<p>Offentlig upphandling används av den offentliga sektorn för att ingå avtal eller teckna kontrakt med leverantörer av varor och tjänster. Rapporter har visat att småföretag inte deltar i offentlig upphandling i samma utsträckning som större. Kostnader för företagen att ta fram anbud har angivits som orsak liksom att förfrågningsunderlagen är krångligt utformade och att kraven som ställs är irrelevanta. Kommunikationen mellan upphandlande myndigheter och företagen har beskrivits som otillräcklig och att kunskapen om det som upphandlas därmed blir lidande.</p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka kommunikationen mellan myndigheter och småföretag i samband med offentlig upphandling. Hur aktörerna kommunicerar, vilka hinder av kommunikativ karaktär som eventuellt förekommer samt hur dessa hinder kan övervinnas är de frågeställningar som använts. Med kvalitativ metod har aspekter av kommunikationen kunnat belysas. Sju halvstrukturerade samtalsintervjuer har genomförts med respondenter från både myndigheter och småföretag i Jönköpings län.</p><p>Resultatet från undersökningen visar att aktörerna kommunicerar främst genom skriftliga former. Muntlig kommunikation undviks av myndigheterna för att värna om likabehandlingsprincipen. Det förekommer dock i vissa faser. Elektroniska kanaler används i många situationer. Företagen lämnar dock ofta sina anbud i fysisk form. Direkt kommunikation mellan aktörerna förekommer men det är indirekt kommunikation som är mest framträdande.</p><p>Att formulera komplex information på ett tydligt sätt är ett av de hinder som framkommit. Hela processen måste tänkas ut i förväg av myndigheterna och förfrågningsunderlaget får normalt inte ändras i efterhand. Underlagen upplevs ibland vara väldigt omfattande och fulla av upprepningar. Oenighet om kravens betydelse för upphandlingens utgång råder. En del företagsrespondenter upplever att det ställs krav som inte tas hänsyn till, medan någon myndighetsrespondent menar att dessa krav ställs för att skapa en hög lägstanivå.</p><p>Företagsrespondenterna vittnar om att det är enkelt att få svar på frågor angående otydligheter i förfrågningsunderlaget. Diskussioner om bättre lösningar på myndigheternas behov efterfrågas dock av leverantörer. Att använda ett elektroniskt upphandlingssystem kan underlätta för myndigheter i utvärderingsfasen. Systemet kan också ge anbudsgivaren en form av feedback på anbudet då det varnar för om krav har missats.</p> / <p>Public procurement is conducted by public sector to purchase supplies and services. Studies show that small businesses do not participate in public procurement at the same extension as big businesses. Bureaucratic formulated tender specifications and irrelevant requirements are given as some possible reasons. The communication between procurers and suppliers has been described as unsatisfactory and as a consequence, the products being asked for by the procurers are seldom the best for satisfying their needs.</p><p>The purpose for this thesis is to examine the communication between public authorities and small business in public procurement. The issues for the study are how the participants communicate, which communicative obstacles might occur and how these obstacles can be overcome. A qualitative approach has been used to illuminate different aspects of the communication. Seven long interviews with representatives from both public authorities and small businesses in Jönköping county has been conducted.</p><p>The result shows that the participants communicate mostly through written communication. Verbal communication is being avoided by the authorities to protect the principle of equal treatment, though it was found in some phases of the procurement process. Electronic channels are used in many situations but the tenders are often delivered in physical form. Direct communication does exist even though indirect communication is more dominant.</p><p>To formulate complex information in an explicit way is one of the obstacles that was observed in the study. The whole process has to be conceived by the procurers from the start, since the tender specification as a rule cannot be changed afterwards. The tender specifications are considered very extensive by respondents from small businesses, and recurrences of information are common. They also experience that some requirements being asked for do not fill a purpose for the outcome of the process. On the other hand, some authorities refer to that the requirements creates a high lowest level and that they do have a great importance.</p><p>Respondents from the small businesses seem to consider it being easy to get their questions about uncertainties in the tender specification answered, but they also want greater possibilities to discuss alternative solutions to the authorities needs. The use of an electronic procurement tool can make the evaluation phase easier for the procurers. It can also give the suppliers a kind of feedback since the system alert if some requirements in the tender are not being fulfilled.</p>

The purpose of this thesis was to study how an internationalization process to China may appear for a small Swedish enterprise and to identify important factors that may be essential for the process. The focus extends from the point where the enterprise makes its first connection with China up to the point where they are well established. Their business is up and running and they have begun production. To gain a deeper understanding of the subject a gathering of existing theory and research articles was conducted. The gathering of theory yielded knowledge of different approaches and methods that can be used to implement internationalization and provided a greater understanding of cultural and regional differences in China compared to Sweden. There were two case studies in two small Swedish enterprises made where they shared their experience from their own internationalization process. Both enterprises are manufacturing companies and they have implemented internationalization in the last 10 years. The theory in combination with the empirical data collected from the two case studies led to the conclusion of how the internationalization processes had been carried out and what factors had been important during the process. Internalization is a long term investment which usually takes longer than planned. Going to China in the belief that internationalization quickly can become profitable is not recommended. From the cases studied it is possible to see that internationalization took between one and three years. It took both patience and equity to succeed. Important factors that were identified during the process included the importance of good relationships and networks. These factors were crucial for how well the internationalization went and without their good relations none of the enterprises interviewed would have been where they are today. In China there is widespread corruption. Companies seeking to internationalize themselves to the country should previously to the move have decided what they would do if they find themselves in such a situation. In addition there are major difficulties in communication with the Chinese because of their poor English. There are also issues with the fact that the Chinese do not always honor their promises. Being well prepared before facing internationalization will be of great assistance and contribute to the prevention of unexpected events.

No description available.

No description available.

Det kunskapssamhälle som råder idag medför att organisationer måste rusta sig och hålla ett högt tempo i den förändringsbenägna omvärlden. Kunskap och lärande ses däremellan som nyckelaktiviteter i relation till förändring vilket i sin tur föder innovation. Forskning har påvisat att småföretag förväntas bidra till en större del av näringslivets tillväxt, men att småföretagen samtidigt har behov av att höja sin innovationskapacitet för att möta utmaningen. Studien avsåg därför att utforska småföretag i extern samverkan för att se huruvida ett sådant kunskapsutbyte skapat förutsättningar för innovation hos den egna organisationen. Med hjälp av en kvalitativ forskningsmetodik undersöktes sex småföretagsledare som deltagit i det lärande nätverket, Tillväxtmotorn, via semistrukturerade intervjuer. Resultatet påvisade att småföretag inte aktivt arbetade med att ta tillvara på kunskapsutbytet som framkommit från Tillväxtmotorn på grund av tidsbrist, en bristfällig strategisk ledning eller värdesättandet av kunskap och lärande. En modell skapades i riktning att ge småföretagsledare verktyg till att ta tillvara samt integrera kunskapsutbytet med den egna organisationen i större utsträckning och på så vis öka dess innovationskapacitet. / The knowledge society that currently exists demands that organizations must adequately equip themselves and be able to maintain a fast pace of learning and adaptation in the changing environment. Knowledge and learning are seen as key activities in relation to change, which in turn generates innovation. Research has shown that small businesses are expected to contribute to a larger percentage of economic growth, than previously, and that small businesses simultaneously have the need to raise their innovation capacity to meet these challenges. The study intended, therefore, to explore small businesses participation in external partnerships to see whether such an exchange of knowledge for innovation in the organization is effective. Using a qualitative research technique, six small business leaders who participated in the learning network were interviewed, using semi-structured questionnaires concerning the ”engine of growth”. The results demonstrated that small businesses are not proactively working to take advantage of the knowledge exchange that emerged from the growth engine due to a lack of time, inadequate strategic direction or their value planting of knowledge and learning. A model was created to provide small business leaders tools to utilize and integrate knowledge exchange with its own organization to a greater extent, thus increasing its capacity for innovation.

Background - Swedish trade and industry primarily involves small corporations, including small manufacturing corporations. Currently, most costing models that are used are based on studies accomplished at large corporations. This conveys to the fact that product costing that occurs at small manufacturing corporations is based on all complexities that large corporations bring, which rarely match with small corporations. It occurs that small manufacturing corporations unconsciously rely on incorrect information that has been calculated based on great corporations’ product costing. Product costing is an important part in finance control and is used in order to determine costs that are allocated to the products of the corporation. Purpose - This study investigates how product costing can be adjusted to small manufacturing corporations and how this adjustment can help these corporations to achieve increased cost awareness, which is also the aim of this study. Methodology - In order to achieve the aim a case study has taken place at Diac Metal AB. The approach to this has been abductive. Main focus has been on the varnish process at Diac and its product costing. Findings - By identifying material and information flow a profound understanding of the process activities and its potential cost driver has been achieved. The identification of material and information flow combined with the costing model that has been created on the basis of the facts; competition situation, need for information and experience have made it possible to answer the aim of this study. Conclusion - The conclusion is that visualization of material and information flow enables identification of potential cost drivers that are used when establishing an utter cost allocation. An utter cost allocation is the reason to the fact that increased cost awareness can be achieved, which is a crucial fact in order to achieve growth and profitability.

Bakgrund: Enligt svensk lagstiftning ska alla arbetsgivare bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Även om majoriteten av arbetsgivare anser att de följer lagens krav, visar såväl arbetsmiljöverkets statistik som empiriska undersökningar att detta inte alltid är fallet. Brist på tid, pengar och kunskap är de främsta förklaringarna till företagares oförmåga att bedriva ett fungerande SAM. Speciellt småföretagen har det svårt att uppfylla kraven. Vissa företag lyckas dock ovanligt bra med SAM, men om dessa goda exempel finns det lite forskning. Syfte: Studiens syfte var att undersöka och beskriva arbetsmiljöansvarigas attityder till systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM), på företag som bedriver ett fungerande SAM. Metod: Studien tillämpade en kvalitativ tvärsnittdesign. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sex arbetsmiljöansvariga från fyra småföretag (&lt;50 anställda). Datamaterialet analyserades genom metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultat och slutsats: Undersökningen resulterade i huvudtemat att ett systematiskt arbetsmiljöarbete är en investering som ger många fördelar för företaget och anställda, men kräver anpassning efter företagets upplevda behov. Huvudtemat konstruerades utifrån fem identifierade sub-kategorier: ”SAM skapar en god image”, ”SAM är en konkurrensfaktor”, ”SAM är lönsamt för företaget och de anställda”, ”SAM är en dyr och tidskrävande investering” och ”SAM kan och måste anpassas till den egna verksamhetens behov”. Studiens slutsats var att de arbetsmiljöansvarigas attityder till SAM präglas av att det ger positiva effekter framförallt för företaget och även för de anställda. För att det ska fungera måste det anpassas till de egna företagets upplevda behov. Uppfattas behovet vara att förbättra arbetsmiljön anpassas SAM därefter, så att det blir en del av kvalitetsstyrningen. Uppfattas behovet framförallt vara att ge en god image och öka konkurrenskraften anpassas SAM så att kraven uppfylls, men attityden är att det egentligen inte är nödvändigt då den egna arbetsmiljön uppfattas som väldigt bra. / Background: According to Swedish legislation, all employers must conduct a systematic work environment management (SAM). Although most employers consider that they comply with the law's requirements, both statistics from the Swedish Work Environment Authority and empirical studies show that this is not always the case. Lack of time, money and knowledge are the most common explanations for entrepreneurs' inability to conduct a functioning SAM. Especially the small businesses have problems to meet the requirements. However, some companies are doing very well with SAM, but for those good examples there is little research. Purpose: The purpose of the study was to investigate and describe the attitudes of work environment managers, to systematic work environment management (SAM), on companies operating a functioning SAM. Method: The study applied a qualitative cross-sectional design. Semi-structured interviews were conducted with six work environment managers from four small businesses (&lt;50 employees). The data was analyzed by qualitative content analysis. Result and conclusion: The study resulted in the main theme that systematic work environment work is an investment that provides many benefits for the company and employees, but requires adaptation to the company's perceived needs. The main theme was constructed from five identified sub-categories: "SAM creates a good image", "SAM is a competitive factor", "SAM is profitable for the company and employees", "SAM is an expensive and time-consuming investment" and "SAM can and Must be adapted to the company needs". The study concluded that the attitudes of the work environment managers to SAM are characterized by positive effects primarily for the company but also for the employees. For SAM to work, it must be adapted to the company perceived needs. If the perceived need is to improve the work environment, SAM is subsequently adapted to become part of quality management. If the need is seen above all to become a good image and to increase competitiveness, SAM is adapted to meet the requirements, but the attitude is that it is not necessary when the own working environment is perceived as very good.

Misslyckandegraden för småföretag är hög och endast 10 till 15 procent är växande samtidigt som småföretagen ses som räddningen för landets ekonomi. Småföretag befinner sig ofta i en osäker omgivning och flera studier visar att småföretag arbetar reaktivt och därför inte upptäcker problemen förrän skadan är skedd. Många småföretag saknar tydliga strategier och utvecklade styrsystem vilket anses vara en anledning till konkurser och bristande tillväxt. Ekonomistyrning är ett hjälpmedel för att få medarbetare att sträva mot de gemensamma mål som ledningen vill kommunicera ut. Genom att använda en lämplig strategisk ekonomistyrning kan ett företag exempelvis mobilisera tankar, engagemang och handlande från alla organisationens medarbetare. Strategisk ekonomistyrning handlar inte om att skilja strategin från ekonomistyrningen utan att koppla dem samman för att nå ett resultat som gagnar hela organisationen. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vad som skiljer de växande småföretagen från andra småföretag. Vi valde att utgå från ett ägar- och ledarperspektiv och har undersökt företag som har prisats med en Gasell-utmärkelse, då det påvisar ett företag med stark tillväxt och sunda finanser. Genom att utföra en kvalitativ undersökning i form av en komparativ fallstudie kunde vi jämföra företagen mot varandra då de befinner sig i olika faser samtidigt som vi kunde se hur växande småföretag arbetar med sin strategi och ekonomistyrning. Med semistrukturerade intervjuer hade vi som intention att ge respondenterna möjlighet att utveckla det som var viktigt för just deras företag. Den teoretiska referensramen består av en blandning av klassiska teorier om strategi och med mer moderna teorier inom ekonomistyrning. I teorikapitlet tar vi bland annat upp uppkomsten och utformning av strategier och hur strategier skiljer sig när det kommer till småföretag gentemot stora företag. Valet av de moderna teorierna av ekonomistyrning grundas i att mycket har hänt när det kommer till utvecklingen av nya metoder för ekonomistyrning. Vår inriktning är strategisk ekonomistyrning där mer fokus ligger på strategi, mjuka värden och processer. Vår empiri visade tre företag med tydliga visioner och intentioner och med ledare som värnade om sina medarbetare samtidigt som de strävade efter en stabil och framåtskridande position på respektive marknad. Alla företagen kännetecknades av en hög grad av innovation och kontroll samtidigt som vi kunde se att de alla var i olika faser av mognad. Vår slutsats är att tydlig strategi och ekonomistyrning är en av anledningarna till tillväxten för Gotlandsägg, Clustera och Gotlandssnus. Även om strategin kanske inte är utförligt nedskriven, så finns där den medvetenhet som krävs för att kunna formulera en tydlig strategi. Deras ekonomistyrning är utvecklad och handlar mer om bara budget och resultat vilket kan vara en orsak till att de har lyckats att växa på ett sätt som annars är ovanligt hos småföretag. / The literature speaks of the many problems small enterprises face to build growth. Small enterprises lack the big enterprises’ structure, organization level and formal control. Despite these facts there are several small enterprises that become leading in their area and grow at a surprising rate. In this study, we have intended to learn why some small enterprises become successful and how they work with their strategies and their management control system. To do that we gathered information from three different companies that had an award-winning growth during a longer period. We conducted interviews with each enterprise leader and sorted the qualitative data. This way we could compare the three enterprises’ work with strategy and how they worked with MCS. We found that not only does these small enterprises have a lot in common with big enterprises but also that they have strong leadership and that they all work extensively with their goals and how to communicate them efficiently down the organization.

Företagsvärdering handlar om att uppskatta och beräkna det ekonomiska värdet på ett företag genom olika metoder och modeller. De finns dock en problematik med att de klassiska värderingsmetoderna utesluter en stor del av de icke-finansiella faktorerna. Dessa faktorer kan ha en betydande roll på företagets värde men utesluts då de inte finns något enkelt sätt att väga in deras betydelse i värderingsmodellerna. Flera tidigare studier lyfter fram humankapital som en av de viktigaste tillgångarna i ett företag. I små företag tenderar dessutom ägaren vara starkt kopplad till företaget. Detta beror på att ägaren ofta besitter förmågor och företagsspecifik kunskap som gör denne mycket betydelsefull för företaget och dess drift.  Syftet med rapporten är att undersöka vilken betydelse en ägare i små företag har på ett företags värde vid en försäljning. Den teorin som använts för att svara på rapportens syfte är den resursbaserade teorin och VRIO-ramverket, med ett urval av tre delar. Studien har en kvalitativ forskningsmetod och det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med företagsvärderare.  Studien har visat att en ägare oftast ses som betydelsefull i små företag. Hur betydelsefull ägaren anses vara kan däremot variera beroende på ett antal olika faktorer. En ägare kan besitta kunskap och förmågor som gör denne värdefull, sällsynt och icke-imiterbar i det specifika företaget. Det finns flera olika tillvägagångssätt för att ta hänsyn till ägaren vid en företagsvärdering, gemensamt är dock att alla värderare tittar på vilken risk som uppkommer när ägaren lämnar företaget. Ju mer betydelsefull desto större blir risken och desto mer påverkas företagets värde. Av studien har det framgått att det är kriteriet icke-imiterbar som har allra störst påverkan huruvida hänsyn tas till ägaren vid värderingen eller inte. Studien visar också att det finns ett flertal problem och svårigheter när hänsyn ska tas till ägaren och vid värdering av små företag. / Business valuation is about estimating and calculating the economic value of a company through various methods and models. However, there is a problem with the fact that classical valuation methods exclude a large part of the non-financial factors. These factors can have a leading role in the business’ value but are excluded since there is no easy way to weigh in importance in the valuation models. There are several studies which lift human capital as one of the most important assets. Moreover, in small businesses, the owner tends to be strongly linked with the company. This is because the owner often has a skillset and domain specific knowledge which make them significant for the business and its operation. The aim of the report is to investigate the impact of an owner in small firms on the value of a firm in the event of a sale. The theory used to answer the purpose of the report is the resource based theory and the VRIO-framework, with a selection of three parts. The study has a qualitative research method and the empirical material has been gathered through semi structured interviews with business valuators. The study has found that an owner is often viewed as a valuable asset in a small firm. How impactful the owner is varies on a number of factors. An owner can have knowledge and abilities that make them valuable, rare and non-imitable. There are several approaches to taking the owner into account in a business evaluation, a common denominator is that all business valuators look at the risk that incurs when the owner would leave the company. The more impactful the higher the risk will be which affects the value of the business. The study shows that the criteria non-imitable has the highest impact when it comes to if the owner will be taken into account or not. The study also shows that there are several difficulties and problems when taking the owner into account when valuating small businesses.

Business partners have developed from the controller profession in recent times. The role is divided into the use of financial information and guidance and is expected to contribute in strategic decision-making. The study intends to contribute to the research gap, business partners within small companies. The research question of the study was "What parts and to what extent of the strategic decision-making process in small companies can the business partners influence and why?". The purpose of the study is to create understanding, which means answering how- and why questions which is achieved when answering the research question. The representative of the business partner in small companies was the CFO and not the controller as in larger companies. Interviews were conducted with four companies where a decision-maker and a CFO were interviewed. The questions were asked according to a semi-structured questionnaire. The questions were about the pillars of the study, which are the expectations of business partners from both interviewees, the use of financial information, guidance, and recommendations. Finally, questions were asked regarding the companies' strategic decisions and the involvement of business partners in the form of contributing financial information and guidance to discussions and documents. After collecting data, these were compiled and analyzed in themes similar to the questionnaire. The study's contribution provides indications for future researchers and the conclusions of the study showed that business partners in small companies had an influential part in strategic decisions where guidance and financial information are the role's biggest tools. The business partner has personalized roles with added responsibilities in these small businesses. The business partner's involvement is noticeably influenced by the characteristics of small businesses, but not as high as the study's original expectation. The characteristics, on the other hand, showed tendencies for even smaller companies to have a higher demonstrated degree of these characteristics. The proposed analysis model can be considered a representative model, it shows the context and how all parts are connected. / Business partners har utvecklats från controlleryrket på senare tid. Rollen är uppdelad i användning av finansiell information och rådgivning och förväntas bidra till strategiska beslut. Studien avser att bidra till forskningsgapet business partners inom småföretag. Forskningsfrågan studien besvarade var “Vilka delar och i vilken omfattning av den strategiska beslutsprocessen i småföretag kan business partners influera och varför?”. Syftet med studien är att skapa förståelse vilket innebär besvarande av hur- och varför frågor vilket uppnås vid svar av forskningsfråga. Representant för business partnern i småföretag var CFO och inte controller som i större företag. Intervjuer gjordes med fyra företag där en beslutsfattare och en CFO intervjuades. Frågorna ställdes enligt ett semistrukturerade frågeformulär. Frågorna handlade om studiens grundpelare vilket är förväntningarna på business partners från båda intervjuade, användningen av finansiell information, rådgivning och rekommendationer. Slutligen ställdes frågor hur företagens strategiska beslut såg ut samt business partners involvering i form av bidragande av finansiell information och rådgivning till diskussioner och underlag. Efter insamlat underlag sammanställdes och analyserades dessa i teman likt frågeformuläret. Studiens bidrag ger indikationer till framtida forskare och slutsatserna av studien påvisade att business partner i småföretag hade en påverkande del vid strategiska beslut där rådgivning och finansiell information är rollens största verktyg. Business partners arbete och åsikter är högt värderade, de arbetar i skräddarsydda roller med ytterligare ansvarsområden i småföretagen. Business partnerns involvering är märkbart påverkad av småföretagens karaktärsdrag men inte lika hög som studiens ursprungliga förväntan. Karaktärsdragen visade däremot tendenser till att mindre småföretag hade en högre påvisad grad av dessa karaktärsdrag. Den föreslagna analysmodellen kan anses vara en representativ modell, den visar sammanhanget och hur alla delar hänger ihop.