Abstrakt   Bakgrund: Cancerrelaterad smärta kan orsakas av sjukdom, behandling och kan variera, beroende på sjukdomens stadium och fas i behandlingen. Omfattande forskning har publicerats det senaste decenniet om cancersmärta. Trots detta har prevalensen av cancerpatienters smärta ej minskat. Generellt skattar 33% av personer med cancersjukdom i alla stadier och faser, en smärtproblematik som är måttlig till svår. Motiv: Cancerrelaterad smärta och dess inverkan är ett komplext fenomen som påverkar en människans livskvalité och hela väsen. Sjuksköterskan har en viktig roll att identifiera, behandla samt utvärdera en patients smärtproblematik. Utifrån detta finns ett vidare behov av forskning inom ämnet för att förbättra livskvalitén för denna patientgrupp. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga sjuksköterskans självupplevda kunskap och tilltro till egen förmåga om cancerrelaterad smärta samt bedömning av smärtproblematik hos patienter med cancersjukdom. Metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ design där data har samlats in genom anonyma enkäter kring kunskap om smärta och smärtbedömning från sjuksköterskor verksamma inom olika delar av cancervården. Data analyserades genom deskriptiv statistik och signifikansprövningar där resultatet har presenterats i tabeller och en figur. Resultat: Av 170 tillfrågade, besvarades enkäten av 64 sjuksköterskor (38%) verksamma inom cancervården. Medianvärdet för sjuksköterskornas självskattade kunskap om bedömning av cancersmärta samt tilltro till egen förmåga att genomföra en omfattande smärtbedömning var 7 (enligt Self-Perceived Pain Assessment Knowledge and Confidence (SELF-PAC) skalan 0-10). Totalt var 22 (34%) av deltagarna specialistutbildade. Specialistutbildade sjuksköterskor skattade både sin kunskap samt sin tilltro till egen förmåga enligt SELF-PAC (median 8) statistiskt signifikant högre (p=0.01) i jämförelse med legitimerade sjuksköterskor.   Konklusion: Både legitimerade sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor i studien skattar sin kunskap och tilltro till egen förmåga att utföra smärtskattning förhållandevis högt. Specialistutbildning bidrar till ökad kunskap och tilltro till egen förmåga men inte lång erfarenhet i yrket. Mer forskning behövs med större studiepopulationer för att resultaten skall kunna generaliseras.

Bakgrund: Det är vanligt att barn som genomgår vårdrelaterade procedurer upplever smärta och oro i samband med dessa. Många gånger är denna smärta underdiagnostiserad och underbehandlad. Smärta och oro i samband med vårdrelaterade procedurer kan även leda till komplikationer vid framtida procedurer. Genom att använda distraktion som en form av smärtlindring kan sjuksköterskan potentiellt minska lidandet för både barnet och föräldrarna. Syfte: Syftet var att undersöka effekter av distraktionsmetoder på barn noll till tolv år avseende procedurrelaterad smärta. Syftet var också att visa eventuella styrkor och svårigheter med distraktionsmetoderna. Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats, där 15 artiklar ingick vilka utgjordes av randomiserade kontrollerade studier. Dessa söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: I de artiklar som granskats undersöktes flera olika typer av distraktion för att lindra procedurrelaterad smärta hos barn. Metoderna som undersöktes var teknologiska distraktionsmetoder, analoga distraktionsmetoder, standarddistraktion och sinnliga distraktionsmetoder. Majoriteten av dessa metoder visade sig ha god effekt avseende smärtlindring vid procedurrelaterad smärta hos barn noll till tolv år. Distraktionsmetoderna hade även oros- och stressreducerande effekt i samband med vårdrelaterade procedurer. Utöver nämnda fördelar påträffades ett antal styrkor och svårigheter med metoderna, så som ekonomiska fördelar, föräldrars belåtenhet och utbildning av vårdpersonal. Slutsats: Det finns ett flertal distraktionsmetoder att tillgå för att lindra procedurrelaterad smärta hos barn i åldrarna noll till tolv år. Majoriteten av dessa har effekt när det kommer till att minska den procedurrelaterade smärtan. Utöver detta kunde även ett antal hinder och ytterligare fördelar med distraktion ses, däribland minskad stress och oro i samband med procedurerna, förkortad läkningsprocess och minskad tidsåtgång för proceduren samt att metoderna var lättanpassade och lämpliga i en pressad vårdmiljö. Eftersom smärtskattning och smärtlindring fortsätter vara en utmaning för vårdpersonalen anser vi att den här typen av kunskap bör kunna spridas och implementeras.

Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden av patienter med smärta, genom att utvärdera och dokumentera den. Smärtbehandling ska vara individanpassad. Obehandlad smärta kan leda till både fysiska och psykiska konsekvenser för individen. Vid obehandlad akut smärta finns även risk att utveckla långvarig smärta. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patientens upplevelse av bemötande vid akut smärta. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med integrerad analys. Resultat: Analysen resulterade i två övergripande kategorier och sex underrubriker. Patienter uttryckte en önskan att bli bemötta med respekt och lyhördhet. Vidare uttrycktes behov av att få individanpassad information, ha en god kommunikation och vårdrelation till sjuksköterskan samt att få vara delaktig i vården. Patienterna talade om vårdmiljöns betydelse som en del i upplevelsen av ett bra bemötande. Sjuksköterskans kunskapsnivå framkom som viktig, för att skapa förtroende. Slutsats: Patienten har ett behov av att bli sedd och hörd i smärtsituationen. Vårdrelationen bör värdesättas och få mer utrymme. Det är när patienten och sjuksköterskan förstår varandra som gemensamma mål kan bildas och smärtan korrekt behandlas. Ett gott bemötande, tydlig information och hög tillgänglighet, kan lindra patienters lidande.

Bakgrund: Ungefär 40% av befolkningen i Sverige lider av långvarig smärta. Smärta är en individuell och subjektiv upplevelse som kan upplevas helt olika trots liknande situationer. Långvarig smärta påverkar patientens livskvalitet och livssyn. Patienten upplevelse av bemötande från vårdpersonal är en viktig faktor för patienten då många upplever att vårdpersonalen inte tror på deras smärta. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande vid långvarig smärta. Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv ansats gjordes. Tolv kvalitativa artiklar valdes ut och analyserades med integrerad analys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Bli bemött med engagemang och respekt, Bli bemött med okunskap och Vikten av att bli trodd. Slutsatser: Smärta är ett komplext område där ett bra bemötande från vårdpersonalen är viktigt för att vården ska bli så bra som möjligt för patienten. En viktig betydelse för patienten är att vårdpersonalen lyssnar och tror på patienten som lider av långvarig smärta. Genom att patienten upplever ett bra bemötande så ökar tilliten och förtroende för vårdpersonalen samt kan det påverka patienten till att må bättre. Ett dåligt bemötande kan bidra till ett onödigt lidande och ett sämre mående för patienten.

Bakgrund: Smärta är den vanligaste anledningen till att människor uppsöker sjukvård i världen och idag lever var femte person i Sverige lever med långvarig smärta. Långvarig smärta är ett tillstånd som varar i mer är tre månader efter den förväntade läkningen av vävnadsskadan. En förutsättning för att smärta ska behandlas korrekt är att grundorsaken utreds. Behandlingen vid långvarig smärta ska även vara individanpassad för att patienten ska kunna bli smärtlindrad. Långvarig smärta kan även vara svårbehandlad om permanenta fysiologiska förändringar i nervbanorna har uppstått, då dessa påverkar läkemedlens effektivitet mot smärtan. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever sjuksköterskors bemötande i Sverige. Metod: Litteraturbaserad med grund i analys av kvalitativ forskning. Resultat: Ur analysen framkom två teman; Förväntningar på sjuksköterskan och nonchalant attityd, med fem tillhörande underteman. Slutsats: Sjuksköterskors bemötande har en viktig del i hur patienterna upplever sin smärta. Patienter upplever bemötandet inom specialistvården bättre än inom verksamheter som vårdcentraler och sjukhus. Patienterna behöver känna sig bekräftade och lyssnade på för att uppleva mötet med sjuksköterskan positivt.

Endometrios är en av de vanligaste gynekologiska sjukdomarna och drabbar ungefär var tionde kvinna i fertil ålder. Det är en kronisk men godartad sjukdom. Endometrios påverkar de drabbade kvinnornas liv i stor utsträckning genom psykiska, fysiska, sociala och emotionella påfrestningar. Till följd av minskad förståelse och kunskapsbrist hos kvinnorna själva samt inom vården, misstolkas och feldiagnostiseras tillståndet ofta och det kan ta lång tid innan rätt diagnos ställs, vilket utmynnar i ett minskat välbefinnande för kvinnorna. En större förståelse samt kunskap hos omgivningen kan leda till att de känner en ökad känsla av sammanhang och hälsa. Syftet med studien är att belysa hur det upplevs av kvinnor att leva med endometrios. Studien är en litteraturstudie som bygger på nio vetenskapliga artiklar. Dataanalysen av de kvalitativa artiklarna resulterade i två huvudkategorier: en känsla av maktlöshet och en önskan om förståelse. Resultatet visar att de som lever med endometrios har en känsla av att leva ett smärtsamt liv samt en känsla av ovisshet. Kunskap och förståelse hos omgivningen kan variera, vilket medför en rädsla hos kvinnorna att öppna sig för andra människor. Information och en diagnos är av stor vikt för att kvinnorna ska kunna förhålla sig till sitt tillstånd och känna välbefinnande. Vidare belyses kvinnors lidande, upplevelse av vården och hur de påverkas av allmänhetens förhållningssätt. Studien kan öka förståelsen för hur kvinnor upplever sin situation och det kan därigenom bidra till att bland annat vårdpersonal får vägledning kring hur de kan bemöta kvinnorna.

Bakgrund: Endometrios är en gynekologisk sjukdom som innebär att vävnad med samma biologiska struktur som livmoderslemhinnan växer utanför livmodern och förknippas med smärtsamma menstruationer. Sjukdomen drabbar ungefär tio procent av alla kvinnor i reproduktiv ålder och de flesta får diagnos först tio år efter symtomdebut. Brist på kunskap hos vårdpersonal bidrar till svårighet att ge rätt vård. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativt resultat från nio kvalitativa- och en mixad artikel. Artikelsökningen genomfördes i databaserna CINAHL Complete, MEDLINE och PubMed. Resultatet tematiserades till fyra teman. Katie Erikssons Karitativa teori - att lindra lidande användes för att diskutera resultatet. Resultat: Resultatet beskriver att kvinnor med endometrios upplever omfattande negativ påverkan på livet. Upplevelserna presenteras i fyra teman Upplevelser av smärta, Upplevelser av behandlingar, Inverkan på livet och Upplevelser av vården. Sammanfattning: Endometrios har en negativ inverkan i många aspekter i kvinnors liv vilket leder till lidande i flera dimensioner. Kvinnorna möts av fördömande attityder och en bristande förmåga att tillgodose behov av vård och stöd. För att förbättra vården för dessa kvinnor behöver vårdpersonal mer kunskap och förståelse om endometrios.

Palliativ vård omfattar alla människor oavsett ålder, där livslängden är begränsad och när en obotlig sjukdom infunnit sig. Under förloppet behandlas patienten i olika faser och sjuksköterskan har det övergripande omvårdnadsansvaret. Smärta är ett starkt dominerat symtom för den palliativa patienten och därav stor vikt att rätt smärtbehandling utförs. Sjuksköterskan ska tillgodose patientens behov och syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att lindra smärta, vid palliativ vård. Det finns kunskap och riktlinjer att eftersträva i vårdandet. Trots detta upplever sjuksköterskor att patienter inte får tillräcklig smärtlindring. En sammanställning av sjuksköterskans upplevelse, kan öka förståelse och skapa utveckling inom området. Sammanställningen utfördes genom en litteraturöversikt från vårdvetenskapliga artiklar. Detta gjordes för att beskriva upplevelsen för sjuksköterskor i smärthantering vid palliativ vård. Från databasen CINAHL granskades artiklar som svarade an på författarnas syfte. Efter analys med strukturerad temaindelning av 12 artiklar, resulterar detta i tre huvudteman med tillhörande underteman; sjuksköterskans känsla i vårdandet, betydelsen av organisationens påverkan, kunskap och utbildning. Slutsatsen innebär i sjuksköterskans roll att ständigt utvecklas. Utbildning ska kontinuerligt ges för att främja patientens livskvalité. Organisationerna ska hållas uppdaterade samt anpassa personal efter vårdbehov.

Bakgrund: Alla människor kan drabbas av långvarig smärta. I en rapport från Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering framkommer det att 40–65 % av befolkningen lever med långvarig smärta. Långvarig smärta är således en utmaning för sjukvården och sannolikt främst även för de drabbade patienterna och deras anhöriga.   Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att leva med långvarig smärta och hur den påverkar dem i det dagliga livet.   Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 vetenskapliga artiklar. En integrerad analys användes vid analys av data.    Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier, begränsningar orsakade av långvarig smärta, hantering av smärta samt emotionella utmaningar med att leva med långvarig smärta.    Slutsats: Resultatet av studien visade att patienter som lever med en långvarig smärta kan uppleva en fysisk begränsning i det vardagliga livet, vilket i sin tur kan leda till en social isolering. Ett liv med långvarig smärta orsakade även emotionella utmaningar såsom en känsla av att inte bli tagen på allvar samt en upplevelse av stress.

Bakgrund: Smärta i någon form är en av de främsta anledningarna till att patienter söker sig till akutvården. Det innebär krav på kompetensen hos personalen för att kunna utföra personcentrerad omvårdnad i en stressig miljö där vård och akuta insatser till patienter måste ombesörjas samtidigt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka utmaningar sjuksköterskan har för att kunna ge adekvat smärtlindring till patienter med akut smärta inom akutvården. Metod: En allmän litteraturöversikt tillämpades där 15 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod hämtades från databaserna CINAHL, PubMed och PsychINFO. Samtliga 15 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: En av de främsta anledningarna till att en individ söker sig till akutvården är på grund av smärta. Därför är det viktigt att det finns adekvat kunskap om smärta och smärthantering för att kunna upprätthålla sjuksköterskans professionella ansvar. Det som legat till grund för detta resultat är vilka utmaningar som finns för att sjuksköterskan ska ha möjlighet att ge adekvat smärtlindring inom akutvården. Genom att sjuksköterskan har aktuell kunskap både om smärta och smärthantering samt tydliga kliniska riktlinjer har hon bättre förutsättningar att tillgodose patienternas behov när det kommer till att lindra lidandet i form av smärta. Slutsats: Det finns ett stort kunskapsglapp om smärta och smärthantering inom akutvården. Bristen på kunskap får följdverkningar i form av begränsningar i kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter. Dessutom framträder betydelsen av att sjuksköterskan är lyhörd, har uppföljning och dokumenterar smärta. Trots en hektisk miljö som akutvården, finns möjligheter att optimera smärthanteringen.