The study deals with the beliefs that relatives of alcohol and drug dependent persons, and representatives from social services have to the various forms of support available for the relatives. Those who participate in the study points out that there are many people who have a need for support as a relative of an alcohol or drug addicted individual, but that there are circumstances that make them choose not to seek assistance. The study shows that the relatives can experience a reluctance to seek support from social services because of how the organization looks like. The study is qualitative, where the collection of the empiric material has consisted in six semi-structured interviews. Three of them have been with relatives of alcohol-or drug-dependent persons and three have been with social workers in various professions, whose work consists of helping both the relatives of people with alcohol and drug dependence as well as people who are dependent. The empirical material has been analyzed according to the theories of Stigma and Us and them, both of which occur in the field of symbolic interactionism.

The purpose of this study was to examine how the social services are applying the sections of the law concerning custody transfer within foster care. More specifically the aim was to find out what circumstances are underlying the social services decision to go through with a custody transfer within the foster care, and to find out which difficulties and possibilities the law offers when it comes to this process. The study was based on interviews with six respondents, within the social services, who have great experiences working with these issues. The study concluded that there are several factors which affects the decision whether to implement at custody transfer or not, and some of these are the child’s attachment, the child’s fundamental needs and consent from the involving parties in the case. The study also concluded that some of the difficulties with the process involve a contradictory law and the lack of support to the child´s new family after the custody transfer has been implemented.  Some of the positive aspects with custody transfer within the foster care, that the study showed, includes that the child get to live with the family the child regards as his or her own, and a reduced amount of concern and stress, to the benefit of a more stable and safe environment. The analysis was based on two different perspectives: the attachment theory and Maslow´s theory on the hierarchy of the human´s needs

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur rektorer och socialsekreterare ansåg att samverkan dem emellan fungerade samt om det fanns utrymme för utvecklingsmöjligheter. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod och vi intervjuade fyra rektorer och fyra socialsekreterare. I tolkningen av empirin låg hermeneutiken som grund och i analysen kopplade vi empirin till Berth Danermarks modell och tidigare forskning. Vår undersökning visade på att respondenterna ansåg att samverkan fungerar väl till en början när en anmälan utreds men att samverkan sedan försvåras genom att tystnadsplikten kräver ett samtycke från vårdnadshavarna. Om samtycke inte ges försvåras samverkan mellan parterna och socialsekreterarna kan inte ge feedback till rektorerna i ärendet. Resultatet visade att alla respondenterna har en vilja att utveckla samverkan mellan skolan och socialtjänsten och att samverkan mellan dessa kan och bör utvecklas ytterligare då de själva anser att det finns vissa brister. Sekretessen, bristen på återkoppling samt tiden är de största hindrena enligt respondenterna.

The aim of this study was to investigate how school counselors experienced collaboration with social services and whether they felt they have the ability to improve upon this collaboration. The empirical data consists of qualitative interviews with eight school counselors from public schools, ages 13 to 15, in eight separate municipalities in the Stockholm area. The main results showed that the school counselors recognized the positive benefits from collaboration, but that they in practice experienced difficulties turning this into a high-quality collaboration. The school counselors experienced that due to uncertain expectations in the collaboration it led to unclear distribution of areas of responsibilities. The school counselors expressed small or no possibilities for them to improve upon collaboration but pointed out that higher commitment and a positive attitude are valuable attributes to improving collaboration. The results of the interviews were analyzed using the new institutional theory of organization and the role theoretic perspective. The conclusion states that the school counselors can help improve collaboration by taking initiative to better communication in order to clarify the collaborators expectations and conditions. The study highlights importance of school counselors trying to overcome obstacles and difficulties presented by different conditions of different organizations.

Uppsatsen behandlar och belyser problemen som uppstår ur föräldrars upplevelse av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning. Studiens syfte var att med hjälp av en fenomenologisk ansats och sju halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, utforska ovan nämnda upplevelse och dess eventuella följder hos föräldrar till barn som har befunnit/befinner sig i den svenska sociala barnavården. Analysen visade att upplevelsen uttrycktes i form av kraftiga känslor av negativt slag såsom förtvivlan, ilska, vanmakt, hjälplöshet o.s.v. Därmed följde psykiska -, fysiska -/ psykosomatiska - och psykosociala besvär som tenderade att eskalera i ärendets olika faser. Konklusionen blev att upplevelsen av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning påverkade samtliga aspekter i föräldrarnas liv, främst negativt. Detta frambringade destruktiva följder som i sin tur förvärrades med en fortsatt upplevelse av maktmissbruk, där undantaget var de psykosociala följderna som i ett fall tenderade att minska i samband med att ärendet avslutades.

Syftet med studien var att undersöka familjehemsföräldrars upplevelser av stödet de fick från en kommuns socialtjänst. Centrala frågor bestod utav hur familjehemsföräldrarna upplevde tillgängligheten av stödet och det emotionella stödet de fick från socialtjänsten samt hur stödet från socialtjänsten upplevdes i kontakt med den placerades nätverk. I studien har tio familjehemsföräldrar från fem familjehem i en mindre kommun i mellansverige intervjuats om deras upplevelser av stödet de får från socialtjänsten. Det är en kvalitativ studie som utgår ifrån utvecklingsekologisk teori samt systemteori. Studiens resultat visade att familjehemsföräldrarna var nöjda med stödet de fick från socialtjänsten i form av telefonsamtal och besök, och för ett av familjehemsparen även via e-post. Dock fanns missnöje över att familjehemsparen inte fick tillräckligt med stöd från socialsekreterarna i början av placeringen vilken upplevdes som en mer oviss och krävande tid. Socialsekreterarna upplevdes många gånger som otillgängliga och svåra att få tag på via telefon. Annat som lyftes fram var svårigheter med att urskilja vilket ansvar som låg på familjehemsparen och vilket ansvar som låg på socialsekreterarna. Osäkerhet fanns kring vem det egentligen var som skulle ansvara för delar av familjehemsuppdraget. Starkast upplevdes detta i upprätthållandet av kontakten med den placerades nätverk som i vissa fall upplevdes som ansträngt. Trots vissa svårigheter upplevdes det totala stödet som bra av samtliga familjehemsföräldrar. / The purpose of this study was to examine foster parents experiences of the support they have received from a municipality´s social service. Essential questions in the study was how the foster parents experienced the availability of support and the emotional support they  have  received from the social service as well as  how the support was experienced in contact with the placed child´s network. In this study, ten foster parents from five foster homes in a smaller town in the middle of Sweden were interviewed about their experiences of the support they have received from the social services. The study has a qualitative starting point with ecological systems theory and system theory. Our results demonstrate that the foster parents were satisfied with the support they have received from the social services in forms of phone calls and visits, and for one of the families also through e-mail. However, there were some dissatisfaction regarding not getting enough support from the social service in the beginning of the placement, which was considered to be a more uncertain and challenging time, and that social workers often were inaccessible and that they could be difficult to get hold on by phone. Other issues identified were difficulties in distinguishing which responsibilities lied on the family and which responsibilities lied on the social welfare. There were uncertainties about who really was responsible for parts of the family home mission, especially regarding maintaining of contact with the child's network that in some cases were seen as strained. Despite some difficulties, the overall support was perceived as good by all of the foster parents.

Vår studie har sin grund i den komplexitet som råder kring uppmärksammandet och anmälan av barn som far illa. Syftet med vår studie har varit att öka vår förståelse för den betydelse samverkan mellan skola och socialtjänst kan ha för ett tidigt uppmärksammande av barn som misstänks fara illa. Vi har genom att intervjua lärare/förskollärare och socialsekreterare som deltagit i ett kommunalt samverkansprojekt ökat vår förståelse och tagit del av vad deltagarna uppfattar att projektet har lett till för uppmärksammandet av barn som misstänks fara illa. I vår analys har vi använt oss av Silvermans aktionsteori, för att kunna studera olika organisatoriska faktorers påverkan på samverkan. Vår studie kan inte klarlägga om personalen uppfattar att samverkan lett till att utsatta barn i högre utsträckning uppmärksammats via anmälningar. Däremot har vi kunnat finna andra vinster med denna samverkan som på längre sikt eventuellt kan ge positiva effekter för att i ett tidigare skede uppmärksamma barn som misstänks fara illa.

Forskning visar att personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik är hårt utsatta, eftersom det finns stora svårigheter med att upptäcka, behandla och samverka kring problematiken. Arbetet är i Sverige idag generellt uppdelat mellan organisationerna kommun och landsting. De två organisationerna delar ansvaret och uppmanas därför att samverka. Syftet med examensarbetet är att förstå socialtjänstens och psykiatrins arbete med och samverkan kring personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik. För att nå syftet har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med yrkesverksamma. Vår studie visar att den samtidiga problematiken uppfattas som vanlig. Studien visar även, i likhet med tidigare forskning, att det finns stora svårigheter i verksamheterna framför allt när det gäller upptäckt, utformning av behandling och ansvarsfördelning. Många gånger sker en överlämpning av klienter/patienter mellan de olika verksamheterna. För att arbetet och samverkan ska fungera bättre menar respondenterna att det är viktigt med geografisk närhet, etablerade kontakter samt gemensam ledning och ekonomi. Resultatet har analyserats med hjälp av kategorisering och nyinstitutionell organisationsteori. Med kategorisering har verksamheternas inkludering och exkludering av klienter/patienter analyserats. Den nyinstitutionella organisationsteorin har använts för att analysera och förstå samverkan mellan verksamheterna.

Idag har socialtjänsten ansvaret för att medling vid brott ska erbjudas till båda parter (gärningspersoner och brottsoffer) då den skyldige är mellan 12 och 21 år. Medling vid brott innebär att de två personerna träffas tillsammans med en opartisk medlare. Innan medlingsmötet så träffar parterna medlaren var för sig under ett förmöte. Medlingsmötet är till för att den skyldige ska se konsekvenserna av sitt brott, för att brottsoffret ska kunna få svar på sina frågor och för att båda parterna ska kunna gå vidare. För att medlingsmötet ska kunna genomföras så måste brottet ha blivit anmäld samt erkänt. Båda parterna ska dessutom ha gått med på medlingen frivilligt. Trots att mycket av medling vid ungdomsbrott är fokuserat på gärningsperson och brottsoffer så har vi valt att utgå från medlarens perspektiv. Vi har valt att belysa medlarens roll före, under och efter medlingsmötet. Medlarna ser på sitt uppdrag på olika sätt, då deras förutsättningar skiljer sig åt beroende på i vilken kommun de arbetar i samt vilka erfarenheter de har.

<p>Forskning visar att personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik är hårt utsatta, eftersom det finns stora svårigheter med att upptäcka, behandla och samverka kring problematiken. Arbetet är i Sverige idag generellt uppdelat mellan organisationerna kommun och landsting. De två organisationerna delar ansvaret och uppmanas därför att samverka. Syftet med examensarbetet är att förstå socialtjänstens och psykiatrins arbete med och samverkan kring personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik. För att nå syftet har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med yrkesverksamma. Vår studie visar att den samtidiga problematiken uppfattas som vanlig. Studien visar även, i likhet med tidigare forskning, att det finns stora svårigheter i verksamheterna framför allt när det gäller upptäckt, utformning av behandling och ansvarsfördelning. Många gånger sker en överlämpning av klienter/patienter mellan de olika verksamheterna. För att arbetet och samverkan ska fungera bättre menar respondenterna att det är viktigt med geografisk närhet, etablerade kontakter samt gemensam ledning och ekonomi. Resultatet har analyserats med hjälp av kategorisering och nyinstitutionell organisationsteori. Med kategorisering har verksamheternas inkludering och exkludering av klienter/patienter analyserats. Den nyinstitutionella organisationsteorin har använts för att analysera och förstå samverkan mellan verksamheterna.</p>