The aim of this study is to examine, with background of the swedish specialized social service, how the client is formed in a process by categorizing and sorting in the receiving department of the financial support. Which factors professionals are perceived to be problematic in the management of cases and the social workers approach to meet the clients needs. The study was conducted with one qualitative semi-structured interview with the head of the department of financial support, and two focus group interviews with social workers at the department of financial support. The theoretical approach is Hasenfeld´s theory about human service organizations, Billquist´s theory about the sorting process and Johansson´s theory about the client construction process. The empirical results also relate to Johansson´s theory about mass handling of clients and Svensson, Johnsson and Laanemets theory about the social workers action space. The conclusion of this study is that a specialized social service is categorizing and sorting the client through all parts of the process in the receiving department of financial support. The result shows that several factors makes it problematic for the social workers to respond to the client needs in a specialized social service, causing the social workers to use their acion space.

Abstract   The aim of this study was to reach a deeper understanding of how social workers and police officers collaborate and what perceptions they have of young victims of crime and their needs. The study is based on a qualitative approach consisting of three group interviews and four individual interviews with police officers and social workers from the social service’s victim support center, Stödcentrum. The study's empirical data has been analyzed by using Danermark’s collaboration theory and social constructivism and has been discussed in relation to previous research. The results showed that social workers and police officers generally have a positive attitude towards collaboration with each other. The respondents felt that engaged managers, co-location and personal relationships had a positive impact on collaboration. Insufficient routines, employee turnover, privacy laws and limited insight contribute to negative experiences. It also emerged that, while both groups had shared perceptions of victims of crime, the police chosed in their response to distinguish between the roles of victims and perpetrator in their contact.

Syftet med denna studie har varit att erhålla en djupare kunskap om ungdomars användning av cannabis. För att göra detta utgår denna studie från en kvalitativ intervjumetod där vi har intervjuat fyra socialarbetare samt en polisman. Samtliga informanter har erfarenhet av arbete med ungdomar som brukat cannabis. För att analysera resultaten som uppkommit under intervjuer har vi valt att använda oss av de teoretiska perspektiven social konstruktionism samt utvecklingspsykopatologi. Vidare har vi i studien använt risk och skyddsfaktorer för att analysera vilka faktorer som kan påverka att en ungdom använder sig av cannabis. Resultaten pekar på att bakomliggande faktorer vid bruket är psykisk ohälsa, neuropsykiatrisk diagnos såsom ADHD eller ADD och en problematisk hemmiljö. I resultatet diskuteras vidare om riskfaktorer såsom en bristande skolgång samt huruvida könet har någon betydelse eller skillnad bland de som använder sig av cannabis som berusningsmedel. Ett av de viktigaste resultaten som framkommer är att psykisk ohälsa är den vanligaste gemensamma riskfaktorn hos de ungdomar som använder sig av cannabis och som blir aktuella på socialtjänsten. Nyckelord: cannabis, socialarbetare, social kontruktionism, socialtjänst, ungdomar / The aim of this study was to obtain a deeper understanding of young people's use of cannabis. To do that is this study made out of a qualitative interview method where we have interviewed four social workers and one policeman. All informants have experience of working with young people who used cannabis. To analyse the findings raised during the interviews, we have chosen to use the theoretical perspectives of social constructionism and the development of psychopathology. Furthermore, we have in the study used the risk and protective factors to analyse the factors that can influence a young person use of cannabis. The result indicates that the factors behind the use of cannabis are mental illness, neuropsychiatric diagnosis as ADHD or ADD and a problematic home. This result further discussion of risk factors such as a lack of schooling and whether sex has any significance or difference among those who use cannabis as an intoxicant. One of the main results that emerge is that mental illness is the most common risk factor for young people who use cannabis, and who is current to the social services. Keywords: cannabis, social constructionism, social service, social worker, young people

Samverkan är en viktig del i arbetet med unga. Särskilt viktigt blir det i arbetet med unga som har ADHD, då de kräver en viss struktur i vardagen. Då många unga med ADHD har skolproblematik samt beteendemässiga problem är det viktigt med samverkan mellan skola och socialtjänst. Syftet med denna studie var att undersöka hur skolpersonal och socialsekreterare upplever deras samverkan kring ungdomar med ADHD, vilka områden det samverkas om och vilka utmaningar och möjligheter som uppstår i samverkan. Vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer och har intervjuat två ur skolpersonalen och två socialsekreterare. Våra huvudsakliga resultat är att samverkan upplevs vara god och viktig men att det verkar finns behov av att förbättra samverkan. De viktigaste slutsatserna är att socialsekreterarna och skolpersonalen är intresserad och engagerade i samverkan kring ungdomar med ADHD men att det antyds att viss utveckling behövs och även att viss kunskap saknas. / Collaboration is an important part of working with adolescents. It becomes especially important when working with adolescents who have ADHD, since they often demand a certain structure in their every-day life. Since many adolescents with ADHD have school problems and also behavioural problems, collaboration between schools and social services becomes important. The purpose of this study was to examine how school personnel and social workers experience their collaboration in regards to adolescents with ADHD, which areas their collaboration concerns and what challenges and possibilities that arise in collaboration. We have interviewed two people from the school personnel and two social workers. Our main results are that the respondents perceive their collaboration as functioning and consider it to be an important part of their job. However, they think that there are areas in need of improvements. The main conclusions are that the social workers as well as the school personnel are interested in and committed to collaboration when it comes to adolescents with ADHD but there seems to be a need of development and increased knowledge on the subject.

The aim of this study is that from a gender perspective, highlighting how investigating social workers assess and justify the decisions concerning youth with socially destructive behavior. The focus is on the similarities and differences constructed. In order to respond to our study, we interviewed six social workers in six municipalities who work with youth investigations. The interviews took place in the southern and central Sweden. Parallell to the interviews, we used a vignette that we designed and constructed ourselves. It contains a fictitious case of a youth with socially destructive behavior. Half of the interviewees had to answer the case where the youth had a girl's name and the other half in which the adolescent had a boy's name. Selected theories that have been used to create an understanding of our research problem is the gender system and professional ethics. The results of our empirical data gave us several conclusions. The outcomes of this study shows that social workers holds a gender awareness when working with investigations of teenaged boys and girls. However the results also show the complexity that exists in regard to possess a conscious approach to the gender impact of youth investigations among social workers. It appears that the social workers seem to react and act slightly different depending on whether the youth is a boy or a girl. Furthermore, the results indicate that the heavy workload affect the social workers investigative work and in turn the young people. Interesting findings were also the social workers descriptions of the importance of school's role in getting the girls and boys gone wrong to return to a healthy path in life.

The purpose of this study was to examine whether and how the social services in the municipality of Falun is managing social work related to prostitution. It is a qualitative study based on three focus group interviews conducted in parts of the social services organization in the municipality of Falun. The empirical data collected was analyzed from an intersectional perspective. Several distinct findings emerged from the study. Social work against prostitution does not exist in the social services organization in the municipality of Falun. The organization possesses no procedures or guidelines for this kind of work, and no preventive work or cooperation with other organizations is carried out. It also emerged, that several social work officers had a stereotype image of who a potential sex- seller could be. This fact may influence who would be able to get any support from social services regarding to this social problem. / Syftet med denna studie var att undersöka om och hur Falu kommuns socialtjänst arbetar gällande prostitution. Studien är en kvalitativ studie som baseras på tre fokusgruppsintervjuer utförda på delar av Falu kommuns socialtjänst. Den insamlade empirin har analyserats utifrån ett intersektionalitetsperspektiv. Resultatet av studien var entydigt, arbete riktat mot prostitution förekommer inte på socialtjänsten i Falu kommun. Verksamheten besitter inga rutiner eller riktlinjer för detta arbete, och inget förebyggande arbete eller något samarbete med andra organisationer eller myndigheter utförs. Det framkom även att handläggarna hade en stereotyp bild av vem som är en potentiell sexsäljare, något som kan komma att påverka vem som skulle kunna få ett eventuellt stöd från socialtjänsten gällande denna problematik.

Insatsen kontaktperson används flitigt inom socialtjänsten, trots det finns det ytterst lite forskning kring insatsen och dess effekter. Detta arbete strävar efter att få en ökad förståelse för socialsekreterares användande av insatsen kontaktperson för ungdomar samt hur socialsekreterares handlingsutrymme har påverkat det användandet. För att nå en ökad förståelse kring detta har en kvalitativ intervjustudie genomförts där socialsekreterare från olika socialkontor fått berätta om sina erfarenheter och upplevelser kring insatsen. Utifrån de uppgifter som framkommit under intervjuerna har olika teman skapats som beskriver skäl att använda insatsen, vilka effekter som ses av insatsen samt skillnader och likheter mellan olika handläggares agerande. Resultatet visar att kontaktperson kan beviljas av många olika anledningar och att de upplevda effekterna varierar. Det blir också tydligt hur fritt det är för varje socialsekreterare att själv utforma insatsen, vilket gör att det går ifrågasätta klienters rättssäkerhet då detta skiljer sig mellan olika kommuner. / In Swedish social services work with youths one of the most common ways to help is to grant the youth a sort of grownup mentor, a contact person. Despite of this, there is very little research about this kind of mentoring and its effects. In this study, we wanted to increase our understanding of the use of contact person for youths and also how the social workers discretion affects the use of contact person. To be able to do that a qualitative interview study was made where social workers from different social service offices shared their knowledge and experiences about contact person. Based on the information that was given during the interviews we were able to identify different themes that describe reasons to use contact person, which effects the social workers can see and also the differences and similarities between the different social workers way to use it. The result shows that social workers can provide youths with a contact person for a variety of reasons, and that the experienced effects differ between the social service offices. The result also makes it clear how the social workers in a free way are allowed to form the setup and implement of the contact person, which makes it possible to question the client’s rights to receive the same help no matter where you live or who you meet with.

The purpose of the study was to gain a greater understanding of how the amount of stress and workload that exists in Swedish social services affect the clients. The study was based on interviews with socialworkers responsible for childcustody enquiries. I chose to interview socialworkers in two different cities that resembled eachother. One of the interviews was individual and two was in focusgroups. The socialworkers were interviewed with a semi structured interview manual. The results showed that one of the cities social services, the socialworkers had a more difficult worksituation than the other city. The reason to why one city was more well functioning than the other depended on how the organization had handled the past years amount of workload. Both differences and similaritis was found. In the city that had a more difficult work situation the socialworkers had to prioritize with their time more and their clients were more affected than in the other city. Prioritizing time is something that was found in both cities but the city with more difficult worksituation had to prioritize more with their time and that lead to less time with their clients. It also lead to lower quality enquiries.

<p>Vår studie har sin grund i den komplexitet som råder kring uppmärksammandet och anmälan</p><p>av barn som far illa. Syftet med vår studie har varit att öka vår förståelse för den betydelse</p><p>samverkan mellan skola och socialtjänst kan ha för ett tidigt uppmärksammande av barn som</p><p>misstänks fara illa. Vi har genom att intervjua lärare/förskollärare och socialsekreterare som</p><p>deltagit i ett kommunalt samverkansprojekt ökat vår förståelse och tagit del av vad deltagarna</p><p>uppfattar att projektet har lett till för uppmärksammandet av barn som misstänks fara illa. I</p><p>vår analys har vi använt oss av Silvermans aktionsteori, för att kunna studera olika</p><p>organisatoriska faktorers påverkan på samverkan. Vår studie kan inte klarlägga om personalen</p><p>uppfattar att samverkan lett till att utsatta barn i högre utsträckning uppmärksammats via</p><p>anmälningar. Däremot har vi kunnat finna andra vinster med denna samverkan som på längre</p><p>sikt eventuellt kan ge positiva effekter för att i ett tidigare skede uppmärksamma barn som</p><p>misstänks fara illa.</p>

Det övergripande syftet med denna studie är att studera socialsekreterares uppfattning av deras möjlighet till att bedriva förändringsarbete på avdelningen för ekonomiskt bistånd inom socialtjänsten, med målet att klienten ska bli självförsörjande. Tidigare forskning inom området har visat att socialsekreterare har flera olika roller. De förväntas följa lagar och regler samtidigt som de ska möta klientens individuella behov. Detta förutsätter en god relation mellan socialsekreterare och klient, och möjligheten till att skapa goda relationer anses kunna vara avhängigt organisationstypen. Tidigare forskning har även visat att ett av problemen i det dagliga arbetet inom socialtjänsten är tidsbristen, vilken ger upphov till ett behov av att prioritera mellan ärenden. Det är i ljuset av vad tidigare forskning visat om bland annat organisationsform och arbetsbörda som det ter sig relevant att utforska vad socialsekreterare själva anser om möjligheter till att bedriva förändringsarbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med totalt åtta socialsekreterare från fyra olika svenska kommuner. Resultatet, det vill säga bland annat vad som informanterna anser vara viktiga faktorer samt vad som utgör hinder för förändringsarbetet inom ekonomiskt bistånd, analyseras och diskuteras utifrån Hasenfelds teori om människobehandlande organisationer samt Lipskys teori om gräsrosbyråkrater. Resultatet pekar bland annat mot att socialsekreterarna anser sig behöva organisatoriska förutsättningar, såsom en rimlig mängd ärenden, för att kunna bedriva ett framgångsrikt förändringsarbete inom ekonomiskt bistånd. Vidare anser informanterna att individuella faktorer, såsom klientens motivation, är av vikt för processen bort från ett biståndsberoende. Bland hindrande faktorer på individnivå nämns diskrepans mellan socialsekreterarens och klientens målbilder gällande vilken förändring som ska uppnås hos klienten som ett exempel. På organisationsnivå anser socialsekreterarna den höga arbetsbelastningen, som ofta råder inom arbetet med ekonomiskt bistånd, vara det största hindret för ett aktivt klientarbete mot självförsörjning. Informanterna betonar att ärendemängden i dagsläget ofta är så hög att det inte är möjligt att träffa klienterna så ofta som det skulle behövas. I ljuset av vad tidigare forskning och vad analysen av den insamlade empirin visar, identifierades i denna studie, utifrån socialsekreterares synvinkel, flera faktorer som anses vara av vikt för ett välfungerande förändringsarbete inom ekonomiskt bistånd. Det intervjuade anser att de (som socialsekreterare) behöver både individuella ”verktyg” och organisatoriska förutsättningar för att kunna bedriva sitt arbete på det sätt som fastställs i Socialtjänstlagen.