particular physical and social disability, depression and poor quality of life. Dementia diseases are often associated with old age. Communication difficulties are one of the consequences of the disease, which clarifies the role of nursing staff in detecting and assessing pain. Objective: The aim was to compile knowledge about how nursing staff can identify pain in people with dementia. Method: A systematic literature review, where data were collected through manual and database searches. Databases Cinahl, Pubmed and electronic journal Health in the Nordic countries were used. Results: The results showed that pain-identification can be improved by knowing how the pain is reflected in different forms through physical and psychological reactions. Nursing staff knowledge and beliefs were essential for reliable pain assessment. It was also important to be able to see the relationship between cognitive function and pain perception, and to have access to pain assessment tools adapted to individual conditions. Conclusion: Living with constant pain can lead to unnecessary suffering and reduced quality of life. It’s important to be alert to changes in behaviours and habits of daily life. To provide good care, requires knowledge and engagement in caring for people with dementia.</p> / <p>Bakgrund: Smärta som kan vara ett ständigt problem i många äldres dagliga liv, förenad medbland annat fysiska och sociala handikapp, depression samt dålig livskvalitet.Demenssjukdom innefattar skador i hjärnan som ofta är förknippade med hög ålder.Kommunikationssvårighet är en av sjukdomens konsekvenser, vilket tydliggörvårdpersonalens roll i att upptäcka och bedöma smärta. Syfte: Syftet var att sammanställakunskap om hur vårdpersonalen kan identifiera smärta hos personer med demenssjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie, där datainsamling genomfördes via manuella ochdatabassökningar. Databaser Cinahl, Pubmed och elektronisk tidskriften Vård i Nordenanvändes. Resultat: Resultatet visade att smärtidentifiering kan förbättras genom att kännatill hur smärta speglar sig i olika uttryck genom fysiska och psykosociala reaktioner.Vårdpersonalens kunskap och förståelse var grundläggande förutsättningar för att uppnåadekvat bedömning och behandling av smärta. Viktigt var det också att kunna se sambandmellan kognitiv funktion och smärtupplevelse samt att ha tillgång tillsmärtskattningsinstrument som är anpassade efter individers behov och möjligheter.Slutsats: Att leva med ständig smärta kan leda till onödigt lidande och försämrad livskvalitet.Det är viktigt att vara uppmärksam på förändringar i beteende, vanor och mönster i detdagliga livet. För att kunna ge en god omvårdnad, krävs det kunskap samt engagemang ivårdande av personer med demenssjukdom.</p>

<p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att bland patienter med långvarig smärta, som är remitterade till en smärtmottagning, undersöka förväntningar avseende det första besöket, i vilken utsträckning patienterna anser att dessa uppfylldes samt att undersöka vilka förväntningar patienterna har på den fortsatta vården och kontakten med Smärtmottagningen. <strong>Metod:</strong> En empirisk studie med kvalitativ deduktiv ansats. Datainsamling skedde genom att tio personer intervjuades på Smärtmottagningen efter deras första besök. Materialet bearbetades med manifest innehållsanalys.<strong> Resultat:</strong> Patienter vid Smärtmottagningen hade i olika stor utsträckning förväntningar inför det första besöket och den fortsatta vården. Patienterna ansåg i varierande utsträckning att deras förväntningar på det första besöket hade uppfyllts, dock uttryckte alla patienter att minst någon förväntning uppfyllts. Gällande den fortsatta vården förväntade sig patienterna bland annat smärtlindring, stöd samt att upprätta en kontakt med Smärtmottagningen. <strong>Slutsats:</strong> Patienter vid en smärtmottagning har förväntningar på vården och att känna till dessa kan underlätta mötet med patienten för sjukvårdspersonalen. Föreliggande studie ger en inblick i tio patienters förväntningar och huruvida de blivit uppfyllda och tyder på att det är av värde att fråga patienter om deras förväntningar. Detta är något som smärtmottagningar kan överväga att implementera i vården.</p></p> / <p><p><strong>Aim:</strong> The aim of this study was to investigate expectations on the first appointment among patients with chronic pain referred to an outpatient pain clinic. The aim was also to investigate to which extent the expectations on the first appointment were fulfilled and to investigate the patients’ expectations on the continuing care and contact with the outpatient pain clinic.<strong> Method: </strong>An empirical study with qualitative design was used. The data was collected through interviews with ten patients after their first appointment at the clinic. Data was processed using manifest content analysis.<strong> Result:</strong> The patients had expectations in various extents prior to their first appointment and on the further care. The patients thought that their expectations were fulfilled to various extent, however all patients expressed that at least one expectation had been fulfilled. Regarding the continuing care the patients expected, among other things, to receive functioning pain treatment and support as well as to establish a contact with the outpatient pain clinic.<strong> Conclusion:</strong> Patients have expectations and awareness of these among the medical staff might facilitate the meeting between the medical staff and the patient. This study provides an insight in ten patients’ expectations and to which extent they have been fulfilled. The study also suggests that it would be of value to ask patients about their expectations, which outpatient pain clinics can consider implementing.</p></p>

<p><strong>Syfte och frågeställningar </strong></p><p>Studiens syfte var att undersöka om utförandet av en isometrisk bålstabiliseringsövning/coreövning kunde påverka upplevelsen av smärta i nacke, axlar och skuldror hos kvinnor med kronisk/långvarig idiopatisk smärta. Studiens frågeställningar var: Hur påverkar utförandet av övningen ”plankan” upplevelsen av smärta i nacke, axlar och skuldror hos deltagarna? Förändras den maximala uthålligheten i övningen mellan deltagarnas första och sista träningstillfälle? Kan interventionen fullföljas av deltagarna?</p><p><strong>Metod </strong></p><p>Fyra kvinnliga deltagare som alla hade kronisk/långvarig smärta i nacke, axlar eller skuldror utförde övningen ”plankan” som hemträningsövning under fyra veckors tid. Mängden träning dokumenterades i en träningsdagbok som deltagarna kontinuerligt fyllde i under träningsperioden. Före samt inom en vecka efter träningsperioden ifylldes en enkät med frågor om upplevd intensitet, frekvens och lokalisation av smärta. Dessutom mättes maximal uthållighet i övningen ”plankan”.</p><p><strong>Resultat </strong></p><p>Efter träningsperioden uppskattade alla deltagare med smärta i nacken en förbättring med 1-3 skalsteg i en sammanslagning av alla frågor rörande smärta i nacke. Detta innebar<strong> </strong>att förändringen mellan deltagarnas svar i före- och efterenkäten, där skalan 0-10 användes, slogs samman till ett värde. Smärta i axlarna skattades som markant förbättrad av två deltagare samt som något försämrad respektive inte förändrad av två deltagare. Endast en deltagare uppskattade sig ha smärta i skuldrorna och ingen skillnad i uppskattningen sågs mellan före- och efterenkäten. Maximal uthållighet i övningen mellan första och sista träningstillfället ökade statistiskt signifikant för alla deltagare mätt i både procent och sekunder.</p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Resultatet i studien tyder på att övningen kan genomföras av individer med långvarig idiopatisk smärta i nacke, axlar och skuldror utan att ökad upplevd smärta eller andra obehag uppstår samt att den maximala uthålligheten i övningen ökar genom att övningen utförs. Hur många gånger övningen måste utföras för att ge resultat på uthållighet är oklart. Trots att flera deltagare upplevde minskad smärta efter träningsperioden så kan inga slutsatser tas då deltagarantalet var litet och resultatet för interventionsgruppen inte jämförts med en kontrollgrupp. Stora variationer i utförandet av hemträningen förekom bland deltagarna och flera faktorer utöver träningsövningen kan ha påverkat förändringen i smärtupplevelse.</p>

<p>One area of responsibility for a nurse is to alleviate suffering. Gender</p><p>research has shown that there are differences between men and women.</p><p>The aim of this literary study has been to elucidate men and women’s</p><p>experience and expression of pain and to examine to what extent sex and</p><p>gender influence which treatment the patient receive. The study is based</p><p>on 21 scientific articles from the databases PubMed and Cinahl. The</p><p>result shows that women experience and express more pain than men,</p><p>postoperative and experimental. It is however not possible to draw any</p><p>general conclusions in terms of the need for men and women to be</p><p>treated in different ways. It is important to judge and to treat pain from</p><p>an individual point of view. The suggestions for further research on this</p><p>topic include larger studies about how men and women experience and</p><p>express pain, how they are treated as well as how they should be treated</p>

En otillräcklig smärtbehandling ger patienter en försämrad livskvalitet och orsakar ett lidande som innefattar såväl ångest som oro. Många cancerpatienter anser att de inte får någon smärtbehandling och de upplever dessutom bristfälliga kunskaper i bemötandet av dem som ansvarar för deras behandling. Syftet med studien är att belysa på vilket sätt sjuksköterskan kan stödja patienter med cancerrelaterad smärta, för att möjliggöra adekvat smärtbehandling. Studien var en litteraturstudie och bygger på en integrerad analys av 13 artiklar. Resultatet presenteras utifrån olika kategorier. Strategier som hjälper patienten att hantera smärtan, medvetna och omedvetna hinder (barriärer) som påverkar smärtbehandlingen, kommunikation mellan patienter, närstående och sjuksköterskor samt utbildning som innefattar både personal, patient och anhörig. En väsentlig uppgift för sjuksköterskan är att bygga upp en god relation till patient och skapa trygghet för att möjliggöra kommunikation, vilket är grunden för att ge information och undervisa patienten i smärta och smärthantering. För att kunna göra det krävs att sjuksköterskan har god sakkunskap i ämnet.

Bakgrund: Endometrios är en godartad kronisk sjukdom som kan drabba kvinnor i alla åldrar. Symptomen är både av fysisk och mental karaktär och upplevs väldigt individuellt. Fysiska symptom i form av svår smärta uppstår före menstruationen och ökar sedan i intensitet. Mentala symptom kan vara förändringar i stämningsläge. Sjukdomen endometrios kan lindras genom hormonbehandling och kirurgi. Det finns få forskningsstudier som inriktar sig på kvinnans upplevelse av endometrios. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med sjukdomen endometrios. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på vetenskapliga artiklar och analyserad med manifest innehållsanalys. Resultat: De endometriosdrabbade kvinnornas fysiska hälsa präglas av smärta. Sjukdomen resulterade i förändringar, både privat och yrkesmässigt. Kvinnornas symptom blev ofta bagatelliserade, av läkare och omgivning. Deras bemötande framkallade frustration hos patiensgruppen men sporrade samtidigt kvinnorna att ta kontroll över smärtan. Slutsats: Endometrios drabbar alla aspekter i kvinnors liv. Av resultatet framgår att det finns kunskapsbrister om endometrios hos vårdpersonalen, vilket leder till bagatellisering av sjukdomstillståndet och därmed ett förlängt lidande.

Background: Pain can be a constant problem in many older people's daily life, associated with particular physical and social disability, depression and poor quality of life. Dementia diseases are often associated with old age. Communication difficulties are one of the consequences of the disease, which clarifies the role of nursing staff in detecting and assessing pain. Objective: The aim was to compile knowledge about how nursing staff can identify pain in people with dementia. Method: A systematic literature review, where data were collected through manual and database searches. Databases Cinahl, Pubmed and electronic journal Health in the Nordic countries were used. Results: The results showed that pain-identification can be improved by knowing how the pain is reflected in different forms through physical and psychological reactions. Nursing staff knowledge and beliefs were essential for reliable pain assessment. It was also important to be able to see the relationship between cognitive function and pain perception, and to have access to pain assessment tools adapted to individual conditions. Conclusion: Living with constant pain can lead to unnecessary suffering and reduced quality of life. It’s important to be alert to changes in behaviours and habits of daily life. To provide good care, requires knowledge and engagement in caring for people with dementia. / Bakgrund: Smärta som kan vara ett ständigt problem i många äldres dagliga liv, förenad medbland annat fysiska och sociala handikapp, depression samt dålig livskvalitet.Demenssjukdom innefattar skador i hjärnan som ofta är förknippade med hög ålder.Kommunikationssvårighet är en av sjukdomens konsekvenser, vilket tydliggörvårdpersonalens roll i att upptäcka och bedöma smärta. Syfte: Syftet var att sammanställakunskap om hur vårdpersonalen kan identifiera smärta hos personer med demenssjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie, där datainsamling genomfördes via manuella ochdatabassökningar. Databaser Cinahl, Pubmed och elektronisk tidskriften Vård i Nordenanvändes. Resultat: Resultatet visade att smärtidentifiering kan förbättras genom att kännatill hur smärta speglar sig i olika uttryck genom fysiska och psykosociala reaktioner.Vårdpersonalens kunskap och förståelse var grundläggande förutsättningar för att uppnåadekvat bedömning och behandling av smärta. Viktigt var det också att kunna se sambandmellan kognitiv funktion och smärtupplevelse samt att ha tillgång tillsmärtskattningsinstrument som är anpassade efter individers behov och möjligheter.Slutsats: Att leva med ständig smärta kan leda till onödigt lidande och försämrad livskvalitet.Det är viktigt att vara uppmärksam på förändringar i beteende, vanor och mönster i detdagliga livet. För att kunna ge en god omvårdnad, krävs det kunskap samt engagemang ivårdande av personer med demenssjukdom.

Koloskopi är en undersökning av tjocktarmen som förväntas öka i antal eftersom studiervisar att screening minskar dödligheten i kolorektalcancer. Patienten kan i vissa falluppleva undersökningen som smärtsam och obehaglig. Sjuksköterskan har enbetydelsefull roll i omvårdnaden. Syftet med studien var att belysa faktorer sompåverkar upplevelsen av smärta och obehag vid en koloskopiundersökning utansedering. Metoden var en litteraturstudie baserad på 19 vetenskapliga artiklar som harkvalitetsbedömts enligt protokoll. Vid analysen skapades tre övergripande kategorier.Fysiska faktorer som påverkar smärtupplevelsen, personlig upplevelse av smärta ochobehag samt patientens erfarenhet. I resultatet framkom följande huvudfynd. Skillnadenmellan hur kvinnor och män upplevde smärta, svårigheter med att mäta och bedömasmärta och obehag samt patientens erfarenhet och dess betydelse för smärtupplevelsen.Det är viktigt med en individanpassad smärthantering. Sjuksköterskan bör ha en adekvatsmärtutbildning och en bred erfarenhet för att kunna ge en god omvårdnad vidkoloskopiundersökningen. / Colonoscopy is an examination of the colon, which is expected to increase in numbersince studies show that screening reduces mortality from colorectal cancer. The patientmay sometimes feel that the examination is painful and unpleasant. The nurse has animportant role in the care of the patient. The aim of this study was to elucidate factorsaffecting the experience of pain and discomfort during a colonoscopy without sedation.The method was a literature review based on 19 scientific articles that have beenassessed according to quality protocols. The analysis generated three broad categories.Physical factors affecting the experience of pain, personal experience of pain anddiscomfort, and the patient's experience. The results revealed the following keyfindings: The difference between how men and women experienced pain, difficulty inmeasuring and assessing pain and discomfort and the patient's experience and itsrelevance to pain. It is important to have an individualized pain management plan. Thenurse should have an adequate pain education and wide experience in order to providegood care during colonoscopy.

This is an examinaton of welfare officers and patients experiences of a course in mindfulnessbased stressreduction in primary care. The authors used a qualitative method and a phenomenological hermeneutics scientific philosophical position. The analys of the data appeared by using three theoretical perspectives; cognitive, coping and Antonovskys Sence of Coherence. The purpose was to get a deeper understanding of what mindfulness is, how a course in mindfulnessbased stressreduction can be arranged and how it is comprehended by the welfare officers and previous participators of the course. To get an opinion of the issue the authors wanted to know the welfare officers intention of the course, to which patients they provide the course, what the participators thought about their situation before and after the attendence and if they had assimilated the knowledge and if so how it was applicable. The results indicated that the welfare officers and the patients intentions of the course where incoherent. The welfare officers intention was to teach the patients a way of manner to incorporate and to handle stress and other disabilities. The patients intention was to get strategies to manage their stress and chronic pain. Their most customary strategies was breathing and consideration of their thoughts.