Kejsarsnitt är en vanlig förekommande operation som görs dygnet runt, både planerat och akut beroende på orsak. Antalet förlossningar som sker via kejsarsnitt ökar och detta ökar kraven på en effektiv vård. Operationen är förenad med smärta postoperativt som kan vara svår att behandla, vilket leder till att de som genomgått ett kejsarsnitt ofta lider av svår smärta. Detta har en negativ påverkan på patienten, närstående och dess nyfödda bebis då brister i omsorgen kan ses. Forskning visar på att postoperativ smärta ökar risken för sjukdomar, kronisk smärta, förlängning av vårdtider och de ekonomiska utgifterna i välfärden. Anestesisjuksköterskan har ett patientnära arbete i det perioperativa vårdförloppet, där en stor del av ansvaret handlar om att förebygga och behandla smärta för att förhindra lidande hos patienten. Examensarbetets syfte var att utforska patienters upplevelse av postoperativ smärta efter kejsarsnitt samt faktorer som påverkar upplevelsen. Det gjordes en integrativ litteraturöversikt med nio artiklar och analys utifrån Whittemore och Knafls metod. Resultatet presenterades genom två huvudkategorier, faktorer som påverkar smärtupplevelsen och smärtupplevelse med tre respektive två underkategorier. Resultatet visade att det finns flera faktorer i det perioperativa vårdförloppet som kan påverka smärtan, att det finns förväntningar hos patienterna kopplade till postoperativ smärta samt att en otillräcklig smärtlindring och svår postoperativ smärta upplevdes av patienterna. Slutsatser som drogs var att en medvetenhet hos anestesisjuksköterskan kring faktorerna som kan påverka den postoperativa smärtan är central i vårdandet och för att bedriva en jämlik vård. En underbehandlad postoperativ smärta kan leda till flera olika konsekvenser för både patienterna och vården. Det kan orsaka ett onödigt lidande och skapa ökade kostnader i samhället.

Introduction Pain is one of the most challenging aspects of palliative care. Despite varioustreatment options for pain, many still suffer from inadequately relieved pain. This underscoresthe complex nature of pain management and the importance of understanding individualvariations in pain experience and treatment effects. Purpose The purpose was to describe how patients experience and cope with pain inpalliative care. Method A descriptive literature review based on ten original articles with aqualitative approach. Results The results showed that pain strongly affected patients' lives, leading tofatigue, emotional distress, and existential concern. Patients struggled to describe andmanage pain, so they preferred holistic treatment approach involving both medical andpsychological methods. A majority experienced frustration with the care they receiveddue to communication gaps. Conclusion When healthcare professionals failed to adequately address patients'needs, trust between them diminished, and lack of clear information contributed topatients losing hope of pain relief. The significance of healthcare professionals iscrucial in alleviating patient suffering. By improving communication and interactionwith patients struggling with cancer-related pain, healthcare professionals could make areal difference in patients' quality of life.

Bakgrund: Smärta vid cancersjukdom är en komplex upplevelse och anses vara ett fruktat och problematiskt symtom hos personer med cancerdiagnos. Trots riktlinjer och rekommendationer förblir cancersmärta underdiagnostiserat och underbehandlat och utgör därmed ett viktigt ämne för vidare forskning för att utveckla en mer individanpassad vård. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med cancersmärta. Metod: Studien är genomförd som litteraturöversikt. Systematiska sökningar utfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. Totalt inkluderades 15 originalartiklar som kvalitetsgranskades med hjälp av mallar utvecklade av SBU samt Friberg. Innehållsanalys utifrån Graneheim och Lundman genomfördes samt datareduktion utifrån Fribergs beskrivning. Resultat: Studien visade att cancersmärta hade en stor påverkan på hela människan. Cancersmärta hade en stor negativ påverkan på det vardagliga livet, det psykologiska och emotionella måendet och förändrade både humöret och sociala relationer. Cancersmärta hade en negativ effekt på den upplevda livskvaliteten, dock använde många av patienterna olika beteendemässiga strategier för att hantera sin smärta och sin vardag. Diskussion: Cancersmärtans stora negativa påverkan på patienternas liv och alla människans dimensioner skapar ett stort lidande. Att sjuksköterskor antar ett helhetsperspektiv i smärtbedömningen är viktigt för att se till alla aspekter av patientens vård, skapa en individanpassad vårdplan och för att respektera patienternas autonomi, värdighet och delaktighet. Slutsats: Rätten till en god smärtlindring är en basal mänsklig rättighet och ökad kunskap i patienters upplevelser av sin smärta är därmed vital för att utveckla den individanpassade vården. Ytterligare forskning är därmed förslagsvis på patienters upplevelser av cancersmärta utifrån stadie samt cancerform. / <p>2024-03-22</p>

Introduktion: Smärta rapporteras av upp till 75% av barnen med cerebral pares och är därmed en vanlig komplikation till följd av den primära skadan. Tidigare studier har undersökt fördelningen av fysioterapeutiska insatser hos barn med cerebral pares men inte specifikt fysioterapeutisk insats för smärta.  Syfte: Att undersöka sambandet mellan fysioterapeutisk insats mot smärta hos barn och ungdomar med cerebral pares och ålder, kön, grovmotorisk funktionsnivå respektive sjukvårdsregion.  Metod: Registerstudie baserad på data från nationella kvalitetsregistret för cerebral pares, CPUP, för åren 2018 och 2019 (n=2484). Sambandet mellan fysioterapeutisk insats för smärta och ålder, kön, grovmotorisk funktionsnivå respektive sjukvårdsregion analyserades med bivariat regression samt multivariat logistisk regression, där resultatet justerades för grovmotorisk funktionsnivå. Referensnivåer var GMFCS-E&amp;R-nivå I samt Sydöstra sjukvårdsregionen, båda med lägst andel som fått fysioterapeutisk intervention för smärta. Resultat: Signifikanta samband sågs mellan fysioterapeutisk insats för smärta och ökad ålder (OR=1.06, CI 95% 1.03-1.09), GMFCS-E&amp;R-nivå III (1.89, 1.29-2.78), IV (2.26, 1.67-3.07), V (4.42, 3.35-5.82) samt Norra Sjukvårdsregionen (1.67, 1.02-2.75) och Uppsala-Örebro sjukvårdsregion (2.16, 1.44-3.25). För kön sågs inga samband. Sambanden var oberoende av grovmotorisk funktionsnivå.  Slutsats: Studien visar signifikanta samband mellan ålder, grovmotorisk funktionsförmåga respektive sjukvårdsregion och fysioterapeutisk insats för smärta. Vidare forskning bör undersöka skillnader i fysioterapeutisk insats framför allt mellan sjukvårdsregioner för att säkerställa en jämlik vård.

Introduktion: Smärta bland vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) och flerfunktionsnedsättning (FFN) är vanligare än hos normalbefolkningen. En beteendeobservationsskala för att bedöma smärta som är testad för validitet och reliabilitet i en större skala saknas för vuxna och för alla nivåer av IF eller för FFN i Sverige. Syfte: Att översätta och transkulturellt anpassa the Non Communicating Adults Pain Checklist (NCAPC) till svenska förhållanden samt testa den svenska versionens reliabilitet och validitet. Metod: Studien bestod av två delar i del ett deltog två patienter och i del två deltog två patienter. I del ett översattes NCAPC och anpassades transkulturellt enligt Beaton et. al.’s riktlinjer och innehållsvaliditeten diskuterades av en grupp med kunskap och erfarenhet inom området. I del två utvärderades intrabedömarreliabiliteten med viktad kappa. Intern konsistens bestämdes med Chronbach’s alfa och jämförelse av totalpoäng vid två tillfällen gjordes med Wilcoxon’s teckenrangtest. Resultat: Innehållsvaliditeten bedömdes som god. Intrabedömareliabiliteten bedömdes som ganska god med åtta observatörers skattning (viktad kappa=0,44) i en smärtsam situation i vardagen och god med åtta observatörers skattning (viktad kappa=0,67) i en lugn situation. Intern konsistens bedömdes som tillförlitlig med Chronbach’s alfa (α=0,885). Skillnaden i totalpoäng mellan en smärtsam och en lugn situation var inte signifikant vid den första men däremot vid den andra bedömningen (p=0,27, p=0,044).  Slutsats: Den översatta versionen av NCAPC kan användas i utvecklingssyfte. Ytterligare studier med fler deltagare behövs.

Introduktion: Studier har visat att arbete i hemmiljö har blivit vanligare, vilket i sin tur har ökat stillasittandet. Stillasittandet bidrar till muskuloskeletala besvär där korta pausprogram på arbetsplats har gett smärtlindrande effekter bland kontorsarbetare, men det är inte undersökt i hemmiljö. Syfte: Syftet med studien var att undersöka genomförbarheten av ett kort pausprogram med gummibandsträning, för att motverka muskuloskeletala besvär i nacke och skuldra och långvarigt stillasittande vid arbete i hemmiljö. Metod: Deltagarna (n=20) rekryterades från Umeå Universitet och skulle ha arbetat hemifrån minst 3 dagar/vecka sedan december 2020. Interventionen varade i 3 veckor, med 2 x 2 min aktivitet per dag och medel- till högintensiv gummibandsträning för skulder- och axelmuskulatur. En enkät fylldes i innan start av intervention för att få bakgrundsinformation. En ny enkät fylldes i efter intervention där frågor gällande påverkan på arbete, kroppsbesvär och träningsinformation besvarades för att utvärdera genomförbarheten. Resultat: Majoriteten av deltagarna ansåg att det gick mycket lätt att följa träningsinstruktioner via video och mycket bra att utföra övningarna med gummiband i hemmiljö. Majoriteten skattade en positiv påverkan på arbetsdagen. I loggboken noterade 10 av 20 deltagare minst 1 träningspass som uteblivit på grund av stress och bortglömd träning. Antal deltagare med smärta minskade från 9 till 5. Övningarnas svårighetsgrad skattades mycket lågt, ansträngningsnivån medel och interventionens påverkan på stillasittande som stor. Konklusion: Pausprogrammet bedömdes vara genomförbar utifrån de satta kriterierna. Alla deltagare var positivt inställda till pausprogram efter intervention. Programmet kan fungera att utvärdera i en större skala, genom en kontrollerad studie.

Bakgrund: Brännskador kan orsakas av flera faktorer, till exempel av värme, strålning, kemikalier och elektricitet. Personer som drabbas av brännskador går igenom olika svårigheter i sin vardag. Brännskador är förknippade med förändringar i både fysisk och psykisk funktion hos dessa personer.   Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad personer med större brännskador upplever i rehabiliteringsfasen. Metod: Metodvalet för denna uppsats är en integrerad litteraturöversikt med manifest ansats som utfördes med hjälp av Polit och Becks flödesschema. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier som beskrev hur individer med större brännskador “Upplevelser av kroppsuppfattning och kroppsmissnöje i rehabiliteringsfasen efter brännskador”, ”Att uppleva fysiska besvär”, ”Att uppleva begränsningar i sin vardag och behöva hjälp av andra.”, ”Sociala och psykologiska utmaningar vid hantering av brännskador under rehabiliteringsfasen” samt ”Att försöka acceptera förändringar och gå vidare”.  Slutsats: Förändring av huden, smärta och upplevelser av trötthet var vanligt bland personer med större brännskador i rehabiliteringsfasen. Sjuksköterskan har en viktig roll för att tillgodose patientens grundläggande behov, lindra smärta, stödja patienter och främja hälsa.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Artros är en av de 10 mest vanliga sjukdomarna i världen och 25% av alla med artrosrelaterad rörelseinskränkning kan inte utföra dagliga aktiviteter i sitt liv. Sjukdomen leder till långvarig smärta och rörelseinskränkning som kan resultera i sjukskrivning och sjukpensionering.  Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med artros upplever att långvarig smärta påverkar livskvaliteten. Metod: En allmän litteraturöversikt där 9 kvalitativa artiklar samt en multimetodsstudie med separat kvalitativt resultat inkluderats, analyserats och sammanställts. Artiklarna togs fram från sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL.  Resultat: Under innehållsanalysen utformades två kategorier med vardera två underkategorier. Fysisk hälsa; symtomlindring och aktiviteter i det dagliga livet samt psykisk hälsa; välmående och sociala aspekter. Slutsats: Fysiska och psykiska aspekter ingår i definitionen av livskvalitet, således upplever personer med artrosrelaterad långvarig smärta att begränsningar i det dagliga livet, den sociala samvaron samt försämrat generellt välmående ger en försämrad livskvalitet. / Background: Osteoarthritis is one of the ten most common diseases in the world and 25% of people with osteoarthritis-related disability can not perform activities in daily life. The disease leads to long-term pain and disability which can result in medical leave or retirement related to disability. Aim: The aim of the study was to explore how persons with osteoarthritis-related long-term pain perceive their quality of life.  Method: A general literature review where 9 qualitative articles and one multimethodstudy that presented the qualitative result separately were included, analyzed and compiled. Results: During the content analysis two categories with two subcategories each emerged. Physical health; sympthomatic relief and activities in daily life and also psycological health; general wellbeing and social aspects.  Conclusion: Physical and psychological aspects are included in the definition of quality of life, therefore persons with osteoarthritis-related long-term pain experience that limitations of activities in daily life, social life and also impaired general wellbeing decreases quality of life.