Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka vilka som väljer att studera till lärare i idrott och hälsa samt till tränare på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. • Hur ser studenternas bakgrund (ålder, kön, bostadsort, social bakgrund, invandrarbakgrund och idrottslig bakgrund) ut? • Varför valde studenterna att studera på GIH i Stockholm, och på vilka antagningsgrunder blev de antagna? Metod I studien deltog 83 studenter, varav 35 stycken från tränarprogrammet och 48 stycken från lärarprogrammet. Studenterna svarade på en enkät som tog upp frågor rörande studenternas bakgrund och studieval. Enkätsvaren bearbetades sedan i SPSS där signifikansnivån sattes till p<0,05. De resultat vi fick fram i vår undersökning tolkades sedan med hjälp av tidigare forskning samt Pierre Bourdieus teori om habitus, kapital och fält. Resultat Medelåldern på lärarprogrammet var 24,5 år samt 25,2 år för studenter på tränarprogrammet. Kvinnorna utgjorde 48 procent av de svarande på lärarprogrammet mot 43 procent på tränarprogrammet. Resultatet visade att de båda studentgrupperna till största del bestod av personer födda i Sverige (96 procent för lärarstudenterna mot 94 procent för tränarstudenterna). Ett stort antal studenter (48 procent av lärarstudenterna mot 57 procent av tränarstudenterna) kom från Stockholm med omnejd. Tjänstemannafamilj på mellannivå är den vanligaste socioekonomiska bakgrunden där 33 procent av lärarstudenterna mot tränarstudenternas 31 procent. Tränarstudenterna hade i hög grad, 49 procent sysslat med idrottslig verksamhet på elitnivå under grundskoletiden, siffran för lärarstudenterna var 33 procent. Studenterna på de båda programmen hade enligt Bourdieus kultursociologiska teori ett stort symboliskt kapital i form av idrottslig bakgrund. De båda studentgrupperna ansåg att GIH hade bra lärare och god pedagogik vilket kan vara en av orsakerna till varför de valde att studera just på GIH. Antagningen för studenterna ser olika ut på programmen. 63 procent av lärarstudenterna kom in på betyg från avslutad gymnasieutbildning medan 88 procent av tränarstudenterna antogs på GIH genom intervjuer och särskild behörighet. Slutsats Studien visade att de som valt att studera till lärare och tränare på GIH var studenter med svenskt ursprung, är uppväxta i tjänstemannahem och till stor del bestod av relativt unga studenter som under sin skoltid själva varit idrottsligt aktiva. Studenternas syn på GIH och dess utbildning var god och vidare ansåg de att deras utbildning kommer att leda till ett yrke för framtiden.

Utvecklingen av övervikt och fetma förekommer i alla åldrar och anses numera vara en kronisk sjukdom, och ersätter mer traditionella folkhälsoproblem. Tidigare studier har visat att både den fysiska och psykiska hälsan grundläggs i barndomen samt att föräldrars livsstil avspeglas på barnen. Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om sambandet mellan föräldrars livsstil och barns viktuppgång. Metoden som studien utformades efter var en litteraturstudie, där tillvägagångssättet var att analysera ett antal vetenskapliga artiklar hämtade från vetenskapliga databaser. Resultatet av studien visade att föräldrars socioekonomiska status spelade en avgörande roll i utvecklingen av övervikt och fetma hos barn. Ett ökat BMI hos föräldrar samt rutiner gällande mat, fysisk aktivitet och tiden barn spenderade framför TV:n visade sig leda till viktuppgång hos barnen. Genom att införa fritidspedagoger på vissa lekplatser samt att lärarna blir mer delaktiga i aktiviteter under rasterna ges barnen goda förutsättningar för att minska risken att utveckla övervikt och fetma, då den fysiska aktiviteten stimuleras.

I uppsatsen prövas om medborgerlig gemenskap och socioekonomisk utveckling kan förklara institutionell effektivitet även i icke-demokratiska länder. Med teoretiska utgångspunkter i Putnams numera klassiska teori från Den fungerande demokratin (1996), som efter modifikationer och med inslag från Linz och Stepans ”fem arenor” från Problems of democratic transition and consolidation (1996), testas teorin genom regressionsanalyser och med ett dataset från The Quality of Government Institute. Uppsatsen kommer fram till att det går att förklara den institutionella effektiviteten genom medborgerlig gemenskap och socioekonomisk utveckling oberoende av om landet är demokratiskt eller ej.

Alkohol är en av de främsta orsakerna till ohälsa och för tidig död. Problem associerade till alkoholkonsumtion kostar årligen miljarder för det svenska samhället. Organiserad idrott har föreslagits som en arena för att förebygga alkoholkonsumtion bland ungdomar, men mer kunskap behövs om var insatser gör bäst nytta, exempelvis inom lag- eller individuell idrott.Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i alkoholkonsumtion bland 16- till 18-åriga ungdomar som är aktiva i lagidrott respektive individuell idrott.Studien hade en tvärsnittsdesign där grupper jämfördes. Urvalet bestod av 44 ungdomar, 28 pojkar och 16 kvinnor, mellan 16 och 18 år och som var aktiva inom lag- eller individuell idrott. Ett strategiskt urval användes för att göra grupperna så lika som möjligt med avseende på viktiga förväxlingsfaktorer. Totalt deltog 24 lagidrottare och 20 individuella idrottare. Insamling av data genomfördes genom enkätundersökning som respondenterna besvarade i samband med ett av deras träningstillfällen. Frågeformulären framställdes från redan befintliga formulär och omfattade frågor om alkoholkonsumtion, idrottsaktivitet och potentiella förväxlingsfaktorer. Gruppskillnader mellan lag- och individuella idrottare för alkoholkonsumtion och potentiella förväxlingsfaktorer analyserades med Chi 2-test och t-test.Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan grupperna. Prevalensen av alkoholkonsumenter var 75 procent bland lagidrottarna, motsvarande andel av de individuella idrottarna var 60 procent. Prevalensen av intensivkonsumenter bland lagidrottare var 25 procent och bland de individuella idrottarna 10 procent. Den variabeln där signifikant skillnad fanns var den mellan föräldrarnas utbildningsnivå och deltagande i lag- eller individuell idrott (p-värde 0,019), vilket var en av studiens förväxlingsvariabler. Det visade sig att de som var aktiva med individuell idrott hade större andel föräldrar med eftergymnasial utbildning (60 %) än de som var aktiva i lagidrott (25 %).Resultaten indikerar att det inte finns skillnader och stöder därför inte att typen av idrott, det vill säga lag- eller individuell idrott påverkar alkoholkonsumtionen. Då urvalet skiljde sig åt rörande en förväxlingsvariabel och var relativt litet för att vara en epidemiologisk studie så ska resultatet tolkas med försiktighet. Det kan därför snarare ses som en indikation än en slutsats.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur förekomsten av friluftsaktiviteter på idrottslektionerna har förändrats från 2001 till 2012 i ett antal skolor i Stockholmsområdet som tidigare ingått i SIH-projektet. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur ungdomars friluftsaktivitetsvanor på fritiden har förändrats från 2001 till 2012 och hur dessa vanor samvarierar med socioekonomisk status. -          Hur har förekomsten av friluftsaktiviteter under idrottsundervisningen förändrats? -          Hur har ungdomars utövande av friluftsaktiviteter på fritiden förändrats? -          Vilken socioekonomisk status har ungdomarna som utövar friluftsaktiviteter på fritiden? -          Hur har ungdomar med låg respektive hög socioekonomisk status utövande av friluftsaktiviteter på fritiden förändrats?   Metod: Den metod vi använde oss av var kvantitativ. Data samlades in med hjälp av enkäter som besvarades av elever i årskurs nio på fem skolor i Stockholmsområdet år 2012 (247 respondenter). Sedan tidigare fanns det insamlad data från SIH-projektet från 2001(63 respondenter) med elever i samma årskurs och skolor som vi vänt oss till. Data bearbetades och jämfördes i IBM SPSS 19.0 och analyserades utifrån Bourdieus tre begrepp habitus, fält och symboliskt kapital.   Resultat: Våra resultat pekar på att friluftsaktiviteter förekommer i liten omfattning i undervisningen i idrott och hälsa år 2001 såväl som 2012. Resultaten visar på en positiv trend med avseende på utövande av friluftsaktiviteter på fritiden. Dock gäller ökningen huvudsakligen ungdomar med hög socioekonomisk status. Majoriteten av ungdomarna med låg socioekonomisk status utövar inte friluftsaktiviteter på sin fritid.   Slutsats: Att utöva friluftsaktiviteter ger ett litet symboliskt kapital, framför allt i fält med individer som har låg socioekonomisk status. Skolan är det fält där alla ungdomar i Sverige, oavsett socioekonomisk status, kan komma i kontakt med friluftsaktiviteter. Idrottsläraren har möjlighet att påverka elevernas smak och intresse för friluftsaktiviteter och i förlängningen få ungdomar att utöva friluftsaktiviteter på fritiden. Idrottslärarens möjlighet att påverka eleverna, i kombination med friluftsaktiviteternas hälsofrämjande effekter och centrala roll i kursplanen för idrottsämnet borde innebära att friluftsliv är ett återkommande inslag i undervisningen. Därför är det viktigt att det aktivt arbetas med att få friluftsundervisningen att förekomma i större omfattning än vad vår studie visar på. Som nyutbildade lärare med god insyn i den nya läroplanen har vi en viktig roll att fylla. / Abstract Aim: The aim of this study was to examine how the prevalence of outdoor activities in P.E(physical education) classes have changed between 2001 and 2012 in a number of schools in the Stockholm area that previously were included in the SIH-project. Another purpose was to examine the change in adolescents’ leisure time outdoor activity habits from 2001 and 2012, and how these habits correlated with socio-economic status. To meet this aim, four questions were designed. -          How has the prevalence of outdoor activities during P.E classes changed? -          How have adolescents engagement in outdoor activities on their leisure time changed? -          What socio-economic status do adolescents who engage in outdoor activities in their leisure time have?   -          How have high socio-economic status and low socio-economic status adolescents engagement in leisure time outdoor activities changed?   Method: The method used for this study was a quantitative method. The research was carried out using a questionnaire that was answered by 247 pupils in grade nine in five schools in the Stockholm area 2012. In 2001, data for the SIH-project was collected through the same questionnaire answered by 63 pupils who attended the same schools visited by us in our study. The data was processed and analyzed in IBM SPSS 19.0. Thereafter, the results were further analyzed by using Bourdieu’s three concepts: habitus, field and symbolic capital.          Results: The results of our study indicate that education in outdoor activities is uncommon during the lessons in P.E 2001 as well as 2012. The result also illustrates an increasing trend in leisure time outdoor activity practice, although the increase mainly applies on adolescents with high socio-economic status. The vast majority of the adolescents with low socio-economic status never engage in leisure time outdoor activities.       Conclusions: To engage in outdoor activities results in a small gain of symbolic capital, particularly in fields consisting of individuals with low socio-economic status. The school setting is the only field were all adolescents, regardless of their socio-economic status, get the opportunity to engage in outdoor activities. The P.E teacher has the ability to influence the pupils’ taste for outdoor activities and in a longer perspective get them to engage in outdoor activities on their leisure time. The P.E teachers’ ability to influence the pupils, combined with the health promoting benefits of outdoor activities and the prominent position of friluftsliv in the curriculum, should result in outdoor activity education on a regular basis in P.E. It is important that P.E teachers work actively to increase the prevalence of outdoor activities during P.E classes. As recently graduated P.E teachers with good insights in the new curriculum we have an important role.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka årskurs nio elevers matvanor, och betyg i ämnet i idrott och hälsa utifrån genus. Studien genomfördes på två stycken skolor den ena i ett område med lågt socioekonomiskt index och den andra i ett område med högt socioekonomiskt index. Examensarbetet genomfördes med hjälp av information sammanställt från 77 stycken enkäter, betyg och relevant litteratur. Resultat av undersökning visar att det finns viss korrelation mellan elever som lever i områden med högt socioekonomiskt index har högre betyg i ämnet idrott och hälsa och god kosthållning i jämförelse med elever som bor i områden med lågt socioekonomiskt index som har lägre betyg och sämre kosthållning, dock går sambandet inte att säkert fastslå. Resultaten av studien visar att eleverna på skolan med lågt socioekonomiskt index äter mer onyttig mat och betydligt mindre frukost i jämförelse med eleverna på skolan med högt socioekonomiskt index. Resultaten visar också att flickornas och pojkarnas kostvanor skiljer sig på båda skolorna. / Rapport 2010ht4643

Rasism har varit ett problem genom historien men fenomenet har under vissa tidsperioder varit mer påtagligt än andra. Idag verkar det som att rasismen återigen är på frammarsch i samhället, inte minst med tanke på den växande islamofobin symboliserad av Sverigedemokraternas intåg i riksdagen. Politik är ett viktigt redskap för att förhindra rasism. De politiska beslut som tas för att stävja rasism grundas på den uppfattning som existerar om rasismens orsaker, dessa uppfattningar kan dock skilja sig från vad forskningen inom ämnet säger och därför är det viktigt att studera detta fenomen. Eftersom extremhögern återigen har börjat skörda framgångar är det viktigt att belysa fenomenet och bidra med förklaringar till varför den här typen av element kan växa. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad Vänsterpartiet officiellt samt vad enskilda medlemmar från Vänsterpartiet ser som de främsta orsakerna till varför rasism och främlingsfientlighet skapas i Sverige, men även uppkomsten av ett främlingsfientligt parti i riksdagen. Syftet är vidare att förankra de angivna förklaringsorsakerna till forskningslitteraturen i ämnet. Frågeställningarna som använts i studien är: Vilka är orsakerna enligt Vänsterpartiet till att främlingsfientlighet och rasism skapas? Vad säger forskningslitteraturen om deras orsaksförklaringar? Det empiriska materialet utgörs av intervjuer med fem politiker som varit aktiva inom Vänsterpartiet samt Vänsterpartiets officiella material. Intervjusvaren och materialet har sedan förankrats med hjälp av ett forskarbaserat teoretiskt ramverk, för att kunna bekräfta eller förkasta vad som angetts i intervjusvaren. Resultatet visar, enligt forskningslitteraturen men även via Vänsterpartiet, att möjligheterna för främlingsfientliga partier att växa bland annat handlar om vilka frågor som diskuteras i den politiska debatten. När frågor som rör kultur och levnadssätt framförs i politiken på bekostnad av frågor som rör ekonomi skapas ett utrymme för de högerextrema att växa. Samtidigt visar resultaten även att forskarna och politikerna ger olika förklaringar till framväxten av främlingsfientliga partier. När politiker menar att arbetslöshet och ekonomiska kriser är de främsta orsakerna till varför rasism skapas så är forskarna till stor del överens om att det i första hand handlar om de frågor som diskuteras inom politiken.

Undersökningens syfte var att studera om det finns någon skillnad mellan elevers resultat i matematik beroende på vilket socioekonomiskt skolområde de bor i efter att de har lämnat förskolan och börjat i förskoleklass, men även att se om det finns ett samband mellan elevernas språkliga förmåga, kön och aritmetisk förmåga i början av förskoleklass. Studiens resultat visar att elever från områden med svag socioekonomisk status hade generellt sämre matematiska kunskaper och färdigheter och grundläggande språklig förmåga jämfört med elever från områden med god socioekonomisk status. Resultatet visar också att elevers språkliga förmåga har betydelse för den förberedande aritmetiska förmågan. I analysen av den språkliga förmågan är det framförallt den fonologiska förmågan som är avgörande för den förberedande aritmetiska förmågan.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka socialsekreterares föreställningar om familjers socioekonomiska status (SES) och hur de påverkar bedömningen av föräldrarnas omsorgsförmåga i förhandsbedömningar i anmälningar om att barn far illa. Det är en kvalitativ studie med vinjett och semistrukturerade intervjuer som metod och de är genomförda med socialsekreterare på en mottagnings- eller utredningsenhet. Resultatet visaratt socialsekreterarna har uppfattningen att en familjs SES generellt inte påverkar föräldrarnas omsorgsförmåga. De föreställningar socialsekreterare har om familjer med högoch låg SES visar sig i stor mån ha stöd i forskning. Slutsatser kan inte dras om huruvida dessa föreställningar påverkar bedömningen av föräldrarnas omsorgsförmåga då endast små tendenser till skillnader finns i bedömningarna av studiens vinjett.