Studiens syfte är att undersöka hur socialtjänsten i Västmanland stödjer våldsutsatta kvinnor som har husdjur under uppbrottsprocessen. Studien är av kvalitativ art och material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet består av sju personer som arbetar inom individ- och familjeomsorgen med kvinnofridsfrågor i Västmanland och representerar åtta av länets tio kommuner. De teoretiska utgångspunkterna som användes för att tolka resultatet var uppbrottsprocessen från en våldsam relation och handlingsutrymme. Resultatet visar att socialtjänsterna i Västmanlands län överlag inte har skriftliga rutiner och riktlinjer kring hur de ska arbeta med våldsutsatta kvinnor som har husdjur. Trots detta har de genom Länsstyrelsens utbildningar kring sambandet mellan våld i nära relation och våld mot djur fått en kunskap om ämnet. Tack vare denna ökade kunskap kan det ses att socialtjänsterna i Västmanland stödjer våldsutsatta kvinnor med husdjur genom att de tar hänsyn till husdjurets betydelse för kvinnan i de beslut som fattas.

De organisatoriska villkoren för ledarskap inom den offentliga sektorn har förändrats kraftigt sedan slutet på 1980-talet. Socialtjänsten ställs ständigt inför nya utmaningar i form av exempelvis budgetåtstramningar, effektiviseringar och nu även en pandemi (covid-19). Dessa utmaningar ställer höga krav på socialtjänsten som organisation och på dess ledare samt deras ledarskap. Syftet med studien är att söka reda på, sammanställa och analysera kunskap om ledarskap inom svensk socialtjänst. Vidare syftar studien till att undersöka vad det innebär att vara ledare inom socialtjänsten, vilka utmaningar ledaren ställs inför samt om det finns ledarskapsideal inom socialtjänsten. Men även att undersöka hur ledarskap påverkar organisationer inom socialtjänst samt att kunna bidra med bredare kunskaper inom fältet. Metoden är en kunskapsöversikt med 24 analyserade artiklar. Resultatet visar att det inte finns en entydig definition av vad ledarskap är i socialt arbete. Det transformativa ledarskapet anses i flertalet av artiklarna som ett eftersträvat ideal inom socialt arbete. / The organizational conditions for leadership in the public sector have changed dramatically since the late 1980s. The social services are constantly faced with new challenges in the form of, for example, budget cuts, efficiency requirements and now also a pandemic (covid-19). These challenges place high demands on the social services as an organization and on its leaders as well as on their leadership. The purpose of the study is to research, compile and analyze knowledge about leadership in Swedish social services. Furthermore, the study aims to investigate what it means to be a leader in the social services, what challenges the leader faces and whether there is an ideal of leadership in the social services. But also, to investigate how leadership affects organizations in social services and to be able to contribute with broader knowledge in the field. The method is a knowledge overview that consist of analyzing 24 articles. The result shows that there is no clear definition of what leadership is in social work. In most of the articles, transformative leadership is considered a sought-after ideal in social work.

Ungdomar med långvarig skolfrånvaro är ofta en indikation på en komplex sammansättning av olika sorters problem, vilket medför att dessa ungdomar ofta har ett behov av hjälp från olika människobehandlande organisationer i samhället. Studiens syfte var att undersöka hur professionella verksamma inom de olika organisationerna socialtjänsten, BUP och gymnasieskolan arbetar med ungdomar i åldern 16–21, som har en långvarig skolfrånvaro. Syftet var att närmare undersöka deras beskrivningar av de möjligheter och utmaningar som finns i arbetet, med siktet inställt på att förbättra ungdomarnas välbefinnande. Detta i förhållande till hur de professionella inom sina organisatoriska områden samverkar för att hjälpa ungdomarna tillbaka till skolan eller annan meningsfull sysselsättning. Med en kvalitativ metod samlades det empiriska materialet in genom sju semistrukturerade intervjuer, som omfattade en kurator på BUP, en socialsekreterare från socialtjänsten, tre utförare på socialtjänsten och två skolkuratorer på gymnasiet. Resultaten analyserades med utgångspunkt i den nyinstitutionella teorin samt med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, som tillfört till en större förståelse för de professionellas beskrivningar och upplevelser kring arbetet med ungdomars långvariga skolfrånvaro.Enligt resultatet som framkom i studien handlade det främsta orsakerna till ungdomars långvariga skolfrånvaro om olika miljöfaktorer, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, helheten i livet och att hitta drivkraften dock med en viss variation mellan tjejer och killar. Därtill visade resultaten på att det skulle behövas ett större samarbete mellan organisationerna, för att det ska bli tydligare vad som behöver göras för dessa ungdomar samt att få mer kunskap om varandras organisationer. Framförallt gav de professionella uttryck för en genomgående stark vilja till samverkan med målet att uppnå välbefinnande hos ungdomarna som en framgångsfaktor. Denna studie visar på att professionella behöver bemöta ungdomarna utifrån rätt kunskap, rätt stöd och framförallt anpassa innehållet i skolan så att ungdomarna får skola på sitt sätt. Slutligen visar studien på en stor önskan att åstadkomma en gemensam plattform av samsyn, kunskap och tillit i varandras professioner kring denna målgrupp som i slutändan kommer generera ungdomens bästa med skola på sitt sätt.

This study analyses how the need of the abused women is interpreted, renegotiated, and adapted in order to be handled accordingly in the organization of the social services. The general question at issue in the study is to uphold the needs and efforts, the meaning of organization performed by the social workers and the significance of social workers capacity and limitations. The study is founded on qualitative analysis of governmental propositions, interviews with social workers and with woman that has been subjected to violence in close relationships. The social workers interpretation is shown to play a central role in proceeding on that kind of support the abused women receive. Furthermore, the study also explains that the needs expressed by abused women are often complex and there is a huge variation in type of need they express. This study will not give any answer in term of quantitative view, however it will give examples of how different the cases can be and the difference of type of needs expressed by abused women in close relationships.

Syftet med denna studie var att belysa olika delar av prostitution och människohandel inom svensk socialtjänst och ideella organisationer. Dessutom kan denna studie bidra till att uppmärksamma samhället om fenomenet prostitution och människohandel samt bidra till vidare diskussion kring ämnet. För att uppnå syftet användes en kvalitativ metod där åtta intervjuer genomfördes med yrkesverksamma inom socialtjänst och ideella organisationer. Intersektionalitet, empowerment och social mobilisering var studiens teoretiska utgångspunkter. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visade att det finns en begränsad kunskap kring prostitution och människohandel inom socialtjänst och samhället generellt. Det påvisades att det är ett komplext fenomen där det finns behov av att utöka resurser för att kunna bedriva ett effektivt arbete och ge utsatta bästa möjliga förutsättningar att få tillgång till rätt stöd och skydd. Vidare framkom att det krävs en ökad medvetenhet kring fenomenet då det förekommer i alla kontexter och grupper vilket föranleder att stödet behöver bli mer differentierat för att inkludera alla. Studiens slutsats visar att prostitution och människohandel är ett komplext fenomen som det finns en bristande kunskap och förståelse kring. Det är av vikt att arbetet mot fenomenet utvecklas samt att medvetenheten kring fenomenets förekomst ökas. / The purpose of this study was to shed light on various parts of prostitution and human trafficking within Swedish social service and non-profit organizations. In addition, this study can help to draw society’s attention to the phenomenon of prostitution and human trafficking, as well as contribute to further discussion on the subject. A qualitative method through interviews with eight workers within social service and non-profit organizations was used to reach the purpose of this study. The theoretical basis of the study was intersectionality, empowerment and social mobilization. A qualitative content analysis helped to analyze the collected data. The result of the study showed limited awareness about prostitution and human trafficking among social service and non-profit organizations. It also showed that this is a complex phenomenon where there is a need to expand the resources in order to conduct an effective work and provide vulnerable people with the best possible conditions for gaining access to the right support and protection. Furthermore, it shows that awareness needs to be greater about the phenomenon as it occurs in all contexts and groups which means that the support needs to be more adapted for each individual to include everyone. The conclusion of the study shows that prostitution and human trafficking is a complex phenomenon of which there is a lack of knowledge and understanding. It is important that the work against the phenomenon is developed and that awareness about the phenomenon's occurrence is increased.

Syftet med föreliggande studie är att genom intervjuer med tjänstemän från socialtjänsten och den regionala psykiatrin undersöka hur organisationerna samverkar kring personer med samsjuklighet. Resultatet baseras på semistrukturerade intervjuer av två tjänstemän från den regionala psykiatrin och två tjänstemän från socialtjänsten i en medelstor kommun i Sverige. Studien har en kvalitativ ansats och tematisk analys har använts som analysmetod. Resultatet visar brister i samverkan på organisatorisk nivå. Förekomsten av samverkan sker via case management och interprofessionella möten, samt främst under planering av samordnad individuell plan. Faktorer som upplevs främjande vid samverkan är ett huvudmannaskap, en beroendemottagning, tydlig lagstiftning och samsyn i vården av samsjukliga. Faktorer som upplevs hindrande är otydlig lagstiftning angående ansvarsfördelning och samverkan, skilda synsätt och kunskapstraditioner samt bristande ekonomiska och politiska intressen för gruppen samsjukliga

Barnkonventionen har blivit lag och det ställer högre krav på kommuner och socialtjänst att tillvarata barns rättigheter. Detta gäller i synnerhet barn i samhällsvård, där det sedan länge rapporterats om missförhållanden och brister. Samtidigt är familjehemsbristen ett nationellt problem idag och kommuner har svårt att möta de ökade behoven av familjehem. Syftet med denna studie är därför att undersöka familjehemssekreterares samt familjehems erfarenheter av hur arbetet med familjehem fungerar i Umeå kommun med omnejd. Detta genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med familjehemssekreterare och familjehem som sedan analyserades med hjälp av konventionell kvalitativ innehållsanalys. De huvudsakliga resultaten är att stabilitet behövs på många olika plan, såväl i socialtjänstens organisation som i själva familjehemmets situation. Ytterligare framkommer att ett gott samarbete mellan olika aktörer, inte minst mellan socialtjänsten och familjehemmen, är grundläggande för framgångsrika placeringar. Båda grupperna vittnar emellertid om att det i nuläget finns omständigheter som försvårar stabilitet och samarbete. Som exempel nämns nuvarande lagstiftnings betoning på föräldrarätten, socialtjänstens höga personalomsättning och ovisshet vid placeringar. Studiens resultat påvisar ett behov av vidare forskning kring hur framtidens familjehemsvård ska utformas för att åtgärda de brister som föreligger idag. Uppsatsens titel är ett citat från en av studiens intervjuade familjehem.

Denna studie har haft som syfte att lyfta fram de erfarenheter och upplevelser socialsekreterarna fått med sig under 2019 när enheten för ekonomiskt bistånd införde ett digitaliserat arbetssätt. Studien har haft utgångspunkter i en teoretisk ram bestående av Etienne Wengers teori om praktikgemenskap och situerat lärande, samt Per-Erik Ellströms framtagna faktorer som avser hinder och möjligheter för lärandet på en arbetsplats. För att fördjupa förståelsen av socialsekreterarnas upplevelser av stöd och utmaningar under digitaliseringsprocessen har en kvalitativ ansats använts och data samlats in genom samtalsintervjuer. Resultatet av studien påvisar hur socialsekreterarnas upplevelse av stöd i lärandet framförallt bestått av ett kollegialt stöd, ett utrymme för övning men även delaktighet och ett aktivt ledarskap har varit betydelsefullt. Studien har visat att utmaningarna har varit att behöva släppa kontroll i utredningsarbete, en upplevd bristande kompetens relaterat till ålder. Dessutom har en ny arbetsuppgift tillkommit till följd av digitaliseringen vilket innebar för socialsekreterarna att åta sig ett pedagogiskt motivationsarbete gentemot klienterna. En viktig slutsats är den tydliga kontextuella betydelsen för lärandet. Hur lärandet sker i sociala processer samt att delaktighet på olika sätt är essentiellt. Studien visar hur identitetskonstruktioner är en del av lärandet samt att man lär sig i allt som man gör. Denna studie kan bidra till en utökad förståelse för verksamheter som står inför en förändring och som vill förstå sociala och kontextuella faktorers betydelse för anställdas lärande.

I studien undersöks hur socialtjänsten i mindre kommuner kan arbeta med personer som befinner sig i prostitution. Införandet av förbud mot köp av sexuella tjänster har lett till att socialtjänsten blivit en av de myndigheter som bär det främsta ansvaret för arbetet med personer som befinner sig i prostitution. Tillsammans med andra myndigheter och organisationer är tanken att socialtjänsten ska samverka för att stärka och effektivisera arbetet. Källor som används i studien tyder på att prostitution är ett storstadsfenomen och de mindre kommunerna kan glömmas bort i forskning. I studien intervjuades därför anställda inom socialtjänsten i mindre kommuner så de kunde dela med sig av sina upplevelser och erfarenheter. Resultatet visade att samtliga informanter sällan kom i kontakt med personer som befann sig i prostitution och de kunde inte uppskatta hur många individer det rörde sig om i kommunen. Samtliga informanter angav att de saknade handlingsplaner, rutiner, metoder och fungerande samverkan med andra aktörer avseende prostitution. Arbetsmetoderna anpassades individuellt utifrån individens behov och beprövade metoder togs ofta från andra ärenden. Studiens slutsatser är att det kunde saknas kunskap om prostitution hos myndigheter och allmänheten, vilket kunde leda till att personer sällan sökte stöd och att socialtjänsterna i mindre kommuner saknade standardiserade lösningar. Vidare drogs slutsatserna att prostitution kunde skildras som ett lågprioriterat område inom socialtjänsten i mindre kommuner. Samtidigt kunde det finnas ett positivt synsätt hos informanterna att utveckla sina kunskaper, expertis och sprida information om ämnet till allmänheten. Förslag på framtida forskning vore således att undersöka om det skett någon förändring inom området.

Studiens övergripande syfte har varit att belysa socialtjänstens arbete med kvinnor som befinner sig i prostitution, som sker såväl fysiskt som på internet. Studien har haft en kvalitativ ansats och innefattar fyra semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom socialtjänsten, både socialarbetare på kommunal nivå och regionkoordinatorer på en regional nivå. Intervjuerna ämnar lyfta de yrkesverksammas erfarenheter och uppfattningar om arbetet med målgruppen. Intervjuerna har vidare tolkats med stöd i tidigare forskning inom området, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori, teorin om institutionellt arbete samt begreppen handlingsutrymme och gatekeeper. De yrkesverksamma redogör för ett varierande arbete med kvinnor som befinner sig i prostitution, där arbetsuppgifterna skiljer sig åt beroende på vilken nivå de arbetade på. Vidare identifierades två centrala utmaningar i arbetet mot prostitution, att området är oprioriterat och osynliggjort utanför storstäderna samt att kunskapen till stor del är personbunden. Internet uppgavs vara både en utmaning och en möjlighet i arbetet, även hur man arbetade med internet som ett verktyg tycktes variera beroende på vilken nivå man arbetade på. Slutligen lyftes samverkan som den främsta möjligheten i arbetet med prostitution.