Denna studie syftar till att studera om teorin kollektiv förmåga går att applicera i en svensk kontext. Mer specifikt genom att undersöka om områden som skiljer sig gällande socioekonomisk status, andelen utflyttningar och nivån av etnisk heterogenitet också skiljer sig gällande nivån av kollektiv förmåga. Vidare syftar studien till att studera sambandet mellan kollektiv förmåga och våldsbrott. Med detta som bakgrund krävs två områden som skiljer sig gällande samtliga aspekter som presenterats ovan. Vid genomgång av statistik ansågs Brommas och Skärholmens stadsdelsområden som lämpliga att inkludera i studien. Studiens primärdata samlas in med hjälp av enkäter, i syfte att mäta kollektiv förmåga i respektive område. Enkäterna analyseras med hjälp av korstabeller och regressionsanalyser. Resultaten visar att nivån av kollektiv förmåga skiljer sig mellan de två områdena. Vidare påvisas ett samband mellan kollektiv förmåga och våldsbrott. Detta samband kvarstår när en rad individbaserade variabler inkluderas i modellerna för att testa det ursprungliga sambandet. Slutsatsen är att teorins grundläggande antagande gällande strukturella faktorers inverkan på kollektiv förmåga kan påvisas i en svensk kontext. Vidare finns det också ett samband mellan högre kollektiv förmåga och lägre nivåer av våldsbrott.

Swedish sports clubs are becoming more concerned with how to attract young people to participate in organized sports. Young people with low socio-economic status and individuals with ethnic background are especially in mind as it has become clear that these individuals are excluded in the various activities of sports clubs. The aim of this study was to examine the possible obstacles for young adolescents to participate in organized sports. By identifying the visible and invisible obstacles through a gender- and socio-cultural perspective the four research questions were examined. The questions concerned within this qualitative study was how accessibility was described by the respondents; how the obstacles to participate in organized sport were experienced by the respondents; how the difference in sport participation was explained by the respondents from a cultural and socio-economic perspective and; how the differences in sport participation were explained by the respondents from a gender perspective. Through six focus groups encompassing 16 individuals between the age of 14–20 years old a Bourdieu approach was applied in order to interpret the content of the responses. The results showed that the youth experienced obstacles to participate in sport in two different ways. One was described as the physical means of being able to get access to sport which was transportation facilities, sports fees and costs for equipment. The other form of obstacle was described as underlying factors such as norms and expectations regarding participation in organized sports and a lack of perceived sense of belonging. Cultural background and gender were discussed as the two most contributing factors as to why some of the youth are not participating in organized sports. Swedish sports clubs should focus on how to include the youth needs into their day-to-day work rather than ensuring their participation in their current offered activities.

Bakgrund: Daglig rökning och låg fysisk aktivitet på fritiden är betydligt högre bland individer med psykisk ohälsa.Syfte: Att undersöka dessa samband i ett köns- och socioekonomiskt perspektiv, samt eventuellt finna bakomliggande orsaker.Metod: Använder data från en tvärsnittsstudie (Folkhälsoenkät, Skåne 2000) med en representativ population (n = 11 304) i åldern 18-65. Huvudvariabler är självrapporterad daglig rökning och låg fysisk aktivitet, samt psykisk ohälsa som bedöms via General Health Questionnaire-12. Analyser gjordes med logistiskregression för att få oddskvoter och kontrollera för möjliga confounders.Resultat: Samband finns mellan psykisk ohälsa och daglig rökning, respektive låg fysisk aktivitet bland båda könen, och bland socioekonomiska grupper. Kvinnor har signifikant lägre oddskvoter gällande båda sambanden. Individer med psykisk ohälsa har fler ofördelaktiga levnadsvanor än de med ej psykisk ohälsa, oavsett socioekonomisk status. Ingen signifikant skillnad upptäcktes mellan socioekonomiska grupper vid jämförelse av oddskvoter gällande låg fysisk aktivitet, bland kvinnor med ej psykisk ohälsa.Slutsatser: Studien har bekräftat sambandet psykisk ohälsa och daglig rökning, respektive låg fysisk aktivitet, bland båda könen och inom olika socioekonomiska grupper. / Title: The relationship between mental ill-health and health related lifestyle habits among women and men in a scanian populationBackground: Daily smoking and low leisure time physical activity prevalence are higher among individuals with mental ill-health.Aim: To investigate these relationships in a gender- and socioeconomic perspective, together with possible underlying mechanisms.Methods: Using data from a cross-sectional survey (Scania public health survey, 2000) with a representative sample (n = 11 304), aged 18-65. Included were selfreported daily smoking, low leisure time physical activity, and mental health measured by the General Health Questionnaire-12. Logistic regression analyseswere performed to get odds ratios (OR), and to adjust for potential confounding factors.Results: Daily smoking and low leisure time physical activity were found to be associated with mental ill-health, among both sexes. Women had significantly lower OR than men with regard to both relationships. Individuals with mental illhealth had more unfavourable lifestyle habits than individuals without, independently of socioeconomic status. There were no significant differences between socioeconomic groups when comparing OR for low leisure time physicalactivity among women without mental ill-health.Conclusions: This study confirms the relationships of mental ill-health and dailysmoking, and low leisure time physical activity, among both sexes and within different socioeconomic groups.Key words: mental health; daily smoking; low leisure time physical activity; General Health Questionnaire-12; gender; socioeconomic status; etnicity; crosssectional study.

Det finns ett kunskapsgap i mellanstadieelevers matematikprestationer mellan elever med låg socioekonomisk status och resterande elever i Sverige. Lärarens förväntningar visar sig även vara en viktig faktor när det kommer till elevers prestationer i matematik och inte minst för skolor med låg socioekonomisk status. Av den anledningen är det intressant att undersöka hur lärarens förväntningar och elevens prestation korrelerar i socioekonomiskt utsatta områden. Syftet med studien är att belysa hur lärarens förväntningar korrelerar med elevens matematikprestationer för årskurs 6, i socioekonomiskt utsatta områden i en svensk medelstor kommun. Syftet besvaras genom frågorna: hur upplever elever lärarens förväntningar i ämnet matematik och hur ser sambandet ut mellan lärarens förväntningar, elevens motivation och elevens matematikprestationer i en svensk skolkontext? Studien använder Expectancy-Value-Theory som teoretisk utgångspunkt för att undersöka hur elevernas prestationer påverkas av lärarens förväntningar, både direkt och indirekt genom motivation. Studien använder en kvantitativ metod och data samlas in via en enkät som besvaras av 67 elever i årskurs 6. Det insamlade materialet analyseras med hjälp av korstabeller och Chi2-test. Resultatet i studien visar att majoriteten av eleverna upplever höga förväntningar, self-efficacy och uppgiftsinriktade mål, oavsett vilket betyg eleven har. Lärarens förväntningar visar inte ett direkt samband med elevernas matematikprestationer, men har ett signifikant samband med elevens self-efficacy och uppgiftsinriktade mål. / There is a knowledge gap in middle school students' mathematics performance between students with low socioeconomic status and other students in Sweden. Teachers' expectations also prove to be an important factor in students' performance in mathematics, particularly in schools with low socioeconomic status. For this reason, it is interesting to investigate how teachers' expectations and students' performance correlate in socioeconomically disadvantaged areas.  The purpose of the study is to highlight how teachers' expectations correlate with students' mathematics performance in grade 6, in socioeconomically disadvantaged areas in a medium-sized Swedish municipality. The purpose is addressed through the following questions: how do students perceive teachers' expectations in the subject of mathematics, and what is the relationship between teachers' expectations, students' motivation, and students' mathematics performance in a Swedish school context? The study uses Expectancy-Value Theory as a theoretical framework to examine how students' performance is influenced by teachers' expectations, both directly and indirectly through motivation. The study employs a quantitative method and data is collected via a questionnaire answered by 67 students in grade 6. The data is analyzed using cross-tabulations and Chi-square tests. The results of the study show that the majority of students perceive high expectations, self-efficacy, and mastery goal orientation. regardless of their grades. Teachers' expectations do not show a direct correlation with students' mathematics performance but have a significant correlation with students' self-efficacy and mastery goal orientation.

Bakgrund: Den psykiska hälsan i Sveriges befolkning försämras samtidigt som ohälsosamma kostvanor ökar. Forskningsunderlaget som undersöker kostens påverkan på den psykiska hälsan påvisar ett samband mellan kost och psykiska besvär, men relationen behöver undersökas i även ett salutogent perspektiv. Eftersom det finns skillnader i kostvanor och den psykiska hälsan utifrån olika grupper i samhället behöver även områdena undersökas med hänsyn till socioekonomiska och demografiska skillnader Syfte: Syftet för studien är att undersöka om det finns samband mellan konsumtion av hälsosamma livsmedel, psykiskt välbefinnande, socioekonomisk status och social position hos vuxna i en arbetsför ålder, samt om sambanden skiljer utifrån kön. Metod: En tvärsnittsdesign har tillämpats som inkluderat svar från totalt 68 deltagare, bestående av vuxna i åldrarna 18–64 år. Dessa besvarades genom enkäter. För analyser har deskriptiva data och korrelationsanalyser genomförts. Resultat: Det fanns samband mellan hälsosamma livsmedel och psykiskt välbefinnande i samtliga grupper, förutom för män. Deltagarna upplevde att orsakssambandet mellan områdena var dubbelsidigt. Resultatet påvisade även att socioekonomisk status och social position hade samband med hälsosamma livsmedel och psykiskt välbefinnande i majoriteten av undersökta grupper. Slutsatser: Sambandet mellan hälsosamma livsmedel och psykiskt välbefinnande indikerar att båda områdena bör hanteras tillsammans i hälsofrämjande insatser. Eftersom sambandet var som starkast hos kvinnor indikerar det att gruppen kan vara mottaglig för insatser som kombinerar kost och psykisk hälsa i interventionskomponenter.

Social media use is an ever-growing phenomenon, with the majority of the world's population using at least one social media account. Despite the widespread usage, a strong link between social media use and negatively impacted body image exists, a connection that has been mainly explored in the context of women. This research aims to shed light on the aforementioned relationship concerning Swedish men (aged 18-34), considering various socio-economic status (SES) factors. To address the research question “Which background factors influence the relationship between Instagram usage and perceived body image among Swedish men (aged 18-34)?”, a quantitative study was performed by administering a combined questionnaire (N=52) consisting of validated questionnaires regarding Instagram use, body image and SES. Multiple regression and moderation analyses were conducted to explore these relationships. No significant results were found. Certain limitations should be addressed in future research on this topic. / Användning av sociala medier är ett ständigt växande fenomen, då majoriteten av världens befolkning använder minst ett socialt mediekonto. Trots den utbredda användningen finns det en stark koppling mellan användning av sociala medier och en negativ kroppsuppfattning. Tidigare forskning har dock främst fokuserat på kvinnor. Syftet med denna uppsats är att belysa det tidigare nämnda förhållandet hos svenska män (18-34 år), med hänsyn till olika socioekonomiska status (SES) faktorer. Vi ville besvara frågan "Vilka bakgrundsfaktorer påverkar sambandet mellan Instagramanvändning och upplevd kroppsbild bland svenska män (18-34 år)?", och för att göra detta genomfördes en kvantitativ studie där deltagarna (N=52) vick besvara några validerade frågeformulär med avseende på användning av Instagram, kroppsbild och SES. Dessa samband undersöktes med hjälp av linjär regression. Inga signifikanta resultat hittades. Vissa begränsningar bör tas upp i framtida forskning om detta ämne.

Rädsla för brott är ett samhällsproblem som påverkar stora delar av befolkningen och ärdärför ett centralt ämne i den kriminalpolitiska sfären. Därför är det av intresse att studerafaktorer som är associerade med rädslan där en tolkning av Sampson, Raudenbush och Earls(1997) teori om kollektiv förmåga kan tänkas vara relevant. Den här kvantitativa studien baseras på data från Stockholms stads Trygghetsmätning somgenomfördes åren 2020 och 2023 i syfte att undersöka om det finns ett negativt sambandmellan kollektiv förmåga och självrapporterad rädsla för brott samt om det sambandetkvarstår med kontroll för demografiska och socioekonomiska faktorer. Resultatet analyserasutifrån teorin om kollektiv förmåga som rör hur social sammanhållning mellan invånare ochinformell social kontroll i ett bostadsområde kan påverka förekomsten av brottslighet. I denhär studien appliceras teorin utifrån tolkningen om att samma sociala mekanismer även har endämpande verkan på invånares rädsla för brott som begås i deras bostadsområde. Dataanalyseras i Statistical Product and Service Solutions (SPSS) med multipel regressionsanalys(eng. Ordinary Least Squares, förk. OLS). Resultatet visar att det finns ett statistiskt signifikant negativt icke-linjärt samband mellankollektiv förmåga och rädsla för brott som kvarstår med kontroll för demografiska ochsocioekonomiska bakgrundsfaktorer. Graden av rädsla för brott planas ut vid en medelnivå avkollektiv förmåga, vilket innebär att skillnaderna i rädsla för brott blev färre. Det innebär attden här studien påvisar ett empiriskt stöd för att en högre grad av kollektiv förmågasamvarierar med en lägre nivå av rädsla för brott. Sambandet är dock något svagt, vilket tyderpå att det finns andra mekanismer utöver kollektiv förmåga som också har betydelse för rädslaför brott. Slutligen diskuteras studiens implikationer, idéer kring potentiella åtgärder för attöka kollektiv förmåga i bostadsområden, studiens styrkor och svagheter samt förslag påframtida forskning.

Alkohol är en källa till glädje men är också orsaken till många människors lidande och död. Värst drabbade är de som redan är missgynnade i samhället och den världsdel där alkohol konsumeras som mest är Europa. Alkoholen är integrerad i det sociala livet människor emellan och är något som är förknippat med mat och fest. Människor påverkas av de sociala nätverk som de befinner sig i, där vanor överförs och anammas. Därför är det viktigt i studiet av alkoholvanor att inkludera indikatorer på sociala faktorer. Syftet med studien var att undersöka alkoholvanor i relation till socioekonomisk status och kön. Tidigare forskning om alkoholvanor i Europa bildar en bas för en ökad förståelse för hur alkohol konsumeras i de olika regionerna och länderna. Trots skillnader mellan länder avseende alkoholkonsumtion så finns det fortfarande landspecifika mönster som denna studie ämnar undersöka. Dessa mönster omfattar frekvens, intensivkonsumtion och riskfyllt drickande. Datamaterialet som använts är från omgång 7 av European Social Survey, ESS, år 2014. Data för studien omfattar 37 623 respondenter från 20 europeiska länder. För att mäta socioekonomisk status användes utbildningsnivå och föräldrars utbildningsnivå. Alkoholvanor mättes med frekvens, intensivkonsumtion och riskfyllt drickande genom AUDIT-C. För att analysera samband mellan socioekonomisk status och alkoholvanor användes bivariat analys samt linjära regressionsanalyser. Resultaten visar att lågutbildade dels konsumerar alkohol mest frekvent och intensivkonsumerar i större utsträckning än högutbildade och att män i högre grad än kvinnor har riskfyllda alkoholvanor. Alkoholvanorna skiljde sig mellan olika europeiska regioner, vilket stöds av resultat från tidigare forskning. Sammanfattningsvis visar studien att sociala faktorer har betydelse för alkoholvanor och är något som bör beaktas i framtida forskning. Studien visar även att det fortfarande finns regionala skillnader i Europa gällande alkoholvanor.

<p>Sammanfattning</p><p>SYFTE: I studien används Aaron Antonovskys begrepp <em>känsla av sammanhang</em> (KASAM). Känslan av sammanhang beror på hur väl en individ känner att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. En stark KASAM innebär bra förutsättningar för att klara de svårigheter en individ kan utsättas för i livet.</p><p>      Syftet är att undersöka elevers känsla av sammanhang (KASAM) och analysera skillnader i KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden samt ta reda på vad eleverna tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet.</p><p>      De frågor som ställdes var: Hur skattar elever sitt KASAM? Vilka faktorer anser eleverna är viktigast för att de ska må bra och trivas med livet? Hur skiljer sig KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden i Stockholm? Hur värdesätter eleverna i de olika socioekonomiska områdena de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan områdena? Hur skiljer sig KASAM mellan flickor och pojkar? Hur värdesätter pojkar respektive flickor de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan könen?</p><p> METOD: I studien deltog 467 elever i skolår 8 och 9 från fem olika skolor med hög respektive låg socioekonomisk status. Eleverna fick besvara en enkät som dels innehöll den förkortade versionen av KASAM-enkäten, KASAM-13, dels några frågor om vad de tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet. KASAM-13 värdesätts sedan där lägsta värdet är 13 och högsta värdet 91. Statistikprogrammet SPSS användes för att bearbeta data.</p><p> RESULTAT: Medelvärdet för KASAM i hela gruppen var 59,46. Trivas i familjen och att ha vänner att umgås med var de faktorer som eleverna värdesatte högst. Att ha bra kontakt med föräldrarna var den enda oberoende faktorn som korrelerade med KASAM. Det skiljde sig inte mellan eleverna i de olika socioekonomiska områdena vad gäller KASAM. Eleverna från de låga socioekonomiska områdena värdesatte faktorerna bra ekonomi i familjen och att ha tid för sig själv högre. Pojkarna hade en starkare KASAM än flickorna. Pojkar värdesatte faktorerna att ha pojkvän/flickvän samt att vara fysiskt aktiv högre, medan flickorna värdesatte att ha en annan vuxen att tala med högre.</p><p> SLUTSATS: Socioekonomin har ingen betydelse för KASAM. Det som har störst betydelse är sociala relationer, framförallt familjen. Det är viktigt att ha det i åtanke i skolan. Är kontakten och samarbetet mellan skolan och hemmet goda så ökar elevens förutsättningar för att tillvaron ska kännas begriplig, hanterbar och meningsfull.</p>

Sammanfattning SYFTE: I studien används Aaron Antonovskys begrepp känsla av sammanhang (KASAM). Känslan av sammanhang beror på hur väl en individ känner att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. En stark KASAM innebär bra förutsättningar för att klara de svårigheter en individ kan utsättas för i livet.       Syftet är att undersöka elevers känsla av sammanhang (KASAM) och analysera skillnader i KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden samt ta reda på vad eleverna tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet.       De frågor som ställdes var: Hur skattar elever sitt KASAM? Vilka faktorer anser eleverna är viktigast för att de ska må bra och trivas med livet? Hur skiljer sig KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden i Stockholm? Hur värdesätter eleverna i de olika socioekonomiska områdena de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan områdena? Hur skiljer sig KASAM mellan flickor och pojkar? Hur värdesätter pojkar respektive flickor de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan könen?  METOD: I studien deltog 467 elever i skolår 8 och 9 från fem olika skolor med hög respektive låg socioekonomisk status. Eleverna fick besvara en enkät som dels innehöll den förkortade versionen av KASAM-enkäten, KASAM-13, dels några frågor om vad de tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet. KASAM-13 värdesätts sedan där lägsta värdet är 13 och högsta värdet 91. Statistikprogrammet SPSS användes för att bearbeta data.  RESULTAT: Medelvärdet för KASAM i hela gruppen var 59,46. Trivas i familjen och att ha vänner att umgås med var de faktorer som eleverna värdesatte högst. Att ha bra kontakt med föräldrarna var den enda oberoende faktorn som korrelerade med KASAM. Det skiljde sig inte mellan eleverna i de olika socioekonomiska områdena vad gäller KASAM. Eleverna från de låga socioekonomiska områdena värdesatte faktorerna bra ekonomi i familjen och att ha tid för sig själv högre. Pojkarna hade en starkare KASAM än flickorna. Pojkar värdesatte faktorerna att ha pojkvän/flickvän samt att vara fysiskt aktiv högre, medan flickorna värdesatte att ha en annan vuxen att tala med högre.  SLUTSATS: Socioekonomin har ingen betydelse för KASAM. Det som har störst betydelse är sociala relationer, framförallt familjen. Det är viktigt att ha det i åtanke i skolan. Är kontakten och samarbetet mellan skolan och hemmet goda så ökar elevens förutsättningar för att tillvaron ska kännas begriplig, hanterbar och meningsfull.