Nyfödda barn som är kroniskt eller tillfälligt sjuka upplever multipla invasiva och vävnadsskadande procedurer på akutmottagningar och intensivvårdsavdelningar. Smärtsamma procedurer är en risk för hjärnskador hos den nyfödde. Den här litteraturstudien hade som syfte att beskriva den smärtlindrande effekten av sockerlösning i samband med smärtsamma procedurer hos nyfödda samt att beskriva möjliga komplement till administrering av sockerlösning. Vidare var syftet att beskriva de valda artiklarnas design. Artiklarna hämtades från databasen PubMed genom sökord i olika kombinationer. Undersökningsgruppen var tillfälligt sjuka samt friska nyfödda barn. Artiklarna bearbetades noggrant genom att läsas igenom med fokus på resultatdelen. Resultatet av de granskade artiklarna visar att sockerlösningen har en god effekt på smärta hos nyfödda när den jämförs med placebo eller sterilt vatten. I studier som jämfört sockerlösningen med metoder som att den nyfödda fick suga, fick värme eller hud mot hud så har sockerlösningen en sämre effekt på smärta hos nyfödda. Ett resultat talade helt emot att använda sig av sockerlösning till nyfödda i smärtlindrande syfte. Komplement till sockerlösning i smärtlindrande syfte, som t ex att den nyfödda fick värme, hud mot hud eller fick suga tillsammans med sockerlösning gav bättre effekter än att ge endast sockerlösning. Resultatet visade även att bröstmjölk (inte genom amning) har en sämre effekt jämfört med sockerlösning avseende smärta, men när den nyfödda fick amma visades det motsatta. Författarens tredje frågeställning beskriver ett resultat där de flesta studier har en liknande design, dock ser strukturen för hur man presenterat sin design olika ut mellan de olika studierna. / Newborn babies who are chronically or temporarily ill are experiencing multiple invasive and noxious procedures in emergency rooms and intensive care units. Painful procedures are a risk of brain damage in newborn. This literature review aims to describe the analgesic effect of the sugar solution during painful procedures in neonates and to describe possible complement to the administration of sugar solution. A further aim was to describe the selected articles design. Studies retrieved from the database PubMed by keywords in various combinations. The study group was temporarily ill and healthy babies. Articles were processed carefully by being read with a focus on results section. The results of the reviewed articles show that the sugar solution has a good effect on pain in newborns when compared with placebo or sterile water. In studies that compared the sugar solution with methods that newborn babies were sucking, got heat or skin to skin so the sugar has a worse effect on pain in neonates. One result speaks totally against the use of sugar solution to newborn for pain-relieving. Complement to the sugar solution in purpose of pain relief, such as the newborn got warmth, skin to skin or got sucking in combination with sugar solution provides better effects than giving only the sugar solution. A result also show that breast milk (not through breastfeeding) has a worse effect than sugar solution in pain, but when the newborn babies were breast-feeds the opposite was shown. The author`s third question describes a performance were most studies has a similar design, but the structure of how it has been presented differs between the different studies.

Bakgrund: En av de vanligaste och mest fruktade rädslorna hos barn i samband med sjukhusvistelse är att behöva bli utsatt för nålstick. Majoriteten av alla barn upplever smärta och svår oro vid nålsticksprocedurer som kan resultera i en varaktig stickrädsla. Stickrädsla kan medföra att procedurer försvåras och att vårdsammanhang undviks, vilket i längden kan få stora konsekvenser för den enskilda individen.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva olika åtgärder som kan ha en lindrande effekt på smärta och oro hos barn vid nålsticksprocedurer.  Metod: En litteraturstudie där resultatet av 15 artiklar med kvantitativ ansats granskats, analyserats och sammanställts med inspiration av manifest innehållsanalys. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och Medline.  Resultat: Tre huvudkategorier och sex underkategorier identifierades. De tre huvudkategorierna innefattade: avledande åtgärder, trygghetsfrämjande åtgärder och lokal smärtlindring.  Slutsats: Relativt enkla men effektiva omvårdnadsåtgärder kan lindra barns lidande i samband med nålsticksprocedurer. En individualiserad vård, en kombination av omvårdnadsåtgärder och en lyhördhet inför föräldrars känslor och behov kan reducera barns lidande. / Background: For children one of the most common and dreaded fears associated with a hospital stay is having to get stung by a needle. The majority of children experience pain and severe anxiety during needle procedures and might result in a persistent fear of needles. It might render the procedure more difficult and lead to an avoidance of health care which ultimately might have major consequenses for the individual.  Aim: The aim of this literature study was to describe different interventions that can relieve pain and anxiety in children during needle procedures.  Method: A literature study of fifteen articles with quantitative approach. The result of the articles were reviewed, analysed and compiled inspired by a manifest content analysis. The search was conducted in CINAHL, PubMed and Medline.  Result: Three main categories and six subcategories were identified. The three main categories included: interventions that diverts attention, interventions that promotes security and local pain relief.  Conlusion: Relatively simple but effective nursing interventions can alleviate children’s suffering associated with needle procedures. An individualized care, a combination of nursing interventions and a responsiveness to the parent’s feelings and needs may reduce children’s suffering.

Background: Fibromyalgia is a chronic disease that is difficult to treat and diagnose. The illness is of unknown etiology. The majority of the ill is women. Aim: The aim of this study was to describe women ́s experiences of living with long term pain associated with fibromyalgia. Method: A literature -based study was performed. The database Cinahl was used in the search process. This study includes 11 qualitative articles that have been analysed by a review template. The analysis resulted in two categories "experiences of a changed me" and "experiences of social life" with six subcategories. Results: The consequences of fibromyalgia were that the family life, spare time, social life and working life changed in different ways. The articles also showed that women with fibromyalgia did not receive the understanding they needed from their families or the environment. Conclusion: Women with fibromyalgia feel that they do not get understanding from the outside world. It is important that health care professionals understand and acknowledge these individuals' subjective experiences so that they can give professional care and support.

Syfte. Syftet med studien var att undersöka samband mellan nedstämdhet och kön, ålder, kommunikationssvårigheter, smärta, sömnsvårigheter samt beteende- och psykiska symtom bland vårdtagare på särskilt boende.   Bakgrund. Depression tillhör de stora folksjukdomarna. Den drabbar människor i alla åldrar och är en del i den ökande psykiska ohälsan hos befolkningen i Sverige. Uppskattningsvis 20-25 % av de äldre på särskilda boenden lider av depressiva symtom. Omvårdnadspersonal visar sig ha brister i att identifiera depressiva symtom hos äldre personer vilket medför sämre behandlingsprognoser än om de upptäcks tidigare. Design. Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie. Metod. Enkätstudie där vårdtagare (n=575) på särskilt boende i Umeå skattades av personal angående förekomst av olika fysiska och psykiska symtom. Statistikprogrammet SPSS användes för att beräkna samband mellan olika faktorer och nedstämdhet. Resultat. Tre faktorer var oberoende associerat med nedstämdhet; smärta, insomningssvårigheter och psykiska symtom. Nedstämda äldre var dessutom mer benägna att ha problem att äta, vara vaken nattetid samt ha beteendesymtom. De var även skattade som mer psykiskt vårdtunga av vårdare. Konklusion. Studien visar att hos nedstämda på äldreboende finns ofta ytterligare problematik i form av smärta, insomningsproblem och psykiska symtom. Dessa faktorer är värda att ta i beaktande vid val av behandling mot nedstämdhet.

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar en av tio kvinnor världen över. Vanliga symptom är menstruationssmärta, samlagssmärta och en nedsatt fertilitet. Diagnosen endometrios ställs oftast i samband med en titthålsoperation och kan i många fall dröja upp till flera år. Tidigare forskning på området har funnit att individer som lever med endometrios kan uppleva en minskad livskvalité, komplikationer med sociala relationer samt emotionella besvär. Syftet med föreliggande studie var att studera kvinnors upplevelse av endometrios. Åtta kvinnor intervjuades, samtliga bosatta i Stockholmsområdet. Resultatet visar på flera olika psykologiska aspekter som sjukdomen för med sig. En minskad livskvalité, komplikationer med sociala relationer och en nedsatt arbetsförmåga är aspekter som påverkas av de upplevda symptomen. En nedsatt fertilitet kan vidare skapa en reducering av individens självkänsla. Slutsatsen är att en tidigare diagnos och ökad forskning skulle kunna bidra till underlättande av endometriosdrabbades vardag och därmed förbättra deras livskvalité.

Syfte: Att studera vilka faktorer som har orsakssamband med tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar. Material och metod: Litteraturstudien är en litteraturöversikt av utgivna vetenskapliga artiklar som berör tandvårdsrädsla och dess orsaker hos barn och ungdomar. Sökning och bedömning av relevanta vetenskapliga artiklar har gjorts i avsikt att hitta svaret på studiens syfte. Kvantitativa studier inkluderades i studien. Artiklar som publicerades före 2000-talet exkluderades. Resultat: Resultatet visade att barnets tandvårdsrädsla är associerat med föräldrarnas tandvårdsrädsla. Obehaglig upplevelse vid tandvårdsbesök bidrar till tandvårdsrädsla. Smärta och oregelbundet tandvårdsbesök är förknippat med tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar. Slutsats: Det finns olika orsakssamband till tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar. Flera studier konstaterade att flickor hade en högre nivå av tandvårdsrädsla än pojkar. De vanligaste faktorerna som förknippas med tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar är plågsamma smärterfarenheter, tidigare erfarenhet av tandvärk, injektion, borrning och ljudet av borrningen. / Aim: To examine the factors which have causal relationship with dental fear among children and adolescents. Material and methods: This study is a literature review of published scientific articles that concerns the dental fear and its causes among children and adolescents. The searching and assessment of the relevant scientific articles have been made with the intention to find answers to the study's purpose. Quantitative studies were included in the study. Articles that were published before the 2000s were excluded. Results: Showed that child dental fear is associated with parental dental fear. Unpleasant experience at dental visits contribute to dental fear. Pain and irregular dental visits are associated with dental fear among children and adolescents. Conclusions: There are different causal relationship to dental fear among children and adolescents. Several studies noted that girls had a higher level of dental anxiety than boys. Most common factors which associates with dental fear among children and adolescents are distressing painful experience, previous experience of toothache, injection, drilling and the sound of drilling.

Bakgrund: Smärta är ett komplext och omfattande problem inom sjukvården. Utan adekvat behandling kan smärta leda till sämre livskvalitet för patienten. Sjuksköterskan har en viktig och betydelsefull roll i att identifiera och bedöma patientens smärta då en optimalt utförd smärtbedömning är en förutsättning för adekvat smärtlindring. Att se människan bakom patienten är en viktig aspekt för att identifiera smärta ur ett helhetsperspektiv. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors bedömning av patienters smärta. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ design. Resultat: Resultatet presenteras i fyra olika huvudteman. Verbal kommunikation, Observation av patienters smärta med subteman: smärtbeteenden och fysiologiska tecken, Hjälpmedel för smärtbedömning och Sjuksköterskans förförståelse och tidigare erfarenheter av smärta. Inga evidensbaserade rutiner eller riktlinjer följdes. Diskussion: Resultatet diskuterades med anknytning till personcentrerad vård och konsensus begreppet människa. Smärtbedömningen utfördes oftast utifrån sjuksköterskans egen tolkning och var inte alltid anpassad efter den enskilda individen. Patienter som har smärta är i behov av att bli sedda och smärtbedömda utifrån deras individuella behov. Sjuksköterskor har därför en central roll i att individanpassa bedömningen av smärta. / Background: Pain is a complex and major problem in health care. Without adequate treatment, pain can lead to decreased quality of life for the patient. The nurse has an important and significant role in identifying and assessing the patient's pain when an optimally performed pain assessment is a prerequisite for adequate pain relief. To see the person behind the patient is a key aspect of identifying pain from a holistic perspective. Aim: The aim was to explore the nurses' assessment of pain in patients. Method: A literature review based on eleven scientific articles, with both quantitative and qualitative design. Results: The results are presented in four main themes. Verbal communication, Observation of patients' pain subthemes: behaviors related to pain and physiological signs, Pain assessment tools and Nurse's preunderstanding and past experiences of pain. No evidence-based rutines or guidelines were followed. Discussion: The results were discussed related to person-centered care and the concept of human. Pain assessment was usually carried out on the basis of the nurse's own interpretation and were not always tailored to the individual. Patients who have pain need to be seen and pain assessed on their individual needs. Nurses have therefore a major role to individualize the assessment of pain.

Background: Chronic pain is a common and occurring disease that creates pain and suffering for many people. The painful experience is individually unique and is affected by many different factors. The insufficient knowledge regarding the assessment of chronic pain makes it difficult to abate the suffering from the individuals. Nurses´ perception and comprehension about chronic pain may hinder them from listening to the patient´s need. The nurse creates conditions for a functioning dialogue. An increased understanding from a patient´s point of view is necessary in order to comprehend the patient´s need. Aim: The aim is to highlight the experiences of people living with chronic pain. Method: This literature review is influenced by Friberg (2012). 12 qualitative scientific articles were obtained and analyzed from three different databases. Results: The result demonstrates two main categories with related sub-categories. The first category highlights how pain affects peoples´physical, emotional, social and existential aspects when the pain takes over. The latter describes how people manage the pain through strategies and acceptance. Discussion: The result is discussed from Armstrong´s symptoms experience model that demonstrates that people living with chronic pain gives meaning to their experience of pain in various ways, which may tend to give positive and negative impact in their daily life. Moreover, the result connects to Ericsson´s concepts regarding the Caring Science such as, suffering in illness, life, and healthcare. It also describes the theory of a person in suffering which can affect the individual as a whole. / Bakgrund: Långvarig smärta är vanligt förekommande och skapar ett lidande hos människor. Smärtupplevelsen är unik för varje individ och påverkas av många olika faktorer. Otillräcklig kunskap i bedömningen av långvarig smärta medför svårigheter i att lindra lidande. Sjuksköterskors föreställningar om smärta kan vara hinder för att lyssna på patienten. Sjuksköterskan skapar förutsättningar för en väl fungerande dialog. En ökad förståelse för patientens perspektiv är nödvändigt för att förstå patientens behov. Syfte: Syftet är att belysa människors upplevelser av att leva med långvarig smärta. Metod: Metoden är en litteraturöversikt influerad av Friberg (2012). 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar inhämtade ur tre olika databaser har analyserats. Resultat: Resultatet presenterar två huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Den första huvudkategorin: När smärtan tar över belyser hur smärta påverkar människor ur fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter. Den andra huvudkategorin: Vägen till att kunna hantera smärtan uppmärksammar människors sätt att hantera smärtan genom strategier och acceptans. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Armstrongs symtomupplevelsemodell som visar att människor ger mening åt smärtupplevelser på olika sätt, vilket kan medföra en positiv eller negativ inverkan i deras liv. Vidare knyts resultatet till Erikssons vårdvetenskapliga begrepp: sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande samt teorin om den lidande människan som beskriver att smärtan kan påverka människan som helhet.

<p> </p><p> </p><p>Att föda barn är förenat med smärta. Fokus ligger idag på att minska eller göra smärtan hanterbar för att ge kvinnan en positiv förlossningsupplevelse. Copingstrategier är effektiva hjälpmedel för smärthantering och personligheten kan påverka effektiviteten av dem. Studiens syfte var att undersöka vilka copingstrategier som förknippas med en tillfredsställande förlossningsupplevelse och om graden av optimism kan ses påverka valet av dem. Enkäter besvarades av 26 förstföderskor inom 24 timmar efter barnets födelse. De mer optimistiska kvinnorna använde sig mer av närmande coping (<em>r </em>= 0,53; <em>p </em>= 0,001) som innefattas av att söka emotionell och instrumentell support, att acceptera och agera aktivt för att hantera sin situation. Och användandet av närmande strategier var i sin tur förknippat med en mer positiv förlossningsupplevelse (<em>r </em>= 0,50; <em>p </em>= 0,05) där optimism och närmande coping tillsammans stod för 30 % av variansen. Kunskapen om hur optimism påverkar copingbeteendet kan effektivisera strategianvändandet under förlossningen.</p><p> </p><p> </p>

<p>Bakgrund: Endometrios är en godartad kronisk sjukdom som kan drabba kvinnor i alla åldrar. Symptomen är både av fysisk och mental karaktär och upplevs väldigt individuellt. Fysiska symptom i form av svår smärta uppstår före menstruationen och ökar sedan i intensitet. Mentala symptom kan vara förändringar i stämningsläge. Sjukdomen endometrios kan lindras genom hormonbehandling och kirurgi. Det finns få forskningsstudier som inriktar sig på kvinnans upplevelse av endometrios.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med sjukdomen endometrios.</p><p>Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på vetenskapliga artiklar och analyserad med manifest innehållsanalys.</p><p>Resultat: De endometriosdrabbade kvinnornas fysiska hälsa präglas av smärta. Sjukdomen resulterade i förändringar, både privat och yrkesmässigt. Kvinnornas symptom blev ofta bagatelliserade, av läkare och omgivning. Deras bemötande framkallade frustration hos patiensgruppen men sporrade samtidigt kvinnorna att ta kontroll över smärtan.</p><p>Slutsats: Endometrios drabbar alla aspekter i kvinnors liv. Av resultatet framgår att det finns kunskapsbrister om endometrios hos vårdpersonalen, vilket leder till bagatellisering av sjukdomstillståndet och därmed ett förlängt lidande.</p>