In the climate change discussion, there is a broad consensus about the importance of support from the financial industry when it comes to supporting changes towards a more sustainable society. However, investments in the society supporting a transition towards a low-carbon economy are still waiting to become unlocked. This thesis aims to provide an understanding of a possible sustainability transition towards a low-carbon economy within the Swedish financial industry. To fully understand a possible change, this study has investigated the dynamics of the financial industry from the perspective of a member-owned bank in Sweden. Hence this study seeks to explore a fundamental and comprehensive change, the theoretical framework of socio-technical transition and the multi-level perspective is used. This contributes to a vast mapping of the financial industry and a better understanding of the dynamics of social change and innovation, such as a low-carbon economy transition. To gain in-depth knowledge, a case study was performed. Both qualitative and quantitative data was collected through semi-structured interviews and data from the case company’s customer database. The carbon footprint of the case company bank’s loan portfolio was calculated and analysed through a sensitivity analysis. This was done in the aim to gain deeper insights about how actions from a bank could contribute to a low-carbon economy. The empirical findings in this thesis showed that a bank does have the ability and power to contribute to a lower carbon footprint in a bureaucratic and stable regime as the financial industry. However, this responsibility could be hard to put at a single actor. As the financial industry has a strong carbon lock-in, the approach has to be long-term. The actions that could enable a sustainability transition within the financial industry seems to be a collection of many different transition pathways. By remaining the landscape pressure and the development of niche innovations, a long-term sustainability transition seems imaginable. By collecting the forces of regulatory work along with collaboration among incumbent actors and increasing development of new low-carbon financial products, there is positive movement. With patience and an attitude change, the financial industry can see a sustainability transition in the horizon. / I diskussionen om klimatförändringar finns det en enighet om vikten av stöd från finansbranschen när det gäller förändringar mot ett mer hållbart samhälle. Investeringar i samhället som stöder en övergång till en koldioxidsnål ekonomi väntar dock fortfarande på att slå igenom. Denna uppsats har som syfte att förstå en möjlig hållbarhetsövergång till en koldioxidsnål ekonomi inom den svenska finansbranschen. För att förstå en möjlig förändring har denna undersökning granskat finansbranschens dynamik utifrån en svensk medlemsägd banks perspektiv. Då denna uppsats strävar efter att utforska en grundläggande och omfattande förändring, så har det teoretiska ramverket för socio-teknisk övergång och multi-nivåperspektivet används. Detta bidrar till en omfattande kartläggning av finansbranschen samt en bättre förståelse för dynamiken i socialförändring och innovation, så som en övergång till en mer koldioxidsnål ekonomi. För att få fördjupad kunskap inom ämnet så har en case-studie utförts. Både kvalitativa och kvantitativa data har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer och data från case-företagetskunddatabas. Koldioxidavtrycket i case-företagets utlåningsportfölj beräknades och analyserades genom en känslighetsanalys. Detta gjordes i syfte att få djupare insikter om hur åtgärder från enbank skulle kunna bidra till en koldioxidsnål ekonomi. De empiriska resultaten i denna studie visade att en bank har förmågan och kraften att bidra till ett lägre koldioxidavtryck i en byråkratisk och stabil regim som finansindustrin. Detta ansvar kan dock vara svårt att lägga på en enskild aktör. Eftersom finansbranschen idag har investeringar i koldioxidtunga aktiviteter måste tillvägagångssättet vara långsiktigt. De åtgärder som kan möjliggöra en hållbar övergång inom finansbranschen verkar vara en samling av många olika övergångsbanor. Genom att ha fortsatttryck från landskaps-nivån och en fortsatt utveckling av nisch-innovationer verkar en långsiktig hållbarhetsövergång tänkbar. Genom en enad kraft, samarbete mellan etablerade aktörer och ökad utveckling av nya finansiella produkter med låg koldioxidutsläpp, verkar en förändring möjlig. Med tålamod och en attitydförändring kan finansindustrin se en hållbarhetsövergång i horisonten.

In recent years, quantum computers have achieved new levels of sophistication and are by some estimates only a few years from being used in production. A growing body of literature points toward their potential uses within various industries, with the finance industry identified as exceptionally full of prospective applications. One application that has seen recent experimental success is Quantum Portfolio Optimization (QPO), where researchers have successfully mapped the optimization task onto existing quantum hardware. As classical Portfolio Optimization (PO) algorithms often have high computational costs, achieving a quantum speed-up could bring major benefits for various stakeholders. One industry that makes use of PO is fund management. Considering the diversity that exists between funds, with regard to strategy and methods, it is likely that sociological factors play a part in selecting which technical solutions are employed. The interplay between sociological and technical factors will be central to this study, as it investigates the conditions for QPO within the Swedish fund management through a socio-technical perspective. First, semi-structured qualitative interviews are conducted with industry actors and quantum computer stakeholders. This is followed by a two-step thematic analysis, structured on the socio-technical dimensions of Geels’ Multi-Level Perspective (MLP). After coding statements, four key themes are created to describe characteristics of the industry. Second, these themes are analyzed together with the niche of QPO through the lens of System Innovations theories, to evaluate the readiness of QPO and its potential socio-technical effects on the industry. The key findings characterizing the fund management industry are summarized through four themes. In particular, the trade-off between quantitative and qualitative methods, the inadequacy of historical data, the importance of third-party suppliers, and the poorly functioning and rigid competitive landscape are key characteristics. The current state of QPO is not considered to have reached a commercially viable price-to-performance ratio but has built a strong support that will help it improve over time. Furthermore, the results point toward QPO being introduced in a limited fashion, but may over time cause significant disruption, as it contributes to reshaping the socio-technical architecture of the industry. / Under de senaste åren har kvantdatorer uppnått nya nivåer av sofistikation och är enligt vissa uppskattningar bara några år från att användas i produktion. Alltmer litteratur pekar ut potentiella användningsområden inom olika branscher och finansbranschen har identifierats som ett område med särskilt stor potential. En applikation som nyligen sett experimentell framgång är 'Quantum Portfolio Optimization' (QPO), där forskare framgångsrikt har översatt och beräknat optimeringsuppgiften på existerande kvantdatorer. Eftersom klassiska portföljoptimeringsalgoritmer ofta är krävande i datorkraft så kan kvantdatorers snabbhet potentiellt ge stora fördelar för olika intressenter. En bransch som använder portföljoptimering är fondförvaltning. Med tanke på den mångfald som finns bland fonder, med avseende på strategi och metoder, är det troligt att sociologiska faktorer spelar en roll i valet av vilka tekniska lösningar som används. Samspelet mellan sociologiska och tekniska faktorer kommer att vara centralt i denna studie, då den ämnar undersöka villkoren förutsättningarna för QPO inom svenska fondindustrin genom ett sociotekniskt perspektiv. Först genomförs halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med branschaktörer och kvantdatoraktörer. Detta följs av en tematisk analys i två steg, strukturerad efter de sociotekniska dimensionerna i Geels 'Multi-Level Perspective' (MLP). Baserat på kodning av uttalanden så skapas fyra nyckelteman för att beskriva branschens egenskaper. Sedan analyseras dessa teman tillsammans med nischen, QPO, utifrån perspektiv från systeminnovationsteorier för att utvärdera QPO:s beredskap och dess potentiella sociotekniska effekter på branschen. De viktigaste resultaten som kännetecknar fondindustrin sammanfattas genom fyra teman. I synnerhet är avvägningen mellan kvantitativa och kvalitativa metoder, bristfälligheten i historiska data, betydelsen av tredjepartsleverantörer och det dåligt fungerande och styva konkurrenslandskapet viktiga egenskaper. Det nuvarande läget för QPO anses inte ha nått en kommersiellt lönsam nivå sett till förhållandet mellan pris och prestanda, men nischen har byggt ett starkt stödnätverk som kommer hjälpa den att förbättras över tid. Dessutom pekar resultaten mot att nischteknologin QPO kommer att introduceras i begränsad utsträckning, men kan med tiden ändå komma att orsaka betydande störningar eftersom den bidrar till att omforma branschens socio-tekniska arkitektur.

The space industry is currently undergoing a significant servitization-shift as space agencies globally are transitioning from the government-led product-oriented procurement approach, that has been the standard for decades, to a more commercial service-oriented procurement approach. The purpose of the thesis is to identify what challenges exists within servitization in European space exploration and translate these into related improvement areas for the service-oriented procurement approach adopted by the European Space Agency (ESA). The thesis adopts a qualitative case-study approach where four different commercial services, developed through a commercial partnership between ESA and private enterprises, are being studied. In total, the study identifies 21 challenges across three different life-cycle stages for the commercial services. First, the study identifies cultural challenges for both the space agency and industry as they struggle in transitioning to a service culture from the existing culture that is strongly linked with the traditional approach. Second, the study also identifies several challenges related to how the processes established within the frame of the commercial partnership are currently inadequate to support the transition to commercial services. In particular, the study highlights knowledge gaps related to business planning and marketing, insufficient processes to ensure a balance in cost and quality incentives and high barriers of entry for SMEs. Finally, the study identifies relational challenges with regards to the collaboration between the space agency and the commercial partner. The results indicate that the collaboration between ESA and the commercial partners currently lack the necessary transparency and efficiency in collaboration needed to succeed with servitization. In order to resolve these challenges, the study proposes 21 different improvement areas for ESA in relation to its commercialisation initiative. In particular, the thesis highlights process improvements related to the choice of procurement approach, development of business plans, evaluation of upfront commitment to utilization and visibility into the service design. The thesis concludes by highlighting the need for continued work with development of improvements. The thesis results serve as a starting point for developing a future approach of planning and managing development of commercial services within space exploration. / Rymdindustrin genomgår för närvarande en betydande tjänstefiering där rymdorganisationer globalt övergår från en statligt styrd produkt-orienterad tjänste-orienterad upphandlingsmetod. Syftet med examensarbetet är att identifiera vilkautmaningar som finns inom tjänstefiering i europeisk rymdutforskning samt vilka relaterade förbättringsområden som följaktligen finns inom den tjänste-orienterade upphandlingsmetod som European Space Agency (ESA) har antagit. Examensarbetet baseras på en fallstudie där fyra olika kommersiella tjänster, utvecklade genom ett kommersiellt partnerskap mellan ESA och privata företag, studeras. Studien identifierar totalt sett 21 utmaningar över tre olika livscykelfaser för de kommersiella tjänsterna. För det första identifierar studien kulturella utmaningar för både rymdorganisationen och industrin upplever svårigheter i att övergå från den befintliga kulturen som starkt är kopplad till den traditionella metoden till en tjänste-orienterad kultur. För det andra identifierar studien även flera utmaningar relaterade till hur processerna som etablerats inom ramen för det kommersiella partnerskapet för närvarande är otillräckliga för att stödja övergången till kommersiella tjänster. Studien lyfter särskilt fram kunskapsluckor inom affärsplanering och marknadsföring, otillräckliga processer för att säkerställa balans mellan kostnads- och kvalitetsincitament samt höga inträdeshinder för små och medelstora företag. Slutligen identifierar studien relationsmässiga utmaningar med avseende på samarbetet mellan rymdorganisationen och den kommersiella partnern. Resultaten indikerar att samarbetet mellan ESA och industrin idag saknar den nödvändiga transparensen och effektiviteten i samarbetet som krävs för att lyckas med tjänstefiering. För att lösa dessa utmaningar föreslår studien 21 olika förbättringsområden för ESA i relation till dess kommersialiseringsinitiativ. Särskilt framhävs processförbättringar relaterade till val av upphandlingsmetod, utveckling av affärsplaner, utvärdering av tidiga åtaganden för utnyttjande och insyn i tjänstedesignen. Examensarbetet avslutas med att betona behovet av fortsatt arbete med utveckling av förbättringar. Resultaten utgör en startpunkt för att utveckla en framtida strategi för planering och hantering av utvecklingen av kommersiella tjänster inom rymdutforskning.

The Swedish public sector is under constant pressure to improve processes and services through further digitalization. Blockchain is a novelty technology which shows promise of enabling functionalities which are desired within the sector. However, as the technology is still in its infancy, the practical value it could offer the sector remains unproven. In this master thesis, the socio-technical transition of the public sector for adopting blockchain is analyzed using the multi-level perspective framework. The sector is operationalized as an incumbent socio-technical regime and blockchain as a collection of niche innovations. Affordance theory and the multi-level perspective are combined to analyze how the perception of blockchain affects the potential transition pathways. The primary empirical data is gathered through a series of interviews with key individuals from both the Swedish public sector and blockchain community, as well as from attending blockchain events. Secondary data is gathered through the review of various types of literature regarding the topic. The findings of the thesis show that the practical value and functionalities that blockchain offers and that match the needs of the sector are verification, authentication, traceability, automating simple logical functions, and digitizing unique value. The identified conceptual solutions deemed suitable today are: blockchain for identity management, blockchain for data verification, blockchains for property registers of, e.g., vehicles and real estate, and external industry blockchains for improved traceability of, e.g., supply chains and sales records. The thesis also derives recommendations for the public sector indicating that, e.g., active education, revision of regulation, and international cooperation would further a potential transition towards blockchain. It also finds that perceived affordances of a technology in its early stages affect the transition pathways; barriers of entry, number of potential adopting application sectors, the level of coordination, and the available resources for development are influenced by the perceptions. / Svensk offentlig sektor utsätts konstant för påtryckningar gällande fortsatt digitalisering av processer och tjänster. Blockkedjan är en ny teknologi som påvisar potential att kunna tillgodose funktioner önskvärda inom den offentliga sektorn. Dock är teknologin fortfarande i ett begynnande stadie och dess praktiska värde är ännu obevisat. I detta examensarbete analyseras offentliga sektorns potentiella socio-tekniska övergång till att ta blockkedjor i bruk med hjälp av multinivåperspektiv-ramverket. Sektorn operationaliseras som en befintlig socio-teknisk regim och blockkedjor som en samling av nischinnovationer. Görlighetsteori och multinivåperspektivet kombineras för att analysera hur uppfattningen av blockkedjor påverkar de potentiella övergångsvägarna. Primära empiriska data samlas in genom en serie av intervjuer med nyckelindivider från både svensk offentlig sektor och blockkedjegemenskapen, samt även från deltagande i blockkedjearrangemang. Sekundära data samlas in genom en studie av diverse typer av litteratur gällande ämnet. Examensarbetets resultat påvisar att det praktiska värdet och funktionaliteterna som blockkedjor tillgodoser och som passar med offentliga sektorns behov är verifikation, autentisering, spårbarhet, automatisering av simpla logiska funktioner, samt digitalisering av unika värden. De identifierade konceptuella lösningarna som bedöms lämpliga i dagsläget är: blockkedja för identitetshantering, blockkedja för dataverifikation, blockkedjor för egendomsregister, t.ex. för fordon och bostäder, samt externa industriblockkedjor för förbättrad spårning, t.ex. av försörjningskedjor och försäljning. Examensarbetet härleder även rekommendationer till offentliga sektorn, innefattande exempelvis aktiv utbildning, revision av reglementen, samt internationellt samarbete. Resultaten påvisar även att den uppfattade görligheten av en teknologi i ett tidigt stadie av innovation påverkar övergångsvägarna in i en regim. Detta genom att uppfattningarna influerar inträdesbarriärer, antalet potentiella applikationssektorer, koordinationsnivån, samt mängden tillgängliga resurser.

In an electrical system there needs to be a constant balance between supply and demand ofelectricity and this is measured by the frequency in the grid. Due to the increasing awarenessof climate change, more renewable energy resources have been introduced in the Swedishelectricity system. This is, however, not solely positive since renewable energy sources areoften of intermittent character which entails more imbalances between supply and demand. Inaddition, statistics and data show that the deviation in the frequency in the Nordic system hasincreased during the latest years. Thus, in this thesis, the issues regarding the frequency havebeen addressed by examining the demand for frequency control in the Swedish electricitysystem and what balancing efforts that can be carried out on a local level to contribute to abetter balanced system. This thesis has been conducted at KTH Royal Institute of Technologywith collaboration with the commissioner Mälarenergi AB. A case study of the Swedish electricity system has been carried out to gather empiricalmaterial and this material has been analyzed using Geels theory on technical transitions, themulti-level perspective. The results indicates that it is likely the demand for frequency controlwill increase, and this is due to factors as more intermittent energy, current market design fortrading electricity, overseas transmission connections, decommissioning of nuclear powerand limited internal transmission capacity. Three other developments have been identified,which could have a large impact on the demand in the future, as an increasing use of electricvehicles, prosumers and the deployment of IoT in the energy sector. These developmentshave not been integrated to a large extent yet in the energy sector and thus have a moreuncertain impact. In terms of resources, the thesis has identified that it is likely that hydropower will continueto be the main resource for frequency regulation. Another source that could be used morefrequently than today and possibly compete with hydropower is combined heat and powerplants. Furthermore, the study has found that local actors can contribute by advertisingsmaller local resources on a market for trading regulating power called“reglerkraftmarknaden”, that balance providing companies collaborate, that the load iscontrolled in the local grids or that smaller local production facilities are operated in standalonemode during extreme situations. / För att uppnå ett välfungerande elektrisk system så måste det vara en konstant balans mellan produktion och konsumtion av el i systemet. Den här balansen mäts genom att mäta frekvensen i elnätet. Eftersom allt fler har blivit mer medvetna om de klimatförändringar vår planet står inför har det successivt införts mer och mer förnybara energikällor i det svenska elsystemet. Den här utvecklingen har inte enbart varit positivt, eftersom förnybara energikällor ofta är av intermittent karaktär, vilket har medfört att balansen mellan produktion och konsumtion av el har försämrats. Flertalet undersökningar har påvisat att det förekommer mer frekvensavvikelser i det nordiska elsystemet idag än tidigare. Denna rapport har således undersökt dessa problem genom att analysera efterfrågan på frekvensreglering i det svenska elsystemet och vilka initiativ som kan tas på lokal nivå för att förbättra balansen i elsystemet. Rapporten har genomförts på Kungliga Tekniska Högskolan i samarbete med uppdragsgivaren Mälarenergi AB. Rapporten har genomfört en fallstudie av det svenska elsystemet för att samla in empiriskt material, och detta material har i sin tur analyserats genom Geels flernivåsansats. De resultat som har framkommit i undersökningen visar på att det är troligt att efterfrågan av frekvensreglering kommer att öka. Denna ökning beror på faktorer som att mer intermittent energi integreras i elnätet, hur marknaden för att handla elektricitet är utformad, fler utländska överföringsförbindelser, nedrustning av kärnkraft och begränsad överföringskapacitet inom det nationella elnätet. Tre andra utvecklingar har identifierats som möjligen kan ha en stor påverkan på behovet av frekvensreglering. Dessa är ett ökat antal elektriska fordon, prosumenter och att energisektorn integreras av IoT och smarta objekt i större utsträckning än idag. Dessa faktorer har inte integrerats i det svenska elsystemet nämnvärt ännu och deras påverkan är därmed mer osäker. Denna studie har också kommit fram till att vattenkraft troligtvis kommer fortsätta att vara den resurs som används mest för frekvensreglering, men även att kraftvärmeverk har potential att användas mer för reglering än idag. Vidare har rapporten även identifierat att lokala aktörer kan bidra till en bättre balans i systemet genom att antingen annonsera mindre lokala resurser på reglerkraftmarknaden, öka samarbetet mellan balansansvariga företag, kontrollera lasten i lokala elnät eller att mindre lokala produktionsanläggningar drivs i ö-drift under extrema situationer.

Waste management (WM) is a prominent issue in the world’s most populated country, India. Lack of WM can have a negative impact on the environment through leachate contamination of water bodies and emissions of greenhouse gases. The purpose of this study was to thoroughly map WM processes in South East India and identify areas with potential for environmental improvement. This was conducted in three steps: by mapping the flows in a WM system in Chennai (India), by qualitatively assessing these flows through a literature review of articles published in the field, and by interviewing representatives from the company that are responsible for the collection and transportation of waste to identify what challenges the process faces and how they can be addressed. The main finding from the study was that the lack of site-specific data made it difficult to quantitatively assess the global warming potential of the process; however, it is possible to make a qualitative analysis. From study visits to the different treatment facilities, it was clear that energy recovery is a technical solution that could reduce the GWP of the process. Additionally, it became clear that the process should be seen as a socio-technical system, as the studied process is currently focusing on developing and improving the social elements of the process. These social elements include getting the residents to segregate their waste through education in schools and door-to-door collection. The results also showed how an improved cultural perception on WM could potentially influence several of the identified challenges in the process and their respective solutions. Finally, the study highlighted the importance of conducting more in-depth research to enable the implementation of an LCA that can contribute with valuable results. / Avfallshantering är en viktig fråga i världens mest befolkade land, Indien. Bristande avfallshantering kan ha en negativ inverkan på miljön genom att lakvatten förorenar vattendrag och utsläpp av växthusgaser. Syftet med den här studien var att noggrant kartlägga en process för avfallshantering i sydöstra Indien och identifiera områden med potential för miljöförbättringar. Detta genomfördes i tre steg: genom att kartlägga flödena i ett avfallshanteringssystem i Chennai (Indien), genom att kvalitativt bedöma dessa flöden genom en litteraturgenomgång av artiklar som publicerats på området och genom att intervjua representanter från det företag som ansvarar för insamling och transport av avfall för att identifiera vilka utmaningar som processen står inför och hur de kan åtgärdas. Det viktigaste resultatet av studien var att bristen på platsspecifika data gjorde det svårt att kvantitativt bedöma processens globala uppvärmningspotential (GWP), men att det var möjligt att göra en kvalitativ analys. Vid studiebesöken vid de olika behandlingsanläggningarna blev det tydligt att energiåtervinning är en teknisk lösning som skulle kunna minska processens GWP. Dessutom blev det tydligt att processen bör ses som ett sociotekniskt system, eftersom den studerade processen för närvarande fokuserar på att utveckla och förbättra processens sociala element. Dessa sociala element omfattar att få invånarna att sortera sitt avfall genom utbildning i skolor och insamling av avfall från dörr till dörr. Resultaten visade också hur en förbättrad kulturell uppfattning om avfallshantering potentiellt skulle kunna påverka flera av de identifierade utmaningarna i processen och deras respektive lösningar. Slutligen betonade studien vikten av att genomföra mer djupgående forskning för att möjliggöra genomförandet av en LCA som kan bidra med värdefulla resultat.

The maritime industry is vital to the Swedish trade and economy. Shipping has less environmental impact per ton transported goods than other transport modes. Furthermore, ships use the sea as their roads, thus not requiring additional impact on the environment in the form of building roads or tracks to be able to transport goods or people. The aim of this thesis is to identify the characteristics of the safety management approach and safety management systems (SMS) in five Swedish companies operating in the Swedish shipping industry. It furthermore explores whether a new approach to safety management such as Safety II and resilience engineering can offer a complementary view to the current safety management. The study design of this thesis has been a multiple case study. A literature review has been performed to gain insights into the domain and safety management in the domain in specific. Data has been gathered through semi-structured interviews with 10 respondents working within shipping or crew management companies. Five of the respondents work ashore with safety management and five of the respondents work onboard as Chief Officers or Chief Engineer. Chief Officers as well as Chief Engineers have responsibilities regarding safety for their respective department and thus have management positions within the operations. The results show that the participating companies’ safety management and SMSs are of the reactive kind. There is furthermore a gap between work as imagined, WAI, and work as done, WAD, that affects the suitability of the routines, procedures and equipment used in operations. Complexity of a system is also a contributing factor when it comes to safety management, and in the participating companies, aspects regarding complexity were identified at a regulatory, organisational and operational level. This affects the possibility to create routines and procedures that correspond to the demands, variations and situations encountered in operations. It is suggested in this thesis that a Safety II approach to safety management, along with the use of resilience engineering to develop and enhance the domain’s adaptability, can serve as a complement to the current safety management approach. Being able to adapt, respond and manage various unforeseen situations is a way of ensuring safety in operations even in complex socio-technical systems. The resilience assessment grid, RAG, is suggested as a tool to be developed to be usable in the participating companies. The RAG could serve as a tool to taper the gap between WAI and WAD, as well as to provide input to the development of indicators other than accidents for improving safety. Furthermore, it could also facilitate learning from everyday operations and what is going well – the everyday successes in everyday execution of tasks involved in operations.

Today, sub-Saharan Africa accounts for 75% of the world population without access to electricity which corresponds to over 500 million people. One strategy to reduce this number and provide access to electricity for more people, is to install mini-grids. The installment of those is currently in progress in Kenya, and this study put focus on the socio-economic benefits families’ experiences when connecting to a mini-grid. By using a literature review to get a socio-technical perspective, and a case study to investigate the situation in the rural communities of Kenya, several findings were discovered. Some benefits identified are that people felt more included in the society by getting access to information (with radio or TV), a possibility to raise the household income (by starting a business using electricity), and a more favorable study environment at home (thanks to electric lights). This, (among other findings), were visualized using personas, to represent the inhabitants in the counties of interest. Lastly, a discussion about sustainable development is included to explain what it means on a bigger scale if households are electrified. / Idag lever 75 % av världens befolkning utan tillgång till elektricitet is subsahariska Afrika, vilket motsvarar över 500 miljoner människor. En strategi för att ge fler tillgång till elektricitet är att installera så kallade mini-grids. Flera projekt där sådana installeras finns i Kenya och denna studie har som mål att undersöka de socio-ekonomiska effekter som uppkommer när familjer ute på landsbygden börjar använda dessa småskaliga energidistribueringsstationer. En litteraturstudie gjordes för att få ett socio-tekniskt perspektiv på dessa system och efter det gjordes en fallstudie för att få en uppfattning om hur situationen med elektrifiering på landsbygden ser ut just nu. Resultatet blev att vissa av de familjer som valde att ansluta sig till ett fristående elnät kände sig mer inkluderade i samhället, eftersom de nu kan få information genom radio eller TV. Dessutom har de bättre möjligheter att höja sin inkomst genom att starta ett mikro-företag tack vare elektriciteten. En ytterligare upptäckt var att de som behöver studera hemifrån får lättare att göra just det tack vare elektrisk belysning inomhus. Dessa fördelar (bland andra) visualiserades med hjälp av personas, vilket är en grupp fiktiva karaktärer som representerar invånarna i de kommuner som var inkluderade i studien. Slutligen diskuterades relationen mellan de socio-ekonomiska fördelarna och en hållbar utveckling för att sätta fingret på hur samhällen kan bli mer hållbara, om tillgång till pålitlig eldistribution finns för invånarna.

Sustainability challenges is a growing concern that receives more and more attention on a global level. The aviation sector accounts for roughly 3% of the global CO2 emissions and has experienced increasing growth in demand. To address the sustainability challenges, the Swedish government has established a timeline within which it is hoped to have achieved a zero-net emission transportation sector by the year of 2045. This study aims to determine the conditions needed for hydrogen technology to take off as a measure to accelerate the decarbonisation within aviation. To identify the conditions needed for fostering hydrogen technology in the Swedish aviation industry, the frameworks multi-level perspective and business models were used to create an analytical framework upon which the analysis was based. It pertains to answering what the current perceptions regarding hydrogen technology are, and the implications of the perceptions. Also, it helps identify the conditions needed for the emergence of potential business models. The analysis was performed on data acquired through 11 semistructured interviews, as well as literature concerning hydrogen, kerosene, and sustainability. The findings showcase a consensus of hydrogen’s potential as future fuel in the aviation sector. Four main themes were used to identify the potential of hydrogen, (i) The readiness of the technology and availability of hydrogen as a scalable fuel; (ii) The perceived visibility of hydrogen over time; (iii) The sustainability aspect coupled to the use of hydrogen; (iv) The strategic actions to promote hydrogen. These build on the fact that correct knowledge is generated. However, the commitment to the hydrogen pathway is inhibited by a distinct disparity of opinion regarding the readiness of the pathway in aviation which highlights a difficulty of transferring the generated knowledge. Overall, the noted conditions that hinder the common vision of the pathway’s development regards to the cultural discourse and framing of hydrogen as well as the availability and associated cost of sustainable hydrogen. Through the establishment of networks and business models unique to the capabilities of the Swedish aviation industry an opportunity is presented for the Swedish aviation industry to position themselves as pioneers in the introduction of hydrogen to the industry. With the help from governmental actions and cross-industry applicability, functioning ecosystems can be created that will foster hydrogen technology and help achieve the set climate goals. / Hållbarhetsutmaningar är ett växande problem som får mer och mer uppmärksamhet globalt. Luftfartssektorn står för ungefär 3% av de globala koldioxidutsläppen och har upplevt en stadigt ökande efterfrågan. För att handskas med hållbarhetsutmaningarna har den svenska regeringen upprättat en tidslinje inom vilken man hoppas ha uppnått en klimatneutral transportsektor år 2045. Denna studie syftar till att bestämma de förutsättningar som krävs för att vätteknik ska starta som ett medel för att påskynda koldioxidminskningen inom flygindustrin. För att identifiera de förutsättningar som krävs för att främja vätteknologi i den svenska flygindustrin används teoretiska ramverken multinivåperspektiv och affärsmodeller för att konstruera ett analytiskt ramverk som analysen baserades på. Det analytiska ramverket svarar på vad de nuvarande uppfattningarna om vätteknologi är, och konsekvenserna av dessa uppfattningar. Dessutom hjälper ramverket att identifiera de förutsättningar som krävs för framväxten av potentiella affärsmodeller. Analysen utfördes på data som erhölls genom 11 semistrukturerade intervjuer, samt litteratur om väte, fotogen och hållbarhet. Resultaten visar enighet angående vätets potential som framtida bränsle inom flygsektorn. Fyra teman användesför att identifiera potentialen av väte (i) Teknologins beredskap och tillgängligheten av väte; (ii) Det uppfattade intresset av väte över tid; (iii) Hållbarhetsaspekter kring vätets användning; (iv) Strategiska handlingar för främjandet av väte. Dessa bygger på det faktum att korrekt kunskap om vätets potential genereras. Ändock hämmas engagemanget för väte av en tydlig åsiktsskillnad beträffande teknologins beredskap inom flygindustrin, som härstammar från svårigheter av att överföra den genererade kunskapen. Sammantaget påvisas att förhållandena som hindrar den gemensamma visionen om vätets utveckling handlar om den kulturella diskursen och inramningen av väte, samt tillgängligheten och tillhörande kostnader för hållbart väte. Genom etablering av nätverk och affärsmodeller som är unika för den svenska flygindustrins förmågor, ges den svenska flygindustrin möjligheten att positionera sig som pionjärer i införandet av väte till industrin. Med hjälp av statliga åtgärder och tillämpning över flera branscher kan fungerande ekosystem skapas som främjar vätteknik och hjälper till att uppnå de uppsatta klimatmålen.

Artificial intelligence (AI) holds immense potential to revolutionize the global food system, driving sustainability, enhancing efficiency, and addressing food security challenges. However, the successful integration of AI in the food system demands a deep understanding of the complex interplay between technology, social factors, economic considerations, and ethical implications. This study explores the opportunities and challenges in implementing AI technologies within the Swedish food system, focusing on primary production. The research utilizes an expanded Socio-Technical System Theory (STST) framework, incorporating economic and ethical dimensions alongside the traditional social and technical levels. Literature review and semi-structured interviews provide insights into the dynamics of AI adoption in the Swedish context. The findings reveal that AI adoption in the Swedish food system is currently in the early adopter phase, with broad range applications. However, the study also uncovers significant barriers to widespread AI adoption, including the lack of suitable business models, fragmented data sharing infrastructures, and ethical concerns surrounding data privacy and ownership.  The analysis emphasizes the need for developing user-friendly interfaces, leveraging narrow AI applications, and establishing seamless data flow across the food value chain. The study contributes to the theoretical development of the Socio-Technical System Theory framework by demonstrating the importance of incorporating economic and ethical dimensions in understanding the complex dynamics of AI adoption in socio-technical systems. The findings also have practical implications for policymakers, industry actors, and researchers, emphasizing the significance of context-specific AI development, as well as the need for collaborative innovation processes. The research acknowledges its limitations, including the focus on primary production and the reliance on qualitative methods, and identifies potential areas for future research, such as comparative analyses across different food sectors and the use of quantitative approaches.  In conclusion, this study provides a timely and critical contribution to the understanding of AI's role and potential in transforming the Swedish food system. It indicates the need for developing suitable business plans, establishing data sharing platforms, and ensuring a harmonized data flow to harness the benefits of AI while navigating its challenges and risks, paving the way for a more sustainable and resilient food future. / Artificiell intelligens (AI) har enorm potential att revolutionera det globala livsmedelssystemet, driva hållbarhet, förbättra effektiviteten och hantera livsmedelssäkerhetsutmaningar. Men en framgångsrik integration av AI i livsmedelssystemet kräver en djup förståelse för det komplexa samspelet mellan teknik, sociala faktorer, ekonomiska överväganden och etiska implikationer. Denna studie utforskar möjligheterna och utmaningarna med att implementera AI-teknologier inom det svenska livsmedelssystemet, med fokus på primärproduktionen. Forskningen använder ett utökat ramverk för Socioteknisk Systemteori (STST), som inkluderar ekonomiska och etiska dimensioner tillsammans med de traditionella sociala och tekniska nivåerna. Litteraturöversikt och halvstrukturerade intervjuer ger insikter i dynamiken kring AI-antagande i svensk kontext. Resultaten visar att AI-antagandet i det svenska livsmedelssystemet för närvarande befinner sig i den tidiga antagandefasen, med breda tillämpningar. Studien avslöjar dock också betydande hinder för ett utbrett AI-antagande, inklusive bristen på lämpliga affärsmodeller, fragmenterade datadelingsinfrastrukturer och etiska bekymmer kring dataintegritet och ägande. Analysen betonar behovet av att utveckla användarvänliga gränssnitt, utnyttja smala AI-applikationer och etablera sömlösa dataflöden över hela livsmedelsvärdekedjan. Studien bidrar till den teoretiska utvecklingen av Socioteknisk Systemteori genom att visa vikten av att inkludera ekonomiska och etiska dimensioner för att förstå den komplexa dynamiken kring AI-antagande i sociotekniska system. Resultaten har också praktiska implikationer för beslutsfattare, branschaktörer och forskare, och betonar betydelsen av kontextspecifik AI-utveckling samt behovet av samarbetsinriktade innovationsprocesser. Forskningen erkänner sina begränsningar, inklusive fokus på primärproduktion och beroende av kvalitativa metoder, och identifierar potentiella områden för framtida forskning, såsom jämförande analyser över olika livsmedelssektorer och användningen av kvantitativa metoder. Sammanfattningsvis ger denna studie ett aktuellt och kritiskt bidrag till förståelsen av AI roll och potential i att transformera det svenska livsmedelssystemet. Den pekar på behovet av att utveckla lämpliga affärsplaner, etablera plattformar för datadelning och säkerställa ett harmoniserat dataflöde för att utnyttja AI fördelar samtidigt som man navigerar dess utmaningar och risker, och banar vägen för en mer hållbar och motståndskraftig livsmedelsframtid.