Endometrios är en kronisk sjukdom som beror på att livmoderslemhinnan växer utanför livmodern. Sjukdomens beskrivs som en osynlig kvinnosjukdom. Endometrios kan innebära en negativ inverkan på kvinnans dagliga liv och livskvalité. Trots stor omfattning av tidigare forskning kring ämnet upplever kvinnor att hälso- och sjukvården och samhället saknar kunskap kring sjukdomen. Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios. Metoden för studien är en litteraturöversikt som grundar sig i nio kvalitativa studier. Resultatet utgörs av tre huvudteman och åtta underteman. Endometrios beskrivs som ett hinder i det dagliga livet för många av kvinnorna. Den fysiska smärtan begränsade dem i sociala relationer, betydelsefulla aktiviteter och arbetsliv. Symtomlindringen var ofta stark smärtlindrande medicin vilket gav negativa biverkningar såsom trötthet. Kvinnorna upplevde sig ensamma med sin sjukdom eftersom varken vården eller närstående förstod deras lidande. Det fanns en osäkerhet kring att kunna få biologiska barn eller att aldrig veta när och hur nästa smärtskov skulle bryta igenom eller te sig. Diskussionen lyfter tre huvudfynd: vårdens avgörande roll, ensamhet och framtid. Sjuksköterskan som möter dessa kvinnor måste besitta kunskap, ha förståelse och tillämpa ett respektfullt bemötande. Historiskt sett har kvinnans röst vid sjukdom inte blivit hörd. Det diskuterades kring samhällets stigmatisering och kvinnosjukdomar. Kronisk sjukdom kan innebära en förändrad framtid som den drabbade måste lära sig leva med.

Bakgrund: Smärta är vanligt förekommande hos patienter inom den prehospitala vården och en vanlig orsak till att människor ringer 112. Inom ambulanssjukvården är det sjuksköterskorna som bedömer och behandlar patientens smärta, utifrån den information som inhämtas på plats. Smärtskattningen behöver ofta utföras snabbt, vilket medför att det sällan finns tid för någon djupare smärtanalys och i flertalet fall anser sig patienterna inte bli tillräckligt smärtbehandlade innan de når sjukhuset.  Motiv: Studier visar att patienterna ofta inte blir tillräckligt smärtlindrade inom ambulanssjukvården.  Syfte: Att undersöka ambulanssjuksköterskors erfarenheter, utmaningar och strategier för patienters smärtlindring inom den prehospitala vården och därmed försöka förklara orsaken till att patienterna inte blir tillräckligt smärtlindrande. Metod: Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer med tio ambulanssjuksköterskor på två olika ambulansstationer i mellersta och norra Sverige, där deltagarna valdes ut med ändamålsenligt urval. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tio intervjuer genomfördes under hösten 2023. Analysen av materialet resulterade i fyra kategorier med titlarna "Sjuksköterskans smärtbedömningar påverkas av olika faktorer i den prehospitala vårdsituationen", "Att frångå behandlingsriktlinjerna", "Ett personcentrerat omhändertagande bidrar till en effektiv hantering av smärtan" och "Brist på kunskap är ett hinder för effektiv smärtbehandling prehospitalt". Var och en av de olika kategorierna beskrev ambulanssjuksköterskornas tankar, svårigheter och strategier kring bedömning och behandling av smärta prehospitalt. Konklusion: Ambulanssjuksköterskor beskriver varierande orsaker till inadekvat smärtbedömning och -behandling men också strategier för att optimera hanteringen av smärta hos patienter inom den prehospitala vården. Ökad kunskap om smärta och smärtbehandling hos ambulanssjuksköterskorna samt ett mer personcentrerat arbetssätt skulle kunna bidra till bättre hantering av smärta samt en säkrare vård.

Bakgrund: Långvarig smärta är smärta som kvarstannar hos individen i mer än tre månaderoch är idag en av de främsta anledningarna till kontakt med vården. Sjuksköterskanshuvudsakliga ansvar är omvårdnad, vilket vid behandling av långvarig smärta innebär att sepatienten ur ett holistisk perspektiv. Detta inkluderar omvårdnadsåtgärder utöverläkemedelsdelning utifrån patientens egna behov och upplevelser med syfte att lindra smärta,förbättra livskvalitet och öka patientens funktion.Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters erfarenheter av omvårdnadsåtgärder vidlångvarig smärta.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning där vetenskapliga artiklar söktes idatabaserna CINAHL with full text, Medline och PsychInfo. Nio vetenskapliga artiklarinkluderades i studien efter granskning med integrerad analys.Resultat: I översikten av den senaste forskningen identifierades tre huvudkategorier kringpatienters erfarenheter av omvårdnadsåtgärder vid långvarig smärta. Vårdande relation, Stödoch motivation i fysisk aktivitet och tekniska hjälpmedel i omvårdnaden.Slutsats: Långvarig smärta är ett utbrett samhällsproblem. Icke-farmakologiskaomvårdnadsåtgärder med tillämpning av personcentrerad vård är avgörande för att optimerasmärtlindringen för dessa patienter och minska onödigt lidande. Det understryker behovet avatt beskriva patienters erfarenheter för att stärka sjuksköterskans förståelse och på så vis kunnaerbjuda en optimal omvårdnad.

Aim. The present licentiate thesis investigated the prevalence of TMDpainand related factors, the prevalence and severity of tooth wear, andthe etiology and factors related to tooth wear in adults in southern Sweden.Methods. The methods used included a questionnaire, history, clinical examination,intraoral photographs, and saliva sample. In Paper I, twoscreening questions for TMD pain were used to query a study samplecomprising 6123 questionnaire participants about their pain experience.In Paper II, a clinical examination and intraoral photographs helped determinethe presence and severity of tooth wear. Information from a questionnaire,patient histories, and participant saliva samples were analyzedregarding tooth wear-related factors. The study sample comprised 831 individuals.Results. Paper I found a prevalence of TMD pain once a week or moreoften in 11% of the study sample. Related factors were female gender,subjects under 50 years of age, weekly headache, self-reports of poor generalhealth, impaired oral health-related quality of life, and tooth wear.Paper II showed tooth wear in all individuals. Attrition, the most commontooth wear, was found in over 90% of the study sample. Signs of erosionwere found in almost 80% of the individuals. Men had more tooth wearthan women, but none of the factors that were investigated as related factorsdiffered between the genders. Only some of the individuals, includingthe group with severe tooth wear reported having received information about tooth wear from their clinician. Participants reported receiving informationabout tooth wear due to extensive tooth brushing more thanabout erosion.Conclusions. Paper I found a prevalence of TMD pain in 11% of the studysample. In Paper II, attrition was found in over 90% of the study sample.Almost 80% of the individuals exhibited signs of erosion. Only a few reportedhaving received information about tooth wear due to erosion fromtheir clinician. / <p>Paper I is not included in the fulltext online</p>

Introduktion: Ländryggssmärta är en vanligt förekommande och komplex diagnos med en uppskattad livstidsprevalens på 80 procent varav 20 procent är av långvarig karaktär. Det finns i dagsläget ett flertal olika metoder för att behandla tillståndet och fysioterapeuterna har en central roll i detta arbete. Behandlingsmetoden styrketräning har med sin muskelstärkande och stabiliserande effekt på leder och segment i kroppen visat sig vara effektivt som behandling vid flertalet muskuloskeletala besvär. Styrketräning utförd med en högre intensitet har med sin effekt på fysiologiska och psykologiska verkningsmekanismer visat tendenser på att vara ett lämpat behandlingsverktyg vid långvarig ländryggssmärta. Det finns idag forskning som visar att styrketräning har dokumenterad effekt hos individer med långvarig ländryggssmärta. Men det saknas forskning som undersöker högintensiv styrketräning ställd mot annan fysioterapeutisk intervention och dess effekt på långvarig ländryggssmärta. Syfte: Syften med denna litteraturöversikt var att granska och sammanställa den vetenskapliga litteraturen och jämföra effekten mellan högintensiv styrketräning och annan fysioterapeutisk behandling hos personer med långvarig ländryggssmärta. Metod: En informationssökning med relevanta sökord kopplade till problemformuleringen genomfördes i databaserna Pubmed, Scopus, CINAHL, Medline, Web of science och Sportdiscus där slutligen sex artiklar inkluderades. Resultat: Sex artiklar inkluderades där fynden pekar mot att högintensiv styrketräning som behandlingsmetod vid långvarig ländryggssmärta inte är överlägsen någon annan fysioterapeutisk behandling. Konklusion: Högintensiv styrketräning kan ha ett värde vid behandling av långvarig ländryggssmärta men fler studier med en homogenitet i den tillämpande intensiteten av träningsformen efterfrågas för att kunna göra en mera rättvis bedömning av behandlingsmetodens effekt.

Smärta är ett fenomen som upplevs subjektivt och präglas på olika sätt av varje individ. För att öka sjuksköterskors förståelse av att lindra lidandet av smärta krävs kunskap om fenomenet. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av smärtans betydelse i samband med cancerdiagnos. Metoden som användes var allmän litteraturöversikt där kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Ur resultatet framkom två huvudteman; smärtans betydelse och hantering av smärtan samt sex underteman; smärtans karaktär, psykologisk påverkan, hinder i vardagen, upplevelse av vården, farhågor inför smärtbehandling och egenvård. Cancerrelaterad smärta beskrevs som en upplevelse av illabefinnande. Smärtan genererade inte bara fysisk påverkan utan påverkade patienterna psykiskt med följd av upplevelser av ensamhet. Patienterna upplevde brister i vården då sjuksköterskorna inte bemötte deras upplevelse av smärta vilket medförde att patienterna lämnades ensamma i att hantera smärtan med egenvård. Hos patienterna framkom farhågor kring smärtbehandling då läkemedelsanvändning kan orsaka beroende och biverkningar samt stigmatisering. I metoddiskussionen diskuteras fördelar och nackdelar med valet av metod samt litteraturöversiktens trovärdighet. I resultatdiskussionen diskuteras tre huvudfynd som anses ha betydelse för framtida vård av patienter som lever med smärta i samband med cancerdiagnos. Huvudfynd var; det tysta lidandet, kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter samt tillit och kontinuitet. Slutsatsen är att patienterna lever med ett tyst lidande som de kan ha svårt att dela med sig av och beskriva. Ett gott samarbete där sjuksköterskor och patienter kommunicerar med varandra kan öka patienters delaktighet. För att det ska vara möjligt behöver patienterna känna tillit och det är fördelaktigt med kontinuitet i vårdandet.

Postoperativ smärta är en personlig och subjektiv upplevelse som påverkas avmånga olika faktorer. Trots att det har forskats mycket om postoperativa smärtoroch smärtbehandlingar plågas fortfarande ett stort antal patienter av smärtor efterett kirurgiskt ingrepp. Syfte med detta arbete är att beskriva patienternas upplevelserav den postoperativa smärtan och smärtbehandlingen genom att belysa faktorernasom påverkar dessa upplevelser, och hur de upplever smärtbehandlingen.Metoden är en systematisk litteraturstudie som bygger på Goodmans sju steg därkvantitativa och kvalitativa artiklar används. Resultatet är baserat på 11 artiklarsom visar att patienternas upplevelse av postoperativ smärta påverkas av sömnstörning,dagliga aktiviteter, typ av ingrepp, ålder, genus, information, erfarenheter,förväntningar av postoperativ smärta, ångest, depression och sjuksköterskansattityder. När det gäller patienternas upplevelse av smärtbehandlingen visar resultatetatt patienterna vill ha kontroll över sin behandling, tillfredställelse medsmärthanteringen är hög och behandlingen upplevs olika beroende på vilkensmärtbehandling som ges. De flesta faktorerna som är angivna i resultatet kanpåverkas med hjälp av tydlig information och sjuksköterskans bemötande. / Postoperative pain is a personal and subjective experience influenced by manydifferent factors. Although it has been researched a lot about post-operative painand pain treatments a large number of patients still suffer of the pain after a surgicalprocedure. Aim of this study is to describe patients' experiences of postoperativepain and pain treatment by highlighting the factors that affect these experiencesand how they experience pain treatment. The method is a systematic literaturereview based on Goodman’s seven steps, where qualitative and quantitativearticles have been used. The result is based on 11 articles which showed that patients'experience of postoperative pain is influenced by sleep disruption, dailyactivities, type of surgery, age, gender, information, experiences, expectations ofpostoperative pain, anxiety, depression and the nurse attitudes. In terms of patients´ experience of pain treatment outcome shows that the patients wanted tohave control over their treatment, satisfaction with pain management is high andexperiences of the pain management was different depending on the method ofpain treatment. Most factors mentioned in the results may be affected by clearinformation and the nurse's response.

Hansson, M. Aj, jag har ont. En litteraturstudie om sjuksköterskans bedömning av patientens postoperativa smärta.Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005.Flertalet studier visar att sjuksköterskan underskattar patientens smärta, postoperativt. Flertalet av patienterna upplever medel, svår till outhärdligsmärta efter operation. En bra bedömning ligger till grund för en adekvat smärtlindring. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskan går tillväga i sin bedömning och om patienten upplevde sig bli adekvat smärtlindrad. Frågeställningarna var: Hur bedömer sjuksköterskor postoperativa vuxna patienters smärta?, Är bedömningen adekvat till patientens smärta?, Finns det skillnader mellan sjuksköterskors bedömning? Metod: Litteraturstudien bygger på fem kvalitativa, två kvantitativa och två kombinerade kvalitativ/kvantitativa studier. Studierna granskades med hjälp av Polit et al (2001) granskningsmall. Resultat: Det framkom olika kategorier som sjuksköterskan använde sig av vid bedömningen av smärta. Det visade sig att sjuksköterskan underskattar oftast patientens smärta och att det inte fanns någon utmärkande skillnad mellan novis eller expert sjuksköterska. Det framkom att patientens smärta är underskattad trots de olika bedömningsmomenten som utföres av sjuksköterskan.Nyckelord: smärta, bedömning, omvårdnad, postoperativ och postoperativsmärta. / Hansson, M Ouch, I am in pain. A literature review about the nurse´s assessment of patients postoperative pain. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2005.Several studies show that the nurses´ underestimate patients pain postoperatively. Many patients experience medium to unbearable pain after surgery. A good assessment is essential for adequate pain relief. Purpose of this studie was to investigate the nurses´ pain assessment and if patients experienced adequate pain relief. Questions were: How do nurses´ assess adult patients postoperative pain?, Is the assessment adequate to the patients´ pain?, Are there any differences between the nurses´ assessment? Method: The literature review is based upon five qualitative, two quantitative and two combined qualitative/quantitative studies. The studies were reviewed with help from Polit et al (2001) reviewtemplate. Results: Different categories emerged that the nurses´ used at the pain assessment. It appeard in the results that the nurse underestimated patients pain postoperatively and that there was no difference between novice or expert nurses´. Patients pain is underestimated despite the different ways that nurses assess pain.Keywords: pain, assessment, nursing, postoperative and postoperative pain.

Introduktion: Abdominell rektusmuskeldiastas (RD) är ett resultat av en fysiologisk process som uppstår hos gravida kvinnor och kännetecknas av utvidgning av bindväven i linea alba, vilket innebär att det uppstår ett ökat avstånd mellan rektusbukarna. Många kvinnor med RD har också ont i bäcken, rygg och buk med negativa hälsokonsekvenser. Att samma kvinnor har både RD och symtom har gjort att besvären ansetts vara relaterade, men detta är inte helt klarlagt. Området är inte tillräckligt beforskat och kliniska riktlinjer eller rekommendationer för prevention och behandling saknas. I dagsläget finns en kunskapslucka om hur RD påverkar smärta och funktion. Syfte: Hos kvinnor som upplever nedsatt funktion, smärta och ökad rektusdiastas efter graviditet och som av en fysioterapeut förskrivs anpassad bål- och bäckenbottenmuskelträning undersöka träningseffekt genom utfallsmåtten smärta och funktion. Metod: En SSED med A-B design där fem kvinnor deltog. Efter undersökning av fysioterapeut förskrevs egenträningen med bål- och bäckenbottenmuskel övningar. Träningen genomfördes under 5,5 veckor med 11 mättillfällen. Utfallsmåtten var Numeric raiting scale (NPRS) och Patientspecifik funktionell skala (PSFS). Analysmetoderna var celerationslinje, två standardavvikelse band samt binomialtest. Resultat: Analysmetoderna för NPRS visade olika resultat hos fyra deltagare. Hos en deltagare sågs ingen förbättring. Analysmetoderna för PSFS visade olika resultat hos fyra deltagare. Hos en deltagare sågs en förbättring i samtliga analysmetoder. Slutsats: Det går inte att dra några entydiga slutsatser utifrån de sammanlagda undersökningsresultaten.

Bakgrund och problemformulering: Akutmottagningen tar emot och behandlar patienter med akuta besvär, såsom olika smärttillstånd. Vården styrs av prioriteringar och patienter med mindre akuta tillstånd får vänta på vård. Miljön kan vara hektisk och stundtals vistas många individer på akutmottagningen samtidigt vilket ökar arbetsbelastningen för akutsjuksköterskan. Akutsjuksköterskan bedömer, prioriterar och påbörjar medicinska behandlingar vilket sätter krav på hög kompetens. Patienter som får vänta på behandling och /eller inte får tillräckligt med smärtlindring riskerar att hamna i ett vårdlidande. Syftet var att utforska akutsjuksköterskans perspektiv på eventuella hindrande faktorer för smärtlindring hos vuxna patienter på akutmottagningen. Metod Integrativ litteraturstudie med ett induktivt förhållningssätt. Resultat Hinder som identifierades delades upp i två teman med tre respektive fem subteman. I temat organisatoriska hinder beskrivs den stressiga tidspressade miljön på akutmottagningen samt avsaknaden av bra rutiner och riktlinjer. Temat Mänskliga faktorer som hinder innefattade bristande kunskaper om smärta och smärthantering. Svårigheter att kommunicera kring smärta och smärtbehandling. Misstro till patientens upplevda smärta vilket bidrog till att läkemedelsbehandling fördröjdes samt rädsla för läkemedlets effekt. Hot- och våld mot akutsjuksköterskan påverkade bedömning av smärtan samt smärtlindring. Slutsats: När patienten inte blir adekvat smärtlindrad resulterar det i ett lidande. Vårdlidande kan skapas om patienten blir misstrodd. Genom att applicera Fundamentals of care (FOC) på akutmottagningen skapas en vårdrelation och det blir lättare för akutsjuksköterskan att lindra patientens smärta. Trots alla hinder för vård på akutmottagningen kan akutsjuksköterskan skapa förutsättningar för god kommunikation samt bidra till att vården blir personcentrerad.