The purpose of this study was to investigate how the social services and the police co-operate with each other when they come into contact with an individual within their realms of influence. It has been shown in a report by Fridolf (2008) that co-operation is not the aim itself but used as a mean to reach for better processes and better results. We have used qualitative interviews in the study, where three social workers and three policemen have participated from the same municipality to answer our questions. To analyze our result we have used system theory and organization theory. The result of our study shows that within this specific municipality the two agencies co-operate very well. The main reasons why are that co-operation has been going on for a long time and that because of this they have been able to build up a good strategy that works well. Another reason is the fact that this very municipality is relatively small, which in its turn leads to closeness to each other which makes it easy to get in contact and to be aware of who the others involved are. However, this very co-operation can sometimes cause friction, because of the fact that the police and the social services do not always get the same picture of the youth that they are working with. This is because both agencies get to see the youth in different circumstances. The police see the youth from the perspective of being a perpetrator and the social services see the youth from the perspective of needing help. This is something that from both sides can be looked upon as being unfavorable in certain circumstances which could also in other words cause a friction in the co-operation. / Syftet med denna uppsats var att undersöka hur organisationerna socialtjänsten och polisen samarbetar. Det har visat sig, precis som Fridolf (2001) påstår i sin rapport, att samarbete inte är målet i sig utan en resurs för att skapa en bättre process och ett bättre resultat. Vi använde oss av kvalitativ metod för att utföra vår studie. Vi utförde därmed kvalitativa intervjuer där tre socialtjänstarbetare och tre poliser har deltagit från samma kommun för att svara på våra frågor. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av systemteori och organisationsteori. Fungerar inte arbetet mellan de båda organisationerna kan detta bli förödande för individen. Resultatet av vår studie visar att inom denna specifika kommun fungerar samarbetet mycket bra. De skäl som nämns är att samarbetet har pågått under en lång tid och att man därför har lyckats bygga upp en god strategi som fungerar väl. Andra skäl som nämns är att just denna kommun är förhållandevis liten, vilket i sin tur leder till att närheten till varandra gör att man lätt kan få kontakt och att man vet vilka alla de som är involverade är. Det som kan ses som negativt i samarbetet och som ibland kan skapa friktion mellan dem, är det faktum att polisen och socialtjänsten inte alltid får samma bild av ungdomen de arbetar gemensamt med. Detta eftersom de båda aktörerna oftast får se ungdomen i olika sammanhang. Polisen ser ungdomen från perspektivet förövare och socialtjänst ser ungdomen från perspektivet hjälpbehövande. I och med detta bemöter de olika aktörerna ungdomen på olika sätt. Detta är något som från båda håll kan ses som ofördelaktigt i vissa tillfällen vilket med andra ord kan skapa friktion i samarbetet.

The study investigates how social workers looks at theris treatment when they come in contact with young offenders. The intention of this study is to find out how social workers debate about when they respond to young offenders, which treatment style they use and the opportunities but also the difficulties may arise in the meeting. In order to get answers to our questions we chose a qualitative study based on interviews with social workers that all work with young offenders. Seven people were interviewed and all of them are between 26 and 40 years of age. The theoretical starting points for this study were selected based on the Johan Asplunds (2010) theory on social responsivitet and Per Echeverris (2010) response theory on the outside and inside the perspective of the treatment and treatment styles.  The conclusions we have formed from the interviewees is that the treament is something central and guiding the work for people, but especially with young offenders. Through a good treatment and good cooperation as social worker the opportunity  to be able to influnce young people for a positive behavior pattern. To achieve this, the social worker has different strategies to ensure the good cooperation with the youths. But there are also various obstacles in responding to the interviewees agreed, and that's including lack of time. We are aware that our study is not possible to generalize over all social workers but, despite that, we have given a more positive image of the responses within the social services and social workers profession. We knew that the treatment was an important part of the social workers but what we did  not know was that the treatment was so governs almost all of the work with youths. We have, thanks to this study received better understanding and knowledge of the social services and social workers work.

Denna uppsats syftar att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar kan förhålla sig till faderskap respektive moderskap i utredningsförfarandet avseende BBIC. Vi genomförde en vinjettstudie via fokusgruppsintervjuer. I studien deltog åtta socialsekreterare, fyra personer i vardera fokusgrupp. Vinjetterna utgjorde grunden för intervjuerna och beskrev en typisk orosanmälan som socialtjänsten är van att hantera. Föräldrarna i vinjetten beskrevs med olika egenskaper och roller i familjen. Vinjetterna var likadana förutom att föräldrarna bytte roller. Vårt metodval möjliggjorde jämförelser hur socialsekreterarna förhöll sig till faderskap respektive moderskap, samt likheter och skillnader avseende bedömningar av föräldraförmåga. Vi fick även en exklusiv inblick avseende genusmedvetenheten på arbetsplatserna. Datamaterialet som vi samlade in analyserades utifrån en genus- och socialkonstruktivistiskt perspektiv där begrepp som genussystem, performativitet, teorier om kön och makt var återkommande. Resultatet av intervjuerna visade att socialsekreterarna upplever att de utgår från sin egen förförståelse och föreställning vid tolkande av egenskaper och föräldraförmågan hos föräldrar de möter i sitt dagliga arbete samt att samtliga socialsekreterare var överens om att de gör skillnad på mödrar och fäder. Studiens slutsats indikerar att socialsekreterarna upplevde att det fanns en brist på verktyg för att kritiskt reflektera kring genusperspektivet i utredningsförfarande avseende BBIC.

Detta är en kvalitativ undersökning om samverkan över professionsgränserna vid samordnad individuell plan mellan olika kommunala verksamheter och professioner. Undersökningens syfte är att undersöka samverkan över professionsgränserna vid samordnad individuell plan (SIP). Mer specifikt avser jag att studera skolan, socialtjänsten och omsorgens upplevelser av svårigheter, möjligheter och utvecklingsmöjligheter vid samverkan över professionsgränserna. Resultatet av undersökningen baseras på kvalitativ data genom halvstrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket som tillämpats i undersökning baseras på tidigare studier om samverkan samt socialkonstruktivistisk teori vilket använts som en övergripande teori för att analysera det empiriska materialet. Frågeställningarna som kopplas till undersökningen är följande: Hur beskrivs samverkan mellan de olika professionerna vid SIP? Vilka faktorer påverkar samverkan på ett positivt sätt respektive negativt vid samverkan över professionsgränserna? Hur kan samverkan över professionsgränserna vid SIP utvecklas för att motsvara de olika professionerna/verksamheternas förväntningar? Slutsatserna av undersökningen är att samverkan ses som ett viktigt instrument för samordna insatserna kring den enskilde individen och att denne ej ska hamna mellan stolarna. I realiteten framgår att det finns olika hinder som påverkar samverkan negativt och som överensstämmer med tidigare studier om samverkan. Ett antal hinder och dilemman för samverkan har identifierats i undersökningen såsom hierarkiska strukturer, feedback, beslutsmandat med mera.

Genom tidigare studier har det påvisats att socialtjänst har en bristande insyn i vad omhändertagnabarns familjehemsvård faktiskt innefattar samt en generell okunskap kring ett omhändertaget barnsfaktiska behov. En okunskap som riskerar att leda till brister i förståelse för familjehemmensutmanande vardag. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur uppdraget som familjehempåverkar familjens vardag. Undersökningen har genom tre frågeställningar fokuserat på huruppdraget påverkar familjehemmets egen familj, vilka särskilda utmaningar uppdraget innebär samtvilket stöd familjehemmet får i utförandet av sitt uppdrag. I den genomförda undersökningen harfem familjehem från tre olika kommuner intervjuats genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer.Den insamlade empirin analyserades därefter med hjälp av tidigare forskning samt genomanknytnings- och systemteoretiska perspektiv. Resultatet visar att uppdraget som familjehem har enpåverkan på den egna familjen. Avgörande för detta är den problematik det placerade barnet bärmed sig in i familjen. Undersökningen visar att de familjehem som bedömer sig ha ”svåra” uppdraginte får det stöd de anser sig behöva i utförandet av sitt uppdrag, vilket överensstämmer medtidigare forskning på området. Resultatet pekar även mot trots undersökningens ringa omfattning,att stödet till familjehemmen framstår som godtyckligt beroende på vilken kommun det placeradebarnet tillhör.

Inom Jönköpingssocialtjänst genomfördes ett förbättringsarbete som syftade till ökad säkerhet  för  barn  och  unga  samt  förbättrat  stöd  till  barn  och  familjer. Målet  var färre sammanbrott vid placeringar och mer ändamålsenliga insatser i barnets hemmiljö. För att nå syftet genomfördes ett projekt som handlade om att implementera Signs of Safety på ett av Jönköpings socialkontor. Förbättringsarbetet använde Hållbarhetstriangeln och dess tre hörnstenar som struktur; styrning, stöd och störning. Förbättringsarbetet studerades med hjälp av fallstudiedesign som byggde på intervjuer med deltagare i förbättringsprojektet samt dokument. Studiens syfte var att utöka kunskapen kring vilka påverkande faktorer som förekommer kopplat till förbättringsarbete inom socialtjänstens barnavård. Resultatet av förbättringsarbetet visar ingen tydlig förbättring i förhållande till förbättringsarbetets mål, dock indikerar processmätningar att föräldrarna upplever starkare samarbetsallians med socialtjänsten under och efter projektet än före. Studiens resultat tyder på att genomförandet av förbättringsarbetet påverkat förutsättningen att lyckas med implementeringen av Signs of Safety. Följande påverkansfaktorer identifierades: förståelsen, viljan, möjligheten att lära samt fördelningen av resurser. En av studiens slutsatser är att fördelning av resurser verkar vara viktigt men faktorer som är av god kvalitet, såsom metodstöd, kan kompensera för de som saknas vilket styrker tidigare forskning inom området. / The child welfare service in Jönköping municipality carried out an improvement project aimed for increased safety for children and improved support for children and families. The goal was fewer breakdowns in out-of-home placements and more effective interventions in the child's home environment. An improvement project about implementing Signs of Safety in one of Jönköping's offices was conducted.The improvement project was based on the Sustainability Triangle and its three pillars; governance, support and disturbance.The improvement project was studied by case-study design including interviews with participants and document analysis. The aim of the study was to increase the knowledge of influencing factors linked to improvements in the context of child welfare. The goals of the improvement project were not reached though the results indicate that the parents experienced increased collaborative alliance with the social services during and after the project than before.The process of the improvement project influenced the premise of successful implementation of Signs of Safety. Understanding, will, ability to learn and allocation of resources appeared as influencing factors. The conclusion is that allocation of resources seems to be important, but that factors, such as method support, which are of good quality can compensate for missing resources. This reinforces earlier research in the field.

The purpose of this study is to examine collaboration between social services and secondary education in a municipality in Sweden regarding adolescents diagnosed with ADHD. Swedish legislative texts stipulate that authorities working with adolescents should collaborate in matters relating to children in risk of harm. Earlier research shows that children and adolescents diagnosed with ADHD often behave contrary to how students are expected to behave in the classroom, that they may need support from social services, and that they rarely get such support to manage their education. The method used in this study was qualitative and the empirical data were obtained through semi structured interviews. Eight respondents participated in total, four social workers and four school counsellors. The results were analysed using profession theory and collaboration theory. The results show that the two professions both have a positive attitude towards collaboration, but that it rarely happens and when it does it feels unstructured and irregular, particularly for the social workers. Almost none of the respondents had any experience of working with students in secondary education diagnosed with ADHD, and instead spoke generally about their experience of collaboration. There seems to be a gap between the tendency to direct efforts, both divided and conjoined, to adolescents in an educational setting after they move on from elementary school.

Learning and social interaction, - Foster parents experiences of the Letterbox Club This paper focuses on education and learning for children in foster care, more specifically on the intervention Letterbox Club. The overall purpose of the study is to investigate how foster parents experience and describe how Letterbox Club influences the children’s learning, and the interaction between the children and the foster parents. This focus differs from previous studies of Letterbox Club. The data consist of eight qualitative interviews of foster home mothers who had a total of nine placed children. All study participants had been part of the Letterbox Club intervention during the fall of 2017. The interviews were analyzed using content analysis and three themes emerged: The family home as a learning environment, Letterbox Club as a learning tool and Letterbox Club as a tool for relationship.  The study concludes that the conditions for foster homes as a learning environment vary widely, depending on family constellations, habits, interests, backgrounds, etc. This can make different opportunities for using and utilizing the Letterbox Club packages. Additionally, most foster parents described how they benefited from Letterbox Club, and used it both as a learning tool and a relational tool, but there are also examples that certain content does not work for all foster parents, children and situations. / Fokus för denna uppsats är placerade barns utbildning och lärande med utgångspunkt i interventionen Letterbox Club. Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur familjehemsföräldrar upplever och beskriver Letterbox Club, med fokus på barnets lärande och interaktionen mellan barn och familjehemsförälder. Denna inriktning skiljer sig från tidigare studier av Letterbox Club. Materialinsamlingen genomfördes genom åtta kvalitativa intervjuer av familjehemsmammor som sammanlagt haft nio placerade barn som deltagit i Letterbox Club under hösten 2017. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys och tre teman framkom: Familjehemmet som en lärandemiljö, Letterbox Club som ett lärandeverktyg och Letterbox Club som ett relationsverktyg.  Studiens slutsatser är att förutsättningarna för familjehemmen som lärandemiljö varierar stort, både gällande familjekonstellationer, vanor, intresse, bakgrund osv., vilket kan skapa olika möjligheter att använda och tillgodogöra sig materialet i Letterbox Club. Dessutom verkar Letterbox Club vara ett hjälpmedel för lärande och relationsskapande i många familjehem, men det finns också exempel på att visst innehåll inte passar alla familjehem, barn och situationer.

För att uppnå god kvalitet i socialtjänstens arbete ska brukare få möjlighet till inflytande i sin egen planering. Då det på många platser saknas utarbetade metoder för att främja brukarinflytande kan socialsekreteraren bli utelämnad att själv försöka främja detta. Denna studie syftar således till att undersöka hur socialsekreterare förhåller sig till brukarinflytande i deras arbete med missbruk, då detta i slutändan kan påverka den enskildes möjligheter till inflytande. Därför är det viktigt att belysa hur socialsekreterare resonerar kring brukarinflytandets utformning samt upplevda möjligheter och hinder med detta. I denna studie belyses socialsekreterarnas upplevelser om vad som är viktigt för att en person ska bli fri från ett missbruk, samt organisatoriska förutsättningar för att främja brukarinflytande. För att nå socialsekreterares subjektiva upplevelser har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med sex socialsekreterare som arbetar med missbruk inom fem olika kommuner. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys utifrån teorierna: empowerment, gräsrotsbyråkrati samt handlingsutrymme. Studien visar att socialsekreterare upplevde sin främsta uppgift som att motivera brukare till att själva definiera sin livssituation och sin problembild, vilket de upplevde som en betydande del i att göra brukare delaktiga. Studien visar också på att socialsekreterare till stor del saknade utarbetade metoder för att ta tillvara på brukares erfarenheter och upplevelser. Den enskilda socialsekreteraren upplevde därmed att flera olika förutsättningar för brukarinflytande blev beroende av dennes personliga erfarenheter i form av kunskap och etablerat professionellt nätverk. Vidare framgår att socialsekreterarna upplevde sig inneha ett omfattande handlingsutrymme samtidigt som den övergripande organisatoriska strukturen stundvis upplevdes som begränsande. Det framgår till exempel att flera socialsekreterare upplevde brister i samverkan både mellan socialtjänstens olika enheter samt mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvård, vilket upplevdes som begränsande för att främja brukarinflytande i just arbetet med personer i missbruk. Detta då personer i ett missbruk beskrevs som beroende av hjälp och stöd från flera olika instanser.

Socialnämnden ska verka för att barn och unga växer upp under trygga förhållanden samt arbeta förebyggande för att förhindra att barn och unga far illa. Tidigare forskning visar att det finns betydande brister i hanteringen av ärenden som rör våld mot barn och att våld mot barn kan ses komplext samt vara svårt att uppmärksamma. Det är därför viktigt att socialtjänsten har god kunskap och erfarenhet om vad våld mot barn innebär samt att det finns rutiner och riktlinjer för hur våldsärenden ska hanteras. Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares beredskap och förhållningssätt i ärenden som rör våld mot barn samt socialtjänstens samverkan med interna och externa aktörer i dessa ärenden. Studien genomfördes med en kvalitativ undersökningsmetod där sex stycken socialsekreterare, som alla arbetade med barnavårdsutredning, intervjuades. Intervjuerna genomfördes i tre olika kommuner i norra Sverige. Det empiriska materialet bearbetades och analyserades med utgångspunkt i tematisk analys. Teoretiska utgångspunkter utgjordes av organisationsteori, socialkonstruktivism och tidigare forskning. Studiens resultat visar att begreppet våld mot barn är komplext och innefattar många olika definitioner vilket gör att våldet kan vara svårt att upptäcka. Studien indikerar på ett behov av kunskap och relevant kompetens inom socialtjänsten i området våld mot barn inom familjer. Vidare framkom att olika faktorer påverkar socialsekreterarnas förutsättningar att utreda våld mot barn inom familjer. Exempelvis ekonomiska faktorer inom organisationen, riktlinjer och rutiner gällande våldsärenden och även vilken kunskap och kompetens som ligger till grund för arbetet. Studiens resultat indikerar att samverkan mellan olika aktörer ses positivt i arbetet med våldsutsatta barn och att kunskapsutbyte är en viktig del i arbetet. Slutsatsen av studien visar att arbetet med barn som utsatts för våld kräver bredare kunskap om både begreppet i sig och generella kunskaper om riktlinjer, rutiner samt samverkan mellan olika aktörer i ärenden som rör våld mot barn. Slutsatsen visar även på ett stort behov av relevant kompetens hos de socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar och möter våld i sitt arbete.