<p>Introduction: Pain is a subjective experience. People subjected to pain often experience a reducedquality of life. Chronic pain is pain that has been going on for at least three</p><p>months.</p><p>Problem area: People with chronic pain are subjected to unnecessary suffering and disability. Therefore it is crucial that the nursing staff takes their situation seriously.</p><p>Purpose: The purpose of the study was to describe the patient's’ experiences and apprehension</p><p>of living with chronic non-malignant pain, and how this affected their everydaylife.</p><p>Method: Systematic analysis of 23 depicting articles. The databases used were Medline via PubMed and Sience Direct. The text in the chosen articles was categorized on the</p><p>basis of content.</p><p>Result: The study showed that people subjected to chronic pain feel that their everyday life</p><p>is very limited. They dealt with pain differently, according to their life situation. Many of them had a feeling of loss and they thought had lost something in their life.</p><p>Discussion/conclusion: Living with chronic pain brings significant changes to the sufferers everyday life. It is crucial that they receive sufficient support by people around them and their nursing staff to function in everyday life.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Fibromyalgi har betraktats ända framtill våra dagar som en ren psykosomatisk sjukdom som uppkom utan känd orsak. Sjukdomen innebar en ständig smärta och en oändlig trötthet/ utmattning. Det fanns ingen behandling för sjukdomen bara lindra symtomen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur kvinnor med fibromyalgi upplevde sin livssituation. Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Artiklarna kvalitetsbedömdes, innehållet sammanställdes och resulterade i fyra kategorier. Resultatet som rörde dem fysiska aspekterna av livssituation visade att smärta, trötthet/utmattning och sömnlöshet var vanligt förekommande symtom i kvinnornas vardag som påverkade deras livskvalitet. Symtomen hindrade dem från att leva ett aktivt liv samt delta i sociala aktiviteter. De psykiska aspekterna inom livssituationen visade att kvinnorna med fibromyalgi gav uttryck för en längtan efter det liv de levt innan sjukdomen och den förlorade identiteten. De sociala aspekterna visade att kvinnorna med fibromyalgi hade en önska att få spendera mer tid tillsammans med familjen. Sjukdomen hade också en negativ inverkan på förhållande och separationer var inte ovanligt. Arbetet prioriterades högt och arbetslivet uppskattades som stimulerande. Bristen på synliga symtom vid sjukdomen  gjorde att kvinnorna blev ifrågasatta av personer i omgivningen och sjukvårdspersonal. Under de existentiella aspekterna föll de positiva sidorna med sjukdomen in. Kvinnorna började reflektera över alla måsten och plikter i livet samt lärde sig att prioritera på ett bättre sätt.</p><p> </p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p><strong></strong><strong></strong>Fibromyalgia has considered until to day as a psychosomatic disease that emerged without any known cause.The main symptoms are constant pain and an abnormal feeling of fatigue or exhaustion. There are no treatment for the illness it just alleviated the symptoms. The aim of this study was the describe how women with fibromyalgi experienced their life-situation.The method used was a literature study with a descriptive design. The articles were quality-tested, the content put together/compiled and resulting in four categories as follows.The result involving the physical aspects of life-situation showed that pain, tiredness and sleeplessness was commonly occurring symptoms in women´s daily life which affected their quality of life.The symptoms prevented women from living an active life and actively taking part in social activites. The psychological aspects of life-situation showed that women with fibromyalgia expressed a longing for the life they lived before the illness and the lost identity. The social aspects showed that the women wished to spend more time with their families. The disease had negative effects on their relationships and separation was not unusual. Work was highly prioritised and estimated as stimulating. The deficiency on visible symptoms of the disease made that the women became questioned by persons in their environment and by health-personal. The positive sides of the disease was found in the existential aspects. The women started to reflect about their duties in life and learned how to prioritise on a better way.</p>

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur smärta, hos äldre personer som har diagnosen demens, kan identifieras och vilka hjälpmedel som finns att tillgå för att skatta/bedöma smärta hos dem som har diagnosen demens. Dessutom var syftet att beskriva vilka kriterier/särdrag man använder sig av vid smärtbedömningen hos de med sjukdomen demens. Artiklar söktes i följande databaser: Academic Search Elite, Cinahl, High Wire Press, Pub Med och i Science Direct. Dessa databaser valdes relaterat till att de är erkända och hade ett relativt stort utbud på relevanta artiklar inom ämnet.Designen i denna studie var beskrivande litteraturstudie där resultatet baseras på vetenskapliga artiklar. Totalt 31 artiklar var relevanta för studien och togs med i resultatet, av dessa var 24 kvalitativa, 4 kvantitativa och 3 artiklar var både kvalitativa och kvantitativa. Granskningen av kvaliteten av artiklarna som ingår i studien visade att den metodologiska kvaliteten var relativt hög.Resultatet visade att det fanns en del olika indikatorer som bedöms vid smärtskattning.Till de vanligaste indikatorerna hör ansiktsuttryck, smärtord och smärtljud men personer med demens och smärta kan även reagera med att dra sig undan, bli tysta eller ibland bli aggressiva och agiterade.Det fanns ett flertal smärtskattningsinstrument och observationsskalor med olika upplägg och kombinationer av bedömningskriterier. Smärtbedömning hos äldre med demens försvåras av att deras kognitiva förmåga liksom den verbala förmågan tenderar att försämras med deras sjukdom. Studien visade också att smärtskattning hos personer med kognitiv svikt är ett komplicerat och viktigt arbete för personal inom sjukvården.</p> / <p>The purpose of this literature review was to describe the pain, in older people who have been diagnosed with dementia, experience can be identified and the available aids, the pain of those who have been diagnosed with dementia. Furthermore, the purpose was to describe the criteria/characteristics used to make pain assessments on persons with dementia.Articles were found in the following databases: Academic Search Elite, Cinahl, High Wire Press, Pub Med and Science Direct. These databases were choosen because they are recognized and had a relatively wide range of relevant articles on the subject. The design of this study was descriptive literature review, where the outcome is based on scientific articles. In total, 31 articles were relevant to the study and were included in the result, of these articles, 24 were qualitative, 4 quantitative and 3 articles were both qualitative and quantitative. The review of articles included in the study, showed that the methodological quality was relatively high.The results indicated that there were different indicators considered while doing the pain assessment. The most common indicators include facial expression, pain words and sounds of pain, but persons with dementia and pain can also react with withdrawal, become quite or even become aggressive and agitated.There were several of pain-assessment instruments and observation scales with different set-ups and combinations of criteria. Pain assessment on elderly people with dementia is complicated, thus, their cognitive ability tends to deteriorate with their illness.The study also showed that pain assessment on persons with cognitive impairment is a complex and important work for health care staff.</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva icke farmakologiska metoder för att reducera barns rädsla och smärta inför cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design. 21 vetenskapliga artiklar inkluderades, analyserades och lades som grund för resultatet. Resultatet visade att distraktion var den vanligaste förekommande icke farmakologiska omvårdnadsåtgärden för att minska barns rädsla och smärta inför smärtsamma cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Distraktion i form av kommunikation, beröring och hjälpmedel distraherar, lugnar, ökar smärttoleransen, förbättrar vårdresultatet och ger positiva vårderfarenheter. Barn som själva fick välja distraktionsmedel visade mindre rädsla, smärta och obehag vid smärtsamma behandlingar och undersökningar. Som distraktion används kommunikation, beröring, elektroniska leksaker, såpbubblor, clowner, virtuell verklighet, filmer, musik och kalejdoskop. Kognitiv beteendeterapi (KBT) visade sig vara bra för att hjälpa barn att hantera rädslan inför provtagningar. Hypnos visade sig vara användbart till rädda och oroliga barn med tidigare vårderfarenhet för att inge trygghet och förebygga ångest. Slutsatsen är att kommunikation, åldersadekvata distraktionsmedel och mänsklig närvaro är ett billigt och effektivt komplement för sjuksköterskan att reducera barns smärta och rädsla under smärtsamma procedurer. Vidare forskning inom området behövs för att utvärdera sjuksköterskornas kunskaper om kommunikation och distraktion.</p> / <p>The aim with the study was to describe non pharmacologic methods in order to reduce children's dread and pain before cancer related treatments and surveys. The study was implemented as a literature study with descriptive design. In the study 21 scientific articles was analyzed for the result. The result showed that distraction was the most common non pharmacologic method in order to decrease children's dread and pain before painful cancer related treatments and surveys. Distraction in the form of communication, touch and accessibility distract, reassuring, increases pain tolerance, improve care results and provides positive care experience. Children who elect distracters funds showed less fear, pain and discomfort at painful treatments and surveys. As distraction was communication, contact, electronic toys, soft soap bubbles, clowns, virtual reality, films, musical and kaleidoscope used. Cognitive behavior therapy (KBT) was found to help children to handle the dread before treatments. Hypnos showed to be useful to cautious and anxious children with earlier care experience stem to submit safety and to prevent anxiety. The authors drew the conclusion that communication, age adequate distraction and human presence is a cheap and effective complements for the nurse to reduce children's pain and dread during painful procedures. Further research within the area is needed in order to evaluate the nurses' knowledge about communication and distraction.</p>

<p>Smärta är ett fenomen som inte bara påverkar patienter fysiskt utan även psykiskt. Kvinnor som genomgått mastektomi upplever att smärta påverkar deras livskvalité. Humörsvängningar, dålig sömn, depression, ångest och rörelsehinder är vanligt förekommande symtom som följd på postoperativ smärta. Syftet: Syftet med denna studie var att belysa vad sjuksköterskan kan ge för olika behandlingar och omvårdnadsåtgärder vid smärta efter mastektomi. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där författarna granskade sexton vetenskapliga studier. Resultat: Resultatet i studien visade att god kommunikation, information och sjuksköterskans kunskap är grundförutsättningar för att kunna ge adekvat smärtbehandling. Oro förstärker den postoperativa smärtan och genom att i ett tidigt stadium få patienten trygg kan depression och ångest undvikas. Konkreta behandlingsmetoder med god effekt på smärta som framkommer i studien är individuella rehabiliteringsprogram, PCA pump och att tidig hemgång i många fall bidrar till bättre livskvalité. Det som även framkom i studien var avsaknaden av forskning kring konkreta behandlingsmetoder trots att efterfrågan är stor.</p> / <p>Pain is a phenomenon which not only affects patients physically but also mentally. Women who have undergone mastectomy feel that pain affects their quality of life. Mood swings, poor sleep, depression, anxiety and physical impairments are common symptoms that result in postoperative pain. The purpose: The purpose of this study was to illustrate what different treatments and nursing treatments the nurse can give in pain after mastectomy. Method: The study was conducted as a literature study where the authors examined sixteen scientific studies. Results: The results of the study showed that good communication, information, and the nurse's knowledge are vital to be able to provide adequate pain treatment. Concern reinforces the post-operative pain, and through early secures the patients anxiety and depression can be avoided. Concrete treatment methods with good effect on the pain that emerges in this study are individual rehabilitation, PCA pump, and that early outcomes in many cases contributes to a better quality of life. What also emerged in the study was the lack of research into practical treatments, despite high demand.</p>

<p>Aktuell forskning har visat att psykologiska faktorer spelar en viktig roll för upplevelsen av långvarig smärta. Denna studie undersökte effekterna av en KBT-behandling bestående av introceptiv exponering och avslappning för patienter med långvarig smärta. Studien använde en single-subject design där sex smärtpatienter genomgick en sex veckor lång individuell behandling. De variabler studien undersökte var i första hand förändringar gällande grad av acceptans samt upplevd smärtintensitet, i andra hand förändringar gällande smärtrelaterad ångest, rörelserädsla, katastroftankar samt funktion. Deltagande i behandlingen var förknippat med ökad acceptans, förbättrad funktion, minskad smärtintensitet, minskad smärtrelaterad ångest, mindre katastroftankar samt minskad rörelserädsla. Studien tyder på att denna behandling kan leda till positiva förändringar hos smärtpatienter för såväl kognitiva och känslomässiga komponenter som beteendemässiga komponenter.</p> / <p>Current research has shown that psychological factors play an important role in the experience of chronic pain. This study examined the effects of a CBT treatment containing interoceptive exposure and relaxation for patients with chronic pain. The study used a single-subject design where six patients underwent a six week long individual treatment. The variables the study examined were changes concerning degree of acceptance, pain intensity, changes concerning pain related anxiety, kinesiophobia, catastrophizing and function. Participation in the treatment was associated with increased acceptance, improved function, reduced pain intensity, reduced pain related anxiety, less catastrophizing and reduced kinesiophobia. The study indicates that this treatment can lead to positive changes with pain patients in both cognitive and emotional components as well as behavioral components.</p>

<p>Smärta är ett utbrett omvårdnadsproblem och en av de vanligaste orsakerna till att människor söker sig till sjukvården. Många patienter lider av underbehandlad smärta som ofta kan relateras till en bristande smärtbedömning. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i smärtbedömningen där attityden kan vara en avgörande faktor för om patienten erhåller en adekvat smärtbedömning. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors attityder till smärtbedömning i sjukhusmiljö. En systematisk innehållsanalys av fjorton vetenskapliga artiklar genomfördes. Materialet sorterades enligt en definition av begreppet attityd och resulterade i tre huvudkategorier: Sjuksköterskors genomförande vid smärtbedömning, sjuksköterskors inställning till smärtbedömning och bakomliggande faktorer som påverkar sjuksköterskors smärtbedömning. Resultatet visade att sjuksköterskor ofta kombinerade kommunikation och observation i smärtbedömningen. Majoriteten av sjuksköterskorna visade sig ha en positiv inställning till smärtbedömning. Det framkom även att sjuksköterskor litade mer på egna tidigare vårderfarenheter än på patientens upplevelse av smärta. För att kunna uppnå en optimal smärtlindring för den enskilde patienten bör sjuksköterskor uppmuntras till att integrera smärtbedömningen i de dagliga rutinerna.</p> / <p>Pain is a widespread health care problem and one of the most common reasons why people seek out health care. Many patients suffer from undertreated pain which often can be related to the lack of pain assessment. Nurses have an important role in pain assessment in which their attitudes can be a decisive factor in whether the patient receives an adequate pain assessment. The purpose of the literature study was to illustrate nurses' attitudes towards pain assessment in hospitals. A systematic content analysis of fourteen scientific articles was conducted. The materials was sorted according to a definition of attitude and resulted in three main categories: nurses’ implementation in pain assessment, nurses’ outlook towards pain assessment and underlying factors that affect nurses’ pain assessment. The result showed that nurses often combined communication and observation in pain assessment. The majority of nurses were found to have a positive attitude towards pain assessment. However, the result also shows that nurses relied more on their previous health care experience than on the patient’s experience of pain. In order to achieve optimal pain relief for the individual patient nurses should to be encouraged to integrate pain assessment into their daily routines.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Studier visar att smärta är vanligt förekommande (80-88 %) hos äldre personer. Demenssjukdom är en neurologisk skada i hjärnan där den verbala och kroppsliga kommunikationen försämras. Detta bidrar till problem att känna igen smärta hos personer med demenssjukdom. <strong>Syftet: </strong>Syftet<strong> </strong>var att belysa hur vårdpersonal kan känna igen smärta hos personer med demenssjukdom. <strong>Metod: </strong>En systematisk litteraturstudie där datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Texterna analyserades induktivt för att finna koder och deduktivt för att sammanställa resultatet. <strong>Resultat: </strong>Genom ömsesidigt förtroende byggdes en relation upp mellan vårdpersonal och person med demenssjukdom. Vårdpersonalen lärde känna personen med demenssjukdoms vanor och mönster vilket ledde till att det blev lättare att upptäcka avvikande beteende. Beteendeförändringar i form av social tillbakadragenhet, aggressivitet och förändringar i sov- och matvanor kunde indikera smärta. Smärta kunde även visa sig genom ansiktsuttryck, verbalt- och kroppsligtspråk samt genom fysiologiska tecken. Smärtuttrycken yttrade sig olika genom demenssjukdomens olika faser. <strong>Slutsats: </strong>Det går att känna igen smärta hos personer med demenssjukdom och även hos personer med svår demenssjukdom. En förutsättning är dock att personalen känner personen.</p> / <p><strong>Background:</strong> Research shows that pain is common (80-88%) among older adults. Dementia is a neurological disease which impairs the verbal communication and the body language. This contributes to the problem of recognizing pain in cognitively impaired elders. The <strong>Aim</strong> was to illustrate how nursing staff to cognitively impaired elders could recognize pain. <strong>Method:</strong> A review of literature has been conducted and the data was collected in Cinahl, PsycINFO and PubMed. Inductive and a deductive analysis were used. <strong>Findings:</strong> Relationship between nursing staff and the cognitively impaired elders is built through mutual trust. By knowing the habits of the cognitively impaired elder the nursing staff is able to detect changes in their behaviour. Behavioural changes like social withdrawal, aggression and changes in sleeping and eating habits could indicate pain. Pain could also be recognized by facial expression, verbal communication, body language and physiological symptoms. However people with different levels of cognitive impairment express pain in different ways. <strong>Conclusion:</strong> It is possible to recognize pain in cognitively impaired even when the person is suffering from a severe dementia disease. To do this, knowing the person seems necessary.</p>

<p>Gruppen äldre kommer att öka i antal och då smärta ökar med ålder kommer fler individer att ha ont. Fler äldre med smärta ställer större krav på hälso- och sjukvården. Studiers visar att sjuksköterskors bild och de äldres upplevelser av smärta inte alltid stämmer överens samt att det finns brister i smärtdokumentation. Syftet med studien var att belysa smärtdokumentation hos en grupp äldre i särskilt boende eller med hemsjukvård. Materialet analyserades med en kvantitativ beskrivande metod och en kvalitativ innehållsanalys. Urvalet bestod av individer med smärta 65 år och äldre. Resultatet visade att många äldre hade ont vid vila och aktivitet. De valde vila framför aktivitet som smärtlindrande åtgärd, trots att fanns nackdelar med vila. Resultatet visade även på brister i sjuksköterskors dokumentation av smärtan. Ett hinder för dokumentation var att en grupp äldre inte berättade om sin smärta vilket kunde bero på att de äldre bland annat inte ville vara till besvär eller att de ansåg att smärta var en del av att bli gammal.</p> / <p>An increasing elderly population coupled with an increasing likelihood of pain in oldage means more individuals will be in pain, thus making larger demands on the healthcare system. Studies show that nurses can’t describe the elder’s experience of pain andthere is insufficiency in pain documentation. The aim was to describe paindocumentation in a group of elderly people living in sheltered accommodations or withhome care services. The material was analysed with a quantitative descriptive method aswell as a qualitative content analysis. The inclusion criteria were elderly with pain,above the age of 65. The results showed that many elderly people had pain during restand activity. The elderly more often choose rest than mobility as an activity to reliefpain. The results also showed insufficiency in pain documentation. One obstacle forpain documentation was when the elderly did not tell the nurses about their pain. Therewere several reasons for this, for example that the elderly did not want to be a burden tothe nurses or that they simply accepting that pain were a part of being old.</p>

<p> </p><p>Bakgrund:Smärta är en naturlig upplevelse vilken alla människor kommer i kontakt med och känner någon gång i livet. Smärta benämns kronisk om personen haft smärtan mer än sex månader i följd. Betydelsefullt för personer med kronisk smärta är att sjuksköterskan kan hantera smärtproblematik. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk smärta. Metod: En allmän litteraturstudie har legat till grund för arbetet. Nio vetenskapliga artiklar har analyserats genom en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Resultat: Accepterande av kronisk smärta var ett påtagligt problem för dessa personer. En del påverkades så djupt av sin smärta att de hamnade i depression. Familjen har stort inflytande för personen med kronisk smärta. Egenvården är en viktig del för personer med kronisk smärta. Diskussion: Accepterande av smärta byggde i hög grad på hur smärtstillad personen upplevde sig vara. Sjukdom kan upplevas positivt trots att den är kronisk enligt Dorothea Orem. Slutsats: Studiens betydelse för sjuksköterskor är att kunna bemöta och ge en bättre omvårdnad till personer som lider av kronisk smärta. Med djupare kunskaper om hur personer med kronisk smärta upplever sjuksköterskans bemötande kan detta leda till bättre omvårdnad och patientkontakt.</p><p> </p> / <p> </p><p>Background: Pain is a natural experience which all people come into contact with and feels at some point in their lives. Chronic pain is when the person had pain for more than six consecutive months. It is significant for a person with chronic pain that a nurse can deal with pain problems. Aim: The aim was to describe people's experiences of living with chronic pain. Method: A general literature study has been the basis for the work. Nine scientific articles have been analyzed trough qualitative and quantitative content analysis. Results: Acceptance of chronic pain was a substantial problem for these people. Some were affected so deeply by their pain that they went into depression. The family has great influence on people with chronic pain. Self-care is an important part of people with chronic pain. Discussion: Acceptance of pain was based largely on how people experienced the pain. Illness may be viewed positively, although it is chronic according to Dorothea Orem. Conclusion: The study is important for nurses in order to respond and provide better care to people suffering from chronic pain. With a deeper understanding of how people with chronic pain perceive the nurse's response, this can lead to better care and patient contact.</p><p> </p>