Socialtjänsten är idag drabbad av en hög arbetsbelastning, något som lett till hög personal omsättning och en hög andel arbetsrelaterade besvär. Flera statliga utredningar av situationen likväl inlägg från intresseorganisationer som SKL och fackförbund föreslår att ett led i att hantera situationen är genom specialisering. Specialiseringen ska bestå i inrättandet av specialistutbildningar och specialisttjänstemän. Studien ger med hjälp av en kartläggning en nulägesbild av specialisttjänsternas förekomst, hur de benämns och inom vilka verksamhetsområden de verkar. Med hjälp av en abduktiv ansats används nyinstitutionell organisationsteori i ett försök att förstå specialisttjänsterna utifrån socialchefers uppfattningar av dessa. / Today the Swedish social services are suffering from high workloads. Consequently this has led to poor retention and high turnover rates. Several Official Reports of the Swedish Governemnt as well as input from unions and Swedish Association of Local Authorities and Regions suggests that one way to handle the situation is through a more specialized social service. The suggested specialization includes masterprograms in socialwork (MSW, 60 ECT) for social workers and specialized civil servants. The present study will examine the prevalence of this kind of specialists, what they are called, their function and in what parts of the social services they serve. In the present studie I will atempt to understand specialized civil servants from interviews with social service managers perceptions using abduction and neoinstutitional organizational theory.

Syftet med studien var att ta reda på hur förskollärare agerar om de upptäcker, misstänker eller får kännedom om barn som far illa, samt hur de uppfattar anmälningsplikten och vilket stöd som pedagogerna erbjuds när de gör en anmälan. För att få reda på detta har vi förutom forskning och litteraturstudier även intervjuat fem stycken verksamma förskollärare och två stycken verksamma förskolechefer på två olika förskolor i södra Sverige. Intervjuerna visar en medvetenhet och erfarenhet hos de olika förskollärarna när det gäller barn som far illa. Resultatet som vi kom fram till var att alla förskollärare som deltog i studien var väl medvetna om sin anmälningsplikt, men att tillvägagångssättet vid en anmälan såg olika ut. Majoriteten av respondenterna var medvetna om vilka tecken de skulle vara uppmärksamma på som kunde innebära att ett barn for illa. Samtliga respondenter ansåg att de hade rätt att få stöd av sin chef i anmälningssituationer. Inget annat stöd erbjöds respondenterna i dessa svåra situationer.

I denna studie har tre fokusgruppintervjuer hållits med totalt 10 yrkesverksamma pedagoger i förskolan, i en svensk medelstor kommun. Syftet med studien är att undersöka hur förskolepedagogerna resonerar kring ämnet sexuella övergrepp mot barn, samt undersöka pedagogernas resonemang kring orosanmälan till socialtjänsten. Utifrån fokusgruppintervjuerna framkom fyra huvudteman: organisation, att upptäcka, kollegialt stöd samt anmäla eller inte anmäla, vilka delades in i 10 underteman. De mest framträdande resultaten visar att förskolepedagogerna saknar rutiner för att upptäcka barn som utsätts för sexuella övergrepp. Det visade sig också att stödet från organisationen och rektorn är av stor betydelse för att en orosanmälan skall göras samt för att öka pedagogernas kunskap gällande sexuella övergrepp mot barn. För att hantera känslomässigt jobbiga situationer som kan uppstå i samband med misstanke om sexuella övergrepp, visade resultatet att kollegorna finner en viktig roll för varandra, där en kollegial dialog används flitigt. Resultatet visade också att en fungerande samverkan med socialtjänsten kan bidra till att en orosanmälan görs och att samverkan är viktig för pedagogernas trygghet. Resultaten analyseras med hjälp av tidigare forskning och institutionell teori där begreppet handlingsutrymme är i fokus.

Denna studie syftar till att undersöka vilka förutsättningar socionomutbildningen ger studenter att utveckla ett kritiskt perspektiv på kön och genus. Detta görs genom att undersöka socionomstudenternas upplevelser av kön och genus på utbildningen men även på socialtjänsten. För att uppnå syftet med studien har två fokusgruppsintervjuer genomförts med socionomstudenter som har eller har haft verksamhetsförlagd utbildning på socialtjänsten samt en enskild intervju med läraren med ansvar för kursutvecklingsfrågor inom socionomprogrammet. Det har även inhämtats empiri i form av kursplaner, kursutvärderingar samt en självvärdering av socionomprogrammet för Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Av studiens resultat framgår det att de intervjuade studenterna anser att genusperspektivet berörs till viss del, men att de önskar mer kunskap kring kön och genus i syfte att känna sig mer trygga inför deras framtida arbete. Samtidigt menar både de intervjuade studenterna och läraren att socionomutbildningen är en generalistutbildning. Kunskapsnivån samt omfattning av genus kan däremot påverkas av studenternas egna erfarenheter och intresse av ämnet. Något som visat sig vara av betydelse är vikten av reflektion och att det är ett verktyg som skapar och utvecklar kunskaper. Detta urskiljs i både studenternas utsagor om deras kunskaper samt det faktum att socionomprogrammet ständigt arbetar med för att utveckla programmet inom områden som exempelvis genus. Det vill säga att reflektion och diskussion är ett sätt att få nya eller fördjupade kunskaper om genus, och därmed bör alla våga prata om genus.

Uppsatsen syftade till att belysa svenska socialarbetares reflektioner kring sin närmsta chefs ledarskap och dess betydelse för sina arbetsvillkor. Två socialarbetare, verksamma inom enhet för barn- och ungdomsvård, intervjuades. Informanterna beskrev att en chef som var lyhörd, tydlig i sin kommunikation och aktivt visade ett intresse för de anställdas välmående påverkade deras arbetsvillkor positivt. Likaledes upplevde informanterna att en chef som var otydlig i sitt sätt att förmedla information, visade oförståelse för sina anställdas behov och som inte gav tillräckligt med socialt stöd påverkade deras arbetsvillkor negativt. Detta var i paritet med resultat från tidigare studier. Vikten av att framtidens socialtjänst fokuserar på utvecklingen av ett ledarskap som är gynnsamt för socialarbetares arbetsvillkor diskuterades. / The aim of this study was to investigate how social workers reflect on the leadership of their closest manager, and the significance of leadership in relation to their working conditions. Two social workers, working in child welfare social services, were interviewed. The informants described that a manager who was responsive to the needs of their employees, was clear in his/her communication, and showed an active interest in the wellbeing of the employees influenced their working conditions positively. Furthermore, the informants experienced that a manager who communicated in an unclear way, showed a lack of understanding of the needs of the employees, and did not give enough social support negatively influenced their working conditions. These results were in parity with earlier studies. The importance for future social services to focus on the development of a leadership favorable for the working conditions of social workers was discussed.

Internet har blivit en stor del av människors vardag och ett ställe där allt fler söker information. Detta gäller även inför kontakt med socialtjänsten. Den information som klienterna fått ta del av kan tänkas påverka hur förtroendet för socialtjänsten ser ut. Ett ställe för att söka information och dela sina erfarenheter med andra är via webbforum såsom www.familjeliv.se, som är utgångspunkten för vår studie. Syftet med uppsatsen var att undersöka de åsikter som framställs i förhållande till socialtjänsten utifrån de föreställningar, erfarenheter och upplevelser som framställs på forumet genom en tematisk analys. Det vi kom fram till var främst att det finns en huvudsakligen negativ bild av socialtjänsten på forumet. Denna negativa bild verkar grundas i en okunskap kring socialtjänstens arbetssätt och handlingsutrymme. Vi har även sett att det är den enskilda socialsekreteraren som får stå för hur erfarenheten med socialtjänsten var och inte socialtjänsten i stort, vilket ytterligare tyder på en oförståelse för arbetet. Denna rådande negativa bild och de åsikter som uttryckts verkar även påverka vissa medlemmar till att inte söka hjälp hos socialtjänsten, vilket är problematiskt. Socialtjänsten behöver därför ta ett ansvar för att tydliggöra arbetet och dess begränsningar, förslagsvis genom att socialtjänsten tar plats i den offentliga debatten på sociala forum.

Denna studie har genomförts i syfte att undersöka om orosanmälan görs i tillräckligt stor utsträckning samt vilka faktorer som kan påverka benägenheten att anmäla. Målgruppen för studien har varit yrkesverksamma inom förskola och förskoleklass. Vidare har studien även undersökt om det går att identifiera skillnader som kan påverka benägenheten att anmäla, inom olika kommuner. Studien har även undersökt om yrkesverksamma upplever några brister i samverkan med socialtjänsten som kan komma att påverka benägenheten att orosanmäla. Studien har genomförts med en kvalitativ metod baserad på̊ sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma från tre storleksmässigt olika typer av kommuner, rangordnade från små̊, till medelstora, till stora. Resultatet har analyserats genom en kombination av två teoretiska ramverk vid namn: stigma och samverkan. Genom att använda oss av ovanstående nämnda metod har vi utifrån informanterna kunnat identifiera följande teman: ett svårdefinierat begrepp, rädsla för att anmäla, samverkan och skillnader mellan kommuner. / This study sought to investigate the reasons why referrals to social services from preschools appear to be lower than one would expect. The study has also attempted to gain an insight into the different processes practiced in the three municipalities examined in this study. More specifically this study has explored if the respondents experience difficulties with cooperation with local social services offices and if this contributes in some way to possible challenges regarding the making of referrals. With this in mind, the study carried out six interviews with pre-school teachers from three different municipalities. The results, examined via a combination of stigma and cooperation theories, highlight the following themes that reflect the experiences of the research participants: difficulty with definition, fear of making a referral, cooperation, and process within the municipalities. The results highlight the importance of cooperation between agencies and indicate the necessity for open communication between pre-schools and social services.

The purpose of this study is to investigate how policies, on different levels in Skåne, formulate the coordination of tasks towards persons with mental disabilities and compound needs. The study is performed with a narrative approach, both as an instrument for analysis and method, in combination with policy theory. Three policies on three different levels were examined and disassembled by following Labovs modell, as part of the narrative method. The first document, interpreted as a policy in this study, is a public report from the Swedish government published 2006, which concerns the development of society's efforts for people with mental disabilities. This report was referred to in an amendment that gained legal force 2010. The second policy was published after this amendment and is created by region Skåne together with an association named Kommunförbundet Skåne. The third policy is created by region Skåne and Malmö city. By looking at previous research on interprofessional collaboration and dual diagnosis in combination, with the theories earlier mentioned, different aspects of what the policies were saying were analyzed. The results of this study shows that a hidden political power within policies is likely to occur. Additionally, there seems to be a prevailing opinion that interprofessional collaboration is the predominant way of solving the difficulties that occur in the care of patients in need of help from several principals. However, research shows that this assumption might not be totally accurate. Another result demonstrates that unclear definitions, and descriptions of how interprofessional collaboration should take form, can result in policies consisting of prominent but empty words that in practice become hard to implement.

The purpose of this thesis is to enlighten and discuss how local self-government can be balanced against the compliance of individuals’ social rights within social services. To fulfill this, a legal analytical method is applied with the specific aspects of rule of law. Tree questions were asked to fulfill the purpose. Which factors affect the compliance with rule of law, inter alia, the legal certainty for individuals, in the exercise of municipal public authority? Which meaning does the principle of local self-government have concerning social services? How does welfare challenges affect the local self-government? The examination shows that four factors affect the compliance with rule of law at the cost of the legal certainty of individuals. Firstly, there are the characteristics of social rights, expressed in law as an adequate standard of living. Therefore, individuals depend on the municipal authorities to allocate public funds. This is because of the second factor, the extensive decentralization as a part of the Swedish model of government administration, including the principle of local self-government. The third and fourth factors are the framework law, and the municipalities' lack to observe and administer good governance and other procedural safeguards. This constitutes the core problems for the operations to comply with the rule of law. Hence, individuals suffer insecurity before the law, threatening the core of the state governed by law. Furthermore, the findings show that the legislative parliament holds the power to determine the extent of local self-government. Moreover, the welfare administration restricts the principle of local self-government. Therefore the municipalities merely have autonomy in their performance, as an extension of the government. However, the government holds an interest in a uniform application of law as a part of its international and constitutional commitments. This is further magnified by the welfare challenges. In the light of the presentet findings the purpouse can be answered in the following way. Local self-government can, and even ought to, be restricted as a balance towards the compliance of individuals’ social rights within social services.

I denna studie har sambandet mellan en individ dömd till rättspsykiatrisk vård och dennes kontakt med den psykiatriska vården och socialtjänst innan tiden för gärningen undersökts. Syftet med studien har varit att undersöka relationen mellan individer som lider av psykisk ohälsa och socialtjänsten samt den psykiatriska vården. I studien har en kvalitativ forskningsmetod applicerats där en tematisk analys varit huvudsaklig analysmetod. Det huvudsakliga material som undersöktes var förundersökningsprotokoll. De teman som bestämdes inför analysen var kontakt med den psykiatriska vården innan gärningen begåtts, kontakt med socialtjänsten innan gärningen begåtts och svårare form av psykisk ohälsa innan gärningen begåtts. Resultatet visade bland annat på att det genomgående har funnits kontakt med socialtjänsten och den psykiatriska vården men att de här kontakterna har varit bristfällig på grund av flera faktorer. En av studiens slutsatser är att många av de individer i fallen som undersöktes skulle ha kunnat undvika rättspsykiatrisk vård om en adekvat och meningsfull relation med inblandade verksamheter hade prioriterats. / In this study the aim was to research how mental illness correlates to the acts of crime and how social services and psychiatric care collaboration works in order to prevent clients from committing crime because of mental illness. The aim was also to find understanding in why collaboration does not always work and why clients get sentenced to treatment in forensic psychiatry due to a crime they committed while under the influence of severe mental illness. In this study a qualitative research method was applied where seven preliminary investigation protocols where the main source of material. Three main themes were conducted from the materials and the themes were Contact with psychiatric care before the crime, Contact with social services before the crime and Severe mental illness before the crime. The results show that in the majority of cases,  contact was established with both social services and psychiatric care but the contact was sporadic. The results also show a general distrust for organisations that have a determining role in decisions from the clients perspective. One of the conclusions of this study is that if clients got adequate help from social services and psychiatric care they wouldn’t commit crime with mental illness as the reason why.