<p>Syftet med vårt examensarbete är att undersöka de möjligheter som personer med spelberoende har till att få hjälp från socialtjänsten. Vi vill också få en förståelse för socialtjänstens ansvar och deras agerande i sammanhanget. Resultatet som vi fått fram har vi analyserat utifrån ekologisk systemteori. Vår studie har genomförts i en mellanstor kommun och i en liten kommun i västra Sverige. Resultatet av studien visar att det är svårt för en person med spelberoende att få hjälp. Det finns inga direktiv i de nationella riktlinjer från Socialstyrelsen (2007) som säger att kommunerna måste tillhandahålla stöd och insatser för dessa personer. Den mellanstora kommunen tar bara emot om det finns ett annat missbruk, som alkohol eller narkotika, spelberoendet kan då behandlas samtidigt som det andra missbruket. I den lilla kommunen tas däremot dessa personer emot och där jämställs spelberoende med andra beroenden. Vi upptäckte att det finns en brist på kunskap om spelberoende bland personalen och att de flesta önskade sig utbildning i ämnet. Det råder också en osäkerhet bland personalen om vart de ska skicka personer med spelberoende, som verkar slussas runt mellan verksamheterna. Det visade sig att de flesta hänvisas till Spelberoendes förening som är en frivilligorganisation.</p>

<p>ABSTRACT</p><p>Växjö universitet</p><p>Institutionen för pedagogik</p><p>Pedagogik med inriktning mot ungdoms –</p><p>och missbrukarvård, C- uppsats 10 p</p><p>Titel Samverkan. Professionellas åsikter om sina roller i arbetet kring personer med dubbeldiagnos.</p><p>Eng. Titel Co-operation. Professionals opinions concerning their roles and</p><p>work with people with dual diagnoses.</p><p>Författare Peter Fornander och Jonas Jonsson</p><p>Handledare Stellan Jeppsson</p><p>Datum Mars 2006</p><p>Antal sidor 39</p><p>Nyckelord Missbruk, psykisk ohälsa, samverkan, psykiatri, socialtjänst,</p><p>behandlingshem.</p><p>Sammanfattning</p><p>De flesta missbrukare i vårt samhälle lider även av psykisk ohälsa. Undersökningens syfte var</p><p>att skapa förståelse och kunskap om hur personal inom socialtjänst, psykiatri och</p><p>behandlingshem uppfattar arbetet, de olika rollerna och samverkan i behandling av dessa</p><p>individer. Den hermeneutiska vetenskapstraditionen låg som grund för studien och</p><p>semistrukturerade intervjuer användes som undersökningsmetod. I litteraturdelen behandlades</p><p>bl.a. förklaringsmodeller till och förekomst av dubbeldiagnos samt behandlingsmodeller. I</p><p>resultatet framkom att vilja till samarbete mellan de tre aktörerna finns, men mer samarbete</p><p>finns att önska. De främsta hindren till välfungerande samarbete bottnar i olika traditioner och</p><p>synsätt vilka orsakas främst av brister i kommunikation och dialog på organisatorisk nivå.</p><p>Dessa brister syns även bland personalen närmast klienten. Samarbete som visat sig fungera</p><p>bygger på samverkan kring individens hela livssituation. Långsiktighet, kontinuitet och helhet</p><p>i behandling av missbrukare med psykisk ohälsa är nödvändigt.</p>

Bakgrund: Omvårdnad är en viktig del i sjuksköterskans arbete och enligt svensk lag har barn rätt till god omvårdnad och trygghet. Hälso- och sjukvårdspersonal har skyldig­het att omedelbart anmäla till socialtjänsten när de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det finns många oklarheter när det gäller sjuksköterskors kunskap, vilja att anmäla och hantering av anmälningar.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av barn som far illa och att anmäla detta till socialtjänsten.  Design: Studien genomfördes med en kvalitativ metod.  Metod: Studien genomfördes på två pediatriska avdelningar i norra Sverige. Materi­alet samlades in vid 10 intervjuer, och analyserades med induktiv innehållsanalys. Stu­dien utfördes under våren 2015.  Resultat: Tre teman och åtta subteman identifierades: (1) Att ta sig an en svår uppgift: Mod att anmäla, Svårt att identifiera barn som far illa, Rädsla för att ha anmält i onödan, Osäkerhet på grund av kunskapsbrist, (2) Att arbeta med kollegor och familjer: Vikten av stöd från kollegor, Vikten av att bevara en god relation till familjen, (3) Att ha bristande förtroende för socialtjänsten: Känslan av att anmälan inte tas på allvar, Samarbete med socialtjänsten.  Slutsats: Att anmäla till socialtjänsten om att ett barn far illa är en svår uppgift som präglas av osäkerhet, vilket kan leda till att anmälan uteblir. Det är många faktorer som påverkar sjuksköterskan, kunskapsbrist, dåligt förtroende för socialtjänsten, en önskan om att bevara en god relation med familjen och samarbetet med kollegor.

ABSTRACT Växjö universitet Institutionen för pedagogik Pedagogik med inriktning mot ungdoms – och missbrukarvård, C- uppsats 10 p Titel Samverkan. Professionellas åsikter om sina roller i arbetet kring personer med dubbeldiagnos. Eng. Titel Co-operation. Professionals opinions concerning their roles and work with people with dual diagnoses. Författare Peter Fornander och Jonas Jonsson Handledare Stellan Jeppsson Datum Mars 2006 Antal sidor 39 Nyckelord Missbruk, psykisk ohälsa, samverkan, psykiatri, socialtjänst, behandlingshem. Sammanfattning De flesta missbrukare i vårt samhälle lider även av psykisk ohälsa. Undersökningens syfte var att skapa förståelse och kunskap om hur personal inom socialtjänst, psykiatri och behandlingshem uppfattar arbetet, de olika rollerna och samverkan i behandling av dessa individer. Den hermeneutiska vetenskapstraditionen låg som grund för studien och semistrukturerade intervjuer användes som undersökningsmetod. I litteraturdelen behandlades bl.a. förklaringsmodeller till och förekomst av dubbeldiagnos samt behandlingsmodeller. I resultatet framkom att vilja till samarbete mellan de tre aktörerna finns, men mer samarbete finns att önska. De främsta hindren till välfungerande samarbete bottnar i olika traditioner och synsätt vilka orsakas främst av brister i kommunikation och dialog på organisatorisk nivå. Dessa brister syns även bland personalen närmast klienten. Samarbete som visat sig fungera bygger på samverkan kring individens hela livssituation. Långsiktighet, kontinuitet och helhet i behandling av missbrukare med psykisk ohälsa är nödvändigt.

Denna uppsats behandlar lesbiskt relationsvåld, och syftet var att undersöka vilka föreställningar socialsekreterare har kring lesbiskt relationsvåld samt hur de ser på förutsättningarna för att utföra ett bra arbete med denna grupp. Vi utgick från följande frågeställningar: Vilka föreställningar har socialsekreterare om dem som utövar våld i lesbiska relationer? Vilka föreställningar har socialsekreterare om dem som blir utsatta för våld i lesbiska relationer? Vilka förklaringsmodeller/teorier utgår socialsekreterare ifrån i sina resonemang kring lesbiskt relationsvåld? Vilka förutsättningar anser sig socialsekreterare ha på sin arbetsplats för att göra ett bra arbete med lesbiska i våldsamma relationer? Vi hade en hermeneutisk ansats, och vi använde en kvalitativ metod. Utifrån fem intervjuer med socialsekreterare undersökte vi vilka föreställningar de hade kring lesbiskt relationsvåld. I analysen användes två teoretiska perspektiv, socialkonstruktivism och empowerment. I vår uppsats framkom att samtliga socialsekreterare baserar sin förståelse om lesbiskt relationsvåld på heterosexuellt relationsvåld och att de anser att socialtjänsten har tillräckliga resurser och kunskaper för att arbeta med denna grupp. Att heterosexuella ses som norm påverkar tydligt arbetet. Slutsatser ur ett empowerment-perspektiv blev då att en personlig men även organisatorisk förändring där man tar itu med heteronormativiteten krävs för att förbättra det sociala arbetet.

Föreliggande studie behandlar ledarskapets betydelse för användandet av kunskap och forskning inom socialtjänsten. Detta görs i form av en kvalitativ intervjustudie av enhetschefer på några vuxenmottagningar i Stockholms kommun. De frågeställningar som legat till grund för studien är; a) vilka definitioner av kunskap och forskning som kan urskiljas, b) vilka faktorer som hindrar användningen av forskning/forskningsresultat samt c) på vilket sätt ledarskapet har betydelse för hur forskning och kunskap tillvaratas och används. För att besvara frågeställningarna gjordes ett maximerat strategiskt urval av intervjupersoner. Intervjuguiden utformades utifrån tre teman; kunskap, forskning och forskare; kunskapsutveckling och forskningsanvändning samt chefens betydelse. Materialet transkriberades, koncentrerades och tolkades sedan utifrån dessa teman. Resultaten analyserades utifrån en genomgång av tidigare forskning samt utifrån utvalda teorier kring begreppen kunskap och lärande. I resultaten framkommer att en majoritet av respondenterna har ett stort eller mycket stort intresse för forskningsverksamhet och ny kunskap. De visar även att majoriteten anser att de i sina roller som chefer har stor betydelse för hur kunskap och forskning tillvaratas och används. Detta leder fram till slutsatsen att den något förhärskande bilden av det stora ointresset för vetenskaplig kunskap inom socialtjänsten i tidigare forskning inte överensstämmer med föreliggande resultat.

Bakgrunden till uppsatsen är brukares upplevelse av myndighetskontakter och om det är förutsägbarheten eller flexibiliteten som är viktigast i beslutsfattandet för att få adekvat hjälp när man har ett funktionshinder. Vi har någon gång kommit i kontakt med myndigheter, kanske genom uttag av föräldraförsäkringen eller genom skolan, men det finns individer som har många olika möten med myndigheter och där kvaliteten i mötet kan vara avgörande för deras livskvalitet. Studiens utgångspunkter för den teoretiska referensramen är kommunikation mellan brukare och myndigheter och vad som vanligen orsakar en kommunikationssvårighet. Då kommunikationen inte fungerar kan det ofta leda till förlängda handläggningstider. Läkarintyg har varierande kvalitet som också kan vara en del i kommunikationssvårigheterna. Bristande samverkan är en annan. Ytterligare en svårighet utgörs av utebliven implementering av förändringsarbetet på lokalnivå. Den nivå där brukaren möter myndigheten. Relationen mellan stat och individ är också viktig ur ett kommunikationshänseende. I relationen mellan stat och individ finns ett maktperspektiv, moraliska perspektiv och hur stat och individ samverkar. Syftet med denna studie är att belysa hur myndighetskontakter kommer till uttryck och hur de upplevs av brukare, utifrån ett givet och enskilt ärende, och att analysera myndigheternas kommunikation, samordning och myndighetsutövning som ideal och verklighet med hjälp av några olika teoretiska perspektiv, såsom verksamhetsteorietiskt perspektiv, expanderat lärande samt kunskap och maktrelation. Studiens tillvägagångssätt har bestått av två delar: innehållsanalys av myndighetsdokument följt av djupintervjuer utifrån analyserade texter. Urvalet har varit kedjeurval. Resultatet beskriver sjukförsäkringens, Arbetsförmedlingens och LSS-lagens framväxt, funktion och syfte. Därefter redovisas informanternas upplevelse av myndighetskontakter. Ofta uttrycks det en upplevelse av utmattningsteknik och krångel i kommunikationssituationerna och att informanterna lotsas fram och tillbaka mellan olika lokalkontor. Resultatet visar att det i styrdokumenten framgår att myndigheterna har ett uppdrag att samverka kring en individ och att samordna kommunikationen. Informanterna upplever däremot en brist på samverkan mellan myndigheterna. Myndigheterna når, enligt resultatet, inte upp till sina satta verksamhetsmål beträffande samverkan med de arbetssätt de har i dag beträffande kommunikation och samordning. Diagnosen och läkarintyget spelar även de en viktig roll för efterföljande kommunikation med myndigheterna. Slutsatsen blir att en förändring i ansvarsfördelningen mellan Försäkringskassan och Socialtjänsten skulle förbättra kommunikationen mellan brukare och myndigheterna. Förändringen skulle troligen också leda till förbättringar på ett samhällsekonomiskt plan såväl som på ett psykosocialt plan för brukarna. Förändringen kan också leda fram till ett individinriktat arbetssätt inom Arbetsförmedlingen som kan leda till ökad trygghet och självständighet för brukaren.

Sammanfattning Studien syfte är att undersöka hur en elev som har haft stödinsatser från socialtjänsten har upplevt sin skolgång. Utifrån mitt syfte har jag utgått från frågeställningarna: Hur beskriver informanten de omständigheter/faktorer som har påverkat hennes självbild/lärandeidentitet i skolåldern? Vilken bild av skolan som en plats för lärande/social arena träder fram i elevens berättelse och vad blir dess eventuella betydelse för utformningen av en pedagogisk praktik? Studiens teoretiska ansats är socialkonstruktionism och stämplingsteori. Genom den teoretiska ansatsen har jag kunnat undersöka hur en människa formar sin identitet och självbild i förhållande till samhället och i relationer med andra människor. Som metod användes livshistorieintervjun eftersom jag ville ta del av vad en elev har för någon förståelse av sig själv och den sociala värld den lever i. Elevens berättande har varit i fokus, men berättelsen kan också ses som samproducerad eftersom den har växt fram i dialog mellan mig som intervjuare och min informant. Mitt resultat visar att relationer med lärare, andra vuxna i skolan och klasskamrater spelar stor roll för hur en elev i samhällsvård formar sin identitet och sin bild av sig själv både i sociala situationer och i den pedagogiska praktiken. Beroende på hur de andra i skolan bemötte och förhöll sig till min informant skapade hon en identitet och såg på sig själv som en blyg och tillbakadragen flicka. Resultatet visar också att självbilden går att förändra genom positiva förebilder och goda relationer. Dessa resultat stämmer väl överens om vad den tidigare forskningen har kommit fram till gällande den här målgruppen. Den tidigare forskningen visar däremot inte att flickor i den här målgruppen kan skapa en identitet som gör dem osynliga.   Nyckelord Socialtjänst, samhällsvård, skolerfarenheter, socialkonstruktionism, stämplingsteori, livshistorieintervju, självbild, identitet, relationer / Abstract This study aims to investigate how a student who has had the support of social services experiences her time in school. In order to meet the aim of my study I have formulated the following questions: How does the informant describe the circumstances/factors that have affected her self-image/learner identity at school age? What image of the school as a place of learning / social arena emerges from the student's story and what is its possible importance on the design of an educational practice? The theoretical approaches used in this study are social constructionism and labeling theory. They have enabled me to examine how a person shapes their identity and self-image in relation to society and in relationships with other people. Life history interview was used as the method in the study because I was interested in how a student understands herself and the social world she lives in. The student's narrative has been the focus of the study, but the story can also be seen as co-produced because it evolved in dialogue between me as an interviewer and my informant. My results show that relationships with teachers, other adults, and classmates in school play a major role in how a student in social care shapes her identity and self-image both in social situations and in educational practice. Depending on how others in the school responded and reacted to my informant, she created an identity and saw herself as a shy and reserved girl. The results also show that the self-image can be changed by positive role models and good relationships. These results agree with conclusions from previous research on this target group. However, unlike previous studies, my study finds that girls in this target group can create an identity that renders them invisible.   Keywords Social service, social care, school experience, social constructionism, labeling theory, life history interview, self-image, identity, relationships

In the aftermath of three high-profile honor killings the social service administrators became strongly criticized for their lack of skills and knowledge when it comes to dealing with honorrelated cases. In order to fix this lack of knowledge and to respond to the criticism from the society, the Swedish government allocated resources to train administrators in social services to improve their knowledge of honor-related violence and know how to handle clients who are victims of honor-related crimes. The aim of this study is to examine how social service administrators perceive their professional knowledge regarding to their work in honor-related cases. How they perceive their competence and discretion in relation to the work of honor-related problems and their perception of what resources the organization has to provide training and skill development in this area. The study shows that the social service administrators experience that there has been a development of knowledge in some areas regarding their work with honor-related cases but that there still exists an uneven distribution in terms of knowledge between small and large communities in Sweden.

Mäns våld mot kvinnor är ett stort och allvarligt samhällsproblem och en vardagsverklighet för många kvinnor. En del våldsutsatta kvinnor blir placerade på skyddade boenden för att få skydd, stöd och hjälp. Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka föreställningar hos personal på skyddat boende gällande placerade våldsutsatta kvinnor.  Frågeställningar som ställts är: Hur ser personalen på det skyddade boendet på kvinnornas bakgrund och situation? Hur ser personalen på det skyddade boendet på kvinnornas behov av stöd under tiden de befinner sig på boendet? Hur uppfattar personalen att andra aktörer bemöter kvinnorna? Sex semistrukturerade intervjuer med personal på ett skyddat boende har utförts. Resultatet visar att det inte går att beskriva våldsutsatta kvinnor som en homogen grupp. Det visar sig samtidigt i resultatet att en stor del av de placerade kvinnorna har en utländsk bakgrund vilket kan förklaras med att de ofta har ett litet eller inget nätverk samt att dessa kvinnor är mindre integrerade i samhället vilket medför fler problem. Det framkommer även att de placerade kvinnorna har ett behov att få hjälp med krisbearbetning samt med praktisk hjälp. Resultatet visar även att det är väldigt olika hur bemötandet från olika aktörer ser ut gentemot kvinnorna och att det är av stor vikt hur kunskaperna om våldet och kvinnornas situation ser ut samt hur det personliga engagemanget ser ut hos dessa då det påverkar vilket stöd kvinnorna kommer att få. Resultatet belyser jag med hjälp av Cullbergs kristeori då det framkommer i empirin att många kvinnor som kommer till det skyddade boendet befinner sig i kris och att det är av stor vikt att olika aktörer har kunskap om detta och vilka symptom som kan yttra sig. Krisbearbetning med kvinnorna är även en viktig del av arbetet på det skyddade boendet. Det framkommer även i litteraturen att professionella aktörer som möter våldsutsatta kvinnor behöver ha ett reflekterande över det egna förhållningssättet gentemot kvinnorna, deras situation och sitt eget arbete för att kunna bemöta kvinnorna på ett professionellt sätt. Därför har Ulla Holms perspektiv på det professionella förhållningssättet använts för att analysera resultatet. Jag har sedan använt den tidigare forskningen och jämfört denna med mitt resultat.