The aim with this study was to develop a greater understanding of how the collaboration process between school and social services takes place with the purpose to enable the students chances for a good education, as well as a better understanding regarding how each participant sees the collaboration. To study this a qualitative method has been used when we interviewed four workers from the schools “elevhälsa” and four professionelles from the social services. The empiricism has been interpreted from a hermeneutics perspective and in the analyses linked with Malcolm Paynes systems theory. In the discussion the result has been compared with previous studies. Our results show that the respondents believes that a collaboration between social services and school is important and necessary in the process of helping a student with its problematic schooling. It also appears that a collaboration process is not always easy and can have some complications. The results show that the factors that affect a collaboration the most are each participants scope for action as well as the communication between the participants during the process.

The purpose of this study was to get an increased understanding and insight in how social services works with people who are victims of honour related violence and oppression. We have carried out this study by a qualitative semi-structured interview with six social workers from three municipalities. To get a deeper understanding of our empirical data we used theory of organizations, theory of recognition and the perspective of rights. Our results showed that the routine for honour cases is almost the same as for violence in close relationships. Our result even showed that there are clear differences between honour cases and violence in close relationships, also that honour cases are harder to manage. Finally, our result showed that social workers felt safe in managing honour related cases, half of the participants uses Patriark as a tool and finally that social workers feel that there is a good relationship both externally and internally between relevant actors.

The aim of this study is to examine how social workers within the social services describe their work with children's participation in child conversations and the impact of children's participation for the decision-making process in a child welfare investigation. Children´s participation refers to their right to information, influence, the opportunity to express themselves and be heard in child welfare investigations. This to gain a deeper understanding of how social workers describe their work and the discretion it entails. To answer the purpose and research questions, a qualitative method was used, involving semi-structured interviews with eight social workers. A qualitative content analysis was then conducted to analyze the collected data. The interviewed social workers described the work with children's participation in various ways but emphasized that they possess a measure of flexibility within their discretion to structure the conversations and determine the number of interviews to be conducted with the child. All social workers emphasized the value of children's opinions expressed during the child conversations in the decision-making process, ensuring that the social worker incorporates what they deem relevant into the decision-making process. Additionally, the level of influence a child has in the decision-making process is influenced by factors such as their age, maturity, the assigned social worker, and the municipality they reside in. The study also revealed that the Swedish child investigation approach BBIC (barns behov i centrum) leads to a greater significance of child conversations for the decision-making process, as it focuses on the needs of the child. Factors identified by social workers that prevent children's participation include parents' and children's resistance to participate in child conversations and social workers' difficulties in engaging with children, which can be attributed because of insufficient educational support. Factors that social workers perceive as facilitating children's participation include building relationships with children and parents and having expertise in conducting child conversations.

Syftet med studien var att inom socialtjänstens individ- och familjeomsorgsenhet undersöka vilken betydelse relationen mellan socialarbetare och klient upplevs ha för ett framgångsrikt klientarbete, samt vad som upplevs viktigt vid relationsarbete med klienter. Syftet var även att undersöka vilka faktorer och organisatoriska förutsättningar som kan påverka relationen. För att besvara syftet utgick studien från tre frågeställningar, hur upplever socialarbetare att relationen till klienter påverkar deras arbetssituation, vilka komponenter upplever socialarbetare som viktiga vid relationsarbete med klienter, vilka faktorer och organisatoriska förutsättningar upplever socialarbetare främst påverkar relationen till klienter? Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer där fem socialarbetare intervjuades för att besvara forskningsfrågorna. Materialet bearbetades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys och analyserades med hjälp av intersektionalitet och organisationsteori. Resultatet visade att relationen är av största vikt, samt att en god relation underlättar socialarbetarens arbetssituation. Vidare framkommer det i resultatet att de viktigaste komponenterna i en relation mellan socialarbetare och klient upplevs vara tillit och att klientens röst blir hörd. Faktorer som socialarbetarna beskriver påverka relationen är klientens ålder, kön, sociala etablering och om det finns en samsjuklighet. I resultatet framkom det även att socialarbetarna upplevdes ha tillräckligt med tid och utrymme från organisationens sida för att skapa relationer med klienter. / The purpose of this study was to investigate which meaning the relationship between social workers and client in the social services individual and family care have for a successful client work, but also what is experienced as important with creating a relationship with clients. The purpose was also to examine which factors and organizational conditions can affect the relationship. To answer the study´s purpose three main questions were presented, how do social workers experience the relationship with clients to affect their working situation, which components do social workers experience as important when working with clients and which factors and organizational conditions do social workers mainly experience affect the relationship with clients? The empirical material was collected through qualitative interviews where five social workers were interviewed to answer the main questions. The material was later processed through a qualitative content analysis and was analyzed with help of intersectionality and organizational theory. The result showed that the relationship is paramount, and that a good relationship eases the social worker’s working situation. Further appearsin the result that the most important componentsin a relationship between social worker and client is experienced trust and making sure the client is being heard. Factors that social workers explains affects the relationship is the clients age, gender, social establishment and if there is a comorbidity. Another results were that the social workers experienced having enough time and space from the organizations side to create relationships with clients.

Purpose of this study is to investigate whether BBIC had an effect on the interaction between social services and schools. To find this out, a comparative study carried out between two municipalities in southern Sweden who has worked with the BBIC system different lengths of time. The empirical data is based on six qualitative interviews with heads of unit in social services, principals in secondary schools, and social workers who work with children- and youth investigations. The theoretical framework consists of Bronfenbrenners Ecology model, systems theory as organizational theory and the theory of autopoiesis, and Danermark model of collaboration. The results of the survey show that respondents do not find that their inter-organizational collaboration has been significantly affected by the implementation of BBIC, but that BBIC provides a good basis for collaboration due to the logic and structure of the system.

Denna uppsats ingår i en utvärdering som görs av den vårdvalsreform som år 2014 infördes för personer med läkemedelsassisterad rehabilitering för opioidberoende (LARO). Syftet med uppsatsen var att undersöka hur samverkan mellan socialtjänsten och LARO-mottagningarna i Malmö skedde före införandet av vårdval LARO och hur den sker nu, efter införandet. Vi undersökte även vad införandet har inneburit för klienter och för berörd personal inom socialtjänsten. Vi har använt en kvalitativ ansats där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med personal inom socialtjänsten.Resultaten tyder på att samverkan överlag fungerar bra mellan socialtjänsten och LARO-mottagningar, samt att denna samverkan med tiden ökat i omfattning. Om ökningen har att göra med vårdval LARO eller om det har med den mer allmänna utvecklingslinjen att göra är dock svårt att säga. Det framkommer även att införandet av vårdvalet medfört en ökad tillgänglighet och valfrihet för klienterna, vilket både har inneburit för- och nackdelar. Fördelarna anses dock överväga, ur socialtjänstens perspektiv. En annan viktig del som görs tydlig i denna uppsats resultat är att det delade huvudmannaskap som råder för missbruks- och beroendevården i Sverige kan innebära svårigheter. Detta bland annat i form av oklarheter i ansvarsfördelning, vilket i sin tur kan leda till att klienter faller mellan stolarna. Av intervjuerna framkommer en önskan om att LARO-mottagningarna bör ha helhetsansvar för personer med LARO. / This essay is part of an evaluation by the health care choice reform which introduced in 2014 for persons with opioid substitution treatment (OST). The aim of this study was to examine the collaboration between social service and opioid substitution treatment reception and how that collaboration was arranged before the introducing of the health care choice and how it is now after the introduction. We also examined what the introduction meant for clients and for the relevant staff in the social services. The study was conducted using a qualitative approach in terms of semi-structured interviews with social workers.The results indicate that the collaboration generally works well between the social services and opioid substitution treatment receptions, and that this collaboration has increased with time. If the increase must do with the health care choice or simple only the fact that there has been a general development in time is difficult to say. The results also reveals that the introduction of the health care choice resulted in increased availability and different options for clients, which both has brought advantages and disadvantages. The advantages, however, are considered greater than the disadvantages, from social service perspective. Another important aspect that is made clear in this essay results is that the shared principal responsibility prevailing for substance abuse and addiction care in Sweden can lead to difficulties. This is partly in the form of ambiguities in the division of responsibilities, which in turn may lead to that clients fall between the cracks. The interviews indicated the desire that opioid substitution treatment reception should have the overall responsibility for persons with substitutions treatment.

No description available.

Syftet med studien är att belysa hur fäder beskrivs i socialtjänstens barnavårdsutredningar då utredningarna aktualiserats till följd av att fadern misstänks ha våldfört sig på modern. Detta har gjorts genom att ta reda på hur fäderna är och görs närvarande i socialtjänstens barnavårdsutredningar. Hur socialsekreterarna beskriver fäderna i utredningarna liksom på vilket sätt det görs skillnad på föräldrarna utifrån kön. Mäns våld mot kvinnor är ett utbrett, frekvent och aktuellt problem. Våld i nära relation är inte bara en folkhälsofråga utan också ett allvarligt samhällsproblem som behöver förebyggas då dess konsekvenser ger stort mänskligt lidande liksom stora kostnader för samhället. Vart tionde barn har någon gång upplevt våld i nära relation och var tjugonde barn upplever våld ofta. Att som barn uppleva våld kan ses som psykisk misshandel och att se eller höra våld kan innebära ett psykologiskt trauma för ett barn. Enligt socialtjänstlagen har samhället ett särskilt ansvar för att se till barns bästa i allmänhet och barn som upplevt våld i nära relation i synnerhet.Till följd av olika socialpolitiska diskurser liksom heteronormativa föreställningar om vad och hur en familj skall vara, finns det en risk att fäder som brister i sin föräldraförmåga till följd utav våld, blir osynliga i socialtjänstens arbete. Det finns en risk att ansvaret fortsatt till största delen läggs på mödrarnas förmåga att skydda barnen istället för fädernas och samhällets ansvar att skydda barnen från att uppleva våld. För att kunna förändra samhälleliga strukturer kopplade till föräldraskap, kön och våld behöver strukturerna först uppmärksammas och belysas. Resultatet i min studie visar på att våldsamma fäderna är mer närvarande och syns mer i socialtjänstens utredningar nu än vad fäder varit i socialtjänstens utredningar tidigare. Främst är de närvarande utifrån att de rentvår sig från misstankar om våld liksom kontrollera utredningsförfarandet. Våldet görs om i utredningarna från att handla om fäders våld mot mödrar till att handla om ömsesidiga bråk eller våld mellan föräldrarna och fäderna görs inte enskilt ansvariga för våldet liksom att det skall upphöra. Det finns en könsaspekt gällande moderskap och faderskap där det förväntas mer av och ställs större krav på modern än på fadern. / The purpose of the study is to illustrate how violent fathers are described in the social services child welfare investigation documents when the investigations come to the fore as a result of the father used violence against the mother. This has been done to find out how the fathers are and made present in the child welfare investigations. How the social workers describe the fathers in the investigations as well as the way in which it distinguishes between the parents on the basis of gender. Men's violence against women is a widespread, frequent and current problem. Domestic violence is not only a public health issue but also a serious social problem that needs to be prevented because its consequences provide great human suffering and high costs for society. Every tenth child has experienced domestic violence, and one in twenty children experiencing violence often. For a child to experience violence can be seen as psychological abuse. To see or hear violence can mean a psychological trauma for a child. According to the law society has a particular responsibility to ensure the child's best in general and children who have experienced domestic violence in particular.As a result of different socio-political discourses and heteronormative beliefs about what and how a family should be, there is a risk that fathers, who deficiencies in parenting skills arising out of violence, become invisible in social service work. There is a risk that the responsibility remains largely imposed on mothers' ability to protect the children instead of fathers and society's responsibility to protect children from experiencing violence. In order to change social structures linked to parenting, gender and violence, the structures first needs to be recognized and highlighted. The results of my study shows that violent fathers are more present and more visible in the social service investigations now than fathers has been in the social service investigations earlier mainly to clear himself from suspicion of violence and control the inquiry proceedings. Violence is converted in the child welfare investigation documents from be about fathers violence against mothers to be about reciprocal fights or violence between the parents. The fathers are not individually made responsible for the violence and that it must cease. There is a gender aspect concerning motherhood and fatherhood where it is expected more and greater demands on the mother than the father.

I den här uppsatsen har jag försökt beskriva relationen mellan socialtjänst och skola. Mina huvudfrågor har varit att undersöka samarbetet mellan de två organisationerna, samt ta reda på hur detta upplevs av de som är yrkesverksamma, antingen som personal inom skolan eller som socialsekreterare eller handläggare på socialtjänsten.Den här uppsatsen har utgått från fem olika arbetsplatser, men för att få en allmän uppfattning om vad som gäller, eller vad som enligt lag bör råda, presenterade jag inledningsvis några viktiga lagar. Till dem hör anmälningsplikten, som föreskriver att myndigheter som arbetar med barn och ungdomar är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de får kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa. En annan relevant lag är Sekretesslagen, som skiljer sig mellan skola och socialtjänst, där den senare har en mycket strängare sekretess. Det finns dock sju undantagsregler från denna. Bland annat får socialtjänstens personal bryta sin sekretess med klientens godkännande, om barnet eller dess närstående inte lider men av att informationen delas, eller om det är nödvändigt att bryta sekretessen för att kunna fullfölja sitt arbete.För att bättre förstå relationen har jag använt mig av tre teorier. Den symboliska interaktionismen pekar på symbolernas och språkets viktiga funktion i den dagliga kommunikationen, och diskuterar hur olika budskap sänds och tas emot. Organisationsteorierna som jag har presenterat visar på hur strukturer inom en organisation kan formas och vilken effekt det har för relationerna. Bland annat beskriver Andersson hur informella grupperingar kan uppstå med inofficiella normer, vilket påverkar arbetets form och sättet att bemöta andra. Inom systemteori analyseras organisationen som ett nätverk av kedjor, där varje länk fyller en viktig funktion och är sammankopplad till andra delar av organisationen. Olika avdelningar eller samarbetspartners har olika resurser och kompetensområden, men de behöver varandra för att kunna uppfylla organisationens mål. Resultatet av min enkätundersökning visade att det bland skolpersonalen var 73 % som inte hade haft kontakt med socialtjänsten de senaste tre månaderna, medan 62 % av socialtjänstens personal hade varit i kontakt med skolan den senaste veckan. Vidare såg jag starka tendenser till att ansvaret för kommunikationen med socialtjänst ligger på rektorn och i vissa fall på kurator eller skolsköterska. Bland skolpersonalen som upplevde samarbetet som dåligt hade en majoritet någon gång avstått från att göra en anmälan, trots att misstanke funnits. I gruppen som valde ”ganska dåligt” var förhållandet jämt med en svag majoritet bland dem som svarat ”nej”, medan det i gruppen som upplevde samarbetet som mycket bra var en stark majoritet som svarade att de aldrig hade avstått från att göra en anmälan när misstanke förelegat.Sekretessen upplevdes av båda yrkeskategorierna som ett hinder, antingen ibland eller ofta. Över lag ger enkätundersökningen intrycket av att de som är yrkesverksamma inte är fullständigt nöjda, men inte heller extremt missnöjda med samarbetet. Från skolpersonalens sida uttrycktes ofta önskemål om mer kommunikation och feedback, medan socialtjänstens personal i uttryckte en önskan om att få informera skolan mer om sin verksamhet, då skolpersonalen enligt dem saknar tillräcklig kunskap om vad socialtjänsten kan göra och därför har orealistiska förväntningar på dem. / My aim with this essay has been to describe the relationship between the social service and school. Mainly, I’ve tried to investigate the way these two organisations cooperate and find out how this is viewed by the professionals within each organisation. The research material consists of five different workplaces, but to achieve a general understanding about the situation, or the legal pretext that exists within society, the report is initiated with some relevant laws. Among these are the obligation for departments working with children, to report any case of child abuse and the rules regarding confidentiality. These later rules differ between the social services and school, in a way that gives teachers a lot more freedom to talk about cases with people outside of their profession. Thus, there are seven rules of exceptions to the strict confidentiality of social workers. One example is that they may break the secrecy with the agreement of the client. Another case is if the child or its’ kin will feel no harm through this action, and a third exception is in cases where it’s necessary to break the rules of silence to be able to fulfil tasks necessary to the profession. To reach a better comprehension of the relationship between social service staff and persons employed in school, I have used three theories. The symbolic interaktionism lays focus on the importance of language in everyday communication. It discusses how different messages are sent and received through symbols. Theories about organisations are then presented to show how structures within an organisation take form and affect the social relations. Andersson has written about how informal groupings are common, with their own sets of references and values, which can have an effect on the composition of tasks and the manners of treating others. Furthermore, I’ve used system theory, which considers organisations as a network of chains, linked together by different departments, who all fill an important role within the complete structure and influences the other parts. Different branches of the organisation have different resources and knowledge, but they need each other in order to fulfil the goals of the organisation. The result of my questionnaires showed that among staff in schools, 73% hadn’t been in contact with the Social service office or its representatives in the last three month period, while 62% of the social workers had been in touch with someone from a school the recent week. Additionally, I noticed signs that the main responsibility of the communication with social services is delegated to the headmaster or school council, which might explain why a majority of the teachers haven’t had contact themselves. Among the school staff who felt discontent with the relationship to Social Services, a majority had at some point ignored to report a case of abuse, although they had suspicions. Among those who considered the relationship good, a majority replied that they had never ignored to make a report when they had suspicions. The confidentiality was experienced from both sides as a barrier, sometimes or often. Generally, the surveys show that these professionals have some complains but are not fully discontent with their situation. People working in schools expressed a wish to cooperate more with the Social Service Organisation, to improve the communication and to receive more feedback. The social workers on the other hand, wrote that they wanted to inform the staff in schools more about their own organisation and its resources, since according to them, the school staff often lacks knowledge about what assistance the Social Service Organisation can provide, and therefore carry unrealistic ideas about this.

Denna studie har som syfte att undersöka hur anställda inom Kriminalvården och socialtjänsten upplever samverkan dem emellan i utslussningsfasen av intagna. Studien bygger på fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med anställda på Kriminalvården och socialtjänsten i Skåne. Uppsatsens teoretiska ram utgörs av Danermarks teori om samverkan. Studiens resultat visar att Kriminalvårdens informanter inte ansåg att deras samverkan med socialtjänsten fungerade på ett tillfredsställande vis. De såg flertalet faktorer som de ansåg försvårade samverkan dem emellan, men såg samtidigt potentiella lösningar på dessa hinder. Socialtjänstens informanter var överlag nöjda med sin samverkan med Kriminalvården och hade därmed inga behov av att finna lösningar som skulle kunna främja samverkansprocessen.