Denna studie undersökte samarbetet mellan landsting och Socialtjänst gällande unga vuxna mellan 18 till 25 som brukar "nya drogtyper" i Gävles lokalsamhälle. En kvalitativ metod har tillämpats med semisstrukturerade intervjuer med fem professionella inom kommun och landsting för att få en djupgående förståelse för intervjupersonernas unika upplevelser av det rådande ämnet. Intervjumaterialet analyserades utifrån det teoretiska perspektivet organisationskultur. Studien visade på att samarbetet mellan Psykiatri och Socialtjänst är problematisk och enligt intervjupersonerna kan det bero på de attityder och synsätt som finns hos de två huvudmännen. Samtliga deltagare redovisade att ytterligare samarbete krävs för att möta problematiken men det finns oklarheter i vem som skall ta ansvaret.

Sammanfattning Syftet med studien har varit att undersöka hur professionella, det vill säga handläggare och socialsekreterare inom socialtjänsten, upplever sin kunskap om anknytningsteori samt huruvida denna kunskap tillämpas praktiskt i familjehemsuppföljningar. Studien har sin utgångspunkt i anknytningsteori. Metoden som har använts för studien är kvalitativ innehållsanalys och materialet har framställts med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat antyder att handläggare har goda grundläggande kunskaper om anknytning, men att det finns en allmän önskan om mer utbildning i ämnet. Resultatet indikerar även att anknytningsaspekten är betydelsefull för insatser och beslut i uppföljningar.

Syftet med den här studien var att belysa socialpedagogens roll inom socialtjänsten. Vilka arbetsuppgifter har socialpedagogerna? Vilken roll har de i relation till andra yrkesgrupper? Och hur uppfattar de deras egna kompetens? Vi valde att avgränsa oss till individer som erhållit en filosofisk kandidatexamen inom ungdom- och missbruksvård vid Linnéuniversitetet i Växjö. Vi använde oss av en kvalitativ studie där resultatet visade på en intressant bild av respondenternas upplevelser av sin situation inom socialtjänsten. Studiens resultat visade på att det inte fanns någon förbestämd arbetssituation för personer som jobbar inom behandling då såväl titlar och arbetsuppgifter skilde sig, men att samtliga såg sin kompetens som ett välkommet inslag inom verksamheten. Arbetsuppgifterna var inte svart eller vit, det fanns med andra ord inga bestämda arbetsuppgifter utan de påverkades utav flera olika faktorer så som personliga, utbildning samt organisatoriska.

I denna studie valde vi att undersöka vilka erfarenheter klienter har av socialtjänsten när de fått stöd, hjälp eller behandling för sin missbruksproblematik. Vi ville ta reda på om klienterna upplevt att de fått vara delaktiga i beslutsprocessen som rör deras insats från socialtjänsten. Vidare ville vi undersöka om klienterna upplevt någon form av stigmatisering på grund av sitt missbruk. Vi valde att använda en kvalitativ metod och genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med intervjupersoner från en ideell förening för missbrukare. Vi ville med vår studie belysa klientens perspektiv och förmedla deras erfarenheter i hopp om att öka förståelsen för deras utsatta position i samhället. Vi valde att tolka vårt insamlade material utifrån teorier om stigma, makt och empowerment. I relationen mellan klient och socialtjänst finns en ojämn maktbalans som kan bidra till minskad delaktighet för klienten i beslutsprocessen. Använder sig socialtjänsten av ett empowerment främjande arbetssätt så ökar klientens möjlighet till delaktighet. Vidare tillhör missbrukare en grupp i samhället som på grund av stigmatiseringen nekas samma möjligheter som övriga medborgare. Vår slutsats är att de intervjupersoner som upplevt att de får vara delaktiga i beslutsprocessen har en positiv erfarenhet av socialtjänsten. De intervjupersoner som upplevt att de inte kan påverka beslutsprocessen beskriver en negativ erfarenhet av socialtjänsten. Vidare uppgav ungefär hälften av intervjupersonerna att de upplevt någon form av stigmatisering på grund av sitt missbruk. / In this study we chose to examine the experience clients have of social service when they have received support, help or treatment for their drug abuse. We wanted to find out if clients experienced that they had been involved in the decision-making process relating to their treatment from social services. Next, we wanted to examine whether the clients experienced some form of stigma because of their misuse. We chose to use a qualitative method and carried out eight semi structured interviews with interview persons from a  nonprofit association for addicts. What we wanted was for our study to highlight the client perspective and convey their experiences in the hope of increasing understanding of their vulnerable position in society. We chose to interpret our collected material on the basis of theories about stigma, power and empowerment. In the relationship between the client and the social service is an uneven balance of power that can contribute to the reduction of participation for the client in the decision-making process. If the social services use an empowerment promoting work method it increase the client opportunity for participation. Furthermore drug addicts belong to a group in society whom are denied the same opportunities as other citizens because of the stigma. Our conclusion is that the interviewees who experienced that they may be involved in the decision-making process has a positive experience of social services. The interviewees who experienced that they cannot affect the decision-making process describes a negative experience of social services. Furthermore about half of the interviewees stated that they experienced some form of stigma because of their misuse.

Syftet med min undersökning har varit att söka förståelse och förklaringar till hur samarbetet mellan förskola, grundskola förskoleklass – åk 5 och socialtjänst fungerar i Skellefteå kommun. En del i undersökningen har även varit att få kännedom om hur pedagogernas kunskap ser ut kring barn som far illa, orosanmälningar, anmälningsskyldighet, våld mot barn och vilka signaler barn som blir utsatta för våld kan uppvisa. Eftersom ambitionen var att skildra hur realiteten ser ut i Skellefteå kommun valde jag en kvantitativ forskningsmetod, genom att distribuera webenkäter till de olika verksamheterna. På detta sätt ansåg jag att möjligheten fanns att uppbringa tillräckligt många respondenter och därmed tillhandhålla en bred och genuin bild av vad verksamheternas anställda tycker. Information och enkäter har skickats ut via verksamheternas chefer. Bakgrunden till att jag valde att göra denna undersökning var att jag via egen erfarenhet uppfattat att det finns brister i samarbetet mellan de olika verksamheterna. Och även brister i relevant kunskap hos pedagogerna kring dessa ämnen. När jag sedan började söka tidigare forskning och kunskap kring hur omständigheterna såg ut fann jag tämligen snabbt belägg för att avsaknad av samarbete och kunskap förefaller resultera i att barn i behov av stöd och hjälp faller mellan stolarna. Mina resultat visar att detta även till stor del gäller i Skellefteå kommun. Resultatet visar på att alla tre verksamheterna upplever brister i samarbetet dem emellan och samtidigt framhävs en önskan om förändringar till en starkare samverkan. Resultaten belyser också den avsaknaden av kunskap som pedagogerna känner kring de områden jag ämnade att undersöka. Och att denna kunskapsbrist leder till osäkerhet och hinder i bedömningar kring barn som man misstänker far illa. I den avslutande analysen och diskussionen presenterar jag förslag på åtgärder som kan utföras på väg mot ett mer solitt samarbete och mer delad kunskap hos verksamheterna.

I denna studie undersöks nationell vägledning av implementeringen av e-tjänster inom socialtjänsten. Den teoretiska utgångspunkten är i socialkonstruktionismen med en inriktning på empowerment. Utifrån denna teoretiska grund har en kvalitativ textanalys genomförts av SKLs (Sveriges kommuner och landsting) (SKL 2013) vägledande dokument för implementering av etjänster inom socialtjänsten. I analysen av dokumentet har fokus lagts på att undersöka förekomsten av ett brukarperspektiv. Vidare har de rekommendationer som SKL presenterar till Sveriges kommuner granskats utifrån tidigare forskning. Denna studie har kommit fram till att det föreligger ett tydligt brukarperspektiv i dokumentet men att det i delar finns brister sett utifrån detsamma som tolkats som problematiska, framförallt avsaknad av problematisering kring vissa e-tjänster som presenteras.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur massmedia framställt socialtjänsten i en svensk kontext. Vi har valt att utgå från tre specifika fall – ”Fallet i Oskarshamn”, ”Fallet Louise” och ”Flickan bakom pansarglas” – för att ta reda på hur socialtjänsten framställts i massmedia under tidsperioden 2002–2017. Vi har inhämtat nyhetsartiklar som berör de tre fallen och analyserat dessa med stöd av Faircloughs kritiska diskursanalys och med socialkonstruktionismen som vägledande teoretisk utgångspunkt. Vad studien har visat är att merparten av rapporteringen kring socialtjänsten är negativ. I datamaterialet har vi kunnat identifiera totalt sex diskurser, varav fem av dessa var av negativ karaktär. De diskurser vi fann var: diskursen om socialtjänsten som förövare, diskursen om brister, kompetent och resonlig diskurs, diskursen om nonchalans, diskursen om den hotfulla socialtjänsten samt diskursen om misslyckande. Vi har funnit hur socialtjänsten har framställts negativt och diskursen om brister har varit återkommande i samtliga av de tre fallen.

Although Sweden is considered to be one of the world’s most equal countries, studies show that social work to a large extent is characterised of stereotype conceptions about men and women. This implies that clients with addiction problems are treated by there gender belongings and not from there individual needs. The purpose of this qualitative study was to examine how aware the social services are regarding gender perspectives and equal opportunities among male and female addicts. The social workers that were interviewed had different opinions about what extent the gender perspective had in the treatment of the clients. But all interviewed wanted to believe that men and women are treated equally. Altough, the results of our study show that men and women were offered treatment according to gender and traditional gender roles. Women were offered conversational therapy in purpose to make them more feminine while treatment for men was focused on work. In a gender- and socialconstructive perspective the study showed that cultural and social constructed conceptions was affecting the social workers in contact with the addicted clients and a critical attitude towards structural barriers in the society was missing.

No description available.

Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka somaliska kvinnors förväntningar, upplevelser och erfarenheter av socialtjänstens individ- och familjeomsorg i Sverige. Vidare är syftet att ge förståelse för kvinnornas erfarenheter av föräldraskap i Sverige i jämförelse med Somalia. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem somaliska kvinnor. Resultatet analyserades utifrån en ad hoc metod där utvecklingsekologisk systemteori, Bourdieus teori om fält, kapital och habitus, makt och kultur användes som analysverktyg. Studiens huvudsakliga slutsatser är att kvinnorna har negativa förväntningar på socialtjänsten och att socialtjänsten "tar barn". Negativa upplevelser av socialtjänstens stöd förekommer hos kvinnorna som har fått barn omhändertagna av socialtjänsten vilket medförde känslor av underlägsenhet och maktlöshet gentemot socialtjänsten. Neutrala och positiva upplevelser berodde på att kvinnorna hade kunskap om socialtjänstens arbete. Avsaknaden av den utvidgade familjen som var en del av det kollektivistiska Somalia och svårigheterna att förstå de nya normerna, värderingarna och reglerna i det individualistiska Sverige, innebär utmaningar för kvinnornas föräldraskap. Genom att ge information tidigt om socialtjänsten kan det förhoppningsvis förebygga negativa förväntningar och upplevelser av socialtjänstens stöd. Även information om föräldraskap i Sverige behöver ges ut vilket kan bidra till att människorna känner sig mer som en del av samhället.