Systemutvecklingsmetoder har funnits för att utveckla system och programvaror sedan vattenfallsmodellen gjorde sin introduktion på den tiden då IT kallades för data processning. Sedan dess har det funnits ett antal metoder, vissa av dem används än idag. Gemensamt för de flesta metoderna är att de är anpassade till mycket komplexa system som används inom stora organisationer. Inom det Svenska samhället så fanns det år 2005 över 890 000 småföretag (0-49 anställda) enligt statistiska centralbyrån. Det är lätt att förstå att småföretagen är viktiga för Sverige. För att Sveriges småföretag skall kunna överleva i en allt tuffare konkurrenssituation så är det viktigt att de hela tiden effektiviserar sina verksamhetsprocesser med exempelvis innovativa IT lösningar. Denna rapport kommer att undersöka tänkbara systemutvecklingsmetoder till småföretag och där efter specialanpassa en metod. / System development methods have existed to develop systems and programs since the waterfall model was introduced when IT was called data processing. There have been a number of methods since that day, some of them are still used. A common denominator for the most software development methods are that they where all developed to support software engineering to complex system in large organizations. Within the Swedish society there were over 890 000 small businesses (0-49 employed) in year 2005 according to statistiska centralbyrån. It’s no secret that the small businesses are very important to Sweden. To assure survival when the competition gets harder the small businesses must the entire time look over there business processes. Sometimes this means that they need new custom made IT systems. This thesis will examine possible system development methods for small Swedish businesses and adopt one method to fit small business software development.

Syfte – Syftet med denna studie är att identifiera om valutan utgör ett hinder i utlandshandeln för svenska småföretag och undersöka om ett medlemskap i Ekonomiska och Monetära Unionen (EMU) skulle kunna minska det motstånd som företag upplever inför utlandshandeln. Argumenten att EMU skulle underlätta för företagens utlandshandel har använts i debatten för eller emot ett medlemskap i över tio år. Metod– Metoden i denna studie har byggt på en kvantitativ undersökning i form av en enkät till 21 olika svenska småföretag. Svaren analyserades i ett spridningsdiagram och en regressionsanalys. Denna metod används för att förutspå hur variablerna påverkar varandra och testa hur starkt sambandet mellan variablerna är. Slutsats – Studien fick inget signifikant resultat av undersökningen och kan endast redogöra för de tendenser som kom fram. Slutsatserna tyder på att ett medlemskap i EMU inte skulle underlätta utlandshandeln för svenska småföretag, då de till stor del handlar med länder utanför euro-området. Bidrag – Bidraget från denna studie är att svenska småföretags upplevda hinder till utlandshandel inte underlättas av den gemensamma valutan euron. Detta argument bör inte användas i debatten för ett medlemskap i EMU. Vidare studier behöver göras i ämnet för att säkerställa denna slutsats. Nyckelord – Småföretag, EMU, Utlandshandel Typ av uppsats – Kandidatuppsats / Purpose – The purpose of this essay is to examine if the currency is an obstacle when Swedish small enterprises do international business and if a membership in the European monetary union (EMU) could reduce the obstacles. In the Swedish debate about EMU membership these arguments have been used for over ten years. Methodology – The methodology used in this study is a quantitative method using a standardised questionnaire involving 21 small enterprises based in Sweden. The result was analysed in a scatter plot and with a regression equation. This methodology is used to predict the value of a dependent variable from one or more independent variables. Findings – The study could not get a significant result and can therefore only show trends of its findings. The findings provide some tendency that an EMU membership would not reduce the obstacles for Swedish small enterprises to do international business, since most of their trade goes to countries outside the monetary union. Contribution – The contribution of the findings is to suggest that the argument that Swedish small enterprises would find it easier to do international business, if Sweden was part of the EMU, not should be used. Further studies ought to be done in this subject, to be certain about the findings. Keywords – Small enterprise, EMU, International business Paper type – Bachelor's essay

Syftet med denna studie är att undersöka hur småföretag inom mediebranschen använder sig av sociala medier för att stärka sina relationer, sitt eget varumärke på företagsmarknaden och hur en bakomliggande strategi för detta är utformad. Uppsatsen är utformad efter en kvalitativ branschstudie. Ansatsen grundar sig i en deduktion med inslag av induktion. Studiens empiriska data utgörs av åtta semistrukturerade intervjuer med personer inom mediebranschen. Studiens resultat visar att sociala medier öppnar upp för enkelhet, transparens och humor genom att visa upp personerna bakom varumärket. Detta bidrar till ett mer trovärdigt och personligt varumärke på företagsmarknaden. Sociala medier spelar en stor roll i den totala marknadskommunikation, däremot kan det inte ersätta den fysiska interaktionen. Resultatet visar att småföretag inom mediebranschen använder sig av sociala medier inom ramen för en icke uttalad strategi men som vi anser är att definiera som en strategi då ett likartat mönster visat sig. Ett mönster som påvisar att varumärkesbyggande sker genom referensmarknadsföring som möjliggörs lättare genom sociala medier. Därför bör sociala medier och referensmarknadsföring användas som en medveten strategi för att stärka varumärken och relationer på företagsmarknaden.

Många är överens om att människan är organisationens viktigaste resurs och att HR är en roll som är starkt kopplad till att ta vara på denna. En vanligt förekommande tro är att HR är en funktion som enbart behövs i stora företag. I tidigare forskning och då vi tog kontakt med olika småföretag framkom det vanligt att HR-arbetet bedrivs av en person med andra huvudsakliga uppgifter, ofta av ägare. Detta ledde oss in på syftet att utforska upplevelsen av HR-arbete i småföretag sett från ägarens, personen som blivit tilldelad vissa HR-uppgifter och medarbetarnas perspektiv. Denna studie är intressant då tidigare forskning pekar på att småföretag inte undersökts till samma grad som stora företag. Det har även diskuterats om HRteorier och modeller är applicerbara i småföretag. Studien har en induktiv ansats och grundar sig i semistrukturerade intervjuer, vilket är en kvalitativ datainsamling, och har sedan analyserats på ett kvalitativt sätt genom en tematisk analys. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och tre underkategorier som definierar upplevelsen av HR-arbete i småföretag. Kategorierna som identifierades var organisationskultur, ledarskap, kommunikation och tillväxt med underkategorierna konflikthantering, ”vi och dem” och otydlighet. / People agree that employees is the greatest asset of the organization as well as HR is strongly related to taking advantage of these. A common belief is that HR is a function that only is applicable in big companies. In previous research and when we were in contact with a couple of small firms it emerged that it’s common that HR-activities usually is conducted by a person with other main tasks, usually the owner of the company. This led us to the purpose to explore the perceptions of HR-activities in small firms from a perspective of the owner, the person who is delegated some of the HR-activities and the employees. The study is interesting since previous research has not investigated small firms as much as big companies. It has also been discussed if HR-theories and models are applicable in small firms. The study is made on an inductive approach, made up of semi structured interviews, a qualitative collection of data, and has been analyzed in a qualitative way by a thematic analysis. The analysis resulted in four main categories and three subcategories that defines the perception of HR-activities in small firms. The categories that where identified where organizational culture, leadership, communication and growth with the subcategories conflict management, “we and them” and ambiguity.

Corporate Social Responsibility handlar om företagens sätt att ta företagsansvar. Begreppet har ingen enhetlig definition men handlar om hur företag ska ta ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar. CSR har från början varit ämnat för stora företag som haft resurser att arbeta med det. Med regeringens beslut om obligatorisk hållbarhetsrapportering för stora företag blev det tydligare att  de mindre företagen inte blev belysta i samma utsträckning, trots att de utgör majoriteten av företagen i Sverige.  Syftet med denna uppsats är att förklara vilken betydelse intressenter har för CSR-arbetet i småföretag inom restaurang- och livsmedelsbranschen och analysera på vilket sätt de påverkar arbetet med miljömässigt, ekonomiskt och socialt ansvarstagande.  För att uppnå syftet har vi utgått från en abduktiv metod. Vi har genom fem kvalitativa intervjuer samlat ihop det som utgör empirin för denna studie. Det har sedan analyserats mot teorin för att kunna besvara vår forskningsfråga. Arbetet med CSR drevs av ett flertal intressenter. Kunderna hade mer uttalade krav mot företagen än vad resterande intressenter hade. Däremot var det ägaren som hade den bestämmande rollen i vilka CSR - aktiviteter som skulle implementeras i verksamheten.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för de allra minsta aktiebolagen i Sverige. Reformen omfattade de aktiebolag som inte överstiger två av följande gränsvärden de senaste två räkenskapsåren: 3 miljoner i nettoomsättning, 1,5 miljoner i balansomslutning och tre anställda. Närmare 70% av alla Sveriges aktiebolag omfattades av reformen vars syfte var att minska de administrativa kostnaderna för dessa företag. Nu har det gått 10 år sedan lagändringen och det finns fortfarande en pågående diskussion kring huruvida revisionsplikten ska återinföras för alla aktiebolag eller om fler aktiebolag ska undantas från revision. Denna uppsats kommer att undersöka hur små svenska aktiebolag värdesätter revision för att addera ytterligare ett perspektiv i diskussionen kring gränsvärdena. Syfte Syftet med denna undersökning är att få en bättre insikt i revisionens betydelse för små svenska aktiebolag genom att undersöka vilka för- och nackdelar de anser att revisionen medför samt hur de uppfattar revisionsplikten nuvarande gränsvärden. Metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod, där vi har gjort semistrukturerade intervjuer med åtta företag i Borlänge-regionen. Intervjuerna har sedan analyserats med hjälp av en tematisk analys. Slutsats Studiens resultat visar att alla aktiebolag på ett eller annat sätt ser ett värde med revisionen. Studiens resultat visar dock att det inte finns någon specifik eller entydig faktor som är gemensamt för alla aktiebolag utan att de studerande aktiebolagen värdesätter revisionen olika utifrån sina specifika behov. Gällande revisionspliktens gränsvärde så visar studiens resultat att det inte finns någon gemensam åsikt kring hur dessa värden bör vara, men att åsikten är att det är viktigt att det finns en kontrollfunktion. / On November 1, 2010, the audit obligation for the smallest limited companies in Sweden was abolished. The reform included those companies that did not exceed two of the following thresholds for the past two financial years: 3 million in net sales, 1.5 million in total assets and three employees. Nearly 70% of all Swedish limited companies were covered by the reform, which aimed to reduce the administrative costs for these companies. Now it has been 10 years since the amendment of the law and there is an ongoing discussion about whether to reinstate the audit obligation for all limited companies or exempt more limited companies from auditing. This paper will examine how companies value auditing to add another perspective to the discussion around the thresholds. Purpose The purpose of this study is to gain better insight in what pros and cons small Swedish limited companies that has an audit obligation believe the audit entails. The study also aims to get better insight in how these companies perceive the current thresholds. Method We have used a qualitative method, where we have done semi-structured interviews with eight companies in the Borlänge-region. The interviews were analyzed through a thematic analysis. Conclusion The study's results show that all limited companies in one way or another see a value with the audit. However, the study's results show that there is no specific or unambiguous factor that is common to all limited companies, but that limited companies value the audit differently based on their specific needs. With regard to the limit value for the audit obligation, the study's results show that there is no common opinion on what these values should be, but that it is important that there is a control function

Syftet med denna studie är att förklara på vilket sätt och i vilken utsträckning småföretag arbetar med hållbarhet. Studien syftar även till att förklara hur hållbarhetsmål i småföretag relaterar till hur de faktiskt arbetar med hållbarhet. Genom att uppnå syftet bidrar studien med en förklaring av relationen mellan hållbarhetsmål och hållbarhetsbeteende och hur småföretag därigenom kan stärka sin konkurrenskraft. Utöver detta identifierar studien även om särkoppling finns. För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna undersöks småföretag verksamma i Sverige. Studiens teoretiska referensram är framtagen från tidigare forskning och teorier och användes som stöd till förståelse av empirin och även till framtagandet av hypoteser. I den teoretiska referensramen identifierades tre hållbarhetsaktiviteter, som drivs av mål för att uppnå högre hållbarhetsprestation. Dessa hållbarhetsaktiviteter är verksamhetsstyrning, utveckling och lärande samt kommunikation. Studien undersöker hållbarhetsaktiviteterna i småföretag och utgår från småföretagarnas perspektiv. En kvantitativ metod användes, där den empiriska datan samlades in genom en enkätundersökning. Datan analyserades sedan med hjälp av en korrelationsanalys och en faktoranalys, vilka bidrog till att studiens hypoteser kunde bekräftas. Resultatet visade att relationen mellan hållbarhetsmål, hållbarhetsaktiviteter och hållbarhetsprestation var positiv. Resultatet visade även att det fanns en hög grad av särkoppling mellan hållbarhetsmål och hållbarhetsaktiviteter i småföretag. Vidare framgick det att småföretagen arbetade mer med hållbarhet än vad de uttrycker i målen. Av resultatet kunde det även utläsas att småföretag behövde förbättras inom kategorierna; hållbarhetsaktiviteter för utveckling och lärande och hållbarhetsaktiviteter för kommunikation. Slutligen genererar studien även praktiska implikationer för hur småföretag systematiskt kan gå tillväga för att ställa om till en mer hållbar verksamhet. Förhoppningen med examensarbetet är att fler studier ska genomföras på småföretag, vilket kan underlätta omställningen mot hållbarhet för dessa.

This study aims to examine the management control of oriental grocery stores in Sweden, withthe goal of improving their chances of survival and growth. Despite the increasing presence ofthese stores, there is a lack of previous research in the area. By shedding light on this field, theresearch hopes to provide insights that can be beneficial for both industry stakeholders and theacademic community, which in turn can contribute to the improvement of society's welfare bypromoting a healthy business climate. The theoretical foundation for the study is Simons' leversof control framework, which is used to investigate how micro and small oriental grocery storesdesign their management control strategies. The study aims to answer the question: "How domicro and small oriental grocery stores use control mechanisms to design strategic managementcontrol according to Simons' levers of control framework?" In addition, the study exploreswhether these businesses aim for growth or prefer to remain small, by asking the question: "Howis growth pursued within oriental grocery stores?" The study is based on primary data fromsemi-structured interviews, the companies' social media, websites, and annual reports, as well assecondary data from books and articles. The results show that the use of Simons' levers ofcontrol varies among the studied companies and that there are differences in their attitudestowards growth. / Denna studie syftar till att undersöka verksamhetsstyrningen för orientaliska livsmedelsbutiker iSverige, med målet att förbättra deras möjligheter till överlevnad och tillväxt. Trots en ökandenärvaro av dessa butiker finns det en brist på tidigare forskning inom området. Genom att belysadetta område hoppas forskningen kunna ge insikter som kan vara till nytta för bådebranschaktörer och forskarsamhället, vilket i förlängningen kan bidra till en förbättring avsamhällets välfärd genom att främja ett hälsosamt näringslivsklimat. Den teoretiska grunden förstudien är Simons styrspakar-ramverk, som används för att undersöka hur mikro- och småorientaliska livsmedelsbutiker utformar sin strategi för verksamhetsstyrning. Studien syftar tillatt besvara frågan: "Hur använder mikro- och små orientaliska livsmedelsbutikerstyrningsmekanismer för att utforma strategisk verksamhetsstyrning utifrån Simonsstyrspakar-ramverk?” Utöver detta undersöker studien om dessa företag strävar efter tillväxteller föredrar att förbli små, genom att ställa frågan: "Hur eftersträvas tillväxt inom orientaliskalivsmedelsbutiker?". Studien bygger på primärdata från semistrukturerade intervjuer, företagenssociala medier, webbsidor och årsredovisningar samt sekundärdata från böcker och artiklar.Resultaten visar att användningen av Simons styrspakar varierar bland de undersökta företagenoch att det finns skillnader i deras inställning till tillväxt.

Informationssäkerhet innefattar idag mer än bara tekniska lösningar. Företag behöver i allt störreutsträckning involvera de anställda i IT-säkerhetsarbetet då majoriteten av IT-säkerhetsincidenteridag orsakas av den mänskliga faktorn. Små företag står inför samma IT-säkerhetsutmaningar somstora företag utan att nödvändigtvis ha tillgång till samma expertis och resurser som de storaföretagen. Tidigare studier har identifierat IT-säkerhetsmedvetenheten hos de anställda som ennyckelfaktor i företagens IT-säkerhet. Denna studie använder en abduktiv forskningsansats med enkvalitativ datainsamling för att undersöka IT-säkerhetsmedvetenheten hos anställda vid tre svenskasmåföretag. Studien genomförde tre fokusgruppintervjuer med tre deltagarna från tre olikasmåföretag i Norrbotten och resultatet visar att de anställda har viss medvetenhet om hur manarbetar IT-säkert men undervärderar värdet på informationen de hanterar och hotbilden små företagutsätts för vilket resulterar i en avslappnad attityd till IT-säkerhet. Den avslappnade attityden ochbristen på riktlinjer över hur de ska arbeta IT-säkert resulterar i en IT-säkerhetskultur somgenomsyras av sunt förnuft där företagen blir sårbara då deras IT-säkerhet blir utlämnad till varjeenskild anställds IT-säkerhetsmedvetenhet och förmåga att fatta kritiska IT-säkerhetsbeslut.

Small businesses account for most of all Swedish companies on the market. Difficulties for small businesses to seek capital come from the financial crisis 2008. The global crisis resulted in banks not granting loans to small business as often as before, mainly due to the banks asserting small business as high risks. Small businesses sought therefore alternative financing. The purpose of this study is to obtain a deeper understanding of what the opportunities and limitations that the small companies experience with the usage of crowdfunding as a form of financing and why they choose it over traditional financing options such as bank loans. A case study has been implemented in this paper to study small businesses seeking crowdfunding on the Swedish platform Fundedbyme. The research questions have been studied through a qualitative research with semi-structured interviews. Essential theories that were chosen to analyze this subject was information asymmetry, signaling theory, pecking order theory and previous research. In conclusion the study shows that bank loan was considered as an attractive financing alternative for small businesses because they could get larger sums of capital. Further conclusions were that small businesses chose crowdfunding because they received capital and representatives. However, crowdfunding was regarded as restrictive with unclear legislations and regulations in the crowdfunding market. A combination of crowdfunding and traditional financing form was preferred by most of the companies that was interviewed. / Småföretagen står för majoriteten av alla svenska bolag som finns på marknaden. En förändring på småföretagens finansieringsalternativ har framkommit efter finanskrisen 2008. Den globala krisen gjorde så att banker inte var lika villiga att låna ut till småföretag eftersom de ansågs vara en hög risk. Detta resulterade till att småföretag sökte kapital genom andra finansieringsalternativ som crowdfunding. Syftet med studien är att erhålla en djupgående uppfattning kring möjligheter och begränsningar som småföretagen upplever i samband med crowdfunding som finansieringsform samt vilka skillnader som upplevs av småföretagen mellan crowdfunding respektive banklån som finansieringsalternativ. En fallstudie har framförts i denna uppsats där skribenterna har valt att studera småföretag som söker crowdfunding på den svenska plattformen Fundedbyme. Forskningsfrågorna har besvarats med hjälp av en kvalitativ forskningsansats genom semistrukturerade intervjuer. Studien valde väsentliga teorier för att analysera ämnet. Teorier som valdes var Informationsasymmetri, Signaleringsteori, Pecking order teorin samt tidigare forskning inom ämnet crowdfunding. Studiens slutsatser påvisade att småföretagen ansåg att banklån var ett attraktivt finansieringsalternativ eftersom företagen kunde få in större kapital. Ytterligare slutsatser tyder på att crowdfunding blev vald som finansieringsalternativ för att småföretagen fick både kapital och representanter i företaget. Småföretagen ansåg dock att crowdfunding besitter oklara lagstiftningar och regleringar. Majoritet av småföretagen föredrar en kombination av både crowdfunding och traditionella finansieringsformer.