Uppsatsens syfte har varit att få förståelse för hur socialsekreterare tänker kring och arbetar med ärenden där barn och ungdomar skolvägrar. Frågorna som uppsatsen försökt besvara är hur socialsekreterare beskriver sin förståelse för fenomenet skolvägran och hur de arbetar med barn och ungdomar som skolvägrar, hur de ser på tillgängliga och alternativa arbetsmetoder kring skolvägran samt hur de beskriver sin kontakt med skolorna och barn- och ungdomspsykiatrin. Urvalet består av sju utredande socialsekreterare inom Stockholms stad som har erfarenhet av arbete med skolpliktiga barn och ungdomar som skolvägrar. Metodvalet är kvalitativa djupintervjuer som tolkats utifrån en fenomenologisk ansats. Analysen har haft sin grund i ett organisationsteoretiskt perspektiv. Resultatet visade att enligt socialsekreterarna kommer anmälan om skolvägran oftast från skolan och att socialsekreterarna upplever det som om anmälan görs i ett sent skede. Om inte den sociala utredningen visar att skolvägran orsakats av sociala brister hos eller kring den unge, anser socialsekreterarna att det inte ligger inom deras arbetsområde. Ofta förekommande insatser vid skolvägran har varit familjebehandling och kontaktperson. Socialtjänsten samarbetar ofta med barn- och ungdomspsykiatrin och med skolorna när barn och ungdomar skolvägrar.

Enligt tidigare forskning sker samverkan mellan Socialtjänsten och Barnoch ungdomspsykiatrin (BUP) oftast på enskilda behandlares/utredares initiativ och direktiv kring samverkan verkar saknas. Med tanke på att den psykiska ohälsan bland barn och unga anses ha ökat är det av vikt att denna samverkan sker. Syftet med denna undersökning var att kartlägga samverkan mellan BUP i Jämtlands läns landsting och Avdelningne Barn och Unga/Avdelningen Unga Vuxna inom Socialtjänsten i Östersunds kommun. Detta för att belysa hur behandlarna/utredarna såg på befintlig samverkan och förenklande/försvårande faktorer mellan dessa aktörer. Det skedde utifrån enkätfrågor baserade på myndigheters riktlinjer. Detta gjordes genom en kvantitativ enkätundersökning i totalpopulationen av ovan nämnda grupper. Avsikten var att belysa centrala tendenser i den aktuella populationens syn på samverkan och inställning till tidigare forskningsrön gällande förenklande och försvårande faktorer vid samverkan. I denna undersökning framkom att samverkan sker, dock utifrån den enskilde behandlarens/utredarens initiativ. Lagstiftning samt skriftliga och/eller muntliga direktiv på arbetsplatserna ansågs av ett flertal förenkla samverkan. Direktiven bör vara förankrade genom hela organisationen för att bli verkningsfulla. De flesta ansåg att det fanns grupper som det är särskilt angeläget att samverka kring. Samverkan skulle förenklas om det skedde enskild konsultation mellan dessa instanser. Det som rankades högst av behandlare/utredare på BUP och ABU/AUV om vad som ansågs förenkla samverkan, var mer kunskap om den andres arbete.

SAMMANFATTNING: Forskning visar att placeringsansvarigas sätt att arbeta med placering och uppföljning av barn tenderar till att öka risken för ett så kallat sammanbrott av placeringen, att placeringen avslutas tidigare såsom det inte var tänkt. Studier har dock inte enbart från utgått från socialsekreterarnas syn vilket måste vara relevant då socialsekreterarna utför arbetet. Syftet med studien var att jämföra två organisationers arbetssätt och arbetssituation gällande placering och uppföljning av barn samt att undersöka hur detta påverkar placeringars sammanbrott. Vidare har detta förklarats utifrån organisationsteorin och gräsrotsbyråkratin. För att besvara syftet användes kvantitativ metod och enkätundersökning i två olika kommuner i Sverige. Resultatet analyserades utifrån organisationsteorin och gräsrotsbyråkratin. Studien visar att Kommun B har högre effektivitetskrav i uppföljningsarbetet och kommun A har det i placeringsarbetet. Handlingsfriheten för socialsekreterarna är större i kommun A gällande uppföljningsarbetet samt att kommun A:s organisation är mer specialiserad. Höga effektivitetskrav och en stor begränsad handlingsfrihet är definitivt faktorer som får en negativ effekt på placeringars utgång.

No description available.

The purpose of this study is to, from the preschool teachers’ point of view, deepen the knowledge about influential factors regarding a mandatory report from preschools to the Child Protective Agency (CPA) when suspecting child maltreatment and feeling uneasiness regarding the child. The purpose is also to furthermore investigate collaboration between preschools and the CPA in Hagfors municipality. The study has the following questions: How do preschools teachers handle their suspicions and uneasiness about a child being maltreated? Which factors can be influential on whether or not the suspicions are reported to the CPA? Which experiences do preschool teachers have of collaboration with the CPA? The study is based on qualitative methods in the formof individual interviews. The interviewees consisted of four preschool teachers employed at preschools in Hagfors municipality.   The study shows that preschool teachers believe that the numbers of preschool children who are maltreated are larger than the number of reports to the CPA. Many factors interrelate when preschool teachers suspect child maltreatment and consider whether or not making a report to the CPA. When making a report to the CPA the preschool teachers often feel insecure and lacking of knowledge combined with other influences such as emotions and relations. One influential factor that could contribute to the preschool teachers making a report when they suspect child maltreatment is if the collaboration between preschools and the CPA was improved. The preschool teachers view on collaboration with CPA is that it rarely occurs and, when it does occur, it works imperfectly.   The results are analyzed through theorie on emotions,collaboration and also system theory and role theory.   Keywords: Preschool, Child Protective Agency, child maltreatment, mandatory report, collaboration.

It is a qualitative study that describes and analyzes how professionals deal with social issues of inclusiveness and ethics in the investigation of cases involving interventions for adolescents. The focus is on the strategies that staff in social services expressed in terms of obstacles and opportunities for working participatively and especially when it comes to dealing with ethical dilemmas that may arise.     The method used was qualitative research interviews. Five social workers from two different municipalities were interviewed and the material is analyzed on the basis of socio-cultural theory and organizational theory. Themes that emerged were participation, ethics, discretion and flexibility, collaboration, organization, skills and time. The main obstacles that have emerged in the study are that those who work in social services have had been difficulties to fully create participation due to various factors. The study has shown that organizational factors, limited room for maneuver, and time has a huge impact and can be seen as a threat towards quality and job involvement. The main conditions that have emerged in the study is that discretion, knowledge and experience as an opportunity to create participation.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka de möjligheter som personer med spelberoende har till att få hjälp från socialtjänsten. Vi vill också få en förståelse för socialtjänstens ansvar och deras agerande i sammanhanget. Resultatet som vi fått fram har vi analyserat utifrån ekologisk systemteori. Vår studie har genomförts i en mellanstor kommun och i en liten kommun i västra Sverige. Resultatet av studien visar att det är svårt för en person med spelberoende att få hjälp. Det finns inga direktiv i de nationella riktlinjer från Socialstyrelsen (2007) som säger att kommunerna måste tillhandahålla stöd och insatser för dessa personer. Den mellanstora kommunen tar bara emot om det finns ett annat missbruk, som alkohol eller narkotika, spelberoendet kan då behandlas samtidigt som det andra missbruket. I den lilla kommunen tas däremot dessa personer emot och där jämställs spelberoende med andra beroenden. Vi upptäckte att det finns en brist på kunskap om spelberoende bland personalen och att de flesta önskade sig utbildning i ämnet. Det råder också en osäkerhet bland personalen om vart de ska skicka personer med spelberoende, som verkar slussas runt mellan verksamheterna. Det visade sig att de flesta hänvisas till Spelberoendes förening som är en frivilligorganisation.

No description available.

Många barn i Sverige har det bra, men det finns även barn som lever i en otrygg miljö. Vi vill öka kunskapen om hur vuxna i förskolan kan upptäcka utsatta barn, hur vi går tillväga vid en anmälan samt hur förskolans och socialtjänstens samverkan kan se ut. Genom kvalitativa intervjuer med personer inom förskola och socialtjänst har vi erhållit information kring hur man agerar när barn far illa. Vi tar upp att beteendeförändringar hos barn kan vara ett tecken på att barn far illa och det är därför något som vi vuxna bör vara uppmärksamma på. Andra vanliga tecken som framkom var blåmärken på barnet, att barnet själv berättar vad den utsatts för eller att man sett tecken i leken. Även barnets hygien och kläder är något man kan vara uppmärksam på. I resultatet framkom att det är viktigt att en anmälan görs så fort det finns misstankar att ett barn far illa. En samverkan mellan förskola och socialtjänst har stor betydelse framförallt för barnet i fråga och resultatet visar hur det sker en samverkan mellan förskolor och socialtjänst.

<p>Title: Open-care Treatment of Youth. Home-ground Solutions in Theory and Practice</p><p>This dissertation is a case study in two parts, which describes how ideas about open-care treatment of youth aged 13-20 years are interpreted and concretized in a local context. The study, i.a., aims at creating deeper knowledge about target group, content of treatment, and reported results concerning a form of treatment in social care which has hitherto been sparsely researched in Sweden. The results of the interview study demonstrate that the driving forces for developing local forms of open care treatments have first and foremost been to offer better care and to improve the professionalism of the social worker. Studies of the social welfare documents of 97 young people reveal that most of these youngsters are in bad need of treatment and that they have experiences of various kinds of treatment before the present efforts. The study also demonstrates that the efforts are rarely evaluated and lack systematic documentation. Finally, the study reveals that more than 60 per cent of the youth get some sort of continuous support by the social welfare system after the open-care treatment has come to an end. The results from both parts of the study are analysed by means of neo- institutional theory. According to this theory the local open-care treatment consists of an indistinct target group, family-oriented methods, and activities that have been legitimised by strong proponents, good timing, professional development, and by representing important political values.</p><p>In conclusion, the author argues that open care treatment shows signs of a beginning institutionalisation, a taken-for-granted-ness, which he thinks is risky, as we still do not know if open-care treatment is more favourable to the young people than different kinds of 24-hour care. In addition, the author holds, that the future role of the social worker should include knowledge that decreases unfounded taken-for-granted ideas.</p> / <p>Denna rapport handlar om huruvida socialtjänstens öppenvårdsbehandling för ungdomar kan ses som en institutionaliserad idé, men den vill också skapa kunskap om en insats som tidigare har belysts sparsamt inom svensk social forskning.</p><p>En aktstudie visar att ungdomarna är en heterogen grupp med omfattande erfarenhet av tidigare insatser, men också att dokumentationen kring dem är osystematisk och bristfällig samt att insatserna sällan utvärderas.</p><p>Öppenvårdsbehandling förefaller vara beroende av andra faktorer än uppnådda resultat för sin legitimitet och överlevnad. Att spara pengar, att utveckla professionen samt politiska ambitioner att avveckla institutioner är sådana faktorer. Studien visar också att framväxt och konsolidering av öppenvårdsverksamhet har flera drag av begynnande institutionalisering och styrs av olika förgivettaganden.</p><p>Thorbjörn Ahlgren är doktorand vid Växjö universitet och FoU-ledare vid den regionala forsknings- och utvecklingsenheten Luppen kunskapscentrum på Hälsohögskolan i Jönköping. Detta är hans licentiatavhandling i socialt arbete.</p>