<p>Ofta fokuseras det på större företag i undervisningen, men verkligheten är den att de flesta företag i Sverige är små eller medelstora. Det finns olika definitioner av vad ett småföretag är, men ingen är mer rätt än någon annan och i denna uppsats kommer EU:s definition att användas. Alla företag, stora som små, har någon/några som vill ta del av företagets ekonomiska information. De små företagen har oftast inte lika många intressenter som de stora företagen, och därför är det sannolikt att de inte behöver en lika komplicerad och detaljerad redovisning. Dessa mindre företag har under en längre tid haft samma regelverk som de större, men BFN, IASB och lagstiftare har påbörjat ett förenklingsarbete av redovisningsreglerna.</p><p>För att kunna vara säker på att de nya reglerna verkligen fyller sitt syfte är det viktigt att de uppfyller de krav som företagen och användarna av redovisningsinformationen har. Det är därför viktigt med ytterligare forskning inom området då man fortfarande har relativt lite kunskap om vilka som använder sig av redovisningen och hur.</p><p>Vi vill med denna uppsats skapa förståelse för vilka småföretagen ser som huvudanvändare av externredovisningen samt hur denna används. Vi vill vidare undersöka om småföretagens syn på huvudanvändarna skiljer sig från de studier och den litteratur som finns på området.</p><p>För att samla in vårt empiriska material har vi använt oss av telefonintervjuer. Vi har intervjuat 36 småföretag i Jönköpings län, och av respondenterna är hälften byggföretag och den resterande hälften är tjänsteföretag.</p><p>I denna uppsats har vi kommit fram till att majoriteten av de allra minsta företagen ser upprättandet av externredovisningen som ett nödvändigt ont, och att betydelsen av den har en tendens att öka när antalet anställda och antalet ägare ökar. Detta kan tänkas bero på att kunskapen inte finns i de mindre företagen. Den användning småföretagen ser att de har av externredovisningen är för uppföljning, vid planering, för likviditetsmätning, som beslutsunderlag och för att informera personalen och företagsledningen.</p><p>Utifrån vår undersökning har det framkommit att småföretagen ser ägare/styrelsen/VD, banken och skattemyndigheten som de främsta huvudanvändarna. Vårt resultat stämmer till stor del in på tidigare studier, men vissa skillnader finns. Vi har även fått andra svar så som kunder, revisorn, leverantörer, konkurrenter och övriga. Revisorn är ett svar som kan diskuteras då ingen från den litteratur vi använt tagit upp detta, men även för att denne i praktiken inte använder sig av redovisningen så som till exempel banken. Slutligen kan det konstateras att storleken har betydelse, då vi kan se skillnader mellan de allra minsta småföretagen och de största.</p> / <p>In most cases within educational fields it is the bigger companies which get most attention, though infact in Sweden there are the small and medium size entities which are of larger number. There are several definitions what a small enterprise stands for and how to define it. Therefore it is hard to say that one definition is better than another, however in this thesis EU’s definition will be used.</p><p>All companies no matter size have some stakeholders who want to take part of the financial state-ments of the company. The smallest companies have most of the time not that many users/shareholders as the bigger companies and for that reason it is likely that they do not need an equally complicated and detailed accounting. These smaller companies have during some time had the same regulatory laws as the large companies, nevertheless BFN (Bokföringsnämnden, the Swedish government’s accounting experts), IASB and legislates have begun to work with facilitation of the accounting regulatory.</p><p>To assure that the new rules really fulfil their purpose it is essential that they accomplish the requirements which the companies and users of the accounting have. Thus it is necessary with further research within this area since there is still moderately little knowledge regarding who the users of the accounting are and how they use the information.</p><p>Our aim with this thesis is to create understanding of whom the small enterprises see as their main user of accounting and how it is used. Further we want to investigate if a small enterprise’s view of a user differs from already existing studies and literature concerning this topic.</p><p>To collect our empirical material we have chosen to conduct telephone interviews. We have interviewed 36 small enterprises within the Jönköping region in Sweden. Half of the selected companies consist of enterprises from the construction sector and the other half from the service sector.</p><p>With our research we are able to conclude that the majority of the smallest companies see the accounting as a complex performance that has to be done although the purpose of it has a tendency to enhance along with the number of employees and owners. This could be the consequence of lack of knowledge among the smaller companies. The small enterprises consider their main use of the accounting to be planning, to follow-up, to measure liquidity, basic data for decision making and to provide employees and management with information.</p><p>On the basis of our study it has emerged that the small enterprises see owner/management/CEO, the bank and the tax authority as the major users. Our result corresponds to some extent with ear-lier research, but there are differences as well. Among our responds we have obtained answers like customers, the accountant, suppliers, competitors and others. It can be discussed why the accountant was mentioned due to none in the literature we have been using brings this up, but also because of that the accountant does not use the accounting in the same way as for example the bank. To conclude we can state that the size does matter when we are able to see differences in the result between the smallest companies and slightly bigger ones.</p>

<p>Kraven på att företag skall arbeta med att minska sin miljöpåverkan har blivit hårdare från samhällets sida. Ett verktyg för småföretag som vill jobba systematiskt med miljöfrågor är miljödiplom, där Stockholms stads miljödiplom är ett av dessa. Stockholms stads miljödiplom är uppbyggt i tre nivåer och det tar ett år att genomföra varje nivå.</p><p>Syftet med denna studie är att studera vilka konsekvenser och förändringar som sker när företag diplomerar sig med Stockholms stads miljödiplom. Detta kommer att analyseras utifrån organisationsteori med tonvikt på förändringar. För att svara på syftet har diplomeringsansvariga för sex företag, fördelade på två per nivå i miljödiplomet, intervjuats om sitt arbete med miljödiplomeringen samt hur miljöarbetet påverkat den dagliga verksamheten inom företaget.</p><p>Resultat och slutsatser visade att kundkrav var den främsta faktorn till varför företagen diplomerade sig med miljödiplomet. Företagen valde Stockholms stads miljödiplom då det är bättre anpassat för småföretag än ISO 14001. Miljödiplomet uppfattas dock inte som tillräckligt känt i företagskretsar, utan där framstår ISO 14001 som mest erkänt. Trots miljödiplomet har inte miljöarbetet blivit direkt integrerat i företagens verksamheter vilket kan bero på bristande kommunikation mellan de diplomeringsansvariga och övriga anställda. De anställda var inte delaktiga i diplomeringsarbetet vilket kan vara en orsak till att inga större förändringar i den dagliga verksamheten hade skett i majoriteten av företagen. Företagen i studien har behövt mycket hjälp från Miljöcentrum, som är ansvariga för Stockholms stads miljödiplom, vilket innebär att kompetensen om miljödiplomet inte alltid skapades eller fanns inom företaget.</p>

<p>Systemutvecklingsmetoder har funnits för att utveckla system och</p><p>programvaror sedan vattenfallsmodellen gjorde sin introduktion på den</p><p>tiden då IT kallades för data processning. Sedan dess har det funnits ett</p><p>antal metoder, vissa av dem används än idag. Gemensamt för de flesta</p><p>metoderna är att de är anpassade till mycket komplexa system som används</p><p>inom stora organisationer. Inom det Svenska samhället så fanns det år 2005</p><p>över 890 000 småföretag (0-49 anställda) enligt statistiska centralbyrån.</p><p>Det är lätt att förstå att småföretagen är viktiga för Sverige. För att Sveriges</p><p>småföretag skall kunna överleva i en allt tuffare konkurrenssituation så är</p><p>det viktigt att de hela tiden effektiviserar sina verksamhetsprocesser med</p><p>exempelvis innovativa IT lösningar. Denna rapport kommer att undersöka</p><p>tänkbara systemutvecklingsmetoder till småföretag och där efter</p><p>specialanpassa en metod.</p> / <p>System development methods have existed to develop systems and</p><p>programs since the waterfall model was introduced when IT was called</p><p>data processing. There have been a number of methods since that day,</p><p>some of them are still used. A common denominator for the most software</p><p>development methods are that they where all developed to support software</p><p>engineering to complex system in large organizations. Within the Swedish</p><p>society there were over 890 000 small businesses (0-49 employed) in year</p><p>2005 according to statistiska centralbyrån. It’s no secret that the small</p><p>businesses are very important to Sweden. To assure survival when the</p><p>competition gets harder the small businesses must the entire time look over</p><p>there business processes. Sometimes this means that they need new custom</p><p>made IT systems. This thesis will examine possible system development</p><p>methods for small Swedish businesses and adopt one method to fit small</p><p>business software development.</p>

<p>Background: The statutory audit in Sweden was implemented in 1983 and the purpose was to improve the owners ability to control and to mitigate economic fraud. The present debate is concentrated about the high costs of audit in small companies. The major concern is whether the statutory audit should be mandatory for the smallest companies. Purpose: The purpose of this bachelor thesis is to explain the value of auditing in small companies defined as 10/24-companies by identify and analyze possible factors that affects the attitudes towards auditing and reflects the value of a statutory audit. Research method: Our study is deductive and based on a quantitative research method which includes both a survey and the companies annual reports. Conclusions: In this study we have found a significant relation between the managers level of education and the value of auditing. Also the line of business shows a significant relation with the value of auditing. Suggestion for future research: Our suggestion for future research is to make a comparing study that compairs companies in different sizes in relation to the independent variables we have identified. Since we have found a strong connection between the line of business and the different attitudes towards auditing it would be interesting to study the differences between those lines of businesses.</p> / <p>Bakgrund: År 1983 infördes revisionsplikten i Sverige och syftade då till att förbättra kontrollmöjligheten för ägarna samt att motverka den ekonomiska brottsligheten. På senare tid har det diskuterats mycket om revision i småföretag och de ökade revisionskostnaderna i dessa företag. Den största frågan är huruvida revisionsplikt ska vara obligatorisk och lagstadgad för de minsta företagen eller ej. Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att förklara värdet av revision för småföretag definierade som 10/24-bolag genom att kartlägga och analysera möjliga faktorer som påverkar småföretagens attityder till revision och på så sätt avspeglar värdet av revisionsplikten. Metod: Vår undersökning bygger på en deduktiv ansats med en kvantitativ metod baserad på både primärdata i form av en enkät samt sekundärdata från företags årsredovisningar. Slutsatser: I vår undersökning har vi kommit fram till att det finns ett signifikant samband mellan företagsledarens utbildningsnivå och det upplevda värdet av revision. Även branschtillhörighet visade på ett signifikant samband till värdet av revision. Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att inrikta sig åt en komparativ studie för att identifiera värdet av revision. Studien bör rikta sig mot att jämföra företag i olika storlekar med förslagsvis de bakomliggande faktorer som vi har valt att belysa. Eftersom vi funnit ett starkt samband beträffande branschtillhörighet vore det intressant att utveckla och ytterligare undersöka detta samband och skillnader mellan olika branscher.</p>

Debatten om ett borttagande av revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag blev åter aktuell efter att Svenskt Näringsliv i mars publicerade en rapport i ämnet. Enligt EG-rättens fjärde direktiv kan de enskilda medlemsländerna själva besluta om revisionsplikten skall avskaffas för små aktiebolag eller inte. Inom den europeiska unionen är det endast de nordiskaländerna som har valt att ha kvar plikten. Informationen i en årsredovisning används främst av företagsintressenter för att kunna avgöra företagets ekonomiska situation. I och med att en oberoende revisor granskat årsredovisningen får intressenterna ett kvitto på att innehållet är kontrollerat och upprättat efter god redovisningssed. Problemet för intressenterna är hur de ska kunna gardera sig för att samla in tillförlitlig information för bedömning av företaget om revisionsplikten avskaffas. Vi har som syfte med denna studie att titta närmare på hur de små ägarledda aktiebolagens externa intressenter ställer sig till ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten och vilka konsekvenser denna avskaffning kan medföra för dem. De intressenter som studeras är kreditgivare, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten, Svenskt Näringsliv och revisorer. Vår empiriska undersökning är uppbyggt på en kvalitativ studie som baseras på primärdata i form av intervjuer. Vi kommer i vår slutsats fram till att de flesta intressenter har ett behov av reviderade årsrapporter. Informationen i årsredovisningen fungerar som en förtroendeskapande faktor för att säkerställa att företaget kan fullfölja sina förpliktelser gentemot intressenten. Ett borttagande av revisionsplikten skulle leda till att kvalitetsstämpeln försvinner vilket ökar intressenternas kontrollbehov för att säkra tilltron till årsredovisningen. / The debate about the possibilities to omit the audit duty for small and middle-sized joint-stock companies was once again actualized after Svenskt Näringsliv (Confederation of Swedish Enterprise) published a report in March 2005. In the European Union’s fourth company directive each member country can choose to omit the audit duty for small companies, however in the European Union it is only the Nordic countries that still obtain the audit duty for such companies. The information in a company’s accounting should be used by the stakeholders to ensure the economical position of the company. With a result of an independent auditor inspecting the annual report, the stakeholders get a receipt to ensure that it’s contents is controlled and follows the generally accepted accounting principles (GAAP). The problem for the stakeholders is how to make sure that they receive reliable information for estimating the company if the audit duty is omitted. Our purpose with this thesis is to investigate how the external stakeholders of small jointstock companies think about omitting the audit duty and which aftereffects this omitting can bring to the stakeholders. The stakeholders are creditors, the National Tax Board, the Swedish National Economic Crimes Bureau, the Confederation of Swedish Enterprise and auditors. Our empirical research is performed on a qualitative research approach based on personal interviews. The conclusion of this paper is that most of our stakeholders have a need for revised annual reports. The company’s audited accounting inspires confidence to its information, which guarantees that the company can complete their contractual duty against the stakeholder. An omitting of the audit duty would erase the quality receipt, which leads to an increased need of control for the stakeholders to ensure their trust to the annual reports.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att, via egna studier och genom att beakta den aktuella debatten, undersöka om revisionsplikten i små företag är nödvändig. Vi vill ta reda på hur stort intresset är att avskaffa plikten i Sverige och dessutom vill vi se vad avskaffandet har inneburit för andra länder. Metod: För att uppnå vårt syfte, har vi genomfört en intensiv studie där vi grundligt har undersökt några få enheter. Datainsamlingen som ligger till grund för vår uppsats är deduktiv, då vi bygger förväntningarna på tidigare empiriska rön och teorier. Vår undersökning är baserad på en redan befintlig debatt och vi vill veta om den accepteras eller förkastas. Således har vi använt en kvalitativ ansats där vi har inhämtat information från fem intervjuer, varav två intervjuer genomfördes med småföretagare Resultat &amp; Slutsats: Efter att ha ställt vår empiriska undersökning mot tidigare teorier, har vi kommit fram till att det finns skäl att ifrågasätta revisionsplikten i småföretag. Det är möjligt att på alternativa sätt få vägledning och i slutskedet uppvisa rättvisande och trovärdiga räkenskaper. Nyttan av revisionen berättigar inte alltid kostnaden. Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning är att detta arbete ska bidra till en ökad förståelse för varför revisionsplikten i småföretag är ifrågasatt. / Aim: Our purpose with this essay is to, by own studies and by the current debate, investigate if the duty of auditing among small companies is necessary. We want to find out what interest there is to abolish the duty in Sweden, and we also want to see what has happened in countries that have abolished the duty. Method: To fulfil our purpose, we have accomplished an intensive study where we have investigated a few units. The collection of data that our study is built up upon, is deductive since we have based our expectations on earlier empirical observations and theories. Our research is based on an ongoing debate and we want to know if it is accepted or rejected. Therefore we have applied a qualitative approach were we have gathered information from five interviews and two of them were with businessmen in small companies. Results &amp; Conclusions: We have looked at our empirical research towards earlier theory and after that found that there is a reason to question the need of auditing in small companies. There are possible to get guidance in alternative ways, and in the end show just and trustworthy accounts. The benefit of auditing doesn’t always justify the cost. Contribution of the thesis: Our expectations are that this work will contribute to an increased understanding of the questioning of the need for auditing in small companies.

The main issue: On the basis of the authors problem discussion has following questions came along: how will the closed companies be affected by a abolishing of demand on auditing? How could the abolishing of demand on auditing in Denmark and England relate to Swedish possible abolishing of auditing? Purpose: The purpose of this paper is to examine and describe how closed companies stand to abolishing of demand on auditing and which affects they think they will get. Method: The authors have chosen to use a qualitative method. With open questions can give space for discussions, which can give the authors better understanding. The empirical material consists of eight different closed companies. The subordinate data were collected before the interview occasion, this because to develop the interview questions. Conclusion: The authors has come to a conclusion that larger the closed company is, the more of them will keep audit. There are some concerns that the tax authority will introduce time-consuming controls for those companies who does not have audit. The banks look at the auditing as a good basic data of companies financial possibilities but yet they can see that the credit possibilities from case to case and have to adjust to the market. The economics crime authority means that the economics crimes is the largest among the small companies, and the risk for that is bigger if the demand on auditing is going to abolish. The Economic Crimes will reduce if the companies learned more about auditing, in the same time, those that want to be involved with such crimes will anyway find other solutions. In the paper it has been comparison with how the abolishing of demand on auditing has been in Denmark and England. There has been certain similarity with Sweden. The most companies in those named countries above, thinks that the cost for audit does not exceed the benefit. In Denmark, who recently has abolished the audit demand for small companies has yet no bigger differences, but a survey has claimed that this could change in a few years. England has had since 1993 an exception from the demand on auditing and it has appeared that most companies still keep the auditing in the firm; they mean it is an advantage for them. The advantage for these companies is that auditing provides a benefit and contributes to good public information for the society, which considers to be auditing target. Keyword: Abolishing of Demand on auditing and closed companies / Problemformulering: Utifrån författarnas problemdiskussion har följande forskningsfrågor kommit fram: Hur kommer fåmansföretagen påverkas av ett avskaffande av revisionsplikten? Hur kommer Danmark och Englands avskaffade revisionsplikt kunna relateras till Sveriges eventuella avskaffande av revisionsplikten? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur fåmansföretagen själva ställer sig till avskaffandet av revisionsplikten och vilka effekter de tror att det kommer att ge för dem. Metod: Författarna har valt att utgå utifrån en kvalitativ metod i denna uppsats. Genom öppna frågor kan det ge fler möjligheter för en djupare diskussion, vilket ger författarna bättre förståelse. Det empiriska materialet består av åtta fåmansföretag. Sekundära data samlades in innan intervjutillfällena, detta för att utveckla intervjufrågorna. Slutsats: Författarna har kommit fram till att desto större fåmansföretag det rör sig om, desto fler av dem kommer att behålla revisionen. Det finns oro för att Skatteverket skall införa tidsödande kontroller för de företag som inte har revision. Bankerna ser revisionen som ett bra underlag på företagens finansiella möjligheter men ser dock på kreditmöjligheterna från fall till fall och måste även anpassa sig till sin marknad. Ekobrottsmyndigheten menar att ekobrott är störst bland de minsta företagen och att risken för ekobrott är större om revisionsplikten avskaffas. Det anses att vetskapen om revision gör att ekobrotten minskar, samtidigt som det sägs att de som vill syssla med ekobrott finner andra lösningar. Kostnaden för revisionen överstiger inte nyttan i de flesta företag och detta gäller även i Danmark och England. Danmark, som nyligen har avskaffat revisionsplikten för små företag har ännu inte fått några större skillnader, men en undersökning visar att detta kan förändras längre fram i tiden. England har sedan 1993 haft undantag från revisionsplikt för små företag och det har visat sig att flesta företag ändå behåller revisionen i företaget, då de anser att det är en fördel. Fördelen för dessa företag innebär att revisionen tillför en nytta och bidrar till en bra offentlig information för samhället, som anses vara revisionens främste intressent. Nyckelord: Revisionsplikt och fåmansföretag

Ett förslag om slopad revisionsplikt för mindre företag ligger till grund för denna uppsats. Författarna söker svar på frågor som, - Vad skulle en slopad revisionsplikt för småföretagarna få för konsekvens vid en kreditbedömning hos banken? - Är det odelat positivt för småföretagen att slippa revisionsplikten? - Vilka andra värderingsmetoder kommer att användas i stället?. Genom analys av frågor besvarade av respondenter samt insamlat material i form av litteratur i ämnet och publicerade artiklar dras slutsatser som att företagen inte är odelad positiv till ett eventuellt slopande utan ser både för och nackdelar. Företag som inte kommer behöva ta krediter kan få mindre kostnader för revision. Förtag som kommer söka krediter i banken efter ett eventuellt införande kommer tvingas få sina siffror godkända av en revisor för att få ett godkännande av banken. Nyckeltal som bankerna använder sig av i dag vid en bedömning av kreditsökaren kan även i fortsättningen användas då det inte blir någon större skillnad på siffrorna som företagen även efter ett eventuellt slopande måste visa upp. Kostnader som högre ränta är att vänta eftersom bankerna tar högre risker, även skatteverket kan komma öka sin kontrollverksamhet hos företag som inte använder sig av revision, även detta kommer att avspeglas i merkostnader för företagen.

Bakgrund och problem: Inköpsfunktionen ökar i betydelse i takt med att konkurrensen från andra företag ökar. Inköpsfunktionen ser olika ut i olika företag. För att hålla låga priser är det många företag som väljer att importera produkter från lågkostnadsländer. För textilföretag är Indien ett bra alternativ då de på grund av långa traditioner anses vara duktiga på textilproduktion. De har billig arbetskraft och stora råvarutillgångar. Stora företag har mer resurser än små och det påverkar inköpsprocessen. Därför har följande tre problemfrågor formulerats: 1. Hur ser inköpsprocessen ut hos mindre svenska företag inom textilbranschen vid inköp från Indien? 2. Vilka problem stöter mindre svenska företag inom textilbranschen på vid inköp från Indien? 3. Varför uppstår dessa problem? Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera problem som uppstår i inköpsprocessen vid textilinköp från Indien. Vidare är syftet att ge en förklaring till varför dessa problem uppstår. Metod: Studien är av kvalitativ art och insamling av uppsatsens empiriska material har skett genom en flerfallstudie och med semi-strukturerade intervjuer. Respondenterna har varit personer som företagen anser mest lämpliga. Fallföretagen i studien är Elfsborg Interiör Aktiebolag, Polytuft of Sweden Aktiebolag och Värnamo Sängkläder Aktiebolag. Slutsatser: Svenska mindre företag inom textilbranschen har en inköpsprocess som innehåller många steg som återfinns i van Weeles inköpsprocess men kan inte fullt ut beskrivas som likadana eller lika detaljerade. Samtliga tre företag upplever problem längs inköpsprocessen. Gemensamt för alla tre är att de upplever det svårt att lokalisera kvalificerade leverantörer med avseende på kvalitet och inköpspris när val av leverantör i Indien ska göras. Det geografiska avståndet ses, av samtliga fallföretag, som en stor anledning till varför undersökning innan och bevakning under produktionen är svår att genomföra. Tydlig dokumentation och detaljerad förteckning över leverantörer i Indien är till stor hjälp då uppföljning och utvärdering genomförs.

Bankruptcy is a problem for the society in form of high costs for including suppliers, customers, employees, investors, banks, insurance companies etc. The purpose of this study is to confirm or dismiss a bankruptcy prediction model that has been developed in a previous Swedish study, in order to predict bankruptcy with help of specific key figures. The model has only been tested in a larger perspective where the population consisted of all small firms in Sweden, in this study the model´s reliability is tested by that it instead been applied to a minor perspective, where the population only includes Stockholm. With a quantitative approach of 12 different key figures from a total of 60 Swedish smaller registered companies in Stockholm between the years 2005-2007, has been studied. The companies are divided into two groups, companies with good financial health and companies that have ended up in bankruptcy. The results shows that the model is applicable in a smaller population, but some of the key figures do not generate essential or any type of information about bankruptcy, but the majority of the key figures in the model did. The key figures that were most significant in our study are; debt, capital structure and return of equity / Konkurs utgör ett problem för samhället i form utav av stora kostnader för bland annat leverantörer, kunder anställda, investerare, banker, försäkringsbolag etc. Syftet med denna uppsats är att bekräfta eller avfärda en konkursprognostiseringsmodell som framtagits i en tidigare svensk studie, för att kunna förutsäga konkurser med hjälp utav specifika nyckeltal. Modellen har endast testats i ett större perspektiv, det vill säga alla småföretag i Sverige och från populationen har ett urval gjorts, i denna uppsats ska modellens tillförlitlighet testas genom att den istället appliceras på en mindre population, där populationen endast innefattar Stockholms län. Med en kvantitativ ansats har 12 stycken olika nyckeltal från sammanlagt 60 svenska mindre aktiebolag inom Stockholms län mellan åren 2005-2007 undersökts. Där företagen delats upp i två grupper, företag med god finansiell hälsa och företag som har hamnat i obestånd. Resultatet visar att modellen är applicerbar i en mindre population, men vissa av nyckeltalen generar inte väsentlig eller någon typ av information om konkurser, men majoriteten av nyckeltalen i modellen gjorde det. Nyckeltal inom skuldsättning, kapitalstruktur och räntabilitet är de som är mest betydelsefulla för att motverka konkurser.