Bakgrund: Mycket i litteraturen tyder på att ouppmärksammad och underbehandlad smärta hos äldre demenssjuka är vanligt förekommande. Detta strider mot principerna om människors lika värde, den enskildes värdighet och det humana i att lindra. Det finns många typer av demenssjukdom och attityden förekommer att demenssjuka inte känner smärta. Demenssjuka har ofta problem med att kommunicera eller lokalisera smärtan. Observations- och självsmärtskattningsinstrument används inte i större utsträckning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa smärtproblematik och smärtlindring i omvårdnaden av äldre personer med demenssjukdom. Metod: Detta är en litteraturstudie där tio kvantitativa vetenskapliga artiklar har analyserats med hjälp av en manifest innehållanalys. Artiklarnas resultat presenteras i fyra kategorier med underkategorier som beskriver smärtproblematik och smärtlindring hos äldre patienter med demenssjukdom. Resultat: Äldre med demenssjukdom var ofta underbehandlade för smärta och risken ökade med stigande kognitiv nedsättning. Underskattning av smärta var vanligt förekommande även när smärtskattningsinstrument användes. Personer med förmodad vaskulär demens rapporterade ofta mer smärta och med Alzheimers sjukdom mindre smärta än icke-dementa äldre. Hos en del demenssjuka uteblev förväntningseffekten av analgetika. Slutsats: Underbehandling av smärta hos demenssjuka äldre var vanligt förekommande och mer forskning behövs om smärtbedömning hos kognitivt nedsatta personer. / Background: Literature reveals that undiagnosed and untreated pain among older persons with dementia are common occurrences. This is in contrast to the principles of equal value among human beings, the dignity of the individual, and the alleviation of human suffering. There are many types of dementia, and there exists a belief that persons with dementia feel no pain. A common consequence of dementia is inability to communicate or locate the origin of pain. Selfassessment and observational pain scales are frequently not used. Aim: The aim of this literature review was to shed light upon the challenges associated with pain and the practice of pain relief in the care of older adults with dementia. Method: This is literature review study, where ten quantitative scientific articles have been analyzed using manifest context analysis. The results of the articles were sorted into four categories, each with subcategories, that describe the challenges associated with pain and the practice of pain relief. Results: The following result was obtained. Older persons with dementia often received inadequate pain relief, and the risk for under treatment increased with increasing level of cognitive impairment. Under treatment of pain was common even when pain assessment scales were used. Persons with assumed vascular and Alzheimer's dementia often stated that they felt more pain and less pain, respectively, than older adults with no cognitive impairment did. A group of persons with dementia were shown to experience no anticipatory effect of analgesics. Conclusion: Under treatment of pain was a common occurrence among older persons with dementia and more research is needed regarding how to estimate pain in persons with cognitive impairment.

Bakgrund: En av sjuksköterskans grundläggande uppgifter är att lindra patientens lidande i samband med vård. Lugn musik har visat sig vara ett effektivt verktyg för att minska patienters upplevelser av stress och smärta vid flera procedurer inom sjukvården. Parametrar som hjärtfrekvens och blodtryck kan påverkas av musiken. Frisättning av hormoner och signalsubstanser kan minska patientens känslor av obehag av olika slag. Venös blodprovtagning utförs rutinmässigt på vårdcentraler över hela landet. Inom primärvården saknas dock riktlinjer för hur lugn musik kan användas för att öka patientens välmående i denna vårdsituation.  Syfte: Denna studies syfte var att undersöka huruvida lugn bakgrundsmusik påverkar patienters skattning av stress och smärta i samband med venprovtagning på vårdcentral samt att undersöka skillnader i skattning av stress och smärta vid venprovtagning beroende av patientkarakteristika.  Metod: En kvantitativ interventionsstudie med enkätundersökning på vårdcentral genomfördes. Frågeformulär delades ut direkt efter provtagningstillfället till 70 patienter. Av dessa hade 35 exponerats för lugn bakgrundsmusik under proceduren och 35 fått venprovet genomfört utan musik.  Resultat: Inga signifikanta skillnader kunde påvisas mellan musikinterventionsgruppen och kontrollgruppen. Signifikanta skillnader kunde påvisas i skattning av stress och smärta mellan patienter relaterat till åldersgrupp där yngre patienter skattade stress och smärta högre än äldre patienter. Mellan manliga och kvinnliga patienter kunde en signifikant skillnad i smärtskattning påvisas där kvinnor skattade högre än män. De patienter som uttryckte stickrädsla skattade stress och smärta högre än övriga patienter. Ingen skillnad i skattning av stress eller smärta kunde påvisas mellan de patienter som ansågs vana och de som ansågs ovana vid venprovtagning.  Slutsats: Ingen signifikant skillnad i skattning av stress och smärta relaterat till bakgrundsmusiken i interventionen kunde genom denna studie påvisas. Mot bakgrund av tidigare forskning kan dock tänkas att mer omfattande studier på samma ämne kan leda till ett annat resultat. Majoriteten av de fynd som relaterades till patientkarakteristika verkar stämma överens med tidigare forskning. / Background: One of the basic tasks of the nurse is to alleviate the patient’s suffering associated with health care. Relaxing music has proven to be an effective tool to reduce patients’ experiences of stress and pain during many health care procedures. Parameters as heart rate and blood pressure can be affected by the music. Release of hormones and signal substances can reduce the patient’s feelings of different kinds of discomfort. Venous blood sampling is performed as a routine at health care centers across Sweden. In primary health care there are no guidelines on how relaxing music can be used to increase the patient’s well-being in this care situation.  Aim: The aim of this study was to investigate whether relaxing background music has an impact on the health center patient’s grading of stress and pain during venipuncture, and to examine differences in grading of stress and pain during venipuncture dependent on patient characteristics.  Method: A quantitative intervention study with a survey at a health center was performed. Questionnaires were distributed immediately after venous blood sampling to 70 patients. Of these, 35 had been exposed to relaxing background music during the venipuncture, and 35 had not been exposed to any music during the procedure.  Main results: No significant differences were found between the music intervention group and the control group. Significant differences were found in grading of stress and pain between patients dependent on their age group, younger patients ranked their stress and pain higher than older patients. Between male and female patients a significant difference in grading of pain were found, women ranked their pain higher than men. The patients who expressed a fear of needles ranked their stress and pain higher than other patients. No difference in grading of stress or pain could be found between those patients who were considered accustomed, and those who were not considered accustomed to venipuncture.  Conclusion: No significant difference in grading of stress and pain could be found related to the music intervention in this study. Based on previous studies, there is still a possibility that more extensive research on the same topic can produce a different result. The majority of findings related to patient characteristics seems to be aligned with previous research in this field.

The purpose of this study was to describe the prevalence of self-reported visual and neck/shoulder complaints among individuals with a low vision diagnosis. The study also aimed to examine whether there was an association between the degree of self-rated visual and the neck/shoulder complaints. There was a questionnaire survey that was conducted on patients that visits an eye center in a county in central Sweden. There were a total of 18 people participated in the survey, between 17-92 years old. The questionnaire contained 22 questions and was analyzed with SPSS. The results showed how the distributions of answers were to the questions about the respondents’ vision respectively of respondents’ musculoskeletal problems. Results also showed that there was an association between the degree of self- rated visual difficulties and the degree of self- rated neck/shoulder disorder. The results in this study support the hypothesis that a relationship exists between visual and musculoskeletal problems. / Syftet med denna studie varatt beskriva förekomsten av självskattade syn och nacke/skuldra besvär hospersoner med ögonsjukdomar. Studien syftade också till att undersöka om det fannsett samband mellan graden av självskattade synbesvär och självskattade besvär inacke/skuldra. Enkätundersökning genomfördes på patienter som besökte ensyncentral i ett län i mellersta Sverige. Totalt 18 personer deltog iundersökningen, inom ålderskategorin 17-92 år gamla. Enkäten innehöll 22 frågorinklusive bakgrundsfrågor om kön och livsfaktorer som sedan analyserades medhjälp av databasen SPSS. Resultaten visade hur fördelningarna av svaren påfrågorna om respondenternas syn respektive muskuloskeletala problem. Resultatetvisade också att det fanns ett statistiskt signifikant samband mellan graden avsjälvbeskattade synbesvär och graden av självbeskattade nacke/skuldra besvär.Resultaten ger stöd för hypotesen att det finns en relation mellan öga-nacke/skuldrabesvär hos synsvaga individer.

Bakgrund: Långvarig smärta påträffas hos uppskattningsvis hälften, 40-65 %, av Sveriges befolkning. Smärtan ska ha varit kvarstående i minst tre månader för att den ska kvalificeras som långvarig. För att behandling ska fungera är det av stor betydelse att personen med smärta ska bli lyssnad på och trodd i sin subjektiva upplevelse av smärta. Den långvariga smärtan påverkar det dagliga livet på ett negativt sätt. Den teoretiska utgångspunkt som har använts är Erikssons teori om lidande samt det vårdvetenskapliga konsensusbegreppet hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med långvarig smärta. Metod: En litteraturöversikt gjordes där åtta vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet i syfte att skapa en översikt på den aktuella befintliga forskningen. Resultat: I litteraturöversikten identifierades sex olika kategorier. Dessa var upplevelsen av förändringar i vardagen, upplevelsen av smärtan som oförutsägbar och en fiende, upplevelsen av förändrad självbild, upplevelsen av smärthantering och smärtlindringsstrategier, upplevelsen av vändpunkter och att se det positiva samt upplevelsen av mötet med vårdpersonal. Det framkom i resultatet att smärtan hade en negativ inverkan på livet ur fysiska, sociala samt psykiska perspektiv. Det visade sig att den långvariga smärtan påverkar det vardagliga livet med en negativ inverkan. När man blev tvungen att ändra på ens livsstil påverkades självbilden och känsla av värdighet negativt. Det visade sig dock att genom en positiv inställning till smärtan kunde personer/patienter lära sig att leva med den samtidigt som det fanns ett stort missnöje med vården främst på grund av upplevelsen att inte bli trodd eller lyssnad på. Diskussion: Metoddiskussionen tar upp fördelar och nackdelar med den valda metoden som diskuteras samt analyseras. I resultatdiskussion analyseras resultatet samt återkopplas till Erikssons teori om lidande samt diskuteras utifrån bakgrunden för denna litteraturöversikt och utifrån nya vetenskapliga artiklar. / Background: Long term pain is found in approximately half, 40-65 %, of the Swedish population. The pain must have been outstanding for at least three months for it to be classified as long term. For treatment to work, it is essential that the person with pain should be listened to and believed in their subjective experience of their pain. The long term pain influences the daily life in a negative way. The theoretical basis used is Erikson's theory about suffering andthecareof scientificconsensusconcept of health. Aim: The aim was to describe the experiences of living with long term pain. Method: A literature study was done where eight scientific papers formed the basis of the results in order to create an overview of the current existing research. Results: The literature review identified six different categories.These were the experience ofchangesin everyday life, the experience of painasunpredictable andan enemy, the experience of alteredself-image,the experience ofpain managementand pain managementstrategies, the experience of turning pointsandto see the positiveas well asthe experience ofmeeting withhealth professionals. Longterm pain hada negative impact onthe life out ofphysical, socialandpsychologicalperspective. It was shown thatchronic painaffectseveryday lifewitha negative impact.Whenthey were forcedto changeone's lifestyleinfluencedthe self-imageandsense of dignitynegative.It turned out, however, that through a positiveattitude towardpaincouldpeople/patientslearn to live with it while there was great dissatisfaction with the caremainly because ofthe experienceof not being believed or listened to. Discussions: The method discussion addresses the advantages and disadvantages of the method chosen are discussed and analyzed. In the discussion of results the result was analyzed and reconnected back to Erikson's theory of suffering and discussed based on the background for this literature review and based on new scientific articles.

Bakgrund; Många patienter inom palliativ vård lider av svår smärta. Ofta ger den farmakologiska behandlingen inte tillräklig smärtlindring vilket har lett till ett ökat intresse för komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Syfte; Att beskriva effekten av komplementära smärtlindringsmetoder inom palliativ vård. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baseras på tretton kvantitativa artiklar. Resultat; Massage, akupunktur och musikterapi har studerats då dessa behandlingar är godkända i Sverige. Artiklarna visar en signifikant smärtlindring efter behandlingarna men varaktigheten varierade mellan grupperna. Musikterapi och massage har främst en kortverkande effekt medan akupunktur har en långverkande effekt som kräver upprepade behandlingar. Slutsats; De komplementära behandlingarna vid sidan av farmakologisk behandling tyder på att patienterna får en bättre smärtlindring och livskvalitet. Behandlingarna är enkla att utföra och inga biverkningar påvisas. Samtliga komplementära behandlingar skulle därför kunna vara ett alternativ på palliativa enheter och inom hemsjukvården. / Background; Many patients within palliative care suffer from severe pain. Despite farmacological treatment some patients still experience insufficient pain relief. This has led to an increased interest in complementary therapies within palliative care. Aim; To describe the pain relieving effects of complementary therapies within palliative care. Method; This study is carried out as a literature review based on thirteen articles with quantitative approach. Results; Massage, music therapy and acupuncture has been studied as these treatments are accepted by Swedish law. The results showed a significant improvement of pain after the treatments. Duration of the  pain relieving effects varied between the different methods. Music therapy and massage showed an immidiate but short term effect. Acupuncture showed a long term effect that needed to be repeated for best effect. Conclusion; Complementary methods may together with farmacological treatment improve the pain relief and offer a better end of life.

Smärta i alla dess dimensioner är ett tillstånd av ohälsa samt ett problem som påverkar hela individens livsvärld. Samtidigt är musik något som alla individer har en subjektiv upplevelse av vad det innebär och hur kroppen och sinnet påverkas av dess rytm, harmoni och melodi. Studien syftade därför till att undersöka hur musikintervention upplevdes smärtlindrande. En litteraturstudie användes som metod där 11 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats granskades. Resultatet delades upp genom att kodord placerades under smärtans dimensioner och visade att musiken påverkade individens upplevelse av smärta i samtliga dimensioner. Den fysiologiska dimensionen, som fokuserade på de fysiologiska orsakerna bakom smärtan visades påverkas starkast av musikintervention. Svagaste påverkan hade musiken på den sociokulturella dimensionen, som fokuserade till stor del på hur smärtan manifesterades på omgivningen. I resultatet framkom även att det viktigaste för att musikintervention skulle upplevas smärtlindrande var att attraktionskraften till musikstycket var tillräckligt uppskattat hos individen. / Pain in all its dimensions is a state of ill health as well as a problem that affects the entire life-world of the individual. At the same time, music is something that all individuals have a subjective experience of what it means and how the body and mind are affected by its rhythm, harmony and melody. Therefore the study aimed to investigate how music as an intervention was perceived as a relief in pain. A literature study was used as method, where 11 scientific articles of both qualitative and quantitative approach was reviewed. The result was divided by code words and placed under the different pain dimensions. The result demonstrated that the music affected the individual's experience of pain in all of the dimensions. The physiological dimension, which focused on the physiological causes of the pain appeared most strongly influenced by the music intervention. Weakest influence the music had on the socio-cultural dimension, which focused largely on how the pain was manifested in the surroundings of the individual. The results also revealed that the most important thing for music intervention to be perceived as reliving in pain was that the piece of music was sufficiently appreciated by the individual.

Bakgrund: Långvarig smärta definieras som smärta som inte har gått över på 3-6 månader. Smärta är en individuell upplevelse som inte kan mätas objektivt, utan den som upplever vet själv hur intensiv den är och smärtans duration. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med långvariga smärta ur ett psykosocialt perspektiv. Syftet var också att beskriva vilka datainsamlingsmetoder de vetenskapliga artiklarna har använt sig av. Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design. Föreliggande litteraturstudies resultat baseras på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar som har sökts fram genom databaserna CINAHL och PubMed. Huvudresultat: Sammanställningen av de inkluderade artiklarna visade på upplevelser av känslomässig påverkan på patienternas liv som ett kraftigt lidande och negativa tankar inför framtiden. Smärta upplevdes också ge sociala begränsningar i arbetslivet, förlust av identitet samt sociala relationer. Patienterna upplevde ett negativt bemötande från sjukvårdspersonalen. Slutsats: Upplevelser av smärta påverkade patienterna psykiskt och socialt. Smärta har resulterat till känslomässig påverkan och lett till sociala begränsningar i både arbetslivet och relationen till familj, vänner och barn. Upplevelsen av sjukvårdspersonalens bemötande upplevdes negativt av patienterna, där smärtan inte togs på allvar. Detta i sin tur påverkade de att få någon behandling eller mediciner. Författaren till föreliggande litteraturstudie menar att utifrån föreliggande litteraturstudies resultat finns brister hos sjukvårdpersonalen, detta i sin tur kan vara till hjälp att öka sjukvårdens kunskaper om dessa patienters upplevelser av långvarig smärta samt att kunna bemöta de på ett värdigt och respektfullt sätt. Det är viktigt att tro på patienters smärta och kunna sträcka de hjälpande hand. / Background: Chronic pain is defined as pain that has not gone over 3-6 months. Pain is an individual experience that cannot be objectively measured, but that experience knows how intense it is, and pain duration. Aim: The aim of this literature review was to describe patient's experiences of living with chronic pain from a psychosocial perspective. The aim was also to describe the data collection methods of scientific articles have used. Method: This literature review has a descriptive design. This literature review study's results are based on 12 scientific articles that have been found through the database CINAHL and PubMed. Result: The compilation of the included articles led to perceptions of emotional impact on patients' lives as a major suffering and negative thoughts about the future. Pain was felt also that the social constraints of working life, loss of identity and social relationships. Patients experienced a negative attitude of medical staff. Conclusion: Experiences of pain affect patients psychologically and socially. Pain has led to the emotional impact and led to social constraints in both working life and relationship to family, friends and children. Experience of healthcare professionals experienced negative treatment of patients where the pain is not taken seriously. This in turn affected the receive any treatment or medication. The author of this literature review means that based on present literature studies results are deficiencies in health care, this in turn may help to increase medical knowledge of these patients experience chronic pain as well as to cope with the in a dignified and respectful manner, believing the pain and to extend helping hand to patients

Bakgrund: Studier visar att sjuksköterskor ofta underskattar barns smärta. Vid omvårdnad av barn med smärta bör självskattning vara förstahandsvalet vid smärtskattning. Smärtskattning och dokumentation är sjuksköterskans ansvar, därför behöver sjuksköterskor utbildning och riktlinjer för att förbättra smärtbehandlingen för barn och ungdomar.  Syfte: Syftet var att kartlägga sjuksköterskors attityder och kunskaper gällande smärta hos barn och ungdomar på en pediatrisk akutvårdsavdelning. Ytterligare ett syfte var att se om en intervention kan påverka sjuksköterskornas attityder och kunskaper samt smärtskattningsfrekvens. Metod/design: En kvantitativ kvasiexperimentell studie utfördes. En enkät besvarades av 30 sjuksköterskor före och efter en intervention, vilken innebar ett deltagande i en utbildning om barns smärta och användning av smärtskattningsinstrument. Vid utbildningen utformades även riktlinjer gällande smärtskattning på avdelningen. Resultat: När användandet av smärtskattning värderades i en femgradig betygsskala fick sjuksköterskorna högre medelbetyg efter interventionen jämfört med innan (1,69 vs 2,5; p=0,049). Ingen signifikant förändring kunde påvisas gällande sjuksköterskornas attityder och kunskaper. Slutsats: Smärtskattningsfrekvensen blev signifikant högre efter en intervention med evidensbaserat utbildningsmaterial och utformning av riktlinjer för smärtskattning. Ingen skillnad hittades mellan bakgrundsfaktorer och attityd- och kunskapsformuläret. Sjuksköterskorna på avdelningen behöver fortsätta arbeta för att riktlinjerna kring smärtskattning följs och uppdateras utifrån forskning och kliniska erfarenheter. / Background: Studies show that nurses often underestimate children´s pain. Self-report should be the standard when caring for a child with pain. Pain measurement and documentation is the nurse´s responsibility, therefore pediatric nurses need education and established guidelines to improve pediatric pain management. Aim: The aim was to survey nurse`s knowledge and attitudes regarding pain in children and adolescents in an pediatric ward. Another aim was to investigate if an intervention could affect nurse’s knowledge and attitudes towards children`s pain, as well as the frequency of pain measurement. Method: A quantitative and quasi-experimental study was conducted. A questionnaire was handed out to 30 nurses before and after an intervention regarding pain in children. During the intervention the nurses learned how to use validated pain measurement-tools and guidelines regarding pain measurement was formed. Results: The use of pain measurement-tools were evaluated in a five-point rating scale, the nurses got higher average points after the intervention than before (1.69 vs 2.5; p=0,049). No significant change was found regarding nurses' attitudes and knowledge. Conclusion: The frequency of pain measurement was significantly higher after an intervention with evidence based training and development of guidelines for pain measurement. No difference was found between background information and the answers to the questionnaire. Nurses on the ward have to continue the evaluation of pain measurement and the guidelines based on research and experiences.

Bakgrund: Postoperativ smärta är ofta underbehandlad. Det finns flera orsaker till varför det är viktigt med en god smärtlindring efter operation. Dels lindring av den akuta smärtan men även för att förebygga komplikationer och långvarig smärta. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans bedömning av och omvårdnadsåtgärder vid postoperativ smärta hos vuxna patienter. Metod: En litteraturöversikt baserad på 16 artiklar, publicerade mellan år 2010-2016. Artiklarna hittades i databaserna PubMed, CINAHL och Web of Science. Resultat: Sjuksköterskans förhållningssätt samt tid för att skapa en relation med patienten, är en förutsättning för korrekt smärtbedömning. Förutom administrering av analgetika finns det omvårdnadsåtgärder som kan lindra smärta som sjuksköterskan kan använda sig av, till exempel lägesändringar eller att ge information. Slutsats: Det finns flera faktorer som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning, varav patientens delaktighet och sjuksköterskans förhållningssätt är viktiga komponenter. Även omvårdnadsåtgärder kan lindra smärta. / Background: Postoperative pain is often undertreated. There are several reasons why it is important with good pain relief after surgery. Ease of the acute pain but also to prevent complications and long lasting pain. Aim: To describe the nurse´s assessment and nursing care of postoperative pain in adults. Methods: Literature review based on 16 articles, published between 2010- 2016. The articles were found in the databases PubMed, CINAHL and Web of Science. Results: The nurse´s attitude and time for creating a relationship with the patient, is a prerequisite for correct pain assessment. Apart from administration of analgesics, there is nursing care that can relieve pain, which the nurse can use, for example change position or give information. Conclusion: There are many factors that influence the nurse´s pain assessment, where the patient´s participation and the nurse´s attitude are important components. Also nursing care can ease pain.

Bakgrund: Inom den palliativa vården är patienter med cancersjukdom vanligt förekommande. Att ha en cancersjukdom kan generera smärta. Som vårdgivare är det viktigt att förstå att smärta är multidimensionell och en subjektiv upplevelse, för att ge en adekvat smärtlindring. Smärtlindring kan ske på olika sätt, dock är den farmakologiska lindringen med analgetika i fokus. Men vilka omvårdnadsåtgärder finns att tillgå? Syfte: Att beskriva smärtlindrande omvårdnadsåtgärder och dess inverkan på patienter med cancersjukdom i palliativ vård. Metod: Tio vårdvetenskapliga artiklar har använts i en litteraturöversikt för att besvara syftet. Artiklarna har granskats och analyserats. Resultat: I resultatet framkommer det att smärtlindrande omvårdnadsåtgärder i kombination med analgetika förespråkas av såväl sjuksköterska som patient. Massage och fysisk beröring var de mest förekommande omvårdnadsåtgärderna. Något som också genererade smärtlindring var sjuksköterskans närvaro, att denne tog sig tid för att skapa kontakt, och att sjuksköterskan besatt kunskap kring smärtlindrande omvårdnadsåtgärder. Betydelsen av omvårdnadsåtgärder vid smärtlindring belyses då de lindrar patientens smärta utifrån ett holistiskt synsätt. Den existentiella smärtan kunde reduceras, till skillnad från när endast analgetisk behandling användes. Diskussion: En diskussion har förts utifrån resultatet samt den teoretiska utgångspunkten De 6 s:n, som är en modell tillämpad i palliativ vård. Det centrala i De 6 s:n är patientens Självbild, som den palliativa vården bör formas utifrån. Betydelsen av en god kommunikation mellan patient och sjuksköterska diskuteras, samt vikten av att patienten får möjlighet till kontroll över sin situation. Kontroll kan uppnås genom smärtlindrande omvårdnad och därmed påverka patientens självbild positivt. För att smärtlindrande omvårdnadsåtgärder ska impliceras krävs kunskap och tid, något som både sjuksköterskan och organisationen har ansvar för. Ett gott samarbete inom vårdteamet krävs. / Background: Patients with cancer are common within palliative care. Having cancer can generate pain and to provide adequate pain relief it is important to understand that pain is both a multidimensional and a subjective experience. Pain management can be approached in different ways however the current focus is on pharmacological relief with analgesics. But what pain relieving care options are available? Aim: To describe pain relieving care options and their impact on patients with cancer in the palliative care. Methods: Ten nursing articles were studied in this literature review to answer the purpose. All the articles were reviewed and analyzed. Results: Pain relieving care in combination with analgesic treatment is advocated by both nurse and patient. Massage and physical contact were the most commonly used care option. Pain relief also resulted from nurses being present and nurses taking the time to make personal contact with patients. It was also seen to be significant for nurses to possess knowledge of pain relieving options. The importance of nursing care in pain relief is highlighted as they can offer a holistic approach to treating the patient's pain. Existential pain can also be reduced which analgesics alone cannot treat. Discussions: A discussion has been based on the results and the nursing model of care; The 6 S-words. The patient’s self-image is central in the 6 S-words, and something that the palliative care should be shaped around. The significance of good communication between patient and nurse is discussed, stressing the importance of the patient being in control of his or her situation. Control that is achieved by non-pharmacological therapies that can positively affect the patient´s self-image. Implementing pain relieving care requires knowledge and time meaning that it becomes the responsibility of both the nursing staff and the organization as a whole. Good cooperation within the care team is essential.