Föreliggande uppsats undersöker hur kvinnor som utsatts för våld i en parrelation kan få styrka och en chans till läkande genom kommunikation på Internetforum med kvinnor i samma situation. Detta ställer jag i relation till socialtjänsten och välfärdssystemet där jag undersöker hur kvinnor som utsatts för våld av en man i en parrelation uppfattar och upplever det bemötande de får av samhället. I uppsatsen lägger jag relationen mellan den hjälpsökande kvinnan och socialtjänsten i ett feministiskt och genusvetenskapligt perspektiv samt har fokus på berättandets dynamiska och eventuellt läkande kraft för dessa kvinnor i forum.

Missbruksproblematiken bland kvinnor har ökat och anses vara ett samhällsproblem. Inom såväl den ämnesspecifika forskningen som i praktisk verksamhet har missbrukande kvinnor ofta betraktats som utsatta och traumatiserade. Studiens syfte var att belysa socialsekreterares syn på kvinnor och kvinnligheter i samband med missbruksproblematik. Detta studerades utifrån frågeställningar om deras arbetssätt, attityder, värderingar och syn på kvinnligheter. För att få förståelse av fenomenets komplexitet användes kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer samt de teoretiska perspektiven; socialkonstruktivism och symbolisk interaktionism. Analysen skedde med hjälp av meningskoncentrering och utifrån tidigare forskning. Resultatet visade att socialsekreterarnas syn huvudsakligen var samstämmig, kvinnorna beskrevs generellt som utsatta och traumatiserade. Vidare framträdde ett behov av ytterligare reflektion gällande könsperspektivet. Avslutningsvis diskuterades behovet av forskning kring män som kön.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur sociala konstruktioner av kön kan påverka socialtjänst- och behandlingsinstansers bemötande av drogbrukande fäder samt fädernas motivation till att lämna drogbruket och upprätthålla drogfriheten. Detta syfte avgränsades till frågeställningarna: Hur kan bemötandet från socialtjänst och behandling påverka respondenternas upplevelser av det egna faderskapet? Kan faderskapet vara en motivationsfaktor för respondenterna att bryta med drogbruket samt att upprätthålla drogfriheten? Hur har detta i sådana fall kommit till uttryck i deras liv? Studien är kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fyra respondenter. Resultaten pekade på att faderskapet kunde vara en motivationsfaktor till att avbryta drogbruket och barnen beskrevs som en betydelsefull motivationsfaktor till att upprätthålla drogfriheten. Fäderna beskrev att de vill vara engagerade i sina barns liv, upplevda krav från samhället och ett osynliggörande av faderskapet i kontakt med socialtjänst- och behandlingsinstanser bidrog dock till att de kände sig hindrade i detta. En slutsats är att respondenterna, trots att de upplevt sig stämplade i sina dubbla roller som fäder och drogbrukare, inte har reducerats till dessa kategoriseringar, de är aktiva subjekt som vill engagera sig i sina barns liv.

The purpose of this article has been to elucidate social secretaries’ and teachers’ experiences of collaboration around children in need of society’s intervention. We wanted to examine what the difficulties could be, according to their experience, and how they handled them. Additionally our aim was to analyze whether their method of dealing with the obstacles were likely to succeed, viewed from the perspective of system theory. In order to achieve our purpose we used a qualitative method and interviewed four social secretaries and four teachers. The results displayed a similarity between what our respondents experienced to be obstacles to collaboration and that which previous research has acknowledge as obstacles. The social secretaries tried to overcome the difficulties they experienced by different acts of communication with their collaborators in order to create a common experience through language and narration concerning the children. Reflecting from the perspective of system theory about how they communicate and their attitudes towards their collaborators and the process of collaboration, they would be likely to succeed in their attempts. What would possibly impede their successful handling of the obstacles is their perceived lack of time, and because of the fact that the contacts often lack continuity.

Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med sex ungdomar. Syftet var att ta reda på mer om ungdomars nätvanor och vad de tyckte om vuxnas närvaro på nätet. Vad gäller synen på vuxna på nätet har studien utgått specifikt från ett projekt på Fryshuset i Stockholm som kallas Nätvandrarna. Nätvandrare finns tillgängliga som stödjande vuxna på olika ungdomssajter. Studien ämnade även att ta reda på huruvida socialtjänstens närvaro på Internet skulle upplevas av ungdomar och hur mycket kontroll föräldrarna hade. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur ser ungdomarna på det här med nätvandrare? Kan ungdomar verkligen tänka sig att vända sig till vuxna på nätet för att få råd och stöd? Tycker ungdomarna att deras föräldrar har kontroll på deras internetanvändande? Hur skulle en myndighet som socialtjänsten kunna nå ut till ungdomar på nätet på ett bra sätt? Genomförda intervjuer analyserades med hjälp av tidigare forskning, symbolisk interaktionism och meningskategorisering. Resultatet visade att majoriteten av de intervjuade ungdomarna använde Internet dagligen och det främsta användningsområdena var kommunikation och informationssökning.  Samtliga medverkande i studien var väl medvetna om riskerna med Internet. Ingen hade dock några regler för hur de fick använda internet av föräldrarna  Resultatet visade även på att ungdomarna överlag var positivt inställda till vuxna på nätet så länge de inte lade sig i allt för mycket. Sammantaget sågs Nätvandrarna som något bra. Gemensamt om socialtjänsten var att de tyckte det skulle vara en bra ide att socialtjänsten hade en egen sida dit man skulle kunna vända sig för snabb och enkel kontakt.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur företrädare inom kriminalvården och socialtjänsten arbetar med barn som har en mamma på anstalt samt vad samverkan mellan myndigheterna har för funktion. Vi har valt att intervjua fyra professionella som arbetar inom kriminalvården och fyra professionella som arbetar inom socialtjänsten. Resultatet visar att myndigheternas olika lagstiftningar, utbildningar, kunskap om varandras verksamheter, uppdrag samt olika synsätt på barnperspektivet försvårar samverkan mellan myndigheterna. / The purpose of this study is to examine social services and prison services works with children who have a mother in prison, and how collaboration between the two different authorities function. We chose to interview four professional working in prisons and four professionals in the social services. The thesis results show that there often is a collision between the correctional authority and social service that both have different perspectives when it comes to children whose mothers are in prison. There are several issues to this interaction. We concluded that because of the two different legal authorities, training, knowledge of each other's activities and assignments, there are shortcomings in cooperation between authorities. The professionals are aware of the shortcomings but nobody is doing anything about it.

Syftet med denna C-uppsats är att genom Pincus och Minahans resursinriktade systemteori undersöka innebörden av hur samhälleliga system tillgodoser hjälpbehov för klienter som uppbär försörjningsstöd under lång tid. Målet är att skapa en strukturerad bild av vad som är bidragande faktorer till långvarigt beroende av försörjningsstöd samt hur samhälleliga system arbetar med insatser gällande dessa faktorer. Frågeställningarna är följande: Vilka hjälpbehov framträder genom journalerna för undersökningsgruppen? Hur adresseras dessa av samhälleliga system och vilka slutsatser kan man dra av detta? Resultatet visar att hjälpbehoven som tillgodoses är av olika karaktär och att det samhälleliga resurssystemet ibland ersätter formella och informella resurssystem när dessa inte är välfungerande. Slutsatsen visar att samhälleliga system kan motarbeta varandra och att detta då blir till men för den enskilde. Slutsatsen visar också att preventivt arbete för att förhindra att långvarigt beroende av försörjningsstöd uppstår är viktigt. / The purpose of this bachelor thesis is to use Pincus and Minahans resource-oriented systems theory to examine how societal systems are meeting the needs of the clients who are longterm dependant on social benefits. The aim is to create a structured image of the factors that lies behind a longterm dependance on social benefits, and also how societal systems are working with interventions concerning these factors. The questions are as follows: Which needs for support can be identified among the studied group? How are these needs addressed by the societal systems, and what conclusions can you draw from this? The result shows that needs that are met by societal systems are of different sorts. It also show that societal systems sometimes replaces private and organizational systems, when thees are malfunctioning. The conclusion shows that societal systems can work against each other and that this can become troublesome for the clients. The conclusion also shows that preventive interventions are important when working with hoe to make longterm dependance on social benefits less occurring.

Syftet med studien har varit att undersöka samverkan mellan fältsekreterare, polis och socialsekreterare samt vilken funktion fältsekreterarna fyller för polis och socialsekreterare i deras ungdomsinriktade arbete. Uppsatsen har sin utgångspunkt i projektet Lokal operativ samverkan i stadsdelarna Gottsunda/Valsätra i Uppsala. Studien rör sig inom det komplexa område som samverkan innebär. Skapar fältsekreterarna nya förutsättningar för hur yrkesgrupperna tillsammans kan arbeta mot ett gemensamt mål? Tidigare forskning har visat att samverkan mellan socialtjänst och polis är beroende av en gemensam problemdefinition och samsyn. Fältsekreterarna verkar i en mittenposition där de förväntas arbeta både utifrån socialtjänstens formulerade önskemål och utifrån ungdomens behov. Fältarbetet kretsar ofta kring att skapa relationer till en grupp som har en negativ bild av myndigheter och att förmå dessa att ta emot samhällets stöd. De teoretiska perspektiv som appliceras för att förstå och tolka samverkan och de interaktioner som sker inom den är systemteori och symbolisk interaktionism. Det är en kvalitativ studie som har genomförts i form utav semi- strukturerade intervjuer. Sex personer har intervjuats; fältsekreterare, polis och socialsekreterare. Intervjuerna analyserades genom en innehållanalys, där skillnader och likheter mellan uttalandena kartlades. Resultatet bekräftar en del av den tidigare forskningen. Respondenterna i studien lyfter fram vikten av en gemensam samsyn. I en samverkan är det viktigt att samverkansparterna fyller skilda funktioner och kompletterar varandra. Respondenterna beskriver att de har skilda perspektiv som kan gynna samverkan. De verifierar att det finns en myndighetsskepsis hos målgruppen, därför strävar fältsekreterarna efter att skapa ett förtroende hos ungdomarna. Fältsekreterarna fungerar för polis och socialsekreterare som en förebyggande aktör. De är myndigheternas ögon utåt. De tre undersökta yrkesgrupperna kan betraktas som ett system, där de fyller olika funktioner men tillsammans arbetar de mot ett gemensamt mål. Samverkan i sig bidrar till en ökad förståelse för varandras arbeten. Den slutsats som kan dras av studien är att det i samverkan är viktigt att ta tillvara på varandras kompetenser och funktioner. Genom att göra detta kan man på bästa sätt möta omvärldens behov. Fältsekreterarna är ytterligare en aktör som verkar i området, de kan skapa en bredare kunskap hos polis och socialsekreterare. / The aim of this study has been to illustrate the collaboration between out-reach workers, police and social workers. The purpose of the study has also been to explore the impact out- reach workers has on the work of the police and social services. Out- reach workers are social workers whose main work is to locate and help youth in their own environment. The basis has been a project in Uppsala, Lokal operativ samverkan. By adding the out- reach workers to the already existing collaboration between police and social workers the conditions changes. Research on the subject has shown that the collaboration is dependent on a joint vision. Out- reach workers exist in the middle, they must meet expectations from the social workers but their main task is to work for the youth in the community. They often meet youth in vulnerable situations. The work includes creating a functional relationship between the youths and the societies agencies. The applied theories have been system theory and symbolic interactionism. The study has a qualitative approach. Six persons have been interviewed using semi-structured interviews, including police, out- reach workers and social workers. Over all the result confirms earlier research on the subject. An agreement about the task is essential for the participants. It’s important to have different roles and to complement each other, to appreciate the different functions. The participants describe how different perspectives further the collaboration. The out- reach workers aim to strengthen the relationship between the youth and the authorities. They function as a preventive and observing agent in the community. The police, the social workers and the out- reach workers function as a system that works against a common vision, but with different tasks. Finally the study shows that it’s vital to take advantage and to esteem the differences in assignments in the collaboration. By doing this the agents can meet the need of the community. The out- reach workers can broaden the knowledge about the youths in the collaboration with the police and the social workers.

No description available.

Denna uppsats undersöker vilken uppfattning som personal inom socialtjänst har av de placeringar som avslutas oplanerat, det vill säga ett placeringssammanbrott, hos ungdomar som har ett behov av dygnsvård. Undersökningen bygger på intervjuer med socialsekreterare och de som samordnar insatserna av placeringar i Hem för Vård eller Boende (HVB) i en kommun och försöker att visa möjliga orsaker till sammanbrott av placeringar. Uppsatsen beskriver utifrån personalens synvinkel vilka ungdomar som placeras, varför det blir sammanbrott och vad som händer efter ett sammanbrott. Detta ställs sedan i relation till barnkonventionen för att se om det är förenligt med denna. Uppsatsen försöker att se teoretiska förklaringar till att ungdomar hamnar i situationer som gör att de behöver dygnsvård och vad som kan vara förklaringar till att det blir sammanbrott i placeringar. En bland många saker som studien visar är att det finns organisatoriska orsaker i samhället till sammanbrott av tonårsplaceringar. När olika aktörer runt en ungdom som behöver hjälp inte samarbetar och delar med sig av den kunskap och kompetens som de har så finns risken att detta i ett senare skede leder till sammanbrott eftersom matchningen inte alla gånger blir så bra som den har möjlighet att bli.