Det övergripande syftet med denna uppsats var att undersöka hur kuratorer upplever sina möjligheter att bedriva psykosocialt arbete inom en medicinsk kontext. Upplever kuratorerna att de har handlingsutrymme att utföra psykosocialt arbete samt har förutsättningarna ändrats sedan införandet av en legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer? Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie där semistrukturerade intervjuer genomförts med sex kuratorer på olika mottagningar på en klinik på ett medelstort sjukhus i Sverige. För att bearbeta materialet har tematisk analys använts, där fyra huvudteman och fjorton underteman växte fram. Kuratorerna på kliniken gör ett gediget psykosocialt arbete men utrymmet det får i kontrast till det medicinska är begränsat. Hierarkier och statusskillnader framkommer på olika sätt i materialet. Uppsatsen visar på att det upplevda handlingsutrymmet är stort men att det faktiska handlingsutrymmet till viss del är begränsat. Gällande hälso-och sjukvårdskuratorslegitimationen ges en bild av att legitimationen inte hade haft någon inverkan på kuratorernas arbete på kliniken, varken gällande arbetsuppgifter, arbetsförhållanden eller status. En förhoppning fanns hos dock alla informanter men främst hos de med kortast tid på kliniken gällande att legitimationen framledes skulle stärka deras ställning samt förbättra deras arbetsvillkor. / The overall aim of this essay was to examine how healthcare social workers experienced their opportunities to conduct social work within a medical context. Do they feel that they have room for action to carry out social work, and have the conditions changed since the introduction of a license for health care social workers? The study was conducted as a qualitative interview study where semi-structured interviews were held with six healthcare social workers at a clinic in a medium-sized hospital in Sweden. To analyze the material, thematic analysis was used, where four main themes and fourteen sub-themes emerged. The healthcare social workers at the clinic do solid social work, but the space it gets in contrast to the medical perspective is limited. Hierarchies emerge in different ways in the material. The essay shows that the perceived room for action is large, but that the actual room for action is to some extent limited. The healthcare social workers didn´t experienced any improvement regarding duties, working conditions or position at the clinic since the introduction of a license for health care social workers. However, there was a hope among all the informants, but mainly among those with the shortest time at the clinic that the license in the future would strengthen their position and improve their working conditions.

Syftet med studien är att få en förståelse för socialarbetares arbete med våldsutövare samt hur de beskriver och bemöter våldsutövare som målgrupp. Studien utgår från en kvalitativ inriktning där semistrukturerade intervjuer genomfördes för att kunna besvara forskningens syfte. Det insamlade datamaterialet analyserades tematiskt och identifierade följande teman; våldsutövarens förutsättningar till förändring, utvecklingsområden i arbetet med våldsutövare, kartläggning av arbete med våldsutövare, nätverksarbete och riskfaktorer hos våldsutövaren. Resultatet analyserades i samband med tio vetenskapliga artiklar och fyra teoretiska ramverk; makt, handlingsutrymme, mentalisering och stigma. Det framträdande resultatet pekar på att våldsutövare uppvisar en bristande insikt och självreglering av känslor till våldet och att socialarbetarens bemötande blir väsentlig och avgörande för behandlingsarbetets utveckling. Utgångspunkten i arbetet grundar sig i våldsutövares enskilda problematiker som behöver beaktas där socialarbetaren anpassar arbetsmetoden efter den genom sina kunskaper och kompetenser. Utöver det har arbetet ett stort fokus på partnerkontakten med den våldsutsatta för att motivera och uppmuntra till stöd under våldsutövarens behandling. Det framgår även att socialarbetare samverkar med andra verksamheter som kan påträffa våldsutövare men att det behöver vidareutvecklas för att möjliggöra ett utökat kunskapsutbyte och uppfångande av våldsutövare. Vidare påvisar resultatet att tidigare utsatthet i barndomen är ett företrädande mönster hos flera våldsutövare. / The purpose of this study is to gain an understanding of social workers intervention programs and how they approach perpetrators of intimate partner violence. The study is based on a qualitative methodology using semi-structured interviews to answer the studies aim. The data gathered through interviews were thematically analysed where the following themes emerged; perpetrators prerequisites for change, intervention programs development areas, mapping the treatment, networking and the perpetrators risk factors. The results were analyzed by scientific articles and theoretical frameworks: power, room for maneuver, mentalization and stigma. Our findings from the data indicate that perpetrators have a lack of insight and emotional management to violence where the social workers approach becomes essential for perpetrators progress. The interventions programs foundation is based on the perpetrators individual problem areas where the social worker adapts the treatment utilizing their own knowledge and expertise. Intervention treatment places a large emphasis on partner contact to motivate and support them during the perpetrators treatment. There is a cooperation with other authorities that needs further development to enable an increased exchange of knowledge and extended reach of perpetrators. The results also show that previous exposure in childhood is a predominant pattern to perpetrators alongside other problems.

Studien syftar till att undersöka hur socialsekreterare upplever att barnrättsperspektivet beaktas inom arbetet på försörjningsstöd, samt hur organisatoriska förutsättningar påverkar i vilken mån barns rättigheter tas i beaktande vid handläggningen av försörjningsstöd. Resultatet visar att handlingsutrymmet påverkar i vilken utsträckning barnrättsperspektivet tas i beaktandet i handläggningsprocessen. Socialsekreterarna beskriver också att kunskap om lagstiftning är förutsättning för att kunna beakta ett barnrättsperspektiv inom försörjningsstöd. Vidare visar även resultatet att det är gemensamt för socialsekreterarna att de anser att det är vårdnadshavarna som har det huvudsakliga ansvaret att tillgodose barnets grundläggande behov. Slutligen indikerar resultatet även att det finns brister när det kommer till att följa organisatoriska riktlinjer till följd av hög arbetsbelastning och utmanande arbetsuppgifter / This study aims to examine social workers experiences about the child rights perspective in the processing of social assistance. The study also aims to examine how organizational guidelines affect how the child rights perspective is taken into account in the processing of social assistance. The result shows that social workers, in the role as street level bureaucrats, are affected by their discretion to what extent the child rights perspective is taken into account. Social workers also describe that knowledge about legislation is a condition for being able to take the child rights perspective into account. The results show that social workers emphasize that the caregivers have the main responsibility to fulfill their children's needs. In conclusion, the results indicate that social workers, who work with social assistance, experience that there is a limited discretion when it comes to child rights perspective in the processing of social assistance. The result also indicates that there are deficiencies when it comes to following the organizational guidelines due to high workload and resource demanding work tasks

No description available.

The purpose of the study was to gain knowledge about how nurses and social workers experienced their work situation during COVID-19 pandemic. The questions concerned what help support they had received from the employer in relation to work and health, what information, guidelines and routines which had facilitated during the pandemic, what might have been missing and what experiences could be important for the employees to bring with them to future pandemics. The empirical data consisted of answers to open-ended questions in an online survey in which 109 social workers and 67 nurses participated. The theoretical starting points were Antonovsky’s theory andRequirements-control and the support model. The answers were analyzed using content analysis. The results show that both social workers and nurses described different forms of support, both practical support and emotional support in work situation. Practical support was described as clarity, having functional work tools, protective equipment, information, routines and guidelines. Emotional support in the work situation was described as feeling understanding, dialogue, confirmation, sensitivity and receiving appreciation, rewards and praise in the work situation. The study concludes that it is important to work with social support for both managers and employees who are on the frontlines during a pandemic, in order to improve the work situation, the work environment and employees' health.

Forskning visar att klientens förtroende för den professionella är avgörande för ett gynnsamt socialt arbete. Trots betydelsen av förtroende i det sociala arbetets praktik, visar undersökningar att socialtjänsten tenderar att ha ett lägre förtroende jämfört med andra samhällsaktörer. Det verkar dock existera en kunskapslucka vad gäller forskning som undersöker förtroendet för socialtjänsten i marginaliserade områden. Eftersom personer från marginaliserade områden tenderar att ha ett lägre förtroende för politiska institutioner generellt i jämförelse med majoritetsbefolkningen, är det av särskild relevans att undersöka hur förtroendet för socialtjänsten ser ut i marginaliserade områden. Följande studie syftar därmed till att undersöka förtroendet för socialtjänsten i marginaliserade områden ur lokalinvånares och socialarbetares perspektiv. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats. Studiens datamaterial utgörs av sex intervjuer med socialarbetare och fem fokusgruppsintervjuer med lokalinvånare från Angered och Vivalla. Studiens teoretiska ramverk utgör av en postkolonial teori och begreppet ”den Andra” samt teorier om stigma och territoriell stigmatisering. Studiens resultat visar att lokalinvånare i marginaliserande område har ett bristande förtroende för socialtjänsten, vilket kommer till uttryck i form av en stor rädsla och misstro mot myndigheten. Av resultatet framkommer att lokalinvånarnas bristande förtroende för socialtjänsten kan förklaras utifrån faktorer som diskriminering och stigmatisering av personer från marginaliserade områden, bristande information om socialtjänsten, socialttjänstens bristande tillgänglighet i områdena, skam, ryktesspridning samt begränsningar i socialtjänstens verksamhet. / Research shows that the client's trust in the professional is crucial for social work. Despite the importance of trust in the practice of social work, surveys show that social services tend to have a lower level of trust compared with other societal actors. However, there seems to be a knowledge gap regarding research that examines confidence in the social services in marginalized areas. As people from marginalized areas tend to have lower confidence in political institutions compared to majority populations, it is of relevance to examine what trust in social services means and how it is expressed in marginalized areas. The following study therefore aims to examine trust in social services in marginalized areas from the perspective of local residents and social workers. A qualitative method was applied to this study to the purpose of the study and to answer the research questions. The study's data material consists of six interviews with social workers and five focus group interviews with residents from two different neighbourhoods that are considered marginalized: Angered and Vivalla. The theoretical framework of the study consists of a postcolonial theory and the concept of "the Other" as well as theories of stigma and territorial stigmatization. The results of the study show that residents in marginalized areas lack trust in social services, which is expressed in the form of fear and mistrust. The results show that the residents lack of trust in social services can be explained by factors such as discrimination and stigmatization of people from marginalized areas, lack of information about the social services, the social services' lack of accessibility in said areas, shame, rumours, and restrictions in the social services' activities.

The purpose of the thesis is to investigate how social workers work regarding the disabled child's participation during the investigation process within the LSS unit. The writers use a qualitative approach with the help of semi-structured interviews, interviewing five social workers who work with children with disabilities in different communities in Västra Götaland County. The results have been analyzed with the help of thematic analysis where three themes have emerged, these three themes have been analyzed in the results with the help of Sheirs (2001) participation model. The results show that children with disabilities have difficulty speaking and that the social workers try to make children with disabilities involved in the decision-making process by using methods and tools that are available in the workplace. The availability of methods and tools depended on which municipality the social workers worked in. The child's disabilities and abilities are described by the LSS administrators in different levels that limit but also to be able to participate in the decision-making process. Another factor that has emerged in the results is depending on what effort is involved in influencing to a large extent how involved children with disabilities can be. In summary, it happens that aids and knowledge of alternative means of communication need to be developed so that children have a greater chance of participating in the decision-making process. / Syftet med uppsatsen är att undersöka hur LSS-handläggare arbetar gällande barnets delaktighet under utredningsprocessen inom LSS-enheten. Skribenterna använder sig av en kvalitativ ansats där de med hjälp av semistrukturerade intervjuer intervjuat fem LSS-handläggare som arbetar med barn med funktionsnedsättning i olika kommuner i Västra Götalands län. Empirin har analyserats med hjälp av tematisk analys där tre teman har framkommit. Dessa tre teman har analyserats med hjälp av Sheirs (2001) delaktighetsmodell. Empirin visar att barn med funktionsnedsättning har svårt att komma till tals och att LSS-handläggarna försöker göra barn med funktionsnedsättning delaktiga i utredningsprocessen genom att använda sig av metoder och verktyg som finns tillgängliga i verksamheten.  Tillgängligheten av metoder och verktyg berodde på vilken kommun verksamheten befann sig i. Empirin visade att bristen på hjälpmedel begränsade LSS-handläggarna i att göra barn med funktionsnedsättning delaktiga, därför blev föräldrarna en viktig faktor när det gällde barn som hade svårt att komma till tals eller uttrycka sina åsikter. Barnets funktionsnedsättning och förmåga beskrivs av LSS-handläggarna i olika nivåer som begränsar men även möjliggör barnen att vara delaktiga i utredningsprocessen. En annan faktor som framkommit i empirin är att beroende på vilken insats det handlar om så påverkar det i stor del hur delaktiga barn med funktionsnedsättning kan vara. Sammanfattningsvis så framkommer det att hjälpmedel samt kunskap om alternativa kommunikationsmedel behöver utvecklas så att barn har större chans att bli delaktiga under utredningsprocessen.

Background: Students with school attendance problems, not only run the risk of failing school, but they also run an increased risk of psychosocial problems in adulthood. Therefore, it is important to pay attention to what can be done early, before the more extensive problems have developed. Through the school social work, it is possible to analyse the entire context around school attendance and school attendance problems. Objectives: To present what has emerged in previous research regarding school counselors’ health promotion and prevention work to increase school attendance and prevent school attendance problems among students in elementary school. Method: Scoping review Eligibility criteria: Publications were selected according to PRISMA ScR guidelines. Sources of evidence: Peer-reviewed articles Charting methods: A qualitative content analysis based on a systems theory approach is presented in both tables and text. The analysis was based on the results and conclusion of the included articles and was described through a categorization against the objectives and different system levels. Results: The school counselors work to strengthen relationships and cooperation between students, parents, school staff and other actors, as well as by offering various types of targeted interventions or prevention programs. Conclusions: School counselors’ work consists largely of remedial actions. It is unfortunate since health promotion and prevention work at different levels in the system is important to reduce school attendance problems. The cooperative role of school counselors and their system-oriented thinking contributes to relationship building, and a holistic view of school attendance and school attendance problems.

Children whose families live in economic hardship tend not to participate in social activitiesthat involve money. Economically disadvantaged children are described as those who, due toinsufficient financial resources, have difficulty living a life similar to other children in thesame community. Social workers are legally obligated to specifically consider the bestinterests of the child in measures concerning children and to use both the Social Services Actand the Convention on the Rights of the Child in their decisions. Thus, a social worker isobliged to consider the child's rights, the child's perspective, and the child's best interests intheir work. The purpose of this study is to investigate how social workers in financial aid usetheir discretion to protect children's rights in accordance with the four core principles of theConvention on the Rights of the Child. The study employs a qualitative method withsemi-structured interviews to obtain the perceptions of two different professional groups onwhether social workers in financial aid are considered to uphold the four core principles ofthe Convention on the Rights of the Child and whether they believe that social workers usetheir discretion sufficiently to consider children's rights. The collected empirical material wasthen analyzed in various themes connected with previous research and Lipsky's theories ondiscretion and street-level bureaucracy. Research indicates that social workers in financial aidfail to use their discretion to protect the child's rights and to uphold the four core principles ofthe Convention on the Rights of the Child. The study revealed results indicating that socialworkers' decisions regarding children can be influenced by the organization's management, asenior social worker, lack of knowledge, ambiguities in guidelines within the organization,and the absence of child participation in decisions affecting them. Furthermore, it was foundthat social workers' individualized assessments and priorities were crucial in how they choseto use their own discretion. With more opportunities for education on the child's perspectiveand child rights and a developing practice on how children's rights should be considered andapplied in financial aid work, social workers can help prevent more children from becomingvulnerable and experiencing the consequences of such vulnerability. / Barn vars familjer lever i ekonomisk utsatthet tenderar att inte delta i sociala aktiviteter sominkluderar pengar. Ekonomiskt utsatta barn beskrivs vara barn med anledning av otillräckligaekonomiska resurser och har därmed svårigheter med att leva ett likadant liv likt andra barnsom lever i samma samhälle. Socialsekreterare har en skyldighet enligt lag att särskilt beaktabarnets bästa vid åtgärder som rör barn och använda sig av både socialtjänstlagen ochbarnkonventionen vid beslut. En socialsekreterare har därmed skyldighet att beakta barnetsrättigheter, beakta barnperspektivet samt barnets bästa i arbetet. Studiens syfte är attundersöka hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd använder sitt handlingsutrymme föratt tillvara barnens rättigheter i enlighet med Barnkonventionens fyra grundprinciper. Studienanvänder sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att få de två olikayrkesgruppers uppfattningar om socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd anses leva upp tillbarnkonventionens fyra grundprinciper samt om de anser att socialsekreterare använder sitthandlingsutrymme tillräckligt för att ta hänsyn till barnens rättigheter. Det insamladeempiriska materialet analyserades sedan i olika teman som anknöts med tidigare forskningoch Lipskys teorier om handlingsutrymme och teori om gräsrotsbyråkrater. Undersökningarpekar på att socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd brister i sitt arbete att använda sitthandlingsutrymme för att tillvarata barnets rättigheter samt leva upp till barnkonventionensfyra grundprinciper. Studien fick fram ett resultat som pekade på att socialsekreterarensbeslut rörande barn kan påverkas av organisationens ledning, en förste socialsekreterare,kunskapsbrist, otydligheter i riktlinjer i verksamheten samt inte har barn delaktiga i beslutsom rör dem. Det framkom dessutom att socialsekreterarnas individanpassade prövningar ochprioriteringar var avgörande för hur de väljer att använda sig av sitt handlingsutrymme. Medfler möjligheter till utbildning inom barnperspektivet och barnets rättigheter och enutvecklande verksamhet om hur barns rättigheter ska beaktas och tillämpas i arbetet inomekonomiskt bistånd kan socialsekreterare bidra till att hindra flera barn att bli utsatta och attuppleva konsekvenserna av vad utsattheten för med sig.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med unga lagöverträdare upplever insatser för målgruppen samt om och i så fall hur de upplevelserna påverkar utredningsarbetet. I frågeställningarna ingick även vilken roll ungdomars vårdbehov i relation till samhällsskydd och ungas eventuella behov av skydd spelar i dessa upplevelser. Empirin har bearbetats med hjälp av tematisk analys. För att besvara syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar med unga lagöverträdare i en medelstor kommun. Studiens huvudsakliga teoretiska ramverk har varit Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater, med nyinstitutionell organisationsteori som kompletterande teori. I studien påvisades ett antal centrala upplevelser i relation till befintliga insatser. Tillgängliga insatser för unga lagöverträdare upplevdes i många fall utdaterade i relation till överväldigande förändringar i målgruppens förutsättningar. Exempel på detta som påvisades var att kriminalitet hos unga upplevs ha sjunkit i åldrarna och blivit av en grövre karaktär, vilket en majoritet av respondenterna menar inte speglas i hur insatser är utformade i dagsläget. I studien påvisades även en upplevd brist på lämpliga utförare, vilket dels beskrevs härstamma från att utförare av vissa insatser (i synnerhet familjehemsplacering men även i viss mån HVB) inte vill ta emot ungdomar med exempelvis kriminalitet eller pågående missbruk. Brist på t.ex HVB som var utrustade att behandla ungdomar med flera olika typer av behov och/eller problematik påvisades också. Vidare påvisades att arbetet påverkades av att ständigt behöva allokera otillräcklig tid. Slutligen visade studien att ungas skyddsbehov var en väsentlig faktor i särskilda ärenden, och som av nödvändighet behövde prioriteras över ungas vårdbehov. Samhällsskydd upplevdes inte som en lika central faktor.