Smärta är ett subjektivt fenomen som påverkas av olika faktorer. Den postoperativa smärtan uppstår efter ett kirurgiskt ingrepp. Obehandlad smärta kan medföra både psykologiska och fysiologiska besvär för patienterna med ökat vårdlidande och förlängd vårdtid som resultat. Sjuksköterskan har en central roll i patientens bedömning och behandling av den postoperativa smärtan. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans bedömning och behandling av den postoperativa smärtan hos vuxna över 18 år. Artiklar eftersöktes i databaserna PubMed och Cinahl, där nitton artiklar sedan inkluderades i studien. Artiklarna granskades och analyserades utifrån litteraturöversiktens syfte, där sju kategorier framkom: information, kommunikation, hur sjuksköterskan eftersträvar en effektiv smärtbehandling, sjuksköterskans förförståelse och fördomar, erfarenhet/kompetens, utbildning, sjuksköterskans arbetsmiljö. Resultatet visade brister på adekvat smärtbehandling av postoperativ smärta, där riktlinjer och rutiner inte efterföljs samt där samarbetet mellan läkare och sjuksköterskor utgör ett hinder för en effektivare smärtbehandling. Resultatet visade även att samarbetet mellan specialistsjuksköterskor och grundutbildade sjuksköterskor kan utgöra ett hinder. Ytterligare en svårighet för sjuksköterskan är att inte färgas av sin förförståelse. Oerfarna sjuksköterskor sam avsaknad av postoperativ smärta i sjuksköterskeutbildningen utgör ett hinder för effektiv smärtbehandling. Som slutsats har sjuksköterskan i den postoperativa smärtbehandlingen en viktig funktion. För en så optimal och effektiv smärtbehandling som möjligt är det viktigt med en god kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten. Att lindra patienternas lidande kan vara en komplex uppgift för sjuksköterskorna, sjuksköterskorna upplever ofta bristande kunskap kring den postoperativa smärtan och det är önskvärt med regelbundna utbildningar. Vid personcentrerad vård främjas utvecklingen  från att vara sjukdomsorienterad till att istället vara individorienterad. Individens behov sätts i centrum och patientens egen syn på vad som är livskvalite och god hälsa ställs i fokus. Vidare forskning verkar vara nödvändig då resultatet visar att patienter lider i onödan, trots att det finns rutiner och riktlinjer

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar tio procent av världens kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen går i skov och orsakar smärta och lidande för de drabbade, något som påverkar det dagliga livet och livskvaliteten. Sjuksköterskan har ett professionellt ansvar att uppmärksamma och respektfullt bemöta dessa unika individers omvårdnadsbehov utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Sjukdomen har en negativ inverkan på kvinnors livskvalitet och orsakar lidande, där bristfällig vård medför en fördröjd diagnos på upp till tio år. För att öka livskvaliteten krävs  en lyhörd vård som tar kvinnor på allvar och arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt.

Bakgrund Diabetes orsakar ofta flera olika komplikationer däribland fotsår. Orsaken till uppkomsten är huvudsakligen neuropati och/eller perifer kärlsjukdom. Diabetesfotsår är den generellt vanligaste orsaken till att patienter med diabetes blir inlagda på sjukhus. Såren kan leda till infektioner, gangrän, amputation och även död. Det dagliga livet med diabetes och eventuella sår är en påfrestning för många, något ångestrelaterat som skapar ett lidande för personen. Där är sjuksköterskans professionella ansvar att uppmuntra till egenvård, informera och stötta patienten. Syfte Syftet var att beskriva personers upplevelse av att leva med diabetiska fotsår. Metod Metoden som valdes var en litteraturöversikt som inkluderar 17 vetenskapliga artiklar. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed men även manuell sökning genomfördes. Resultatet baseras på 17 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Resultat. Resultatet visade på de olika erfarenheter personer har av att leva med diabetiska fotsår och utgjordes av tre teman. Dessa teman var upplevelse av smärta, den upplevda psykiska hälsa och de sociala livets påverkan. Majoriteten av personer med diabetiska fotsår lider av någon form av smärta, fysiskt eller psykiskt. Även det sociala livet påverkades vilket ibland leder till att personerna isolerar sig. Slutsats Personer med diabetiska fotsår upplever olika känslor kring sitt tillstånd. Några av dessa känslor är oro, ångest, rädsla för amputation, smärta från foten och begränsningar i det dagliga livet. Detta leder till att dessa personer skattar sin psykiska och sociala hälsa lägre än de utan sår. Sjuksköterskan kan genom smärtskattning, frågor om psykisk och social hälsa göra vården mer personcentrerad och därmed vägleda patienten i sin egenvård och arbeta hälsofrämjande.

No description available.

Smärta är en sensorisk upplevelse såsom syn, hörsel och beröring vilket gör att smärta är mångfasetterad. Detta gör postoperativ smärta till en komplex uppgift för sjuksköterskan. Postoperativ smärtbehandling är att avlägsna obehag, att underlätta återhämtning och att undvika komplikationer. Varje patient har en unik upplevelse av smärta och en individuell acceptans av smärta vilket skapar skillnader i önskemål om smärtlindring. Vården ska så långt som det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Då alternativa vårdformer efterfrågas allt mer inom vården är det viktig att ta reda på om akupunktur och musik kan användas som smärtlindrande metoder vid postoperativ smärta. Alla patienter har rätt att kräva en god farmakologisk som icke farmakologisk postoperativ smärtlindring.Syftet var att belysa hur musik och akupunktur kan påverka postoperativ smärta.En forskningsöversikt valdes som metod. Artiklarna söktes i PubMed med sökorden postoperative pain, acupuncture, complementary therapy, analgesic non narcotic och music therapy. Totalt inkluderades 16 artiklar i resultatet.Resultatet visade att akupunktur och musik i kombination med andra metoder lindrade postoperativ smärta samt minskade morfin konsumtionen. Vidare framkom det att även om postoperativ smärta hos deltagarna som fått akupunktur var oförändrad i både kontrollgrupp och testgrupp i två av studierna, behövde patienterna i akupunkturgrupperna mindre morfin än patienterna i kontrollgrupperna. I två artiklar framkom att akupunktur utan kombination med andra metoder minskade postoperativ smärta.Slutsatsen var att både enskilt och kombination med andra metoder kan akupunktur och musik påverka postoperativ smärta och minska morfin konsumtionen. Det är viktigt att sjuksköterskan och annan vårdpersonal har kunskap om dessa alternativa behandlingsmetoder som ett led i att minska farmakologiska biverkningar vilket i sin tur kan minska lidandet för patienten.

No description available.

Barn kan genomgå smärtsamma procedurer vid sjukhusbesök och tanläkarbesök, vilket innebär en upplevelse av smärta och ångest hos dem. För att hjälpa barn att klara av smärtsamma procedurer kan lustgas eller midazolam vara till hjälp. Föreliggande studie syftade till att jämföra effekten av lustgas och midazolam vid användning som premedicinering inför smärtsamma procedurer på barn. Metod: En systematisk litteraturstudie som var byggd på sex randomiserade studier och en observationsstudie. Databaserna Cinahl och PubMed användes för att systematiskt söka efter vetenskapliga artiklar som svarade på frågeställningen. Artiklarna granskades enligt SBU:s mallar. Resultat: De sju studierna tog upp effekter som smärta och oro, sedering och biverkningar i samband med att barn får lustgas eller midazolam vid smärtsamma procedurer. Utifrån resultatet kunde slutsatser dras att ur smärtlindrande/orosdämpande- och sederings-perspektiv var lustgas ett bättre alternativ. Däremot var det ur biverkningssynpunkt tvetydigt vilken premedicinering som bör ges till barn som genomgår smärtsamma procedurer. Jämförelserna mellan studierna blev även problematiska då det användes olika koncentrationer på lustgas och olika mängd och administrationssätt för midazolam inför de smärtsamma procedurerna. / Children can undergo painful procedures during hospital visits, which means an experience of pain and anxiety. To help children cope with painful procedures, nitrous oxide or midazolam may be helpful. This study aims to compare the effect of nitrous oxide and midazolam when used as premedication prior to painful procedures on children. Methods: A systematic literature review based on six randomized trials and one observational study. The databases CINAHL and PubMed was used to systematically search for scientific articles that responded to the question. The articles were reviewed according to the SBU templates. Results: The seven studies addressed effects like pain and anxiety, sedation and side effects when given nitrous oxide or midazolam prior to painful procedures. Based on the results conclusions could be drawn that from analgesic/anxiolytic and sedation point of view nitrous oxide was a better option. However, regarding the side effects, the result were ambiguous as to which premedication should be given to children undergoing painful procedures. The comparisons between the studies also became problematic sinces different concentrations of nitrous oxide and various routes of administration and volume of midazolam were used before the painful procedures.

Bakgrund: Långvarig smärta klassas som ett globalt folkhälsoproblem och påverkar personers aktivitetsutförande i dagliga aktiviteter, och kan medföra en högre arbetsfrånvaro än befolkningen i allmänhet. Arbetsinriktad rehabilitering baseras vanligtvis på en multiprofessionell behandlingsmetod där arbetsterapeuter bidrar genom att beakta vilka faktorer som är stödjande och hindrande i aktivitetsutförandet. Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att göra en sammanställning och beskriva faktorer förenligt med arbetsterapi som var stödjande vid återgång i arbetet för personer med långvarig smärta. Metod: Studien är en litteraturöversikt innehållande kvalitativa och kvantitativa studier. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PsycINFO, tio studier inkluderades varav åtta studier var kvalitativa och två studier var kvantitativa. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: Studierna har genomförts i olika länder och är publicerade mellan åren 2010-2023. Samtliga deltagare var i arbetsför ålder. Sammanställningen resulterade i fyra kategorier; Att tillvarata inre resurser i samband med återgång i arbete, Att uppleva aktivitetsbalans i arbetslivet, God ergonomi och anpassad arbetsmiljö, samt Den sociala miljöns betydelse för återgång i arbete. Slutsats: Resultatet visade att det krävs beaktande av stödjande faktorer i samband med återgång i arbetet för personer med långvarig smärta utifrån arbetsterapi. Arbetsterapeutisk kompetens kan stärka personers förmåga att utföra aktiviteter vilket i sin tur ökar möjligheten till att kunna återgå i arbetet. Denna litteraturöversikt visar ett ökat behov av mer forskning kring arbetsterapi inom arbetsinriktad rehabilitering för personer med långvarig smärta.

Sammanfattning Bakgrund  Långvarig smärta är ett utbrett problem som orsakar lidande för många människor. Att leva med långvarig smärta påverkar individen negativt både psykiskt, fysiskt och socialt, samtidigt som det utgör stora kostnader för samhället. För att lindra det lidande som orsakas av långvarig smärta är det viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om hur smärtan kan behandlas. Mindfulness utgår likt omvårdnadsvetenskapen från en holistisk syn på individen. Det är därför av värde för sjuksköterskan att i sin profession ha kunskaper om sambanden mellan långvarig smärta och mindfulness.  Syfte  Syftet var att beskriva erfarenheter av mindfulness som symtomlindring hos personer med långvariga smärttillstånd.  Metod  Studien utformades som en icke-systematisk litteraturöversikt i avsikt att få en övergripande bild av den upplevda effekten av mindfulness som symtomlindring vid långvariga smärttillstånd. Resultatet i litteraturöversikten är baserat på 17 vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna PubMed och CINAHL, med hjälp av kombinationer av sökord. Artiklarna har kvalitetsgranskats och vidare analyserats med hjälp av en integrerad dataanalys.  Resultat  I flertalet studier upplevdes positiva effekter av mindfulness i form av minskad smärta, förändrad smärtuppfattning samt minskning av psykisk ohälsa, som är en vanlig följd av långvarig smärta. Ett annat väsentligt fynd var att mindfulness för många resulterade i en ökad acceptans för smärtan, vilket hade positiva effekter i det dagliga livet.  Slutsats  Att lindra lidande är ett av sjuksköterskans ansvarsområden. I flera studier har personer med långvarig smärta beskrivit positiva upplevelser av mindfulness både fysiskt och psykiskt. Litteraturöversikten tyder på att utökade kunskaper om mindfulness kan vara av värde för sjuksköterskor. Sjuksköterskans kunskaper kan i sin tur appliceras i omvårdnaden genom patientundervisning, vilket även kan främja patientens egenvårdsförmåga och autonomi. / Abstract Background  Chronic pain is a major issue causing suffering for many people. Living with chronic pain has a negative impact on the individual both mentally, physically, and socially. Meanwhile, it implies a major cost to society. To relieve the suffering caused by chronic pain, it is important that the nurse has knowledge of how the pain can be treated. Mindfulness, like nursing science, is based on a holistic view of the individual. Thus, it is of value to the nurse to have knowledge in their profession of the connections between chronic pain and mindfulness.  Aim  The aim was to describe experiences of mindfulness as symptom relief in chronic pain conditions.  Method  The study was designed as a non-systematic literature review to gain an overall picture of the perceived effect of mindfulness as a symptom relief in chronic pain conditions. The results in the literature review are based on 17 scientific articles searched in the databases PubMed and CINAHL, using combinations of keywords. The articles have been quality reviewed and further analyzed with the help of integrated data analysis.  Results  Positive effects of mindfulness were experienced in the form of reduced pain, altered perception of pain, and reduction of mental illness, which is a common consequence of chronic pain. Another significant finding was that mindfulness for many patients resulted in increased acceptance of pain, which had positive effects in daily life.  Conclusions  Reducing suffering is one of the nurse's responsibilities. In several studies, a great many patients have expressed positive reactions to mindfulness, both physically and mentally. The literature review suggests that increased knowledge of mindfulness can be of value to nurses. The nurse's knowledge can in turn be applied in nursing through patient awareness, which can also promote the patient's self-care ability and autonomy.

Kronisk ländryggssmärta är ett tillstånd som orsakar stort lidande för människor världen över. Att leva med ländryggssmärta påverkar flera aspekter av livet samt påverkar personens möjligheter till att upprätthålla god hälsa. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med kronisk ländryggssmärta. Totalt 12 vetenskapliga artiklar ingick i studien. Artiklarna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med inifrånperspektiv. Analysen resulterade i fem huvudkategorier: att försöka finna orsaken till smärtan och känna missnöje över vården, att smärtan har kontrollen över ens liv, att smärtan påverkar sociala roller och förändrar det sociala livet, att smärtan påverkar ens självuppfattning och hämmar det psykiska måendet, att tillämpa strategier för att hantera smärtan. Resultatet visade att personer som lever med kronisk ländryggssmärtan framför allt hade behov av förståelse, både från andra i sin omgivning och från hälso- och sjukvården. Författarna anser att med stöd av ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan skapa sig en större förståelse för personers unika smärtupplevelser.