<p>Idag har socialtjänsten ansvaret för att medling vid brott ska erbjudas till båda parter (gärningspersoner och brottsoffer) då den skyldige är mellan 12 och 21 år. Medling vid brott innebär att de två personerna träffas tillsammans med en opartisk medlare. Innan medlingsmötet så träffar parterna medlaren var för sig under ett förmöte. Medlingsmötet är till för att den skyldige ska se konsekvenserna av sitt brott, för att brottsoffret ska kunna få svar på sina frågor och för att båda parterna ska kunna gå vidare. För att medlingsmötet ska kunna genomföras så måste brottet ha blivit anmäld samt erkänt. Båda parterna ska dessutom ha gått med på medlingen frivilligt. Trots att mycket av medling vid ungdomsbrott är fokuserat på gärningsperson och brottsoffer så har vi valt att utgå från medlarens perspektiv. Vi har valt att belysa medlarens roll före, under och efter medlingsmötet. Medlarna ser på sitt uppdrag på olika sätt, då deras förutsättningar skiljer sig åt beroende på i vilken kommun de arbetar i samt vilka erfarenheter de har.</p>

During the emergence of social work, women have been considered to hold greater competence in social relations. Approximately 80% of social workers in Sweden are women, which leaves men in a minority. Men are considered to have advantages in female-dominated professions because of their unique and desirable abilities. This paper aims to adress men's underpresentation in the female-dominated social work profession. The purpose is to explore the attitudes and experiences of men working in a minority group. Using a qualitative approach, six male social workers have been interviewed. It is of considerable interest to examine if notions of gender affect them in their daily work, and their perception of disadvantages contrary possibilities. The findings of this paper both confirm and contradict the previous research. Both similar and different attitudes and experiences revealed that there are several aspects to consider of being a man in minority. It became clear that all respondents felt that they have got advantages in the profession as a result of being men. The disadvantages that emerged were not as many as the benefits, but it was clear that they developed from the expectations of men as qualitatively different than women.

Syftet med denna uppsats var att, utifrån yrkesverksammas perspektiv, undersöka socialtjänstens arbete med mödrar med intellektuell funktionsnedsättning i ett nyblivet föräldraskap, samt hur de yrkesverksamma uppfattar detta arbete. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts. Fem enskilda intervjuer har genomförts med yrkesverksamma inom socialtjänsten i tre olika kommuner i Mellansverige. Resultatet ifrån intervjuerna tolkades och analyserades med hjälp av de två teoretiska perspektiven normalitetsdiskursen och den goda viljans diskurs. Uppsatsens teoretiska ansats kan beskrivas som socialkonstruktionism. Det framkom två övergripande former för socialtjänstens stöd till mödrar med intellektuell funktionsnedsättning: stöd i hemmet och stöd utanför hemmet. Stödet som erbjöds mödrarna skiljde sig inte från det stöd som fanns att tillgå för alla föräldrar som behövde stöd i ett föräldraskap. De yrkesverksamma upplevde att mödrarnas brist på insikt och deras rädsla för socialtjänsten medförde svårigheter i arbetet. Arbetet upplevdes även svårt utifrån en brist på kunskap och adekvata metoder för arbetet med mödrar med intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet visade att de yrkesverksamma uppfattade mödrar med intellektuell funktionsnedsättning som avvikande från ett normalt föräldraskap. Det framkom skilda uppfattningar om mödrarnas kapacitet att utveckla ett tillräckligt bra föräldraskap. Stödet som erbjöds mödrarna präglades mer eller mindre av ett kontrollerande syfte. / The purpose of this study was to, based on the social workers perspective, examine social services’ work with mothers with intellectual disability in an early parenthood, and how the social workers perceive this work. To achieve the purpose of this study, we used a qualitative method. We performed individual interviews with five social workers who worked in social service in three different municipalities. The results from the interviews were analyzed by means of the two theoretical perspectives the discourse of normality and the discourse of the good will. The theoretical approach of this study can be described as social constructionism. It appeared two general forms of social services’ support to mothers with intellectual disability: support at home and support outside the home. The support offered to the mothers did not differ from the support that was available to all parents who needed support for parenthood. The social workers felt that the mothers' lack of understanding and their fear of social services caused difficulties at work. The work also experienced difficult from a lack of knowledge and adequate methods for working with mothers with intellectual disability. The results showed that the social workers perceived mothers with intellectual disability as deviant from normal parenting. Differences emerged on the mothers' capacity to develop a good enough parenting. The support offered to mothers was characterized more or less of a controlling purpose.

Syftet med den här studien var att genom ett kvalitativt perspektiv få en djupare förståelse om bakgrunden till hög personalomsättning inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård samt vad som skulle kunna motverka detta. Undersökningen har genomförts med ett kvalitativt tillvägagångsätt i form av sex halvstrukturerade intervjuer med personer som valt att säga upp sig som socialsekreterare inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Studien visar återkommande beskrivningar kring en ohållbar arbetssituation utom räddning med låg lön, dåliga arbetsförhållanden med tidsbrist och för lite feedback, brist på engagemang från kollegor, avsaknad av tilltro till arbetsledningen samt utbrändhet. De tidigare socialsekreterarna hade behövt bland annat mer personal, bättre kommunikation med arbetsledningen, en teamledare och mer handledning för att stanna kvar i sin anställning. Våra huvudslutsatser är att det finns en stor komplexitet i bakgrunden till den höga personalomsättningen inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård och att ett helhetsperspektiv är av största vikt för att kunna motverka detta. / The aim of this study was to get a deeper understanding through a qualitative perspective about the background to high employee turnover in the unit of child and youth care within social services and also how this could be counteracted. Six semi-structured interviews with people who have chosen to resign from child and youth care within social services were conducted. The results show repetitive descriptions of unsustainable working conditions characterized by low wages, lack of time, lack of feedback and commitment from colleagues, absence of trust to the supervision and burnout. The previous social workers described that they would have needed more colleagues, better communication with the supervisor, a team leader, more tutoring and higher wages to stay in their jobs. Our main conclusions are that there is a big complexity in the background to employee turnover and we consider that a holistic perspective is essential to be able to beat this.

The purpose of this study was to increase the understanding of how social workers in their work with vulnerable children are related to the work situation and how the work situations affect client work. To conduct the study a qualitative method was used. In total five professional social workers who works with vulnerable children was interviewed. The analyze method in this study was content analysis. The theoretical perspective in this study is human service organizations and the demand and control model. The result in this study shows that it is high strain work situations that have an impact on client work. Social workers are heavily loaded in their work, there are gaps in support from managers and its hard keep experience staff and recruiting new staff with sufficient experience. The result shows lack of resources which leads to at risk that it is not enough staff to take care of serious notifications. The results shows that social workers work situation leads to difficulty in performing work of a high quality and those children are at risk of suffering during the waiting period. / Uppsatsens syfte var att öka förståelsen kring hur socialsekreterare i arbetet med barn och unga förhåller sig till arbetssituationen och hur de anser att den påverkar klientarbetet. I studien användes en kvalitativ metod och sammanlagt genomfördes fem intervjuer med yrkesverksamma socialsekreterare inom socialtjänstens område barn och unga. Innehållsanalys användes som analysmetod. De teoretiska perspektiven i studien är människobehandlande organisationer och krav- och kontrollmodellen. Studiens huvudresultat visar att arbetssituationen har en påverkan på klientarbetet på grund av att det är en påfrestande arbetssituation. Socialsekreterarna är tungt belastade, det finns brister i stöd från chefer samt att det finns svårigheter att behålla erfaren personal och rekrytera ny personal med tillräcklig kompetens. Resultatet visar avsaknad av resurser där det finns en risk att det inte finns tillräckligt med personal för att kunna hantera allvarliga anmälningar. Resultatet visar att socialsekreterarnas arbetssituation leder till svårigheter att utföra arbetet med en hög kvalitet och barn riskerar att fara illa under väntetiden.

Syftet med uppsatsen var att undersöka sex socialsekreterares uppfattningar av modern och fadern som föräldrar i familjer där mannen utövar våld mot kvinnan samt att undersöka om deras uppfattningar av modern och fadern skiljer sig åt, avseende föräldraskapet. Undersökningen bestod av halvstrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Resultaten analyserades utifrån tidigare forskning, rollteori och genus. Resultaten av undersökningen visade att socialsekreterarna uppfattade ett bra föräldraskap som att det medför skyldigheter såsom att tillgodose sina barns behov. Mödrar och fäder har lika ansvar för barnets välbefinnande. De uppfattade att våldsutövande fäder och våldsutsatta mödrar brister i sitt föräldraskap. Till skillnad från mödrarna ansågs fäderna däremot, utöver våldet, kunna fungera adekvat i sitt föräldraskap då han omsorgsmässigt ofta kan ta hand om barnen. Opartiskhet samt att se båda föräldrarnas ansvar i hur våldet påverkar barnen, ansågs viktigt för socialsekreterarnas förhållningssätt. Vidare framkom att båda föräldrarna behöver hjälp och stödinsatser i sitt föräldraskap. I uppsatsen diskuterades att uppfattningar kring roller och genus är sociala konstruktioner, som styr hur socialsekreterarna uppfattar att våldsutsatta mödrar och våldsutövande fäder fungerar i sin föräldraroll. Mödrars föräldraskap anses omfattas av högre krav då de görs till huvudansvariga för våldet och barnen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur barnavårdsutredande socialsekreterare förhåller sig till mamma- och papparoller i utredningsförfarandet. Vi ville studera detta ur ett genusperspektiv för att se om socialsekreterare tolkar egenskaper och föräldraförmågor olika beroende på om de innehas av en man eller en kvinna. Vi valde att göra en vinjettstudie med en kvalitativ ansats. Det deltog sex socialsekreterare i studien, vilka fick resonera kring föräldraförmågor i enskilda intervjuer. Den fiktiva fallbeskrivningen utgick från en orosanmälan kring en tvåårig flicka. Flickan har två föräldrar med olika egenskaper som finns beskrivna i vinjetterna. Dessa beskrivningar var likadana i vinjetterna, men i en av vinjetterna hade mamman de egenskaper som pappan hade i den andra vinjetten, och vice versa. Tre av socialsekreterarna utgick alltså från en vinjett där pappan hade vissa egenskaper som mamman sedan hade i den vinjett som de övriga tre socialsekreterarna utgick ifrån. Detta gjorde att vi kunde jämföra hur socialsekreterarna förhölls sig till föräldrarna, och kunde urskilja när det fanns skillnader och likheter i förhållningssätten utifrån könet på föräldern. Empirin analyserades sedan utifrån ett genus- och socialkonstruktivistiskt perspektiv med hjälp av begreppen genussystemet, perfomativitet, schabloner och teorier om kön, genus och jämställdhet i relation till synen på föräldraskap samt tidigare forskning. Resultatet visade att socialsekreterarna i vissa aspekter tolkade egenskaper och föräldraförmåga på olika sätt beroende på om det handlade om mamman eller pappan. Slutsatsen är att det behövs fler möjligheter för socialsekreterare att reflektera över de underliggande värderingar och föreställningar som finns kring mammor och pappor i samhället. Diskussionen skulle behöva lyftas tydligare och på gruppnivå för att synliggöra de skillnader som socialsekreterare annars riskerar att göra mellan mammor och pappor i barnavårdsutredningar. / The purpose of this study was to explore how childcare investigators view mother and father roles when investigating family relations. We sought out to study the matter from a gender perspective to see if social workers view parenting capabilities differently depending on the parent’s sex. We chose to do a qualitative vignette study. Six social workers took part in the study and we had them discussing parenting capabilities in individual interviews. The fictitious case was about a concern report regarding a two-year-old girl. The young girl has two parents with different features. In one set of the vignettes the mother had the same features as the father had in the other set and vice versa. This means that three of the participating social workers were lead to believe that the father had certain features that were the same as those of the mother according the information that was given to the remaining three social workers. This made it possible for us to compare how social workers view the parents and we could identify differences and similarities in their views depending on the parent’s sex. The results were analysed from a gender and social constructivist perspective with the help of the concepts gender system, performativity, templates and theories about sex, gender and equality and previous research. The findings revealed that social workers do view parenting capabilities differently in certain aspects depending on whether the concerns were about a mother or a father. The conclusion of this study is that there is a need for further opportunities for social workers to discuss the society’s underlying values and ideas of motherhood and fatherhood. This discourse would have to be presented clearly and openly among social workers to prevent discriminating mothers or fathers in childcare investigations.

This master thesis is based on a general issue of quality in social services. I have chosen to illustrate through an empirical case, namely the position social responsibility coordinator and shortened SAS. This position is fairly new to the Swedish social services and has the overall mandate to monitor, develop and ensure quality. To study this, I have developed two analytic schemes. One is based on the concept of quality value components, the second is based on the concept of quality character components. These analytical schemes are used as the presented material. When I study my case, I have used two methods, documents and questionnaires. In this study I will try to describe how new solutions to improve the quality of social services can conform and develop . I study the main focus SAS positions have in the quality mission. The result shows that SAS works in nearly throughout the quality chain, which means working with process, final performance and outcomes. SAS is found in both the prospective and the retrospective assignment as revealed by the questionnaire survey, observation and document study. SAS is primarily assigned to work with an indirect quality work at management level but it included both users, citizens, staffs and management.

Denna studie bygger på en enkätundersökning av 80 stycken grundskolepedagoger från två kommuner i Östergötlands län. En totalundersökning har gjorts vilket innebär att samtliga pedagoger i kommunerna ingår. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar grundskolepedagogers benägenhet att fullgöra sitt ansvar gentemot anmälningsskyldigheten som stadgas i 14 kap 1 § socialtjänstlagen (2001:453). De faktorer som undersöks har delats upp i tre delar, organisationsstrukturella faktorer, individuella bakgrundsfaktorer och faktorer i det enskilda fallet där tro om att en elev far illa finns. Vidare avser studien att undersöka om det finns några skillnader i pedagogernas inställning till socialtjänsten samt benägenhet beroende av om den kommun pedagogen arbetar i har deltagit i samverkansprojekt riktat mot skola och socialtjänst eller inte. Studiens teoretiska utgångspunkt grundar sig i organisationsteori och beslutsprocesser i offentliga organisationer, med särskilt fokus på Herbert Simons begrepp bounded rationality, begränsad rationalitet. Studiens datamaterial har analyseras genom såväl beskrivande univariata analyser för att ge en överblick över resultatet, men även i korstabellanalyser med procentjämförelser. Det sambandsmått som har stått i fokus är Sperman’s rho. Studiens resultat har sedan satts i en kontext av tidigare forskning och teoretisk utgångspunkt för att med hjälp av dessa förklara resultatet. Resultatet i studien visar på en kraftig underrapportering rörande de fall där tro om att en elev far illa finns. De organisationsstrukturella faktorer och faktorer i det enskilda fallet är de faktorer som i studien visat sig ha störst påverkan på pedagogens benägenhet att ta kontakt med socialtjänsten. Individuella bakgrundsfaktorer hos pedagogen själv har i studien visat sig ha mindre betydelse för pedagogens benägenhet att ta kontakt med socialtjänsten. Organisationsstrukturens påverkan på pedagogens beslut kan förklaras genom teorier om beslutsprocesser i offentliga organisationer, speciellt Herbert Simons begrepp bounded rationality där brister i organisationsstrukturen lyfts fram påverka pedagogens förmåga fatta rationella beslut.

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur brukare som har kontakt med socialtjänsten på grund av missbruksproblematik upplever och beskriver sitt inflytande över den egna behandlingen. Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats - sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med brukare som har kontakt med socialtjänsten på grund av missbruksproblematik. Resultatet tolkades utifrån den nyinstitutionella teorin och visade att brukarna upplever att de har inflytande i sin kontakt med socialtjänsten, men på vilket sätt och i vilken omfattning varierar och påverkas till stor del av vilken socialsekreterare brukaren träffar. När vård enligt LVM ligger nära till hands upplever brukarna att kommunikation och information brister från socialsekreterarens sida. Samtliga brukare framhåller att kommunikation och delaktighet underlättar behandlingsarbetet och ökar den egna motivationen. En god relation till socialsekreteraren innebär ett fungerande inflytande, även om några brukare upplever att de inte alltid vågar vara helt ärliga med sina tankar på grund av oro för inskränkningar i inflytandet. Brukarens underläge i en ojämlik relation är närvarande, om än inte uttalat.