Bakgrund: I Sverige lever ungefär 20 procent av befolkningen med långvarig smärta. Långvarig smärta är en vanlig orsak till uppsökande av vård. Långvarig smärta är ett komplext fenomen och orsakar ett stort lidande för den som drabbas. Det är viktigt att sjuksköterskor har förståelse för hur bemötandet kan påverka patienten som lever med långvarig smärta.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med långvarig smärta upplever bemötandet från vårdpersonalen.  Metod: Studien utgick från en kvalitativ litteraturöversikt baserat på tolv vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes enligt Fribergs fyra steg att genomföra en litteraturöversikt av kvalitativ forskning  Resultat: Tre kategorier och nio underkategorier identifierades. Kategorierna var: Att bli sedd med tillhörande underkategorier: Någon som lyssnar, Få förståelse, En helhetssyn och Information. Gemensamt ansvar med tillhörande underkategorier: Utveckla en bra relation och Bli delaktig i vården. Att bli misstrodd med tillhörande underkategorier: Inte bli lyssnad på, Att inte bli tagen på allvar och Brist på kunskap.  Slutsats(er): Personer med långvarig smärta upplevde både positiva och negativa upplevelser från bemötandet i mötet med vårdpersonal. Det positiva bemötandet kännetecknades av att bli sedd, delaktig och informerad. Det negativa bemötandet kännetecknades av misstro då patienterna inte blev tagna på allvar och kunskapsbrist.

Introduktion/bakgrund: Behovet av palliativ vård har de senaste åren ökat, och förväntas öka ytterligare. Smärta är ett av de vanligaste symtomen vid palliativ vård. Sjuksköterskans mål vid smärta är att minska lidande hos patienten. Det finns evidens för att enbart farmakologisk smärtbehandling inte är lika effektivt som multimodal smärtbehandling med både farmakologiska och icke-farmakologiska interventioner.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att kartlägga omvårdnadsinterventioner för smärta hos palliativa patienter.  Metod: Litteraturstudien har följt Roséns granskningsprocess, utifrån ett induktivt förhållningssätt. I arbetet har systematiska sökningar genomförts, vilket ligger till grund för urvalet i denna litteraturstudie. De artiklar som valts ut i urvalet har kvalitetsgranskats och analyserats. Totalt togs 10 artiklar med i resultatet, som redovisas i både tabeller och text.  Resultat: Litteraturstudiens resultat visar att beröring, konst- och musikterapi, mind body, samtal, akupunktur och Virtual Reality kan användas som omvårdnadsinterventioner för smärta hos palliativa patienter. Resultatet visar även att vissa av interventionerna uppvisat en smärtlindrande effekt.  Slutsats: Interventionerna kan användas i klinisk verksamhet som komplementär smärtlindring. Resultatets betydelse för omvårdnad kan exempelvis vara ökad kunskap om icke-farmakologiska omvårdnadsinterventionerer som kan användas för smärta hos palliativa patienter. Fortsatt forskning om omvårdnadsinterventionerna för att kunna fastställa dess tillämpbarhet, smärtstillande effekt och varaktighet rekommenderas.

Bakgrund: Barn inom ambulanssjukvården är sällan förekommande patienter. Bland de barn som bedöms och behandlas är smärta ett vanligt förekommande symtom. Forskning har visat att smärtlindringen av barn prehospitalt fungerar suboptimalt. Intranasalt fentanyl är en metod för smärtlindring som är både enkel och effektiv. Dock är det ringa undersökt hur prehospital vårdpersonal upplever metoden.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att smärtlindra barn med intranasalt fentanyl prehospitalt. Metod: Studien inkluderade tio semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor från ambulanssjukvården i Mellansverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av tre kategorier: I. Utmaningar med barn som patienter. Där det framkom att barn som patient var utmanande möten som ofta väckte känslor. Närstående kunde både underlätta och försvåra vårdmötet. Vidare visade sig användningen av skalor för smärtskattning vara svår. II. Ovanlig behandling till barn. Deltagarna hade liten erfarenhet från intranasalt fentanyl till barn samt att de beskrev läkemedlet som potent, vilket ledde till ökad följsamhet till riktlinjer och höjd vaksamhet. Vidare framkom att erfarenhet skänker trygghet och både förvärvad erfarenhet samt barnspecifik utbildning ökade benägenheten ge intranasalt fentanyl. III. Praktiska färdigheter om behandlingen. Intranasal fentanyl uppfattades som en snabb och effektiv metod för smärtlindring och ansågs även underlätta omvårdnaden. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenhet av intranasalt fentanyl är att det är en snabb, enkel och oftast effektiv metod för att behandla smärta hos barn. Resultatet tyder också på att möten med barn som lider av smärta i prehospitalvård var en utmaning och kan upplevas som stressande.

Bakgrund: Endometrios är en vanlig men relativt okänd sjukdom som drabbar omkring 10% av alla kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen innebär att endometrievävnad växer utanför livmodern och orsakar inflammationer i bland annat buken. Det huvudsakliga symtomet är smärta, vilket kan yttra sig på olika sätt. Det kan handla om bäckensmärta, smärtsamma menstruationer och dyspareuni. Syfte: Beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometriosrelaterad smärta. Metod: Systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl, vilket resulterade i 13 vetenskapliga artiklar som analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna outhärdlig smärta och försöka hantera den, Att vardagen begränsas och bidrar till isolering, Att inte känna sig förstådd och inte tas på allvar, Att känna sig mentalt nedbruten, Att relationer med partner och närstående påverkas. Slutsats: Resultatet visade att smärtan påverkade livskvalitén. Smärtan kunde visa sig genom plötsliga smärtgenombrott eller genom konstant ihållande smärta. Vardagen förändrades av smärtan vilket påverkade sysselsättning och relationer. Många upplevde sig misstrodda av sin omgivning vilket tillsammans med smärtan påverkade kvinnors mentala hälsa. Betydelsen med litteraturstudien var att öka förståelsen kring endometriosrelaterad smärta hos drabbade kvinnor, sjukvårdspersonal och samhället i stort.

Syftet var att visa resultat av akupunkturbehandling, från randomiserade studier, vid långvarig smärta hos patienter med olika smärttillstånd. Metoden var en litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar granskades enligt Willmans m fl (2006) kriterier för vetenskaplighet. Vid analysen framträdde sex huvudkategorier: Akupunktur mot kronisk smärta i ländryggen, Akupunktur mot kronisk huvudvärk, Smärtstillande effekt av öronakupunktur hos cancersjuka, Akupunktur mot kronisk smärta i nacken, Akupunktur vid fibromyalgi, Akupunktur not kronisk smärta av osteoartrit i knäna. Samtliga studier med undantag av fibromyalgi visar att akupunktur ger en smärtlindrande effekt.Nyckelord: akupunktur, långvarig, smärta / The aim of this study was to show results of acupuncture treatment, from randomised studies on patients with different kind of persistent pain condition. The method was a literature review. Ten scientific articles was reviewed according to the criterium for scientificness by Willman et al (2006). During the analysis six cathegories appeared: Acupucture for chronic low back pain, acupuncture for chronic headache, The analgesic effect of auricular acupuncture for patients with cancer, Acupuncture for chronic neck pain, Acupuncture against pain on fibromyalgia patients, Acupuncture for chronic pain due to osteoarthritis in the knee. All studies except fibromyalgia show that acupuncture gives an analgesic effect.Key words: Acupuncture, persistent, pain

Bakgrund: Att mäta, utvärdera och behandla smärta hos patienter tillhörsjuksköterskans ansvarsområde och tidigare studier har visat att det finns brister ismärtbehandlingen. Smärtans negativa effekter för patienter gör det viktigt attundersöka detta omvårdnadsområde för att förbättra vårdkvalitén.Syfte: Syftet var att undersöka förekomst av smärta hos patienter inskrivna påmedicinska och kirurgiska avdelningar, deras skattning av smärta ochsmärtlindring samt deras upplevelse av sjuksköterskors åtgärder kring smärta.Metod: Studien genomfördes i form av en enkätundersökning, datainsamlingenutfördes av författarna. Studien genomfördes på 7 avdelningar på SkånesUniversitet Sjukhus i Malmö och Trelleborgs Lasarett. Enkäten som användes hartidigare använts i en studie på Akademiska sjukhuset Uppsala.Resultat: Den teoretiska populationen utgjordes av 154 patienter. 90 patientersvarade på enkäten, av dessa hade 61 (68 %) upplevt smärta det senaste dygnet.55 (61,1 %) hade skattat sin smärta >3 på NRS-skalan, 15 (24,6 %) av dessaskattade sin smärta som måttlig och 40 (65,6 %) som svår. Av de 61 som haftsmärta hade 50 (82 %) blivit tillfrågade om de hade smärta men endast 21 (34,4%) hade fått skatta sin smärta på en smärtskala. Överlag var informanterna nöjdamed sin smärtlindring, mediansvar var ”Nöjd” som var en 4 på en skala från 1- 5.Sammanfattning: Smärtprevalensen var 68 %, få av patienterna fick skatta sinsmärta. Statistiskt signifikanta skillnader påvisades; fler patienter på kirurgiska änmedicinska vårdavdelningar fick skatta sin smärta, vidare påvisades signifikantaskillnader i hur nöjda olika åldersgrupper var med smärtlindringen.Nyckelord: smärta, smärtbehandling, smärtlindring, smärtprevalens,smärtskattning. / Background: Pain management is an important part of nurses’ responsibilities aspatient advocates and previous studies have shown shortcomings in painmanagement. The negative effects’ of pain makes it important to examine thisissue to improve the quality of care.Purpose: The purpose of this study was to determine the prevalence of pain ininpatients at medicinal and surgical wards, how they rate their pain and theirassessment of the nurses’ interventions regarding pain management.Method: A questionnaire was used. The authors handled the data gatheringthemselves. The study was carried out at seven wards at Skånes Universityhospital in Malmö and the hospital in Trelleborg. The survey had been used in aprevious study at the Academic hospital Uppsala.Results: The theoretical population consisted of 154 patients. 90 inpatientsanswered the survey, 61 (68 %) had experienced pain during the last 24 hours. 55(61,1 %) had rated their pain >3 on the NRS – scale, 15 (24,6 %) of these ratedtheir pain as moderate and 40 (65,6 %) as severe. Of the 61 that had experiencedpain 50 (82 %) had been asked by the staff if they had pain, but only 21 (34,4 %)were asked to assess their pain on some kind of pain scale. The informants wereon average satisfied with their pain relief, on a scale from 1 – 5 the medianresponse was 4.Summary: The prevalence of pain was 68 % among the informants. Only a fewof the informants were asked to assess their pain. Statistical significant differenceswere calculated; more informants at surgical than medicinal wards was given theopportunity to assess their pain. Furthermore significant differences werecalculated between the different age groups regarding satisfaction with pain relief.Keywords: Pain, Pain assessment, Pain management, Pain prevalence, Pain relief

Kronisk smärta drabbar många personer och kostar samhället stora summorpengar varje år. Det är inte bara den kroniska smärtans inskränkningar i dendrabbades rörelseapparat, utan också dess påverkan på den psykiska hälsan. Syftetmed detta arbete är att utreda på vilket sätt den psykiska hälsan påverkas hospersoner med kronisk smärta. Metoden som använts är litteraturbaserade studiermed kvalitativa artiklar och bygger på Granskär & Höglund–Nielsen (2008).Resultatet har baserats på nio stycken artiklar och en review som visar attpersoner med kronisk smärta ofta har någon form av psykisk påverkan orsakad avsin smärta. Det visar även att det finns en känsla av förändrad personlighet, enökad isolering från andra människor samt en stor frustration över att inte vetaexakt vad det är som orsakar smärtan. Även ovetskapen om hur smärtan kommeratt utvecklas i framtiden har en negativ påverkan på den psykiska hälsan.Kronisk smärta förekommer i många av sjuksköterskans verksamhetsområdenvilket gör ämnet angeläget att fortsätta utforska. / Chronic pain affects a lot of people and costs society a great amount of moneyeach year. It’s not only the restriction of chronic pain as a disability but also thepsychological impact. The aim of this study is to examine in how the mentalstatus is effected by chronic pain. The method is a literature review based onGranskär & Höglund-Nielsen (2008). The result is based on nine articles and onereview which showed that people with chronic pain often have some kind ofpsychological influence caused by the pain. It also shows a sense of changedpersonality and an increased isolation from other people. Not knowing whatcauses the pain and not knowing how it will develop in the future also has anegative impact on the mental health.Patients with chronic pain are common in the nursing profession which makes thistopic a very important field to continue exploring.

Syftet med denna studie var att göra en bedömning av den postoperativa förloppet i hemmet hos dagkirurgiska ljumskbråcksopererade patienter. Data insamlade med hjälp av högstrukturerade telefonintervjuer. En enkät med standardiserade frågor och ikryssbara svarsalternativ som kommer har använts vid telefonintervjuerna.Resultaten från de 52 intervjuerna visade att de flesta patienter inte överskred Numerical Rating Scale (NRS) 3 i vila eller rörelse dag ett. På dag tre hade de flesta mer smärta vid rörelse än dag ett. De flesta patienterna följde ordinationen de fick av läkaren avseende smärtstillande tabletter. Generellt sett visade studien på få postoperativa komplikationer och hög tillfredsställelse ur operationssynpunkt hos patienterna. / The purpose of this study was to evaluate the post-operative progress for one-day surgical inguinal hernia patients. Data was collected using structured telephone interviews three days after surgery. A questionnaire with standardized questions and multiple-choice response options was used.The results from the 52 interviews showed that most patients did not exceed Numerical Rating Scale (NRS) 3 day one when at rest or moving around. On day three most patients had more pain while moving than day 1. Most patients complied with the doctor’s prescription of painkillers. Generally the follow-up study showed the patients had few complications and felt high satisfaction post surgery.

Smärta kan orsaka stort lidande och påverkar både fysiska och psykiska aspekter av människan. Smärta kan också få negativa konsekvenser för tillfrisknande och återhämtning från sjukdom. Det är därför av vikt för den allmänpraktiserande sjuksköterskan att uppmärksamma och ha kunskap om smärta. Det åligger sjuksköterskan att arbeta evidensbaserat och sjuksköterskan har även en viktig funktion att inge hopp och möta patienters oro. Syftet med denna studie var att undersöka om inneliggande patienter på tre allmänmedicinska avdelningar upplevde smärta genom att använda en smärtskattningsskala. För datainsamling användes enkäter och resultatet redovisas deskriptivt. Självskattningsfrågorna i enkäten bygger på numeric rating scale (NRS). Resultatet visade att 62,3 % av de tillfrågade patienterna (n=77) hade upplevt smärta under senaste dygnet. Flertalet skattade dessutom hög smärta. 85,4 % av patienterna som hade smärta under senaste dygnet (n=48) uppgav att de blivit tillfrågade om smärta men endast ett fåtal av dessa hade fått självskatta sin smärta med hjälp av självskattningsinstrument. / Pain can cause great suffering and affects several dimensions of a person’s life. Pain can also have negative consequences for recovery and rehabilitation of illness. It is therefore important for the general practice nurse to pay attention and to understand pain. It is the duty of the nurse to use evidence-based methods and also to give hope and to meet patients' anxieties. The purpose of this study was to investigate whether inpatients in three general medical wards experienced pain, using a pain rating scale. For data collection a questionnaire were used and the results are reported descriptively. The self-assessment questions in the questionnaire are based on the numeric rating scale (NRS). The results showed that 62.3% of the surveyed patients (n=77) had experienced pain during the last 24 hours and most of them self-assessed high pain. 85.4% of the patients who reported pain during the last 24 hours (n=48) said they had been asked about pain, although only a few of them had been asked to self-assess their pain using a pain assessment tool.

Inledning: Bröst- och prostatacancer ökar snabbast hos kvinnor respektive män globalt. Cancerfallen förväntas öka med 47% från år 2020 till år 2040, detta gör att antal biopsier kommer att öka markant de kommande åren. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa hur vuxna patienter påverkas känslomässigt och fysiskt av att lyssna på musik i samband med bröst- och prostatabiopsier på röntgenavdelning. Metod: En allmän litteraturöversikt gjordes utifrån 12 framsökta Randomized Control Trial (RCT)-artiklar ifrån PubMed och CINAHL. Resultat: Tio av tolv artiklar rapporterade i sina resultat att patienters oro och ångest reducerades med musik. Sex av tio artiklar påvisade att smärta reducerades med musik som interventionsmetod. Två av sex artiklar visade på att de hemodynamiska parametrarna reducerades med musik i samband med biopsier. Slutsats: Musik som interventionsmetod kunde vara särskilt effektiv mot att reducera oro och ångest hos patienter, särskilt under eller efter biopsin. Musik kunde även till en viss del lindra smärta samt reducera de fysiologiska parametrarna som puls och blodtryck, dock inte till en påtaglig grad.