Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares upplevelser av otillåten påverkan, inklusive hot, trakasserier och skuldbeläggning. Fokus låg på att identifiera de emotionella och praktiska strategierna som socialsekreterare använder för att hantera sådana incidenter, samt de åtgärder som upplevs finnas inom myndigheten för att bemöta dem. Studien använde en kvalitativ metodologisk ansats och tio socialsekreterare från olika kommuner i Sverige deltog i individuella intervjuer. Empirin analyserades utifrån tematisk analysmetod och resultatet visade att otillåten påverkan som fenomen var vanligt förekommande på arbetsplatsen. De vanligaste erfarenheterna av otillåten påverkan inkluderade hot om självmord, hot om fysiskt våld och skuldbeläggning. Skuldbeläggningen uttrycktes ofta genom att klienter höll socialsekreterarna ansvariga för deras situation och för att förstöra deras liv. Intervjupersonerna beskrev sina upplevelser av dessa händelser som obehagliga, skrämmande och präglade av maktlöshet. För att hantera dessa incidenter använde socialsekreterarna flera strategier, inklusive emotionell distansering, kollegial ventilation och rolldistansering mellan deras professionella och personliga identitet. Trots att syftet med studien inte var att jämföra kommuner emellan, noterades en betydande skillnad i upplevelserna av vilka resurser och åtgärder som myndigheterna hade i olika kommuner. Vissa socialsekreterare hade tillgång till rutiner, utbildning och riktlinjer för att hantera händelser av otillåten påverkan, medan andra inte hade samma möjligheter. Detta lyfts fram och diskuteras eftersom vi observerade att denna aspekt hade en betydande inverkan på socialsekreterarnas arbetsmiljö och välbefinnande. Resultatet analyserades med hjälp av de teoretiska perspektiven coping, empatitrötthet, byråkratisk organisation och handlingsutrymme. / The purpose of the study was to explore social worker’s experiences of undue influence including threats, harassment and blame. The focus was on identifying the emotional and practical strategies social workers use to handle such incidents, as well as the measures perceived to be in place within the organization to address them. The study employed a qualitative methodological approach, with ten social workers from various Swedish municipalities participated in individual interviews. The empirical data where analyzed using thematic analysis and the results indicated that undue influence was common. The most common experiences of undue influence included threats of suicided, threats of physical violence and blame. Blame was often expressed through clients holding social workers responsible for their situation and the destruction of their lives. Participant described their experiences of this as uncomfortable, frightening and characterized by a sense of powerlessness. To cope with these incidents, social workers used several strategies including emotional distancing, collegial ventilation and a separation between their professional and personal identity. Even though the purpose of the study wasn’t to compare municipalities, a significant difference was noted in the resources and measures the authority had in different municipalities. Some social workers had access to procedures, training and guidelines for dealing with undue influence, while others did not have the same. This is highlighted and discussed because we observed that this factor had a significant impact on the social worker’s work environment and wellbeing. The analysis of the results was conducted using theories of coping, compassion fatigue, bureaucratic organization and discretion.

This study examines the identity work strategies that men students in nursing, elementary education, and social work programs employ in order to manage and assert their masculinity in the face of negative gender assessment, as well as the identity work involved in verifying their professional identities. It also examines the perceived benefits and disadvantages that men experience as numerical minorities in their fields of study. Interviews with 12 men students majoring in these disciplines reveal that while men do perceive disadvantages as men in these educational spheres, they believe that the advantages and benefits they enjoy in the form of special treatment, recognition, and access to opportunity far outweigh them. A key perceived disadvantage is the ongoing challenges they face to their social identity as men and their role identity as rising professionals. These men employ identifiable identity work strategies for doing masculinity; some of which have implications for gender equality in the educational setting, as well as in on-site training (i.e., workplace) settings as well. This study contributes to an understanding of how men verify contradictory identities, and how gender shapes, privileges, and constrains their lives. In addition, it builds on extant literature focusing on men's experiences in higher education as they prepare for careers in gender-nontraditional occupations. / Ph. D.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka socialarbetarens förståelse av sekundär traumatisering, samt om de själva eventuellt upplevt eller påverkats av sekundär traumatisering. Studiens material baserar sig på semistrukturerade intervjuer med socialarbetare som arbetar med barn och unga, en målgrupp som anses vara särskilt sårbar för sekundär traumatisering, enligt tidigare forskning. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys och utifrån teorierna resiliens och coping. Resultaten visade en brist på kunskap kring sekundär traumatisering hos respondenterna. Samtidigt pekar deras beskrivningar på att de själva upplever symtom på sekundär traumatisering. Studiens slutsats är att kunskap kring sekundär traumatisering saknas bland socialarbetare inom socialtjänsten trots att sekundär traumatisering är en risk för denna yrkesgrupp. / The purpose of this qualitative study was to examine social workers' conceptualisation of secondary traumatization, as well as whether they themselves experience symptoms of secondary traumatization or been affected. The study material is based on semi-structured interviews with social workers who work with children and young people, a group considered particularly vulnerable to secondary traumatization according to previous research. The interview material was analysed using thematic analysis and the theories of resilience and coping. The results indicated a lack of knowledge about secondary traumatization among the respondents. At the same time, their descriptions suggest that they themselves experience symptoms of secondary traumatization. The study's conclusion is that knowledge about secondary traumatization is lacking among social workers in social services, despite secondary traumatization being a risk for this professional group.

Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares erfarenheter av hur barns behov och vårdnadshavares samtycke påverkar barnavårdsutredningars arbete och beslut. Studiens tidigare forskning behandlar bedömningar och beslut, samtycke och samarbete med föräldrar, barnets bästa och behov, barnets och föräldrars rättigheter samt socialsekreterares förutsättningar. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare från två svenska kommuner, baserat på ett bekvämlighetsurval utifrån ett målstyrt urval. Resultaten visar att socialsekreterarna anser att deras bedömningar av barns behov inte påverkas av vårdnadshavares samtycke. Dock anses beslut om insatser påverkas av vårdnadshavares samtycke, så länge det inte finns skäl för tvångsåtgärder. Socialsekreterarna identifierar bemötande, motivationsarbete, kunskap om arbetets möjligheter och arbetslivserfarenhet som viktiga framgångsfaktorer. Socialsekreterarna upplever organisatoriska begränsningar, resursbrist, en negativ syn av socialtjänsten hos vårdnadshavare samt att rådande lagar är bristfälliga och motstridiga som viktiga motgångsfaktorer. Med grund i studiens resultat dras slutsatsen att vårdnadshavares samtycke kan väga tyngre än barns behov i barnavårdutredningars beslut och att barnets bästa därmed inte alltid har högsta prioritet. Det dras även slutsatsen att det finns mycket som kan begränsa socialsekreterare i deras arbete, men att det också finns många möjligheter inom dessa begränsningar som socialsekreterare kan arbeta utifrån. / This study aims to investigate social workers' experiences of how children's needs and parental consent influence assessments and decisions in child welfare investigations. The study's previous research addresses assessments and decisions, consent and cooperation with parents, the best interests and needs of the child, the rights of children and parents, and the conditions for social workers. Semi-structured interviews were conducted with six social workers from two Swedish municipalities, using a convenience sample based on purposive sampling. The results show that social workers believe their assessments of children's needs are not influenced by parental consent. However, decisions regarding interventions are considered influenced by parental consent, provided there are no grounds for compulsory measures. Social workers identify treatment of clients, motivational work, knowledge of work opportunities, and work experience as key success factors. They see organizational limitations, resource shortages, negative perceptions of social services by guardians, and inadequate and conflicting laws as key obstacles. Based on the study's results, it is concluded that parental consent can outweigh children's needs in child welfare investigation decisions, and thus the best interest of the child is not always top priority. It is also concluded that while there are many limitations in their work, there are also numerous opportunities within these constraints that social workers can utilize.

Denna kvalitativa intervjustudie inriktar sig på socialtjänstens arbete med barn som utsätts för våld. Syftet med arbetet är att utforska hur socialsekreterare hanterar och bemöter anmälningar avseende våldsutsatta. Studien utforskar även socialsekreterares erfarenheter, upplevelser och arbetsrutiner inom våldsärenden. Urvalet bestod av fem socialsekreterare i två större kommuner i Sverige. Studien inkluderar ett bakgrundsavsnitt som består av barnperspektiv och normaliseringsprocessen. Tidigare forskning visar att våldet främst uppmärksammades genom att barnet redogjorde för sin situation för myndigheter med anmälningsplikt. Våldet kunde även avslöjas av barnets syskon, föräldrar, släktningar eller andra som observerat tecken som tyder på våld. Den tidigare forskningen visar dessutom ett behov av att förbättra socialsekreterares kompetens och utbildning inom barnskyddet. Socialsekreterare har olika bedömningar trots att de utgick från samma eller liknande uppgifter. Studien består av teoretiska utgångspunkter i form av byråkrati på gatunivå och handlingsutrymme. Resultatet visar att socialsekreterarnas kännedom om våldet främst kom genom orosanmälningar. Socialsekreterarna inom båda kommunerna hade liknande hantering av ärendena och upplevde utmaningar avseende att få barn att berätta om våld. Socialsekreterarna upplevde att de har tillräckligt med kompetens för att hantera våldsärenden, samtidigt upplevs en brist på utbildningsmöjligheter. I resultatet framkommer förbättringsområden inom hanteringen av våldsärenden. Bland annat inom uppföljande stöd efter barnahusförhör samt förbättrad lagstiftning. / This qualitative study is about social services work with children who are exposed to violence. The purpose is to explore how social workers handle reports of violence affecting children. The study explores social workers' experiences and practices in cases of violence. The sample consists of five social workers in two medium-sized municipalities in Sweden. The study includes a background section consisting of the child's perspective and the normalization process of violence. Previous research shows that violence was mainly noticed when children explained their situation to authorities. The violence could be disclosed by siblings, parents, relatives, or others who observed signs. Previous research shows a need to improve the competence of social workers since different assessments can be made although the same data is presented. The study consists of theoretical starting points in the form of bureaucracy at street level and room for action. The results show that social workers' knowledge of the violence was mainly through reports of concern. Social workers in both municipalities had similar routines and they both experienced challenges in getting children to talk about violence. The results reveal areas for improvement in the practices regarding cases of violence. Among other things within follow-up support after orphanage hearings and improved legislation.

The transition from studies to professional work is a critical period for newly graduated social workers. The development of new public management collides with the moral desire to do good for the clients. The following study is based on eight qualitative interviews with social workers who graduated between the years 2019-2024 and who left their employment in social services. The results show that high expectations of oneself and insufficient support constitute a vulnerability to burnout and/or sickness absence. The results also indicate, according to Hochschild's theory, that social services have many and complex feeling rules to manage, while feelings of shame and pride have been shown to play a significant role in relation to these feeling rules. The study's conclusion indicates that there is an unattainable image of how social workers in the establishment phase should handle the emotional work that the professional role requires. Reduced engagement has been found necessary to succeed in distancing oneself from work and reducing the risk of burnout, but the role of a social worker also entails high expectations of demonstrated engagement in social work to fulfill a good social work. Based on the study’s results, we also advocate that a more comprehensive study on the emotional work of social workers in the establishment phase be conducted, as it could contribute to preventing burnout in the form of intervention strategies within the professional field.

The purpose of this study is to examine the challenges and support for newly graduated social workers during their first two years of professional practice and how this relates to work introduction and professional organization. Previous research indicates that the transition from social work education to becoming a social worker within social services is challenging. Newly graduated social workers require careful introduction and support from experienced colleagues to feel confident in their role. Improved introduction and more tailored support can facilitate the transition to the work. This study focuses on the experiences of newly graduated social workers during the initial professional period. In this study, the theories of symbolic interactionism "I" and "Me", dynamic development process, and reflective practice are used to understand the interaction and socialization within the professional role as social worker. The method used in this study is a qualitative approach to understand the experiences of newly graduated social workers in their professional life. The results of this study indicate a significant change and an overwhelming sense of responsibility compared to the time spent in education. Furthermore, shortcomings in educational preparation for practical work, especially in authority exercises, are highlighted. Practical experience, including internships within social services, facilitates the transition and boosts the confidence of newly graduated social workers. Challenges identified in this study include high workload, uncertainty in client work, and managing prejudices and expectations from clients. The results also show that support from colleagues, supervisors, and training is crucial for professional development. Requests for longer, more structured introductions and reduced workload are emphasized to improve the transition to professional life and promote well-being.

We have investigated social workers' work with women living in dual vulnerability, namely women who are both subjected to intimate partner violence and have substance abuse problems. Through interviews with social workers from Stockholm County, we have gained insights into their perceptions and experiences, as well as the challenges and conditions that affect their work. In our study, we used a qualitative research method focusing on hermeneutics to deeply explore social workers' experiences of working with intimate partner violence and substance abuse. We applied thematic analysis to systematically identify and analyze key themes from the data collection, which facilitated a detailed interpretation of their professional perspectives. The study showed that working with women in dual vulnerability is particularly difficult and demanding. Women in dual vulnerability often have more extensive and severe needs than those who only live with violence or abuse. The social workers emphasized the importance of building trust and creating a safe environment for abused women, as many have previous experiences of betrayal and lack of trust. Long-term commitment and continuity of contact are crucial for providing effective support. Cross-professional collaboration among various actors such as women's shelters, treatment centers, and healthcare proved to be central to offering holistic support. The conditions for providing adequate support are affected by the availability of resources such as time, personnel, and education. Many social workers experience that they have limited resources, which can hinder their ability to provide effective help. Continuous training is also important for addressing the specific needs of women in dual vulnerability. Working with women who are both substance abusers and victims of violence differs from working with women who only experience violence or abuse in several ways. It requires a broader and more integrated approach, a higher degree of flexibility and adaptability, as well as a greater emotional burden. Social workers need to handle multiple problem areas simultaneously and be creative in their solutions. By highlighting the specific needs and challenges that social workers face in their work with women in dual vulnerability, this study has contributed to a deeper understanding of how support efforts can be developed and improved. To enhance working conditions and the effectiveness of support, more resources, better training, and improved collaboration between various actors are required. We hope that our research can contribute to the development of more effective methods and strategies within social work to improve support for this vulnerable group. / Vi har undersökt socialsekreterares arbete med kvinnor som lever i dubbel utsatthet, det vill säga kvinnor som både utsätts för våld i nära relationer och har missbruksproblem. Genom intervjuer med socialsekreterare från Stockholms län har vi fått insikter i deras uppfattningar och erfarenheter, samt de utmaningar och förutsättningar som påverkar deras arbete. I vår studie använde vi en kvalitativ forskningsmetod med fokus på hermeneutik för att djupgående utforska socialsekreterares erfarenheter av arbete med våld i nära relationer och missbruk. Vi tillämpade tematisk analys för att systematiskt identifiera och analysera centrala teman från datainsamlingen, vilket underlättade en detaljerad tolkning av deras professionella erfarenhet. Studien visade att arbetet med kvinnor i dubbel utsatthet är särskilt svår och krävande. Kvinnor i dubbel utsatthet har ofta mer omfattande och svåra behov än de som endast lever med våld eller missbruk. Socialsekreterarna betonade vikten av att bygga förtroende och skapa en säker miljö för våldsutsatta kvinnor, då många har tidigare erfarenheter av svek och bristande tillit. Långsiktigt engagemang och kontinuitet i kontakten är avgörande för att kunna ge effektivt stöd. Tvärprofessionellt samarbete mellan olika aktörer som kvinnojourer, behandlingshem och sjukvård visade sig vara centralt för att kunna erbjuda ett holistiskt stöd. Förutsättningarna för att ge adekvat stöd påverkas av tillgången till resurser som tid, personal och utbildning. Många socialsekreterare upplever att de har begränsade resurser, vilket kan hindra deras förmåga att ge effektiv hjälp. Kontinuerlig fortbildning är också viktig för att kunna hantera de specifika behoven hos kvinnor i dubbel utsatthet. Arbetet med missbrukande och våldsutsatta kvinnor skiljer sig från arbetet med kvinnor som endast lever med våld eller missbruk på flera sätt. Det kräver en bredare och mer integrerad ansats, högre grad av flexibilitet och anpassningsförmåga samt en större emotionell belastning. Socialsekreterarna behöver hantera flera problemområden samtidigt och vara kreativa i sina lösningar. Genom att belysa de specifika behov och utmaningar som socialsekreterare möter i arbetet med kvinnor i dubbel utsatthet, har denna studie bidragit till en djupare förståelse för hur stödinsatser kan utvecklas och förbättras. För att förbättra arbetsförhållandena och effektiviteten i stödet krävs mer resurser, bättre utbildning och förbättrad samverkan mellan olika aktörer. Vi hoppas att vår forskning kan bidra till utvecklingen av effektivare metoder och strategier inom socialt arbete för att förbättra stödet för denna utsatta målgrupp.

This study investigated associations between professional groups in adolescents' surroundings and their assessments of violence in adolescent intimate relationships. The methodological approach involved quantitative surveys, each containing 4 vignettes that manipulated social categories such as gender, age, and type of violence. In total, 108 vignettes were spread across 27 surveys. Teachers and social workers (n=36) participated, with a response rate of 55.6%. Generalised estimating equations (GEE) models were used to analyse three outcomes: severity, violence assessment, and reporting tendency. The results showed significant differences based on gender and type of violence but not age. Social workers were more likely to report the violence compared to teachers, but all respondents assessed the violence as equally severe. Practical implications include whether the school has the right tools to work preventively with healthy relationships and intimate partner violence. Social work can help develop preventive measures at an early age in collaboration with schools. / I denna studie undersöktes associationer mellan yrkesgrupper i ungdomars omgivning och deras bedömningar av våld i ungdomars nära relationer. Det metodologiska tillvägagångssättet involverade kvantitativa enkäter, var och en innehållande fyra vinjetter som manipulerade sociala kategorier som kön, ålder och typ av våld. Totalt fördelades 108 vinjetter på 27 enkäter. Lärare och socialarbetare (n=36) deltog, med en svarsfrekvens på 55,6%. Generalised estimating equations (GEE) användes för att analysera tre utfall: allvarlighetsbedömning, våldsamhetsbedömning och anmälningsbenägenhet. Resultatet visade signifikanta skillnader baserat på kön och typ av våld men inte ålder. Socialsekreterarna var mer benägna att anmäla våldet jämfört med lärarna, men alla respondenter bedömde våldet som lika allvarligt. Praktiska implikationer är bland annat om skolan har rätt verktyg för att arbeta förebyggande med sunda relationer och våld i nära relationer. Socialt arbete kan bidra till att utveckla förebyggande åtgärder i tidig ålder i samarbete med skolan.

The purpose of this study is to investigate, through semi-structured interviews and thematic analysis, how social workers in the Stockholm area describe the phenomenon of recruiting children and youth to street gangs and how they experience their working conditions related to the target group. The theories New Public Management and the theory of social bonds are used as a theoretical framework. In the results, three main themes emerged; (1) you have no idea what you're saying yes to, (2) costs, the law and what we know works, and (3) it takes a village. The results show that the phenomenon of recruitment, based on descriptions, can be perceived in different ways. In the interviews, however, there is a predominant consensus and thephenomenon is explained on the basis that there has been a change regarding age and the attitudes of the target group. Even social relations, and bonds to society, are declared to be important. The result explains that the social workers’ consider themselves to have a good leeway for action despite several limitations. It appears that cost-effectiveness and follow-ups of results influence the work of the social workers and that a bureaucratic management strategy imminently shapes their work. / Studiens syfte är att genom semistrukturerade intervjuer och tematisk analys undersöka hur socialsekreterare i Storstockholm beskriver fenomenet rekrytering av barn och unga till gängkriminalitet samt deras upplevelser av sina arbetsförutsättningar relaterade till målgruppen. Som teoretiskt ramverk används teorierna New Public Management och teorin om sociala band. I resultatet framkom tre huvudteman; (1) du har ingen aning vad du säger ja till, (2) kostnader, lagrum och det vi vet funkar, samt (3) it takes a village. Resultatet visar att fenomenet rekrytering utifrån beskrivningarna kan uppfattas på olika sätt. I intervjuerna finns däremot en övervägande samstämmighet och fenomenet förklaras utifrån att det skett en förändring gällande ålder och målgruppens attityder. Även sociala relationer, och band till samhället, beskrivs som viktiga. Resultatet redogör att socialsekreterarna anser sig besitta ett gott handlingsutrymme trots flertalet begränsningar. Det framkommer att kostnadseffektivitet och resultatuppföljningar influerar socialsekreterarnas arbete och att en byråkratisk styrstrategi överhängande formar deras arbete.