Studiens syfte har varit att undersöka hur socialsekreterare inom socialtjänstens avdelning barn och unga uppfattar sammanbrott i familjehemsplaceringar, vilka faktorer som socialsekreterarna anser påverkar sammanbrott och hur de professionella påverkas av sammanbrott i familjehemsplaceringar. Ett sammanbrott inom socialtjänsten när en placering av någon anledning får avbrytas.   De metodologiska utgångspunkter som används i studien är hermeneutisk kunskapsteori och det empiriska materialet har samlats in genom en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med sex professionella som arbetar med barn och ungdomar som är placerade i familjehem. Studiens teoretiska utgångspunkter är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv och von Wrights relationella perspektiv. I studiens resultat tydliggörs vikten av att matcha ett barn med rätt familjehem för att motverka sammanbrott, flera av respondenterna redogör för en svårighet i detta med tanke på deras höga arbetsbelastning. Likaså hävdas av respondenterna att barn som är med om sammanbrott aldrig ska hållas ansvariga för det som hänt, då de i flera fall har en tung ryggsäck att bära. Det framgår också att ett sammanbrott genom professionellas upplevelser är ett misslyckande, både från socialtjänstens sida och men också från vuxenvärldens. En slutsats av studien är att ett sammanbrott kan vara en svår upplevelse för samtliga inblandade.

The purpose of the work is to investigate whether investigations and assessments regarding children within the social services are affected by the parent's and/or social worker's gender affiliation. The work has been carried out quantitatively through web surveys which were answered on the basis of a case description. The respondents were child administrators from the social services in six Swedish municipalities. A total of 71 respondents answered the survey, 35 of the respondents answered the questionnaire based on a case description of a single mother with a child and the remaining 36 respondents took part of the same case description but with a single father instead. The empiricism has been analyzed in the analysis program IBS SPSS Statistics, version 24. A significant difference is shown in the result that the female social workers are more likely than male social workers to initiate an investigation. Furthermore, the social worker holds the parenting skills of the mother in low regard by comparison with the father's parenting skills. Thus, more social workers initiate investigations/inquiries related to the mother. The previous research also shows that both the client's and the social secretary's gender are influencing factors in social service assessments. This is in line with the results of this study. The fact that assessments are influenced by both the client's and the social secretary's gender affiliation indicates that there are more factors that influence the assessment than the child's best, which according to the portal section of the Social Services Act (2001: 453) should always be taken into consideration in assessments regarding children.

Studien undersöker familjehemsföräldrars upplevelser och erfarenheter av familjehemsuppdrag och socialtjänstens samarbete och stöd. Undersökningen riktar in sig på tre frågeställningar med fokus på hur familjehemsföräldrarna upplever sitt uppdrag, om det finns tillräckligt med stöd och samarbete från socialtjänsten för att kunna hantera uppdraget och vad som behövs förbättras från socialtjänsten sida för att bidra till ett välfungerande familjehemsuppdrag. I denna undersökning har fem familjehem intervjuats med hjälp av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Materialet som samlats in har analyserats med hjälp av innehållsanalys och tolkats med teoretiska perspektiv som New Public Management och utvecklingsekologiskt perspektiv. Resultatet visar att familjehemsuppdraget är ett svårt och ansvarsfullt uppdrag, men samtidigt väldigt givande och stimulerande. Med relevant stöd och hjälp från socialtjänsten är det mycket lättare att utföra uppdraget. Resultaten visar däremot att det finns brister i stödet till familjehemmet. I resultaten kommer det även fram förslag till förbättringar vilka socialtjänsten kan göra och en del åtgärder som ligger mer på nationell nivå. / <p>2019-01-17</p>

Injektionsmissbrukare kan ses som en avvikande grupp från samhället. Målgruppen besitter en problematik som inte bara är svår att leva med, utan även att ta sig ur. Målgruppen väg ur den typen av livssituation omfattas många gånger inte bara av en aktör, utan av flera aktörers ansvarsområde. Injektionsmissbrukare får inte alltid ett bra bemötande i kontakt med myndigheter, och att synen på gruppens problematik skiljer sig åt mellan aktörer. Det fanns ett intresse att undersöka hur anställda inom socialtjänst och sprututbytesprogram, två centrala aktörer i arbetet med målgruppen, upplevde målgruppen. Vidare ämnade studien undersöka vilka attityder och förståelser dessa anställda hade i sitt arbete med målgruppen.   Insamlingen av det empiriska materialet utfördes med hjälp av intervjuer med professionella på socialtjänst och sprututbytesprogram. Intervjumaterialet analyserades utifrån tidigare forskning i ämnet och med utgångspunkt i stämplingsteorin och begreppet doxa. Studien visade på att intervjupersonerna var medvetna om målgruppens roll i samhället och vad missbruksproblematik innebär för den enskilda individen. De hade en bild över hur dessa individer bör bemötas för att nå ett gott resultat. Individerna upplevdes ha identifierat sig med sitt missbruk under en längre tid. Utifrån studien kunde slutsatserna dras att det är viktigt att bemöta injektionsmissbrukare på ett annat sätt än hur individen ofta blir bemötta i samhället, för att personen ska kunna ändra sitt beteende. Det fanns en upplevelse hos intervjupersonerna att samverkan var viktigt i arbetet med målgruppen, men att det sällan var något som fungerade bra. Intervjupersonerna visade att det fanns problematik när det kom till ansvarsfördelningen och att det var viktigt att socialarbetare som arbetar med målgruppen, besitter rätt kunskap för målgruppens problematik.

Syftet med denna uppsats är att undersöka nyexaminerade socionomers villkor och förutsättningar vid inträdet i yrkeslivet inom socialtjänsten, som visat sig vara en av de vanligaste verksamheter som nyexaminerade socionomer väljer att påbörja sin yrkeskarriär i. Arbetssituationen inom socialtjänsten präglas av flertalet utmaningar, således kan det försvåra nyexaminerade socionomers etablering i yrkeslivet. Studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer med nyexaminerade socionomer, verksamma inom socialtjänsten. Det utvunna resultatet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys och den teoretiska modellen för krav, kontroll och stöd samt förankrats med tidigare forskning inom ämnesområdet. Av studiens resultat framgår att samtliga respondenter upplever höga krav och ett delvis begränsat handlingsutrymme i sitt arbete inom socialtjänsten som för många har lett till negativ stress. Nyexaminerade socionomer menar dock att ett betydelsefullt organisatoriskt och känslomässigt stöd utgör en avgörande aspekt för hantering av arbetssituationen, välbefinnandet samt upplevelsen av en positiv etableringen i yrkeslivet. / <p>2019-01-17</p>

<p> </p><p>Denna studie genomfördes i syfte att undersöka förekomst och omfattning av psykoterapeutiska insatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorgs (IFO) kommunala verksamhetsutbud (egenregi) under åren 2003 och 2007. Två kommuner i Stockholmsområdet, Täby och Järfälla, ingick i studien. Till grund för undersökningen användes information och statistik från socialstyrelsens statistikdatabaser, kommunernas journalföringssystem och verksamhetsberättelser. Insatserna i de olika verksamheterna differentierades utifrån tre kategorier med utgångspunkt i en vid tolkning av Strupps definition av psykoterapi och med tillägg av eventuell förekomst av kontroll och/eller tvång i insatserna. Tre olika kategorier av insatser identifierades; <em>sociala</em>, <em>psykosociala </em>och <em>psykoterapeutiska </em>insatser. Resultatet av studien visade att psykoterapeutiska insatser förekommer inom socialtjänsten och har ökat mellan de undersökta åren. Undersökningen komplicerades av brister i dataunderlaget. Verksamheterna redovisade statistik på olika sätt. Detta gällde såväl inom som mellan kommunerna. Socialstyrelsens statistikdatabaser gav endast övergripande information. Bristerna i dataunderlaget innebär att resultaten bör tolkas med viss försiktighet.</p><p> </p>

<p>I Stockholm finns idag cirka 3000 hemlösa människor. Socialtjänsten är det yttersta sociala skyddsnätet i vårt samhälle och den instans som många av dessa människor är hänvisade till, andra instanser är exempelvis frivilligorganisationer. Idag förekommer många olika definitioner och orsaksförklaringar inom hemlöshetsforskningen. Hemlöshet skildras i hög grad av en stereotypisk beskrivning, att den som är hemlös är missbrukare och/eller psykiskt sjuk. Denna studie fokuserar på den hemlösa individen och på det sociala nätverket runt omkring. Målgruppen är hemlösa män i Stockholm. Syftet är att beskriva några hemlösa mäns nätverk: hur stora nätverken är, vilka personer som ingår i nätverket samt hur relationerna till personerna i nätverket ser ut. Två teorier har använts, social nätverksteori och stämplingsteori. Den metod som har använts är kvalitativa intervjuer och under intervjuerna har nätverkskartor använts. Intervjupersonerna är tre försäljare av tidningen situation Stockholm. Resultaten som har framkommit är att socialtjänsten utgör en viktig del i informanternas nätverk. Kritik mot socialtjänstens bemötande och hjälpinsatser har också framkommit. Det har också visat sig att det finns bra och dåliga nätverk, att det finns olika syn på boende samt att dessa människor har en handlingskraft och ambitioner. Även stämpling från samhället har tagits upp.</p>

<p>Studien behandlar ämnet socialsekreterares perspektiv på självskadebeteendet skärande. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare verksamma i tre städer. De frågeställningar som styrt arbetet lyder: Hur arbetar socialtjänsten med individer som skär sig? Hur beskriver socialsekreteraren fenomenet skärande? Vilka tankar och känslor väcker skärandet hos socialsekreteraren? Hur hanterar socialsekreteraren sina upplevelser?</p><p>Studien befinner sig inom ramen för den fenomenologiska forskningstraditionen. Som teoretiska utgångspunkter har det psykodynamiska perspektivet med dess affektteori samt begreppet ”det upplevande subjektet” använts för att analysera resultaten. Dessutom användes rollteorin vid analysen.</p><p>Resultaten visade att socialsekreterarnas erfarenheter korresponderade med forskningen om självskadebeteendet skärande. Beteendet väcker känslor och tankar hos socialsekreterarna, vilket tas upp i handledning om de anser att det finns behov för det. Studien pekar på att skärandeproblematiken inte faller inom socialtjänstens ramar. Socialtjänstens uppgift är att utreda de som aktualiserats och sedan ge dem stöd eller föreslå vidare insatser. I deras mandat ingår inte behandlig. Dock har socialtjänsten det yttersta ansvaret för alla individer, vilket medför att skärandeproblematiken hamnar på deras bord. Den forskning som är gjord inom området handlar om arbetet inom psykiatrin och som vi ser det har ingen forskat kring socialsekreterares och socialtjänstens roll i förhållande till självskadeproblematiken.</p>

<p>Denna uppsats behandlar lesbiskt relationsvåld, och syftet var att undersöka vilka föreställningar socialsekreterare har kring lesbiskt relationsvåld samt hur de ser på förutsättningarna för att utföra ett bra arbete med denna grupp. Vi utgick från följande frågeställningar: Vilka föreställningar har socialsekreterare om dem som utövar våld i lesbiska relationer? Vilka föreställningar har socialsekreterare om dem som blir utsatta för våld i lesbiska relationer? Vilka förklaringsmodeller/teorier utgår socialsekreterare ifrån i sina resonemang kring lesbiskt relationsvåld? Vilka förutsättningar anser sig socialsekreterare ha på sin arbetsplats för att göra ett bra arbete med lesbiska i våldsamma relationer?</p><p>Vi hade en hermeneutisk ansats, och vi använde en kvalitativ metod. Utifrån fem intervjuer med socialsekreterare undersökte vi vilka föreställningar de hade kring lesbiskt relationsvåld. I analysen användes två teoretiska perspektiv, socialkonstruktivism och empowerment. I vår uppsats framkom att samtliga socialsekreterare baserar sin förståelse om lesbiskt relationsvåld på heterosexuellt relationsvåld och att de anser att socialtjänsten har tillräckliga resurser och kunskaper för att arbeta med denna grupp. Att heterosexuella ses som norm påverkar tydligt arbetet. Slutsatser ur ett empowerment-perspektiv blev då att en personlig men även organisatorisk förändring där man tar itu med heteronormativiteten krävs för att förbättra det sociala arbetet.</p>

<p>Föreliggande studie behandlar ledarskapets betydelse för användandet av kunskap och forskning inom socialtjänsten. Detta görs i form av en kvalitativ intervjustudie av enhetschefer på några vuxenmottagningar i Stockholms kommun. De frågeställningar som legat till grund för studien är; a) vilka definitioner av kunskap och forskning som kan urskiljas, b) vilka faktorer som hindrar användningen av forskning/forskningsresultat samt c) på vilket sätt ledarskapet har betydelse för hur forskning och kunskap tillvaratas och används. För att besvara frågeställningarna gjordes ett maximerat strategiskt urval av intervjupersoner. Intervjuguiden utformades utifrån tre teman; kunskap, forskning och forskare; kunskapsutveckling och forskningsanvändning samt chefens betydelse. Materialet transkriberades, koncentrerades och tolkades sedan utifrån dessa teman. Resultaten analyserades utifrån en genomgång av tidigare forskning samt utifrån utvalda teorier kring begreppen kunskap och lärande. I resultaten framkommer att en majoritet av respondenterna har ett stort eller mycket stort intresse för forskningsverksamhet och ny kunskap. De visar även att majoriteten anser att de i sina roller som chefer har stor betydelse för hur kunskap och forskning tillvaratas och används. Detta leder fram till slutsatsen att den något förhärskande bilden av det stora ointresset för vetenskaplig kunskap inom socialtjänsten i tidigare forskning inte överensstämmer med föreliggande resultat.</p>