Hemlöshet och bostadsbrist är konstant ökande i många delar av Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka och analysera socialtjänstens problem och handlingsutrymme gällande målgruppen hemlösa, då det råder bostadsbrist och få prisvärda bostäder till medel och låginkomsttagare, i tider där socialtjänsten fått ökad press att agera på den lokala bostadsmarknadens misslyckanden. För att besvara detta syfte har vi valt att använda oss av vinjetter samt semistrukturerade intervjuer med fyra individer som jobbar på socialtjänsten. Resultatet visar att socialtjänsten har ett litet handlingsutrymme med deras arbete med denna målgrupp, då en ökad bostadsbrist och lite resurser gör det svårt för deras klienter att få tag på boenden. Det visar sig även att socialtjänsten inte har något ansvar för de strukturellt hemlösa då de inte ingår i någon av socialtjänstlagens målgrupper. Även en ökad arbetsbörda har uppkommit för socialtjänsten på grund av ökning av sociala kontrakt.

Ungdomsbrottsligheten i Sverige har sedan 1900-talet benämnts som ett samhällsproblem. För att hindra brottsutvecklingen och förebygga ungdomsbrottslighet finns indikation på att samverkan mellan polisen och socialtjänsten är nödvändig. Sekretesslagstiftningen har lyfts fram som en begränsande faktor avseende samverkan och anses som ett hinder i det brottsförebyggande arbetet. Syftet med studien var därav att undersöka utifrån polis- och socialtjänstemäns perspektiv, om det föreligger hinder eller möjligheter med beaktan av sekretesslagstiftningen, i samverkansarbetet mellan polismyndigheten och den kommunala socialtjänsten, i ärenden där unga pojkar befinner sig i riskzonen för att hamna i kriminalitet. Studien utformades utifrån en kvalitativ ansats, där sju semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt via Teams och Zoom. Studiens urval bestod av tre socialtjänstemän och fyra poliseri olika åldrar, kön och arbetslivserfarenheter. Studiens empiri analyserades med en tematisk analys med utgångspunkt från Berth Danermarks samverkansteori.Studiens resultat visade att det fanns flertal hindrande faktorer för att samverkan mellan polisen och socialtjänstemännen ska ha en god funktionalitet och attsamverkans funktion skiljer sig från kommun till kommun. Polis- och socialtjänstemän hade skilda uppfattningar om sekretesslagstiftningens funktion, där polisen och socialtjänsten hade olika åsikter om hur informationsdelning ska genomföras mellan myndigheterna. Slutsatserna som drogs var att det råder samverkanssvårigheter mellan polis- och socialtjänstemän och att det råder okunskap och oförståelse för varandras professionsutövande, samt om hur sekretesslagstiftningen ska användas i enskilda fall. Socialt- och socialpedagogiskt arbete står ständigt inför utmaningar i klientnära relationer. Författarna intention var att framhäva komplexiteten och öka förståelsen kring hur sekretesslagstiftningen kan möjliggöra eller komplicera samverkansarbete mellan myndigheterna i brottsförebyggande arbete.

Då samverkan under den senaste tiden utvecklats till en mycket viktig byggsten i det socialaarbetet fann vi det intressant och givande att belysa just fenomenet samverkan i vår c-uppsats.Vi valde att rikta in oss på SSPF-samverkan vilket är en brottspreventiv samverkansmodellmellan socialtjänst, skola, polis och fritid som riktar sig mot ungdomar som befinner sig iriskzon att lagföras. Syftet var att belysa framgångsfaktorer, utmaningar ochutvecklingspotential som de olika samverkansparterna identifierar vid SSPF-samverkan. Vidareundersökte vi SSPF-samverkans framgångsfaktorer, utmaningar samt vilkenutvecklingspotential samverkansparterna kunde se. För att besvara studiens syfte genomfördesåtta semistrukturerade intervjuer med två forskningsdeltagare från varje yrkeskategori. Detinsamlade materialet analyserades med hjälp av organisationsteori och dess perspektiv samtsamverkansteori och interaktiv styrning. Detta gav förutsättningar för att få ett resultat somvisade att de viktigaste faktorerna för en lyckad samverkan enligt SSPF-samverkansparternavar god kommunikation, gemensamma mål och fenomenet “rätt person på rätt plats”.Utmaningarna med SSPF-samverkan som uppdagades under studien var svårigheten attorganisera en god samverkan gällande exempelvis storlek på samverkansgruppen. Det kan varasvårt att förstå varandra och att det finns en osynlig maktobalans inom samverkan som kanpåverka ibland. Den utvecklingspotential som intervjupersonerna belyser handlade om att nå utmed förebyggande arbete till fler aktörer samt allmänheten genom exempelvis information tillföräldrar kring droger. Vidare var det att skapa tätare samverkan där ett önskemål var att hasocialsekreterare som arbetar nära elever på skolor, även att SSPF-samverkan ska etableras istörre utsträckning internationellt. / In recent times collaboration has developed into an important building block in social work.We chose to focus on SSPF-collaboration, which is a crime prevention collaboration modelbetween social services, school, police and leisure/recreation workers that targets young peoplewho are in the risk zone (to commit criminal offences). The purpose of the study is to shed lighton success factors, challenges and development potential that the various collaborating partiesidentify in SSPF-collaboration. Furthermore, we investigated the challenges of SSPFcollaboration and the development potential the parties could see. To answer the main researchquestion of the study, eight semi-structured interviews were conducted, of which two interviewswith representatives of each professional category. The collected material was analysed usingorganizational theory and its associated perspectives, as well as collaboration theory andinteractive governance. According to the SSPF-collaborators, it is important to practice goodcommunication, shared goals and to have "the right person in the right place". The study showsthat organizing a good form of collaboration is a challenge. The development potentialhighlighted by the interviewees was focused on reaching out with preventive work to morecollaborators and the public, for example by providing parents with information about drugs.Furthermore, it was stressed as important to create an even closer collaboration, where one ofthe wishes was to have social secretaries working at schools. Finally, a result of the study isthat SSPF-collaboration should be established to a greater extent internationally.

I denna studie undersöktes möjligheter och hinder med informationsflödet utifrån sekretess mellan Socialtjänst och Polis inom Sociala insatsgrupper. Mycket tydde på att tillit utgjorde grunden för möjligheter och hinder inom all form av samverkan mellan olika aktörer. Men det som denna studie syftade till var att generera en djupare förståelse för vilka komponenter som skapar tillit mellan samverkande myndigheter och klient. I denna kvalitativa studie intervjuades SIG-samordnare i sex olika kommuner för att få en bild av hur man i praktiken kan navigera sekretessen och samtidigt främja tillit mellan myndigheter och målgruppen unga/unga vuxna i kriminalitet. Studiens resultat visade att det finns ett förtroende för samverkansprojektet nationellt och informanterna upplevde att arbetet i grunden är upplagt för ett bra informationsflöde. En slutsats från studien var att det finns utmaningar i informationsflödet i det praktiska arbetet med målgruppen utifrån att Polis och Socialtjänst hade olika perspektiv och angreppsätt som grundas i olika institutionella logiker. Ytterligare en slutsats blev därmed att det är tilliten på individnivå, relationer, flexibilitet, tydlig rollfördelning och kommunikationskompetens som utgör viktiga komponenter för att främja tillit mellan klient och samverkande aktörer. Utifrån denna slutsats diskuterades utmaningarna med att navigera sekretessbestämmelserna samt att leva upp till dessa komponenter på grund av Polisens och Socialtjänstens delade målbild utifrån olika perspektiv på individ- och samhällsnivå.

The aim of this study was to explore how social workers describe their experiences with using sign language interpreters in meetings with deaf or hard of hearing clients, and which procedures they follow in booking and using sign language interpreters. The study also examines if prior knowledge of and insight about deaf people and sign language affect the meeting, and if so, in what way. Data was collected by interviewing five case managers in two Swedish municipalities. The data was analysed by using the theoretical framework of intercultural communication, intercultural competence and language discordance. The results of the study suggest that prior knowledge and understanding could be helpful for the case managers in the meeting with a deaf client. The results also show that the case managers have different understandings of their organizations' procedures regarding booking and usage of interpreters, and some of them find the lack of available procedures to be problematic. Some of the case managers describe the use of interpreters in terms of  justice and a means to ensure the client's civil rights.

Studiens syfte är att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka vilka möjligheter och hinder som finns i socialtjänstens samverkan med polisen kring ungdomar som befinner sig i kriminalitet. Studien riktar in sig på hur samverkan beskrivs av intervjupersonerna, vilka möjligheter och hinder som finns samt på vilka sätt samverkan mellan aktörerna kan utvecklas och förbättras. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tre respondenter från vardera instans. Den insamlade empirin har sedan tolkats och analyserats genom en tematisk analys och relevanta teman har tagits fram. Resultaten visar att det finns flertalet hinder i samverkan mellan socialtjänst och polis, sekretesslagstiftningen samt professionernas olika språkbruk, synsätt och arbetsmetoder är aspekter som beskrivs som hinder för samverkan. En möjlighet som lyfts är forum där sekretessen får brytas och aktörerna har möjlighet att samtala fritt kring de aktuella ungdomarna. Det framkommer således att samverkan är i behov av utveckling, intervjupersonerna lyfter att en gynnsam faktor för samverkan hade kunnat vara att verksamheterna är belägna på samma plats. En ytterligare gynnsam faktor hade kunnat vara att varje enskild aktör har tillräcklig kunskap och förståelse för den andres verksamhet. En utveckling av samverkan kan bidra till tidigare insatser, minskad ungdomsbrottslighet och en ökad trygghet i samhället.

Studiens syfte är att undersöka professionella på socialtjänstens upplevelser av samverkan med psykiatrin kring personer med samsjuklighet. Med frågeställningarna: Vilka hinder upplever professionella när det kommer till samverkan mellan socialtjänst och psykiatri? Vilka möjligheter upplever professionella när det kommer till samverkan mellan socialtjänst och psykiatri? Hur upplever de professionella en god samverkan mellan socialtjänst och psykiatri?  Studien är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer och detta för att besvara frågeställningarna och därmed uppfylla studiens syfte. Omfånget på intervjuer är fyra stycken. Intervjupersonerna har olika professioner men alla jobbar på socialtjänsten och har på något vis kontakt med personer med samsjuklighet samt har upplevt samverkan. Intervjupersonerna är uppdelade på så vis att det är två behandlare, en socialsekreterare och en enhetschef. Resultatet har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys med det teoretiska perspektivet; samverkan. Studiens urvalsmetoder är bekvämlighetsurval samt snöbollsurval.  Resultatet innehåller bland annat beskrivningar kring hinder i samverkan såsom dåliga kontaktvägar till psykiatrin, för långa väntetider och resursbrist, det sistnämnda nämns av intervjupersonerna som en möjlig förklaring till varför det uppstår hinder i samverkan mellan socialtjänsten och psykiatrin. Resultatet tar även upp möjligheter i samverkan med psykiatrin. De beskriver goda möjligheter från socialtjänstens sida medans psykiatrins möjligheter anses vara sämre också med tanke på resursbrist samt att regionen och politikerna inte satsar på beroendevård och psykiatri. Den generella upplevelsen av samverkan när det handlar om personer med samsjuklighet är att den är nödvändig för att personerna inte ska antingen bollas mellan psykiatrin och socialtjänsten eller falla mellan stolarna. Upplevelsen präglas mestadels av ett missnöje men även ett hopp där en intervjuperson har upplevt förbättring under hens senaste SIP-möten (SIP= Samordnad Individuell Plan). Missnöjet kopplas mest till ett missnöje mot psykiatrin då det bland annat tas upp att psykiatrin inte kan komma med en konkret tidsplan vid SIP-möten samt att psykiatrin upplevs för byråkratisk.

Denna studie syftar till att undersöka och bidra med kunskap om förskollärares och socialtjänstanställdas beskrivningar av vilka förutsättningar som behövs för att samverka och vad förebyggande samverkan resulterar i. Många barn växer upp under otrygga förhållanden. Eftersom de flesta barn går i förskolan kan förskollärare tidigt upptäcka familjer i behov av stöd, för att motverka en fördjupad problematik. Tidigare forskning beskriver vikten av att olika professioner möts, får en relation till varandra och delar den kunskap som krävs för att kunna samverka.  I studien användes kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär, där empirin analyserades induktivt och resultatet analyserades genom fenomenologisk ansats. Informanterna bestod av fyra förskollärare samt fem socialtjänstanställda. Resultaten visar att de tydligaste förutsättningarna för samverkan är personliga relationer och organisering avseende tjänster och mötesstruktur. De tydligaste samverkanseffekterna är kunskapsutbyte som ger förståelse för varandras uppdrag, trygghet för förskollärarna att hantera frågor av social karaktär, samt att samverkan i sig normaliserades inför vårdnadshavarna. Den förhöjda kunskapen hos förskollärarna gällande de frivilliga insatser som socialtjänsten kan erbjuda bidrar till att barn och familjer kan få stöd tidigare. Vilket hjälper barn på både ett socialt och kunskapsmässigt plan, då en tryggare hemmiljö kan möjliggöra en skolgång med godkända betyg, vilket är den viktigaste faktorn för att förhindra utanförskap. Samverkan är således nödvändig för att samhället ska kunna ge barn så goda uppväxtvillkor som möjligt. Genom att möjliggöra förskollärares deltagande i samverkansarbetet, samt att rektorer kartlägger förskollärares kunskap i frågor av mer social karaktär och vidtar lämpliga fortbildningsåtgärder, kan förskolan skapa förutsättningar för att fler barn och familjer ska få rätt stöttning tidigt.

Studien undersöker jämställdhetsarbete i Sveriges kommuner. Särskilt i relation tillkommunernas socialtjänster. CEMR-deklarationen är en deklaration för jämställdhet som riktar sig till kommuner och regioner som ett sätt att arbeta med jämställdhetsarbete. Ungefär hälften av Sveriges kommuner har skrivit under deklarationen. Studien har haft som syfte attundersöka hur deklarationen fungerat och påverkat socialtjänstens klienter i kommuner därden implementerats. Kolada är en offentlig datakälla med bland annat resultat frånsocialtjänsters könsuppdelade brukarundersökningar. Studien kommer undersöka sambandet mellan en underskrift och könsfördelningen i svaren på brukarundersökningarna. Det är entidsseriestudie och analys av offentliga data från Kolada.se. Fallstudier på implementeringenav CEMR-deklarationen har använts som grund för en analys med programteori ochdomänteori som teoretiska utgångspunkter. Resultaten från Kolada antyder att de kommuner som är undertecknare har mer jämställda klienter. Skillnaden mellan kommunerna som inte är undertecknare är dock liten och inga säkra slutsatser går att dra. Analysen av intervjustudierna på ämnet undersöker och identifierar specifika hinder och villkor förjämställdhetsarbete i Sveriges kommuner och socialtjänster. Diskussionen går in på teoretiskautgångspunkter i den politiska debatten och hur detta kan påverka jämställdhetsarbetet i praktiken, samt könsrollers potentiella inverkan på Koladas svarsresultat.

I denna studie har det undersökts hur samverkan fungerar mellan skola och socialtjänstoch hur sekretessen påverkar detta. Även en undersökning av en öppenverksamhetsom samverkar mellan skola och socialtjänst har gjorts för att se hur sekretesspåverkar samverkan mellan de olika myndigheterna. Det har använts en kvalitativmetod i studien där det har intervjuats två skolkuratorer, två socialsekreterareoch en socialpedagog från en öppenverksamhet. Resultaten av intervjuerna harjämförts med teori och tidigare forskning. De resultat som framkommit är att sekretessenmellan skola och socialtjänst ses både som en hjälp men även ett hinder isamarbetet mellan myndigheterna. Samarbetet och samverkan mellan skola ochsocialtjänst skulle kunna bli bättre och så även återkopplingen efter anmälan närett barn farit illa. Öppenverksamheter kan ses som ett alternativ för den enskildeindividen att söka lättillgänglig hjälp där sekretessgenombrotten resulterar i enklarekontakter mellan medborgare och myndighet.