Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala dynamiken har för ett framgångsrikt samtal mellan unga arbetslösa och arbetsförmedlare. Undersökningen bygger på kvalitativ metod och består av genomförda intervjuer och observationer på Arbetsförmedlingen, där sex arbetslösa ungdomar och två arbetsförmedlare responderade.   I en institutionaliserad miljö som Arbetsförmedlingen finns en rad regler och riktlinjer att förhålla sig till. Vi var därför intresserade av att ta reda på hur institutionella regler kan harmonisera med individuella önskemål och intressen. Studien genomsyras till stor del av Moira von Wrights (2000) teori om relationellt och punktuellt förhållningssätt där resultatet påvisar att det förra är viktigt för unga arbetslösa då de efterfrågar personligt bemötande där de blir sedda som enskilda individer och får hjälp anpassad efter deras behov. Vi undersökte den övergripande upplevelsen av samtalet med fokus på förhållningssätt, sociala interaktioner och det professionella samtalet. Trots att arbetsförmedlarna bär på en ambition om att utgå från individen, påvisas det i studien att regler och riktlinjer har en begränsande verkan på den sociala dynamiken, vilket tenderar att påverkar samtalet i negativ riktning. Detta riskerar ge avkall på upplevelsen av det personliga bemötandet som uppnås med ett relationellt förhållningssätt.

Physical activity is widely acknowledged as vital for maintaining health over both short and long periods. Current research, including a 2023 report from the national food agency, highlights a concerning trend among children and adolescents towards increased sedentarism. This study delves into the under- explored aspect of physical inactivity during school hours, particularly in physical education and health (PEH) classes. It seeks to understand the factors influencing girls' reluctance to participate in these classes and their preferences for an ideal PE curriculum. The specific focus is on high school girls who attend but do not actively participate in PE, either not changing into sportswear or opting to observe from the sidelines.   To explore these issues, this study employed a qualitative research methodology, focusing on a purposely selected sample of eight female students from various schools across southern Svealand, Sweden. This approach facilitated an in-depth understanding of the individual and collective experiences of the participants. A semi- structured individual interview and interviews in focus groups allowed the exploration of personal perceptions and attitude toward PE, providing a nuanced understanding of the factors at play.   The results of this study indicate a significant shift in the girls' attitudes towards sports and physical activity, particularly during the transition to high school. This change is linked to the persistence of gender roles within the classroom, the pedagogical approaches of instructors and the social dynamics within the classroom and the changing room settings. These factors collectively contribute to a decline in self- esteem and self- confidence among the girls, ultimately affecting their participation in PEH. The study highlights the need for a more inclusive approach to physical education. / Det är allmänt känt att fysisk aktivitet är avgörande för hälsan, både på kort- och lång sikt. Nutida forskning, inklusive en rapport från Livsmedelsverket (2023), har uppmärksammat en oroväckande trend av ökat stillasittande bland barn och ungdomar. I denna studie utforskas den relativt outforskade frågan om fysisk inaktivitet bland skolelever, med särskilt fokus på idrottsundervisningen. Studien syftar till att förstå de faktorer som påverkar flickors val att inte delta på idrottslektionen samt deras önskemål till ett idealistiskt upplägg. Särskilt fokus är på gymnasieflickor som närvarar vid idrottslektionen men inte deltar aktivt, antingen genom att inte byta om till idrottskläder eller genom att endast observera från sidan.    Studien har använt en kvalitativ forskningsmetod och riktat in sig på ett urval av åtta gymnasieflickor från olika skolor i södra Svealand. Denna metod har möjliggjort en fördjupad förståelse av deltagarnas individuella och gemensamma upplevelser. Genom en semi- strukturerad individuell intervju samt intervjuer i fokusgrupper har elevernas personliga synpunkter och attityder till idrottsundervisning utforskats, vilket har lett till en nyanserad bild av de underliggande faktorerna.    Resultaten visar på en markant förändring i flickornas attityd till sport och fysisk aktivitet, särskilt under övergången till högstadiet. Denna förändring är starkt kopplat till könsroller i klassrummet, lärarens pedagogiska metoder och den sociala dynamiken i både klassrum och omklädningsrum. Dessa faktorer bidrar gemensamt till en försämrad självkänsla och självförtroende hos samtliga flickor, vilket i sig påverkar deras deltagande i idrottslektionerna. Studien understryker behovet av ett mer inkluderande tillvägagångssätt i idrottsundervisning.

För de flesta elever utgör gymnasieskolan det sista steget före universitetsstudier, och inom vissa program får eleverna till och med en försmak av högre utbildning. Gymnasiet sammanfaller med en period i ungdomen som kan vara emotionellt utmanande, vilket gör det angeläget att erbjuda eleverna en klar, tydlig och rättvis vägledning så långt det är möjligt. Skoldisciplin omfattar många olika aspekter och kan ha olika betydelser för olika människor, vi syftar dock främst på olika skolformer. I denna kunskapsöversikt utförs en omfattande undersökning och jämförelse mellan de två huvudtyperna av skolor inom det svenska utbildningssystemet: de traditionella, kommunala skolorna och de fristående, ofta mer specialiserade skolorna. Kunskapsöversiktens primära mål är att djupgående förstå och belysa deras distinkta egenskaper, pedagogiska strategier och deras inverkan på elevernas prestationer, sociala utveckling och beslutsprocesser gällande skolval. Ett viktigt fokusområde är att utforska hur skolvalet bidrar till socioekonomisk och etnisk segregation i grundskolan. Detta inkluderar att analysera hur olika skolmiljöer påverkar elevers sociala interaktioner och elevprestationer. Kunskapsöversikten avser att utvärdera hur fristående skolor med specifika profiler, som exempelvis idrott eller teknik, påverkar elevengagemang och prestation jämfört med de mer generellt utformade läroplanerna i kommunala skolor. Viktigt att tillägga är att det även finns kommunala skolor med specifika profiler. Ett centralt tema i kunskapsöversikten är att förstå orsakerna bakom elevers och föräldrars val av skoltyp. Detta omfattar att undersöka faktorer som geografisk närhet, skolans sociala och akademiska rykte, samt uppfattade framgångsnivåer. Genom att samla in både kvantitativ och kvalitativ data, syftar kunskapsöversikten till att ge en mångfacetterad bild av hur dessa faktorer samverkar i skolvalsprocessen. Kunskapsöversikten ämnar också att analysera skillnaderna i betygssättning mellan fristående och kommunala skolor, samt hur dessa skoltyper förbereder elever för högre utbildning och yrkesliv. Genom att adressera dessa aspekter syftar kunskapsöversikten till att utröna mönster och tendenser mellan fristående och kommunala skolor, och att bidra till en fördjupad förståelse för de olika skoltypernas fördelar och nackdelar på ett statistiskt och lokalt plan. Detta inkluderar en granskning av hur skoltypen påverkar elevernas framtida akademiska och yrkesmässiga möjligheter, samt en bedömning av hur väl eleverna är rustade för framtida utmaningar beroende på deras skolbakgrund. Denna förståelse är avgörande för att informera beslutsfattare, utbildningspolitiker, lärare, föräldrar och elever om de olika skoltypernas potential och begränsningar. Kunskapsöversiktens resultat kommer förhoppningsvis kunna ge värdefulla insikter för samhällskunskapslärare och andra intressenter inom utbildningsområdet. Genom att besvara frågan om huruvida fristående eller kommunala skolor erbjuder bättre möjligheter och/eller högre betyg, och hur de skiljer sig i termer av pedagogiska metoder, elevprestationer och sociala dynamiker, bidrar denna kunskapsöversikt till en bredare och mer nyanserad diskussion om utbildningens framtid.

The dynamics of many aspects of social behaviour, such as spread of fads and fashion, collective action, group decision-making, homophily and disagreement, have been captured by mathematical models. The power of these models is that they can provide novel insight into the emergent dynamics of groups, e.g. 'epidemics' of memes, tipping points for collective action, wisdom of crowds and leadership by small numbers of individuals, segregation and polarisation. A current weakness in the scientific models is their sheer number. 'New' models are continually 'discovered' by physicists, engineers and mathematicians. The models are analysed mathematically, but very seldom provide predictions that can be tested empirically. In this work, we provide a framework of simple models, based on Lotka's original idea of using chemical reactions to describe social interactions. We show how to formulate models for social epidemics, social recovery, cycles, collective action, group decision-making, segregation and polarisation, which we argue encompass the majority of social dynamics models. We present an open-access tool, written in Python, for specifying social interactions, studying them in terms of mass action, and creating spatial simulations of model dynamics. We argue that the models in this article provide a baseline of empirically testable predictions arising from social dynamics, and that before creating new and more complicated versions of the same idea, researchers should explain how their model differs substantially from our baseline models. / Matematiska modeller kan hjälpa oss att förstå många typer av sociala fenomen, som ryktesspridning, spridning av memes, gruppbeslut, segregation och radikalisering. Det finns idag otaliga modeller för sociala beteenden hos människor och djur, och fler presenteras kontinuerligt. Det stora antalet modeller försvårar navigering inom forskningsfältet, och många av modellerna är dessutom komplicerade och svåra att verifiera genom experiment. I detta arbete föreslås ett ramverk av grundläggande modeller, som var och en modellerar en aspekt av socialt beteende; det gäller sociala epidemier, cykler, gemensamt handlande, gruppbeslut, segregation och polarisering. Vi menar att dessa modeller utgör majoriteten av de verifierbara aspekter av socialt beteende som studeras, och att de bör behandlas som en utgångspunkt när en ny modell ska introduceras. Vilka av mekanismerna från utgångspunkten finns representerade i modellen? Skiljer den sig ens nämnvärt från utgångspunkten? Genom att ha en god förståelse för grundmodellerna, och genom att förklara på vilket sätt en ny modell skiljer sig från dem, kan forskare undvika att presentera modeller som i praktiken är mer komplicerade varianter av sådana som redan finns. I detta arbete visar vi hur dessa grundläggande modeller kan formuleras och studeras. Modellerna bygger på enkla regler om vad som händer när individer i en befolkning möter varandra. Till exempel, om en person som har vetskap om ett rykte träffar någon som inte har det, kan ryktet spridas vidare. Därför har antaganden om vilka personer som kan träffa varandra stor påverkan på de resultat som modellerna ger. I detta arbete studeras varje modell med två olika metoder: i den ena har alla personer i befolkningen samma sannolikhet att träffa varandra, i den andra representeras befolkningen av ett rutnät, där varje plats motsvarar en individ. I den senare har alltså varje person ett begränsat antal grannar att interagera med. Vilken av dessa två metoder man väljer har stor betydelse för vilka beteenden modellerna förutspår. Som ett komplement till detta arbete presenteras ett verktyg i form av ett Python-program som utför analysen av modellerna. Detta kan användas för att undersöka grundmodellerna som presenteras i detta arbete, men också för att formulera och analysera nya modeller på samma sätt. På det viset kan nya modeller enkelt jämföras mot grundmodellerna. Verktyget är användbart både som introduktion för de som är nya inom social dynamik, men också för de forskare som som vill ta fram nya modeller och föra forskningsfältet vidare.