Under de senaste åren har socialtjänsten drabbats allt hårdare av den rådande arbetsmiljön. Arbetsvillkoren har blivit sämre samtidigt som arbetsbelastningen blivit högre. Där av fokuserar denna studie på att undersöka socialsekreterarnas arbetssituation och om det förekommer stress utifrån hur arbetsorganisationen fungerar. Undersökningen har gjorts med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultatet visar att det både finns hinder och möjligheter i socialsekreterarnas arbete. Det förekommer upplevelser av att det är en hög arbetsbelastning och att personalantalet är för lågt. En viktig förutsättning som visat sig vara positiv i sammanhanget är att socialsekreterarna har möjlighet att planera sitt arbete relativt fritt och således får vara flexibla. Resultatet visar även att stress upplevs främst på grund av tidsbrist och höga dokumentationskrav. Flexibiliteten i arbetet upplevs av socialsekreterarna som en hjälp i att minska stressen. Summan av dessa faktorer indikerar att problematiken bör lyftas och arbetas vidare med för att minska den negativa utvecklingen inom socialtjänsten. / In recent years, the current work environment has increasingly affected social services. Working conditions have gotten worse while the workload has become higher (Karlsson & Folkesson, 2014). Therefor this study focuses on examining social workers work situation and if there is work related stress based on how the organization functions. The study was conducted using a qualitative approach in which semi-structured interviews were conducted. The result shows that there are both impediments and opportunities in the work of the social workers. There are experiences among the social workers of heavy workload and staffing levels being too low. An important condition, which proved to be positive, is that social workers are able to plan their work relatively freely and thus be flexible. The result also shows that stress is experienced primarily due to lack of time and high documentation requirements. Flexibility of work was experienced by the social workers as an aid in stress reduction. The sum of these factors indicates that the problem should be lifted and further worked with to reduce the negative trends in social services.

The aim of this thesis was to study how social workers in social services in several municipalities perceive that they interpret the concept of domestic violence and how they believe they would act when it comes to different types of domestic violence. The thesis has focused on three types of violence; physical, psychological and economical. Seven social workers were interviewed with a thematised interview guide and six vignettes. The theoretical perspectives applied in the analysis were the process of normalization and the continuum of violence. The results showed that the social workers did not interpret domestic violence unanimous, and they had different ideas of how they would act in the vignettes. To sum up, the study showed that the social workers found it easier to identify and define physical violence as domestic violence and they tended to more frequently suggest the couples in the vignettes to separate as well as to protect the victim of violence. In comparison to physical violence, the social workers found it more difficult to identify and interpret psychological and economical violence, and tended to suggest the couple to stay together and try family counselling.

Syftet med denna studie har varit att beskriva och analysera attityder hos socialsekreterare till homosexuella par som familjehemsföräldrar. Våra frågeställningar som har genomsyrat studien har varit centrerade kring vilka attityder till homosexuellas lämplighet som familjehemsföräldrar det finns hos socialsekreterare som arbetar med målgruppen barn och familj, samt hur attityder till homosexuella som familjehemsföräldrar ser ut beroende på de homosexuella parens kön. Socialsekreterarna som har medverkat i studien arbetar inom kommuner i södra Sverige med ärenden som rör målgrupperna barn och familj. Studiens empiriska data har inhämtats med hjälp av enkäter som består av frågor och påståenden som är baserade på tidigare forskning. Vi har analyserat vår data i förhållande till diskurs inom socialt arbete som profession och heteronormativitet. Resultaten visar att socialsekreterarnas attityder till homosexuella som familjehemsföräldrar är övervägande neutrala till positiva, även om det finns uppfattningar om att barn till homosexuella löper större risk än barn till heterosexuella att bli utsatta för mobbing och negativa attityder från den sociala omgivningen. Resultaten visar även att socialsekreterarna inte gör skillnad på homosexuellas lämplighet beroende på kön.

Syftet med denna forskningsöversikt är att undersöka hur makt och maktrelationer beskrivs och teoretiseras i forskningen mellan socialsekreterare och klient med fokus på klientens beskrivningar. Denna studie är en integrativ och kvalitativ forskningsöversikt med en abduktiv ansats, där 29 tidigare studier har tematiserats och analyserats med hjälp av maktens fyra ansikten. Studien påvisar att maktbegreppet är ett komplext och svårdefinierat begrepp. Studien visar hur makten kan betraktas utifrån maktens fyra ansikten inom det sociala arbetet i mötet mellan klienten och socialsekreteraren. Vidare diskuteras rekommendationer gällande maktaspekten för det sociala arbetet utifrån olika studier samt rekommendationer för fortsatt forskning. Det är viktigt att klienternas perspektiv, såsom upplevelsen av makt och kontroll, tas upp angående deras möte med de professionella. Eftersom mötet och relationen mellan socialsekreterare och klient är en av de grundläggande faktorerna för ett bra samarbete är studier som denna viktiga att genomföra. Studien påvisar även hur viktigt det är att uppmärksamma maktobalansen, detta för att kunna medföra en medvetenhet hos de professionella inom socialt arbete om den påverkan och upplevelse som klienterna erfar av de ojämlika maktrelationerna. / The purpose of this research review is to examine how power and power relations are described and theorized in research between social worker and client, focusing on the client's descriptions. This study is an integrative and qualitative research review with an abductive approach where 29 previous studies have been thematized and analyzed by means of the four dimensions of power. This study demonstrates that the concept of power is a complex and difficult concept to define. The study shows how power in social work can be viewed with the perspective from the four dimensions of power in the interaction between the client and the social service worker. Furthermore the study discusses different recommendations regarding the power dimensions in social work based on various studies and recommendations for further research. It is important that the clients' perspective, such as the experience of power and control, is noticed regarding their encounters with the professionals. Since the encounter and the relationship between the social service worker and the client are one of the main factors for a good collaboration studies like these are important to conduct. The study also shows the importance of bringing awareness to the imbalance of power, to thenceforth bring awareness to the professionals of social work about the impact and experience which clients experience in unequal power relations.

The purpose of this thesis is to examine how gender is constructed in presentence reports written by social workers’ as mandated by 11§ LUL. Young offenders are often assigned normative masculine or feminine attributes by personnel at treatment centers, girls are considered emotional and in need of support while boys are considered disorderly and in need of structure. Young female delinquents are victimized which affects their culpability; they are less likely to be held responsible for the crimes they committed. Young male delinquents are viewed as aggressive and in control; they are more likely to be held accountable for their criminal actions. In this study we analyze 20 presentence reports using critical discourse analysis; ten reports about girls and ten about boys, in half of the reports the youth is diagnosed with ADHD (5 boys and 5 girls). Our main results show that gender construction occurs in presentence reports, for example it is crucial that girls’ are calmed down by means of adult support, while boys’ need to be activated and controlled. We also ascertain that youths with an ADHD-diagnosis often are perceived as victims and therefore attributed less culpability for their crimes, regardless of gender.

“Det krävs två för att dansa tango” - en studie om samverkan mellan socialsekreterare och skolkuratorer i arbetet med gymnasieungdomar. Studiens syfte var att undersöka och jämföra hur skolkuratorer i gymnasieskolan och socialsekreterare beskriver sin samverkan i det gemensamma arbetet kring ungdomar. För att uppfylla detta syfte genomfördes kvalitativa fokusgruppsintervjuer med sex professionella. Resultatet visade att både skolkuratorerna och socialsekreterarna upplevde otydligheter kring vad som gäller i arbetet med samverkan. Vikten av transparens, tydliga mål och återkoppling framhävs av båda grupperna. Resultatet visar också att de har olika syn på samverkan. Avslutningsvis diskuterades hur det skulle kunna bli bättre i återkopplingen mellan socialsekreterare och skolkuratorer, samt att transparens måste förbättras gentemot ungdomen från skolkuratorernas sida. / “It takes two to tango” - a study about collaboration between social workers and school counselors. The main aim of this study was to examine and compare how school counselors in the upper secondary school and social workers discloses their cooperation in their joint work with adolescents. To fulfill this aim qualitative focus group interviews were conducted with six professionals. The results showed that both the school counselors and the social workers experienced ambiguity regarding cooperating in their work. The importance of transparency, clear goals and feedback is highlighted by both groups. The result also shows that these professionals had different views on cooperation. In conclusion, how improvements could be made in the feedback between social workers and school counselors was discussed. The importance of improving transparency towards the adolescents from the school counselors was underlined.

Individer behöver mat, vatten och tak över huvudet. Har en individ inte ekonomiska förutsättningar för att uppnå dessa behov kan hen känna skam och skuld. Skyddsnät i samhället ska ge stöd om en själv inte kan tillgodose dessa behov. Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) anger att socialtjänsten skall främja individers ekonomiska trygghet. Socialtjänsten vänder individen sig till om hen behöver stöd. Syftet med studien är därför att undersöka hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd ser på sin maktposition i mötet med klient samt vilka förhållningssätt och strategier det finns för att bemöta individer som kan uppleva skam. Det undersöks genom semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som jobbar med ekonomiskt bistånd. Av studien framgick att arbetet inom ekonomiskt bistånd är flexibelt och att flexibiliteten påverkas av socialsekreterarnas kunskap och kompetens. God samtalsmetodik ansågs som framgångsrikt i mötet med klient. Utbildningar för de som arbetar med ekonomiskt bistånd upplevs vara få. / <p>2018-06-05</p>

At the current time Sweden is, like many other countries, characterized by a variation of different cultural and ethnical groups. Previous research has concluded that there are some difficulties among social workers who work with child protection cases to identify whether something is child abuse or whether it is the upbringing influenced by the culture within the ethnical group. How child protection cases with families of a foreign ethnicity is treated in relation to child protection cases with families of a Swedish ethnicity is therefor of interest – as well as this study’s primary inquiry. To find answers to this, two different vignettes were created where the only significant difference were the families’ names. In the first vignette the name of the family was of Swedish ethnicity, and in the second the name of the family was of foreign ethnicity. The vignettes were sent in the form of web surveys to social workers who work with child protection cases. The surveys were answered by 17 respectively 22 social workers. The result was then presented in the form of descriptive statistics and a thematic analysis. It showed more similarities than differences in the social workers assessments. The few differences that could be identified were found mainly in the way the social workers categorized their concern for the child.

Sammanfattning   Syftet med denna studie är att undersöka hur socialtjänsten hanterar och bemöter prostitutionens omfattning bland kvinnor samt identifiera eventuella utvecklingsmöjligheter hos myndigheten. För att besvara vårt syfte har tre frågeställningar formulerats:   <ol type="1">Hur har prostitutionens förekomst förändrats över tid? Vilka insatser/vilket stöd erbjuder socialtjänsten kvinnor som lever i prostitution? Hur skulle arbetet kring prostitution inom socialtjänsten kunna utvecklas och förstärkas?   Denna uppsats fokuserar på hur socialtjänsten möter kvinnor som befinner sig i prostitution. Studien har baserats på kvalitativa intervjuer med socialsekreterare, samordnare och en enhetschef i medelstora kommuner i Norrland. Intervjupersonerna i studien har kunnat förmedla en representativ och tydlig bild över hur det sociala arbetet med prostitution i norra Sverige ser ut. Resultatet visar att prostitutionen har bytt arena och förflyttats från gatan till internetannonser, vilket har lett till en dold men också en tydlig ökning av fenomenet. Något som framkommer av intervjuerna är att i de fall socialtjänsten kommer i kontakt med personer i prostitution, har personerna ofta även ett missbruk där prostitutionen finansierar droger/alkohol/spel. Det identifierades två olika synsätt på hur denna dubbel-problematik skulle bemötas: det ena synsättet betraktade prostitutionen som något sekundärt och som en effekt av missbruket medan det andra synsättet betraktade missbruket och prostitutionen som två lika stora delar av ett omfattande problem där behandling bör ske för båda problematikerna. Resultatet tydliggjorde även de insatser kommuner i Norrland kan erbjuda kvinnor i prostitution, där ett exempel på hjälpinsats visade sig vara socialtjänstens kvinnofridsmottagningar. Ytterligare ett resultat som framkom av studien är att intervjupersonerna identifierar ett behov av tydliga och utarbetade riktlinjer för att kommunerna ska kunna möta den ökade prostitutionen med givna arbetsmetoder och målsättningar.

Ifrågavarande studie ämnar undersöka socialsekreterares upplevelser och erfarenheter av principen om barnets bästa. Undersökningen är av relevans för socialt arbete då ytterligare forskning om barnets bästa efterfrågas, samt att problemområdet skapar diskussion kring huruvida det svenska skyddsnätet överensstämmer med lagstadgade skyldigheter och barn- och ungdomsvårdens syfte. Studien baseras på fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som alla har olika erfarenhet av socialt arbete. Datamaterialet har satts i relation till tidigare forskning, rådande lagstiftning, BBIC-programmet och maktteorier, vilka har använts vid analysförfarandet samt slutdiskussionen. Resultatet påvisar att ärenden till stor del genomsyras av ett vuxenperspektiv, vilket många gånger medför att principen om barnets bästa och barnperspektivet går förlorat. Tidigare forskning uppmärksammar behovet av en tydligare definition av barnets bästa, något som studiens resultat delvis motsäger. Samtliga informanter efterfrågar istället resurser och eventuella laganpassningar för barn som utsatts för brott, då detta skulle underlätta skyddsarbetet i avsevärt större utsträckning än ett lagförtydligande. Informanterna menar att det inte föreligger några teoretiska svårigheter att bedöma barnets bästa, utan att det är den praktiska tillämpningen av principen som hindras på grund av främst organisatoriska förutsättningar. Det framkommer emellertid att laganpassningar och fler resurser inte nödvändigtvis kommer vara gynnande för skyddsarbetet, då riktlinjer inte alltid efterlevs i praktiken.