Purpose – The study aimed to investigate long-term organizational planning in a smart warehouse environment with unpredictable demand to understand how these organizations are able to make sustainable decisions from a social and economic perspective.   Methodology – To fulfil the purpose of the study, a single case study was conducted which included six interviews and two observations at the case company. The interviews were conducted to increase the understanding of organizational planning in unpredictable environments whereas the observations were conducted to increase the understanding of smart warehouses. The empirical data was interpreted and analyzed through thematic data analysis and triangulation in order to identify patterns in the collected data.  Findings – Ten sustainable decisions were identified from theory and empirical data, of which five decisions regarding social sustainability and five decisions regarding economic sustainability. These decisions can be used as a guide for organizations operating in smart warehouses to promote sustainable long-term organizational planning.   Implications – The study’s theoretical contributions refer to an insight of how smart e-commerce warehouses are influenced by unpredictable demand and the impact on the daily operations. Furthermore, the study provides an increased understanding of RCSR systems.  The practical contributions refer to the ten sustainable decisions which can promote strategic decision-making for sustainable long-term organizational planning. Moreover, the study contributes to the insight of what competencies are needed within Industry 4.0 and Industry 5.0 organizations and how to these competencies can be promoted.  Limitations – If a multiple-case study would have been conducted it is possible that further perspectives of the sustainable decisions would have been detected. It is also possible if more employees would have been participated in the interviews that other perspectives would have been achieved.

Med framfarten av artificiell intelligens ökar behovet på att säkerställa bruk över längre tid vilket lyfter frågor om dess etik och sociala hållbarhet. Jordbruket är en av de branscher där implementeringen av AI redan tagit fart och spås spela en ännu större roll i framtiden med löften om att lösa de utmaningar jordbruket står inför. Ökad efterfrågan på livsmedel, osäker produktion för jordbrukare och klimatutmaningar kan alla adresseras genom artificiell intelligens med lösningar som garanterar stabilare och mer förutsägbara skördar på ett mer sparsamt och miljövänligt sätt. Denna uppsats syftar att undersöka hur svenska AI-företag förhåller sig till ett sammansatt ramverk baserat på arbeten från AISC och AI4People för att se hur de förhåller sig till kriterier på social hållbarhet och förstå deras utmaningar. Intervjuer utförs med människor aktiva inom branschen för att ta reda på deras erfarenheter med arbetet. Detta analyseras sedan utifrån varje kriterium i ramverket utifrån tidigare relevant litteratur. Studien finner att den AI som används inom det svenska jordbruket idag i stora drag lever upp till de kriterier som ställs i ramverket och att många av de utmaningar och hinder som lyfts mot ökad transparens och objektivitet adresseras genom EU:s nya lagar för AI. Om lagverket träder i kraft skulle det kunna leda till en mer socialt hållbar AI inom det svenska jordbruket. / With the expanded use of artificial intelligence, the need to secure its use over a longer time horizon increases, which raises questions about ethical and social sustainability. Agriculture is one of the sectors where implementation already has taken off and is predicted to play an even bigger role in the future with promises to solve the challenges agriculture as a societal pillar is faced with. The increase in demand, uncertain production for farmers and climate changes can all be adressed through the use of artificial intelligence with solutions that guarantee more stable and predictable harvests in a more economical and ecologically friendly manner. This study aims to investigate how swedish companies working with AI relate to a unified framework based on the works of AISC and AI4People to see how they relate to the criteria for social sustainability and understand their challenges. Interviews are done with people active in the sector to examine their experiences with their work. This data is then analized in connection to each criteria posed by the framework in the light of existing litterature on the topic. The findings show that AI used in swedish agriculture today by large live up to the criteria posed by the framework and that many of the challenges for further transparency and objectivity are adressed through the new laws regarding AI proposed by the EU. If the proposal will become law it could lead to a more socially sustainable AI in swedish agriculture.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse hur Gröna Lund arbetar för en hållbar nöjespark utifrån den social hållbarhetsaspekten med fokus på konserter. Skribenterna vill även få besökarnas perspektiv om hur de upplever Gröna Lund på konserter utifrån det sociala hållbarhetsaspekten. Denna studie har en kvalitativ forskningsstrategi och innehåller tolv semistrukturerade intervjuer som behandlar området konserter på Gröna Lund utifrån besökarnas perspektiv. Med hjälp av intervjuerna har skribenterna kunnat skapa en större förståelse för hur besökarna har upplevt konserter utifrån det sociala hållbarhetsaspekten. Den teori denna uppsats kommer att behandla är hållbarhets utvecklingsarbetet Agenda 2030 utövat från FN. De perspektiv hållbarhets utvecklingen innehåller är ekologiska, ekonomiska och sociala begreppen. Denna studie kommer att ha fokus på den sociala aspekten inom hållbarhet. Studien indikerar på att Gröna Lund strävar efter en hållbar nöjespark med en prioritering på den ekonomiska och ekologiska aspekten. Det Gröna Lund gör utifrån den sociala aspekten är att arbeta med gästnöjdhet, säkerhet, trygghet, upplevelse och att deras medarbetare ska generera i en mångfald. Intervjudeltagarnas upplevelse på konserter på Gröna Lund indikerar på att de negativa faktorerna är fler än de positiva och därmed påverkar det deras upplevelse på nöjesparken. / The purpose of this study is to create an understanding of Gröna Lund working for a sustainable amusement park from the social sustainability perspective with a focus on concerts. We also want to get visitors' perspectives on how they experience Gröna Lund at concerts from the social sustainability perspective. This study has a qualitative research strategy and contains twelve semi-structured interviews that deal with the area of concerts at Gröna Lund from the visitors' perspective. With the help of the interviews, we have been able to create a greater understanding of how visitors have experienced concerts from the social sustainability perspective. The theory this study will address is the sustainability development work Agenda 2030 practiced by the UN. The aspects of sustainability development are ecological, economic and social concepts. This study will focus on the social aspect of sustainability. The study indicates that Gröna Lund strives for a sustainable amusement park with a priority on the economic and ecological aspect. What Gröna Lund does based on the social aspect is to work with guest satisfaction, safety, security, experience and that their employees should generate diversity. The interview participants' experience at concerts at Gröna Lund indicates that the negative factors are more than the positive ones and affect their experience at the amusement park.

As we face increasingly complex problems of both a social and environmental nature, innovative and multifaceted solutions are required to create a sustainable future. Despite Sweden's leading position in terms of financial solutions to environmental issues, Sweden is behind most OECD economies in the development of a financial infrastructure for private investment for social and socio-economic projects. In our essay, we examine what the conditions are for social investments in Sweden. The purpose of our study is to investigate and analyze incentives, challenges, and opportunities for social investments in the Swedish capital market. In our approach, we investigated the institutional conditions for the implementation of social investments in a Swedish context, and the various areas of responsibility associated with social investments. In addition, we have analyzed how transaction costs and the organizational structure affect social investments in Sweden. It is also those four relationships that formed the basis of the study's analysis model, which have been used to analyze the empirical material. A qualitative method has been used to answer the purpose of the study. A total of ten semi-structured interviews were conducted with representatives from the Swedish financial industry and the public sector. The study shows that the demand for increased measurability and a more data-driven approach, as well as the possibility of a more well-diversified portfolio, constitute incentives to invest socially sustainable. The challenges identified essentially deal with risk management, control, and organizational structure. The fundamental possibility of social investment, in the form of social outcome contracts, is its potential to generate a win-win-win situation, where all parties benefit from the outcome. In addition, we also found opportunities linked to the organizational structure and control, as these could facilitate future implementation in a Swedish context. It is proposed that the development of the limited company form would serve as inspiration for a more organic development and adaptation to the Swedish market.

I århundranden har djurparker använts för att tillfredsställa människors nyfikenhet, men har på senare tid blivit centrum för bevarande, utbildning, forskning samt rekreation. En hel del studier om djurparker har täckt det ekologiska inom hållbarhetsarbetet och väldigt få inom den sociala aspekten som innefattar det etiska hänseendet. Organisationer har idag ett stort inflytande på samhället och påverkar därmed samhällsutvecklingen. I dagens samhälle har konsumenter dessutom blivit alltmer medvetna och engagerade i hållbarhetsfrågan och ställer därmed högre krav på företag när det kommer till deras ansvarstagande gentemot samhället. Denna uppsats syftar till att studera hur Parken Zoo i Eskilstuna arbetar med social hållbarhet samt hur det uppfattas av besökarna. För att kunna uppfylla syftet samt besvara frågeställningarna utgår studien från en flermetodsundersökning som består av semistrukturerade intervjuer med två nyckelpersoner med beslutsomfattande roll, Parken Zoos VD och kommunikatör. Parallellt med detta publicerades en enkätundersökning i utvalda Facebookgrupper för att nå besökarnas uppfattning om sociala hållbarhetsarbetet på parken. De teorier som denna studie kommer att behandla är bland annat hållbar utveckling fokus på sociala aspekten och CSR (Corporate Social Responsibility). I resultatavsnittet ger studenterna resultatet en kontext genom att påminna läsaren om hur syftet, frågeställningarna och metod hänger ihop med resultatet som samlats in. / For many centuries, zoos have been used to satisfy human curiosity but have recently become a center for conservation, education, research and recreation. A lot of studies on zoos have covered the ecological in the sustainability work and very few in the social aspect that includes the ethical aspect. Organizations today have a great influence on society and influence the development of society. Today, consumers have also become increasingly aware and engaged in the issue of sustainability and thus place higher demands on companies when it comes to their responsibility towards society. This essay aims to study how Parken Zoo in Eskilstuna works with social sustainability and how it is perceived by their visitors. To fulfill the purpose and answer our questions, the study is based on a mix-method that consists of semi-structured interviews with two important participants with a decision-making role at the park, the CEO and the communicator. In parallel with this, a survey was published in selected Facebook groups to reach the visitors' perception of the social sustainability work at the park. The theories that this study will address include sustainable development focusing on the social aspect and CSR (Corporate Social Responsibility). In the results section, the students give the result a context by reminding the reader how the purpose, the question at issue and method are related to the result that has been collected.

Diversity, Equity, and Inclusion (DEI) has received increasing attention among organizations and in research as the world becomes increasingly globalized and internationalized. However, there is still limited research on how diversity management is performed in organizations and a neglected focus on social sustainability linked to DEI, which underlines the need to further study implemented practices to promote DEI in organizations. Thus, the aim of this study is to broaden the knowledge of how diversity management is performed in organizations. The research questions are (1) What strategies and practices are implemented by diversity and HR managers to integrate DEI in organizations? and (2) How are the results of DEI strategies and practices measured in organizations?  A case study of DEI as a phenomenon was conducted to explore the strategies, practices, and measurements used in organizations to increase DEI in the recruitment, retention, and promotion of employees. A qualitative research method based on semi-structured interviews was used to examine DEI from the perspective of diversity and HR managers in nine organizations. The theoretical framework was based on practice theory.  The empirical findings show that organizations use various strategies and practices to integrate DEI in the recruitment, retention, and promotion of employees. Organizations focus mainly on gender and ethnicity in the context of DEI and the most common practices are awareness training on DEI, bias, harassment, and discrimination. Furthermore, the findings show that most organizations do not use DEI measurements or targets systematically, making it difficult to measure the progress and outcomes of DEI practices. Moreover, there is a need for specific targets covering DEI parameters besides gender and ethnicity, to include other minorities and discriminated groups. This thus requires structured efforts to create measurement tools for DEI practices to facilitate the monitoring and evaluation of progress and outcomes of DEI practices.

Skolåret 2021/ 2022 blev Malmö utnämnd till Årets studentstad med motiveringen“Det är en stad att leva och trivas i både innan, under och efter sina studier ochstudenterna ses som en självklar del av stadens utveckling” (SFS, 2021). Samtidigtvill Malmö Stad tillsammans med Malmö universitet utveckla studentstaden Malmö,och ställer sig frågan hur denna förändring och förbättring skulle kunna se ut. Härkommer vi som aktiva studenter och boende i staden in med ett arbete som kan sessom ett bidrag till diskussionen om denna frågan.Vårt syfte med kandidatarbetet är att uppnå både involvering och etableringav studenten i stadsrummet, där urbana studiemiljöer kan skapa livfullhet ochsammankoppling utanför universitetens byggnader. Detta gör vi genom attundersöka hur en implementering av Urbana studierum skulle kunna ge studentermöjlighet att bli en del av Malmös urbana sammanhang.Genom ett explorativt tillvägagångssätt bygger vi upp vår teoretiska tillämpninggenom insamling av empirisk data, tidigare forskning och teorier samt egnaerfarenheter av studentstaden Malmö. Vår avsikt med att nyttja det explorativatillvägagångssättet, är att generera mer kunskap kring ett ämne som inte tidigaredefinierats och utretts.För att skapa en tydligare uppfattning av staden och relevanta områden för vårtarbete krävs det att stora delar av arbetet grundar sig i empiriska analyser, dettager djupare förståelse av staden, dess användning samt väsentliga kopplingarmellan student och stad. Den empiriska insamlingen grundar sig i tre faser avområdesanalyser med en kompletterande enkätundersökning. Som underlag föratt förstå stadens framtida visioner kring studentstaden Malmö har vi dessutomstuderat Malmös översiktsplan och Campusplan Malmö universitet 2040.Den definierade benämningen av vad ett urbant studierum är och kan bli grundarsig i de två nyckelorden som begreppet är uppbyggt utifrån. Där många av dekännetecken som kopplas till dagens studierum implementeras på innovativa sätti nya sammanhang. Vårt projekt kommer föreslå en implementering av nämndastudierum i Malmös stadsmiljö, där en lärandemiljö flyttas ut i staden och skapar enurban hub för lärande, samtidigt som en etablering av studenter i stadsrum sker.Genom arbetet definierar vi vad ett Urbant studierum är med hjälp av teorier kringlyckade stadsrum, campusutformning och den omgivande miljöns påverkan.Arbetet framställer ett gestaltningsförslag för Urbana studierum, som kan geunderlag till Malmö universitet och Malmö stad inför fortsatt utveckling avstudenstaden Malmö. / The school year 2021/2022 Malmö was appointed as the Student City of TheYear, with the motivation; “It is a city to live, and thrive in, both before, duringand after their studies and the students are seen as an obvious part of the city’sdevelopment” (SFS, 2021). Simultaneously the City of Malmö along with Malmöuniversity wants to further the development of the student city Malmö, and thequestions as to what this change and improvement could look like arises. Here, asactive students and residents of the city, our work comes in as an important link inthis issue.The intent of this bachelor’s thesis is to achieve both involvement and establishmentof the student in the urban context, where urban study environments can createa liveliness and connection outside the halls of the university. We do this byinvestigating how an implementation of Urban studyrooms could create theopportunities for students to become part of Malmö’s urban context.Through an explorative approach, we build our theoretical application through thecollection of empirical data, previous research and theories together with our ownexperiences of the student city of Malmö. The intent of applying an exploratorycourse of action is to generate more knowledge on a topic that has not previouslybeen defined or explored.In order to create a more distinct perception of the city and relevant areas for ourwork, it requires that a great part of the undertaking is based on empirical analyses,this provides a deeper understanding of the city, its uses and significant connectionsbetween student and city. The empirical collection is based on three phases of areaanalysis with a supplementary survey. As a basis for understanding the city’s futurevisions around the student city of Malmö, we have also studied Malmö’s overviewplan and Campus plan Malmö university 2040.The defined designation of what an Urban Studyroom is and further can become isbased on the two main keywords on which the concept is developed upon. Manyof the characteristics associated with today’s study rooms are implemented in aninnovative way in novel contexts. Our project will suggest an implementation of thementioned Urban studyrooms being relocated out into the city, creating an urbanhub for learning. A place that creates opportunities for the students to become apart of Malmö’s urban context. Throughout the project, we define what an Urbanstudyroom is, with support in theories about successful urban spaces, campusdesign and the surrounding environment’s impact on people and learning.The thesis proposal presents a design proposal for Urban studyrooms, whichcan provide a foundation for Malmö university and the City of Malmö for furtherdevelopment of Malmö as a city for students.

Practices to promote gender equality and equal opportunities for men and women have become an important part of many organizations' agenda. However, women are still experiencing challenges in career advancement to a larger extent than men. This is due to structural, cultural and societal factors and other types of discrimination against women. This thesis aims to explore the experienced challenges and opportunities for career advancement by women in the Swedish energy industry, a male dominated industry. Although Sweden is a leading country regarding gender equality, women are still paid less and are exposed to discrimination and subordination. The energy industry has made efforts to improve gender equality, focusing on wage and gender distribution, but there is still more to be done to achieve equal opportunities for men and women. This thesis combines qualitative and quantitative methods and presents empirical data on women’s experiences of career and its challenges and opportunities. The empirical data is based on a survey with female respondents that are members of an organization that promotes gender equality within the energy industry. The findings indicate that the women experience both structural and cultural discrimination in their organizations, where they often are subordinated to men. Furthermore, results also indicate that men empower other men in career advancement in the organizations. Moreover, the current gender order together with gender structures create challenges for women in their careers in male dominated industries. However, there are situations where the respondents describe how they benefit from their gender minority situation, indicating opportunities for career advancement. / Jämställdhet och lika möjligheter för män och kvinnor har blivit en viktig del av organisationers arbete. Däremot upplever fortfarande kvinnor utmaningar gällande karriärutveckling i större utsträckning än män. Dessa utmaningar baseras bland annat på strukturell, kulturell och samhällelig diskriminering mot kvinnor. Den här avhandlingen syftar till att utforska de upplevda utmaningarna och möjligheterna för karriärutveckling hos kvinnor i den svenska energibranschen, vilken är en mansdominerad bransch. Även om Sverige är ledande inom jämställdhet mellan könen så tjänar kvinnor mindre än män samt utsätts för diskriminering och blir underordnade. Energibranschen har under den senaste tiden gjort ansträngningar för att förbättra jämställdhet mellan könen, där man fokuserat på lön och könsfördelning, men det finns fortfarande mycket kvar att göra för att uppnå samma möjligheter för män och kvinnor. Denna uppsats kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder och presenterar empiriska data på kvinnors erfarenheter kring karriär och dess utmaningar och möjligheter. Den empiriska data är baserad på en enkät med deltagare från en organisation som arbetar för jämställdhet i energibranschen. Resultaten tyder på att kvinnorna i studien upplever såväl strukturell som kulturell diskriminering i deras organisationer, där de ofta upplevs underordnade till män. Vidare indikerar resultaten att män stöttar andra män i karriärutveckling i de deltagande kvinnornas organisationer. Dessutom, den nuvarande könsordningen kombinerat med informella definitioner av manlighet och kvinnlighet skapar utmaningar för kvinnor och deras karriärer i mansdominerade industrier. Å andra sidan, finns det situationer där kvinnorna i studien upplever att de drar nytta från deras könsminoritet vilket indikerar möjligheter för karriärutveckling.

Social sustainability is one of the three dimensions that make up sustainable development. The social dimension has for long been seen as the weakest and has often been ignored in favour of the economic and ecological dimension. The importance of the social dimension is getting more recognition both by the private and the public sector and as a result of external pressures, companies have started to work with their social responsibility to strengthen their competitiveness on the market. From this way of working, the concept of creating shared value has been introduced by professor Michael E. Porter and lecturer Mark R. Kramer who suggests that companies can create economic value by creating societal value and thereby create shared value. They argue that companies can, by addressing a social issue and using their power, create shared values in our society. Employment requirements in public procurement is one way of addressing the social sustainability in the society and together with the prevailing construction boom and the shortage of manpower, companies must look for new places to recruit. Hence, the purpose of this descriptive research is to contribute with knowledge on how employment requirements are used in Sweden and study the development of the concept creating shared value. Additionally, it is investigated if employment requirements in public procurements can be used to create shared value. Two examples of varied character serve the basis of the empirics. The theory of creating shared value originates, as mentioned earlier, from creating social value and thereby creating economic value which, in turn, creates shared value. The study shows that, even though Porter and Kramer’s theory of creating shared value might not be fully applicable in public procurement, employment requirements can be a way of creating shared value in the society. Through collaboration between the private and the public sector, social issues such as unemployment, can be addressed and mitigated. / Social hållbarhet är en av tre dimensioner som utgör hållbar utveckling. Den sociala dimensionen har länge setts som den svagaste och har ofta ignorerats till förmån för den ekonomiska och ekologiska dimensionen. Betydelsen av den sociala dimensionen börjar uppmärksammas alltmer, både av den privata och offentliga sektorn och som ett resultat av yttre påtryckningar har företag börjat arbeta med sitt sociala ansvar för att därigenom stärka sin konkurrenskraft på marknaden. Från detta arbetssätt har konceptet creating shared value introducerats av professor Michael E. Porter och föreläsaren Mark R. Kramer som menar att företagen kan skapa ekonomiskt värde genom att skapa ett socialt värde vilket tillsammans i sin tur resulterar i ett delat värde. De menar att företag, genom att adressera ett socialt problem och använda sin makt, kan bidra till att skapa ett delat värde i samhället. Sysselsättningskrav i offentliga upphandlingar är ett sätt på vilket den sociala hållbarheten i samhället kan adresseras och tillsammans med den rådande högkonjunkturen i byggbranschen och byggföretagens personalbrist måste de se till alternativa platser för rekrytering. Därför har syftet med denna beskrivande uppsats varit att utöka kunskapen om hur sysselsättningskrav används och studera utvecklingen av konceptet creating shared value. Dessutom har det undersökts om sysselsättningskrav i offentliga upphandlingar kan skapa delat värde. Två exempel av varierande karaktär ligger således till grund för den empiriska inhämtningen. Teorin om att skapa delat värde utgår, som tidigare nämnt, från att skapa socialt värde och därigenom ekonomiskt värde vilket i sin tur skapar delat värde. Studien visar att även om Porter och Kramers teori om värdeskapande inte är helt applicerbart i offentlig upphandling, kan sysselsättningskrav vara ett sätt att skapa detta. Genom samarbete mellan den privata och offentliga sektorn kan sociala problem såsom arbetslöshet, adresseras och minskas.

his study is exploring whether collective housing could mean a solution to the housing crisis and if this form of housing at the same time could achieve social sustainability. It is of interest to achieve social sustainability in order to decrease social isolation and mental illness that spreads mainly among young people in Sweden (Eckerdal, C. et al., 2018). This is examined by looking at the social benefits that can be found by charing home with others that is not your direct family and see if this form of housing could be seen as an attractive housing alternative of people in different socio-economic groups. The results are based on interviews and scientific articles that together concludes that this way of housing may not be an over all solution for the housing crisis in Sweden but may contribute to some positive change in both the housing market and in the inhabitants mental health, which the results of this text indicates. The way people live has a big impact on their possibilities to create a sustainable social life and it is important for humans to feel safe (Alfredsson, B., 1979). Humans way of socialise is directly related to their social connection which is why an unsafe living situation could have negative consequences on humans social life and mental health (Satici, S. A et al., 2015). This way of living could become more and more popular with inhabitant in need of a home (Törnqvist, M.,2019) and an increased wish from people to become a part of a community as a result of the urbanisation and an individualism (Vestbro D., 2010).