Sammanfattning Antalet ensamkommande barn ökade markant under hösten 2015. Denna period kallas av allmänheten för flyktingströmmen. I föreliggande uppsats undersöks socialsekreterares beskrivningar av arbetet med ensamkommande barn under ökade arbetskrav i samband med flyktingströmmen 2015. Vidare avser studien att undersöka hur flyktingströmmen påverkat socialsekreterares arbete med ensamkommande barn idag. Studien är en kvalitativ vinjettstudie med en semi-strukturerad intervjuguide. Fem respondenter som arbetar inom två olika enheter för ensamkommande barn har medverkat i studien. Den inhämtade empirin analyserades genom en tematisk analys. Resultatet i föreliggande studie visar att socialsekreterare upplever att deras utredningar av ensamkommande barn under flyktingströmmen blev bristfälliga. Detta på grund av ökad ärendemängd, tidspress och resursbrist vad gäller kommunala boendeplatser. Dessutom visar resultatet på att socialsekreterare beskriver svårigheter med att beakta barnperspektivet fullt ut under denna period. Det framgår att socialsekreterare under flyktingströmmen beviljade outredda externa boendeplaceringar som en konsekvens av bristande resurser. Slutligen visar resultatet att en enhet, som ett antal av respondenterna arbetar inom, fått direktiv fått direktiv på att flytta de ensamkommande barnen till kommunens egen regi. Respondenterna upplever att beslut som fattades under flyktingströmmen 2015 på så sätt påverkar deras arbete idag.

Bakgrund: Människor som har en allvarlig missbruksproblematik kan komma att vårdas med hjälp av LVM-lagstiftningen, vilket är en tvångslagstiftning. Detta kan komma i konflikt med socialtjänstens andra uppdrag som bygger på frivillighet enligt SoL, vilket gör det angeläget att undersöka hur socialsekreterare uppfattar de dilemman som finns mellan tvång och frivillighet. Socialsekreterare i studien handlägger och utreder klienters behov av att få hjälp enligt SoL och LVM, i de lagstiftningarna blir delaktighet, valfrihet och makt betydelsefulla begrepp. Syfte: Att undersöka vilka dilemman socialsekreterare uppfattar att det finns i arbetet mellan SoL och LVM. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 6 socialsekreterare. Intervjuerna transkriberades och analyserades i två steg, den första delen är en empiriskt kopplad analys utifrån IPA. Den andra delen av analysen är teoretiskt kopplad och analyseras utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med hjälp av begreppen: Pastoralmakt, disciplinering, paternalism och delaktighet. Resultat: Studien visar att det finns en gråzon mellan frivilligheten i SoL och tvånget i LVMutredningar. I denna gråzon finns det utrymme för socialsekreterarens bedömningar, men också ett stort ansvar. I gråzonen handlar det mycket om att motivera klienter, motivationsarbetet kan innebära ett underliggande hot och en maktposition som socialsekreterare behöver förhålla sig till. Dilemman i arbetet mellan SoL och LVM uppstår främst i bedömningar om att handla mot klientens vilja. Studien visar att socialsekreterare arbetar mot en norm eller mittfåra, där det som är rätt är normen och det som är fel ligger utanför normen. Studien visar att skapandet av "de andra" kan ses som en begränsning för klienters delaktighet och medverkan i missbruksvården. Vi har med hjälp av begreppet pastoralmakt problematiserat socialsekreterarnas vilja att hjälpa och funnit att det skulle kunna förstås som en del i medskapande av disciplinära processer i utförandet av pastoralmakt.

Socialsekreterare tillhör den yrkesgrupp där tidigare forskning har visat att risken för att drabbas av stress och utmattning är hög, då socialt arbete innebär komplicerade sociala situationer och är starkt klientbaserat. Tidigare studier har visat att socialsekreterare och anställda inom socialt arbete känner sig underskattade, som beror främst på att det är brist på personal, dålig lön och ständigt hög arbetsbelastning. Studier visar också att gemenskap och socialt stöd från arbetskollegor är något som stärker den enskildes välbefinnande, däremot om man upplever sig vara utanför en grupp finns det en stor chans för stress och även en känsla av lågt välbefinnande. Forskning talar alltså för att det finns ett ömsesidigt samband mellan socialt stöd och det psykologiska välbefinnandet. Syftet med uppsatsen är att undersöka socialsekreterares arbetsmiljö och även se om socialsekreterarna känner till arbetsgivarens skyldigheter gentemot arbetsmiljölagen. Undersökningen bygger på en enkätstudie med 187 deltagare i åldrarna mellan 21-70 år. Enkäterna som samlades in matades därefter in i statistikprogrammet SPSS där sambandstester kunde utformas och skapas utifrån de frågeställningar som fanns. Resultatet visade att arbetskollegor har en betydelse för socialsekreterares välbefinnande på arbetsplatsen, dock inte när det kommer till hanteringen av stress. För vidare forskning inom vårt område så hade det varit intressant att lyfta fram ledarskapsrollen och dess betydelse för hur gruppdynamik kan se ut och hur den uppstår.

The aim of the study was to increase the understanding of the social secretary’s individual professional judgments in accordance with the compulsory legislation Law (1988: 870) on the care of addicts in certain cases. The study wants to show how social secretary’s perceive if there are various factors that influence judgments.   Drug and alcohol abuse is a major social problem and it affects many individuals. It is the social service that is responsible for helping and supporting the individual. There is a knowledge gap regarding how social secretary’s approach towards compulsory treatment affects judgements, but also how uncertain it is with individual judgements.   Six social secretaries were interviewed in a qualitative study and the result was  analyzed with the help of themes and coding but also the theory of discretion regarding to street- level bureaucrats. Result showed that the compulsory treatment is lacking. The six social secretaries described that the legislation can be interpreted differently and their experience is important while judging.

Motivational interviewing (MI) is a counselling approach developed in part by clinicalpsychologists William R. Miller and Stephen Rollnick. It is a directive, client-centredcounselling style for eliciting behaviour change by helping clients to explore andresolve ambivalence. The method has grown in popularity during the last years and has spreadoutside the therapy room and into new fields where it is being applied such as healthcare, socialservice and the police. The usage of MI in therapeutic and healthcare settings is well researchedbut MI has recently emerged in a new field where the research is scarce: leadership. In thisstudy we are exploring the experiences of Swedish social workers that are trained in MI whichhas a manager that is also trained in the method and applies MI in leadership. Our results showthat the social workers are generally positive to their managers using the method; MI is seen asa factor that influences the manager to listen and be more empathetic. Our study also showsthat MI has become a general tool for interactions; the social workers are using the methodoutside client meetings and in interactions with colleagues and managers to facilitate a goodrelationship. However, there are also concerns among some of the respondents that MI couldbe used by their manager to manipulate and create behaviour changes that only benefits theorganisation. This explorative study shows that MI has the potential to impact management andleadership approaches and warrants further investigation to develop this growing field ofinterest.

Barn som lever i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd anses vara utsatta utifrån många olika perspektiv. Socialsekreterare har en lagförd skyldighet att vid ansökningar som rör barn beakta ett barnperspektiv och ta hänsyn till barnets bästa i syfte till att tillgodose barns behov samt arbeta på ett förebyggande sätt för barn vars familjer är aktuella på ekonomiskt bistånd. Undersökningar visar att socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd brister i sitt arbete med beaktande av barnperspektivet. Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd beaktar och tillämpar ett barnperspektiv samt hur de upplever att deras handlingsutrymme har för påverkan i detta beaktande. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och genom semistrukturerade intervjuer. Det empiriska material som framkommit av intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys indelade i teman och kopplades således till tidigare forskning och teoretiskt perspektiv utifrån teorin om gräsrotsbyråkraten. Resultatet visade att samtliga deltagande socialsekreterare är medvetna om deras skyldighet, men uppfattar att barnperspektivet är otydligt angivet i riktlinjer samt att det därmed finns en osäkerhet kring hur man i det dagliga arbetet ska arbeta utifrån ett barnperspektiv och tillämpa det. Resultatet visade också att socialsekreterare uppfattar att de inte har tillräckliga förutsättningar för att i den konkreta handläggningen kontinuerligt kunna jobba utifrån ett barnperspektiv samt att socialsekreterares individuella värderingar och prioriteringar är avgörande för hur de använder sig av handlingsutrymmet vid ärenden som rör barn. Genom en ökad kunskap samt förbättrade arbetsvillkor om barnperspektivets tillämpning inom specifikt ekonomiskt bistånd kan socialsekreterare föra ett förebyggande arbete för att de utsatta barn som är aktuella på ekonomiskt bistånd inte skall drabbas av sådant som denna utsatthet medför. / Children living in families with long-term financial assistance are considered vulnerable from many different perspectives. Social workers in financial assistance have an obligation by law to consider a child's perspective in the case of applications concerning children and to take into account the child's best interests in order to meet children’s individual needs and work in a preventative manner for children whose families are concerned with financial assistance. Research shows that social workers who work in financial assistance sometimes fail to take the child’s perspective into account. Therefore, the aim of this study was to examine how social workers in financial assistance take into account and apply a child perspective and how they feel that their scope of action has an impact on this consideration. The study was conducted by applying a qualitative approach and by using semi-structured interviews. The empirical material that emerged from the interviews was analyzed through qualitative content analysis divided into themes and was linked to previous research and theoretical perspective of street level bureaucracy. The result showed that all participating social welfare officers are aware of their obligation, but perceive that the child perspective is unclearly stated in the guidelines and that there is thus an uncertainty about how to work in the daily work from a child perspective and apply it. The results also showed that the social workers perceived that they do not have sufficient resources for being able to work sustainably from a child's perspective in their everyday practice and that the social workers’ individual values and priorities are crucial for how they use their scope of action in cases involving children. Through increased knowledge and improved working conditions regarding the application of the child's perspective in specific financial assistance, the social workers can attain a level of prevention when it comes to working for vulnerable children whose families are in financial difficulties.

Författare/Alievski, N. ”Makt, kontroll och konflikter!” En kvalitativ studie om hur socialsekreterare upplever mötet med klienten när det uppstår konflikt. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, maj 2018.Uppsatsen är en kvalitativ studie som huvudsakligen handlar om socialsekreterares upplevelser i mötet med klienter när det uppstår konflikter angående ekonomiskt bistånd i socialtjänsten. Studiens fokus ligger på hur socialsekreterare upplever och hanterar dessa konflikter med klienterna. Vilka tillvägagångssätt tillämpas för att övervinna dessa konfliktsituationer och hur upplever socialsekreterare att dessa konflikter påverkar deras arbetssätt? I studien intervjuades fem socialsekreterare som jobbar med ekonomiskt bistånd inom socialtjänsten. Mötet mellan socialsekreterare och klient har en dynamisk karaktär där socialsekreteraren har makt och klienten har ingen makt. Makten är osynlig när parterna är överens med varandra, dock blir makten synlig då parterna är oense om saker och ting. De viktigaste resultaten som kommit fram i uppsatsen är att regler och lagar delvis kan vara orsaker till att det ger upphov till konflikter, exempelvis när det gäller riksnormen. En annan orsak att det uppkommer konflikter är när socialsekreterarna är stressade, har brist på tid eller har för många klienter att de inte hinner ta hand om dessa och att utföra sina arbetsuppgifter på rätt sätt. En tredje orsak till konflikter är när klienterna avviker från planeringen och socialsekreteraren begär ett läkarintyg, vilket klienterna saknar. / Author/Alievski, N. "Power, control and conflict!" A qualitative study of how social secretary experience a meeting with a client when conflict arises. Degree Project in Social Work 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, Maj 2018.The essay is a qualitative study that mainly deals with social workers' experiences in meeting clients when conflicts arise with financial assistance in social services. The focus of the study is on how social secretaries experience and handle these conflicts with clients. What approaches are being taken to overcome these conflict situations and how do social secretaries feel that these conflicts affect their way of working? For the study, five social secretaries were interviewed who work with financial assistance in social services. The meeting between a social secretary and a client has a dynamic character in which the social secretary has power and the client has no power. The power is invisible as long as the parties are in agreement. However, power becomes relevant when the parties disagree with things. The most important findings made in the paper are that rules and laws may in part be the cause of conflicts, such as the national norm. Another reason for conflicts is that the social secretaries are stressed, have lack of time or have too many clients that they cannot handle clients, which leads to conflicts because the social secretaries are unable to perform their duties properly. A third cause of conflicts is when clients deviate from the planning and the social secretary requests medical certificates, which the clients cannot provide.

Syftet med föreliggande uppsats var att få kunskap i hur socialsekreterare arbetar med barn som upplevt våld i hemmet samt hur socialsekreterare upplever sitt handlingsutrymme inom området. Tidigare forskning visar att barn som upplever våld i nära relation och som inte får adekvat stöd kan riskera att utveckla beteendeproblem samt posttraumatiskt stressyndrom vilket leder till negativa konsekvenser på flera områden. En kvalitativ metod som utgjordes av semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem socialsekreterare från fem olika socialkontor i Mellansverige. Insamlade data analyserades med hjälp av meningskoncentrering vilket resulterade i följande fem teman; De osynliga barnen, För barnets bästa, Skapa tillit, Organisatoriska förutsättningar samt Våldets karaktär. Resultatet visade att de stödinsatser som erbjuds våldsutsatta barn varierar beroende på våldets karaktär samt på hur barn har upplevt våldet. Vidare framkom att individuellt samtalsstöd i form av Trappan-metoden, familjebehandling samt stöd genom Barnahus var de insatser som mest frekvent beviljades. Resultatet visade även på att socialsekreteraren upplever sig ha ett förhållandevis stort handlingsutrymme under utredningsarbetet, trots att de i första hand behöver förhålla sig till aktuell lagstiftning, föreskrifter samt kommunala riktlinjer.

För att arbeta som socialsekreterare med utredning för barn och unga krävs det kunskap inom sociala områden, men även inom det juridiska fältet. För att kunna genomföra en barnavårdsutredning krävs ofta insamling av uppgifter från utomstående parter och myndigheter, varav det även krävs en kompetens och kunskap om hur detta ska göras på rätt sätt då socialtjänsten har en stark sekretess som omfattas av lagstiftning. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare uppfattar och förvaltar det handlingsutrymme som finns i arbetet med en LVU-utredning. Samt att få en djupare kunskap kring socialsekreterares egen kompetens och upplevelse om sekretess i barnavårdsärenden. Studiens data baseras på fyra kvalitativa intervjuer med socialsekreterare. Resultaten redovisas utifrån en tematisk analys, där de teman som berörs är upplevelse av sekretess, profession och etiska dilemman samt dubbla kompetenskrav och handlingsutrymme. I resultatet framkommer att det finns en viss osäkerhet kring sekretess, men att sekretessen inte ses som ett hinder i utredningar då man antingen via samtycke eller sekretessbrytande bestämmelser kan få tillgång till de uppgifter som behövs för att bedriva utredning. Det framkom även att frivilliga insatser och stöd är det som är mest förekommande, och att tvångsvård är något de flesta av socialsekreterare vill undvika om så är möjligt. I studiens diskussion tydliggörs att socialsekreterare som arbetar med LVU-utredningar har ett dubbelt kompetenskrav, de behöver dels ha kompetens inom det juridiska fältet, samtidigt som arbetet innefattar mötet med utsatta människor, där det krävs en professionalitet för att kunna stödja och hjälpa på ett bra sätt. I slutsatsen framkom även att socialsekreterarnas egen juridiska kompetens har utvecklingspotential. Det framkommer även att arbetet som socialsekreterare är ett komplext yrke som kräver en bred kompetens och att professionen socialsekreterare är unik utifrån dess maktposition och begränsade handlingsutrymme samtidigt som arbetet utförs klientnära och relationsbyggande. / Working as a social secretary investigating minors and young adults requires a wide range of skills. Social secretaries are expected to be knowledgeable not only about the social factors leading to investigations but also about legal aspects in the investigations. In order to be able to carry out an investigation of a minor, information is often acquired from outside parties and other authorities. The gathering of information needs to be done correctly and with legal certainty, as social services are bound by secrecy under law. The purpose of this study is to gain a deeper knowledge of the competence and experience of the social worker in child care matters, but also to explore how social workers perceive the area in which they can operate during the process of an LVU inquiry. The data of the study is based on four qualitative interviews with social workers and analysed with thematic analysis, with the different themes being experience of confidentiality, professionality and ethical dilemmas, double competence requirements and room for maneuver. The results show that there is some hesitation regarding secrecy among social workers, but that secrecy is not seen as an obstacle in investigations as one can either gain access to the information needed in order to conduct an investigation through consent, or that confidentiality can be breached when it is necessary to do so. The study also shows that voluntary effort and support is common, and that compulsory care is something that most social workers wish to avoid if possible.  The study concludes that social secretaries who work with LVU-investigations need a dual competence, and that competence surrounding law shows great prospects for development. Furthermore, the study shows that the profession itself is highly complex and requires a wide range of skills. The job is unique because it is one of power and is simultaneously limited in scopes of action, while requiring close work with clients in an effort to build relationships.

Syftet med denna studie har varit att utifrån socialsekreterares perspektiv undersöka hur de arbetar för att uppnå barns delaktighet i barnavårdsutredningar. Sex intervjuer har hållits med utredande socialsekreterare inom barnavården. Det framgår av resultatet att socialsekreterare anpassar sig efter barnet för att skapa trygghet i mötet. Därutöver framkommer att socialsekreterarna använder olika samtalsverktyg, vid behov i mötet med barnet. Resultatet belyser också betydelsen av att väga in det barnet har sagt när ett beslut ska fattas i utredningen. Det framgår även att barn inte bjuds in att närvara under de beslutsfattande mötena. Därmed att de inte heller tilldelas någon direkt makt eller ansvar över det beslut som ska fattas. Resultatet klargör försvårande faktorer i arbetet med barns delaktighet i form av tidsbrist, hög arbetsbelastning och föräldrars inställning till utredningen. Slutsatser dras härav att socialsekreterare under utredningen lyssnar på barnet, hjälper barnet att komma till uttryck och beaktar barnets åsikter inför ett beslut. En ytterligare slutsats som dras är att barn inte görs delaktiga vid själva beslutsfattandet samt att de inte heller tilldelas någon faktisk makt. Vad gäller de försvårande faktorerna konkluderas att förändringar behöver ske för att underlätta arbetet med barns delaktighet. / The purpose of this study has been to, from the perspective of social secretaries, examine how they work to achieve children's participation in child care investigations. Six interviews have been held with the investigative social secretary in child care. It is clear from the results that the social secretary adapts to the child to create security in the meeting. In addition, it appears that the social secretaries use various conversation tools, if necessary in the meeting with the child. The result also highlights the importance of considering what the child has said when a decision is to be made in the investigation. It also appears that children are not invited to attend at the decision-making. Thus, they are also not assigned any direct power or responsibility over the decision to be made. The results clarify aggravating factors in the work with children's participation in the form of lack of time, high workload and parents' attitude to the investigation. Conclusions are drawn from this that during the investigation, the social secretary listens to the child, helps the child to express himself or herself and takes the child's opinions into account before making a decision. Another conclusion that is drawn is that children are not involved in the actual decision-making and that they are not assigned any actual power either. With regard to the aggravating factors, it is concluded that changes need to be made to facilitate the work with children's participation.