The aim is to describe the factors that influence nurses' assessment and measurement of pain in patients. Literature study based on 13 reviewed articles, searched in the Cinahl. Qualitative and quantitative articles were analyzed. Six themes were identified that can be seen as the factors that influence nurses' assessment and measurement. The themes were   pain education, nurses´ experience in the profession, nurses´ level of knowledge about pain relief, documentation about pain, nurse´s perspective on the patient, and pain measurement. The Results of the study are discussed and linked to Katie Erikson's theory of suffering. Pain education is a factor which may be effective to improve the assessment of pain in the patient.

INTRODUKTION Erfarenheter visar att olika typer av smärta kan behandlas med komplementära metoder, detta gör det till en omvårdnadsåtgärd och därmed inom sjuksköterskans kompetensområde. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i behandlingen av smärta. SYFTE Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevda effekter av massage som en komplementär behandling vid cancerrelaterad smärta. METOD Metoden som användes var litteraturstudie. I resultatdelen användes 13 stycken vetenskapliga artiklar som hade granskats, tio kvantitativa, två kvalitativa och en innehållande båda metoderna. RESULTAT Resultatet redovisades i tre kategorier; omedelbar smärtreducering, smärtreducering över tid och indirekta effekter på smärta. Massage som behandling ger en omedelbar symtomminskning och kan utföras av familjemedlemmar eller sjukhuspersonal som ett tillskott till standardvården. Massage resulterade i en kvarhållande effekt av smärtreduceringen efter massagesessionerna. Massage minskade ångesten som triggade smärtan och genom att göra det ledde detta till avslappning och sömn. Patienternas upplevelser påverkades av den aktuella miljön och det sjukdomstillstånd de befann sig i. DISKUSSION Trots gynnande resultat används inte massage i den utsträckning som skulle behövas. Detta talar för att vårdpersonal bör anamma komplementära metoder som massage i vården. Det är sjuksköterskans ansvar i sin profession att hålla sig uppdaterad i nuvarande forskningsrön för att kunna utföra en såpass patientanpassad vård som möjligt.

Introduktion: Ett av huvudmålen med omvårdnad är att lindra lidande hos patienter, vilket kan uppnås genom att möta patienten med värdighet och genom att stötta i lidandet. Cancer är en snabbt växande sjukdom där smärta är ett vanligt symtom som orsakar lidande. Smärtan är ofta svårbehandlad och patienter kan uppleva den farmakologiska smärtlindringen som otillräcklig, vilket kan vara anledning till ickefarmakologiska interventioner. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa den upplevda effekten av ickefarmakologiska interventioner vid cancerrelaterad smärta. Metod: En litteraturstudie med systematiskt arbetssätt baserat på en nio-stegsmodell av Polit och Beck (2012). Granskning av artiklar utgick från en induktiv process där sammanlagt 10 artiklar kategoriserats. Resultatet delades in i tre kategorier; Lokalstimulerande interventioner, Punktstimulerande interventioner samt Stimuli utan eller med mycket lätt hudkontakt. Resultat: Lokalstimulerande interventioner visade varierande effekter. Vid Punktstimulerande interventioner upplevde majoriteten av patienterna en god effekt. Även Stimuli utan eller med mycket lätt hudkontakt gav en upplevelse av god effekt på smärtan hos deltagarna. Slutsats: De ickefarmakologiska interventioner som gav god effekt på cancerrelaterad smärta var de som administrerades utanför smärtområdet istället för direkt på smärtpunkterna. Genom att integrera resultatet i omvårdnadsarbetet kan patienter smärtlindras till en högre grad och vården kan förbättras.

Bakgrund Nålstick anses av många barn vara det mest obehagliga och skrämmande med sjukhusvistelsen. Nålstick skapar en akut smärta, som barn har svårt att hantera på grund av att deras förmåga att hämma smärtupplevelser inte är fullt utvecklad. Det har visats att icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder har god effekt på barn. En sammanställning av forskning kring icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder som sjuksköterskan kan göra vid nålstick hos barn är därför av betydelse.   Syfte Att sammanställa kunskap om icke-farmakologiska smärtlindrande metoder som sjuksköterskan kan använda till barn i åldrarna fyra till tolv år vid procedurrelaterad smärta ifrån nålstick.   Metod En litteraturstudie med deskriptiv design grundad på 14 vetenskapliga kvantitativa orginalartiklar. Sökningarna utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl.       Resultat Det framkom ett flertal icke-farmakologiska metoder som sänker barns smärta vid nålstick. Fyra huvudteman och nio underkategorier identifierades i studien. Huvudtemana utgjordes av: trygghetsfrämjande åtgärder, avledande åtgärder, aktivt deltagande barn och stimulering.   Slutsats Det finns flera icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder som sänker barns smärta vid nålstick. Utav de framkomna metoderna hade några bättre effekt än andra. En del metoder behöver studeras vidare eftersom statistisk signifikans saknas. Endast i en studie har interventionen resulterat i mer smärta.

<p>Bakgrund: Många patienter drabbas av smärta och obehag efter operationer. Smärtbedömning kan försvåras av exempelvis brist på kommunikation hos vårdpersonalen och attityder hos vårdpersonal och patienter. Vid utvärderingen av effektiviteten av omvårdnaden är smärtlindring och smärthantering viktiga begrepp. Smärtupplevelser är subjektiva och unika för varje patient. Därför krävs individuell omvårdnad vid postoperativ smärta. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters erfarenheter av postoperativ smärta och smärtlindring. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med granskning och sammanställning av tidigare forskning. Resultat: Postoperativ smärta bör bedömas regelbundet. Patienterna upplevde att deras smärta underskattades av sjuksköterskorna. Delaktighet och preoperativ information minskade patienternas upplevelse av postoperativ smärta. Miljön upplevdes som viktig vid postoperativ smärta. Slutsats: Postoperativ smärta är en individuell upplevelse. God smärtlindring och omvårdnad kan leda till färre komplikationer. Fortsatta forskningar och kontinuerliga uppföljningar, av patienternas upplevelse av postoperativ smärta, behövs för att upprätthålla omvårdnadskvaliteten.</p>

Bakgrund: Många patienter drabbas av smärta och obehag efter operationer. Smärtbedömning kan försvåras av exempelvis brist på kommunikation hos vårdpersonalen och attityder hos vårdpersonal och patienter. Vid utvärderingen av effektiviteten av omvårdnaden är smärtlindring och smärthantering viktiga begrepp. Smärtupplevelser är subjektiva och unika för varje patient. Därför krävs individuell omvårdnad vid postoperativ smärta. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters erfarenheter av postoperativ smärta och smärtlindring. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med granskning och sammanställning av tidigare forskning. Resultat: Postoperativ smärta bör bedömas regelbundet. Patienterna upplevde att deras smärta underskattades av sjuksköterskorna. Delaktighet och preoperativ information minskade patienternas upplevelse av postoperativ smärta. Miljön upplevdes som viktig vid postoperativ smärta. Slutsats: Postoperativ smärta är en individuell upplevelse. God smärtlindring och omvårdnad kan leda till färre komplikationer. Fortsatta forskningar och kontinuerliga uppföljningar, av patienternas upplevelse av postoperativ smärta, behövs för att upprätthålla omvårdnadskvaliteten.

No description available.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att studera effekten av musik som omvårdnadsåtgärd vid olika akuta smärttillstånd och att beskriva musikinterventionens innehåll och administrering. Med akut smärta avsågs postoperativ smärta, smärta som uppstår efter skada, vid olika behandlingar och vid förlossning. Vetenskapliga artiklar togs fram via databassökning. Vid sökningen gjordes begränsning till svensk, norsk och engelskspråkiga tidsskrifter, publicerade 1999 och framåt. De funna artiklarna granskades med avseende på vetenskaplig kvalitet och poängsattes utifrån för ändamålet avsedda granskningsmallar. Denna bedömning resulterade i sexton artiklar som resultatet grundar sig på. Alla studier avseende musikintervention vid postoperativ smärta visade en signifikant minskning av den upplevda smärtan. Signifikant minskning sågs också vid den enda studien av förlossningssmärta. Musikinterventionsstudierna vid behandlings och skadesmärta påvisade ingen minskning av smärtan, med undantag för en studie gjord vid gynekologisk undersökning. Musiken hade övervägande positiv effekt vid mobilisering och för patienternas välbefinnande. Övervägande lugn och instrumental musik användes vid interventionerna, patienterna fick i de flesta studierna välja musiken utifrån ett i förväg sammanställt utbud. Musik kan leda till att patienten upplever mindre postoperativ smärta och ett ökat välbefinnande. Musik kan vara ett användbart komplement till sedvanlig omvårdnad, framförallt vid postoperativ smärta.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa evidens av akupunkturbehandling som smärtlindring vid långvarigt smärttillstånd. Resultatet baserades på 15 kvantitativa empiriska studier från databaserna Cinahl och PubMed. Dessa valdes utifrån relevans för studieområdet och granskades sedan med hjälp av en granskningsmall. Studier med medel eller hög kvalitet utifrån mallen inkluderades i litteraturstudien. En modifierad innehållsanalys användes, som utformade följande kategorier; smärtlindring vid olika akupunkturtekniker, evidens som talar för äkta akupunktur samt smärtlindring över tid. Resultatet visade att akupunkturbehandling ger en tillfredställd effekt vid långvarig smärta oberoende av akupunkturteknik. Shamakupunktur ger dock inte lika effektiv smärtlindring som äkta akupunktur. Effekten av akupunkturbehandling som smärtlindring kvarstår upp till ett år men avtar över tid. Slutsatsen är att smärtlindringen är mest effektiv direkt efter avslutad behandling, och fungerar på de olika smärtlokalisationer som inkluderats i litteraturstudien.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om oral administrering av två milliliter 30 % glukos har någon smärtlindrande effekt vid vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund [MPR]. Metod: Urvalsgruppen bestod av 18 månader gamla barn som besökte Samariterhemmet- och Eriksbergs barnavårdcentral (interventionsgrupp) eller Flogsta barnavårdcentral (kontrollgrupp) för en 18-månaderskontroll och MPR-vaccination under tiden för studien. Totalt deltog 24 barn, interventionsgruppen bestod av 14 barn och kontrollgruppen bestod av 10 barn. Studien har genomförts med en kvantitativ, kvasi-experimentell design. Vid observation av deltagarna mättes skriktid samt föräldrarnas upplevelse av barnets smärta. Resultat: Vid mätning av skriktid kunde inte två milliliter 30 % glukos ses ha någon analgetisk effekt i samband med procedurrelaterad smärta. Föräldrarna i interventionsgruppen skattade sina barns smärta högre än de i kontrollgruppen. Slutsats: Då ingen analgetisk effekt utav två milliliter 30 % glukos till 18 månader gamla barn har kunnat påvisas stödjer denna studie inte att glukos som smärtlindringsmetod implementeras vid procedurrelaterad smärta i åldersgruppen. Studien har dock sina begränsningar då studiegruppen var liten och 8 av 10 deltagare i kontrollgruppen fick ett annat typ av vaccin. Detta vaccin (Priorix) anses orsaka mindre smärta än det vaccin som gavs till de övriga deltagarna (MMR-II). / Aim: The aim of this study was to investigate whether oral administration of two milliliters of 30 % glucose have an analgesic effect during vaccination against measles, mumps and rubella in 18-month-old children. Method: The sample group consisted of 18-month-old children who had their 18-month visit at Samariterhemmet or Eriksberg’s healthcare center (intervention group) or Flogsta healthcare center (control group) during the period of the study. The total amount of participants was 24 children; 14 children in the intervention group were observed at Samariterhemmet and Erikbergs healthcare center and 10 children were observed in the control group at Flogsta healthcare center. The study was conducted as a quantitative quasi-experimental study. During the visits the duration of the child’s crying/screaming and the parents’ perception of their child’s pain were observed and noted. Results: When measuring the duration of the child’s crying/screaming, two milliliters of 30 % glucose could not be considered to have any analgesic effect on procedure-related pain. Parents in the study group perceived their children as having more pain than the parents in the control group. Conclusion: Since this study could not show any positive analgesic effect attributed to the administration of 30 % glucose in 18-month-old children this procedure cannot be recommended for this age group. However, this study has its limitations, the low amount of participants should be considered and also the fact that eight out of ten children in the control group received a different type of vaccine (Priorix) than the rest of the sample group (MMR-II). This vaccine has been found to cause less pain than MMR-II.