No description available.

Uppsatsen ”Jude eller same, i religionsundervisningen, då får ni inte vara med?!” utgår från de nationella minoriteterna i Sverige och hur de framställs i läroböckerna för eleverna som läser religionskunskap A på gymnasiet. Uppsatsen är gjord med en jämförande litteraturstudie bland fem religionskunskapsböcker för gymnasiet. Med Anthony Giddens teori om minoriteter och etniciteter kommer att tolka hur läroböckerna framställer minoritetsreligionerna. Problemformuleringen grundar sig i hur läroböckerna framställer Sveriges minoriteters religioner med inriktning på samernas religion och judendomen. I uppsatsen har jag kommit fram till att det inte förekommer någon information om de undersökta nationella minoriteternas religioner, då med inriktning på minoritetsreligioner. Det är viktigt att belysa att det finns mycket information om judendomen, men informationen är inte kopplad till judendomen som religion till ett minoritetsfolk i Sverige.

Förr hade religionen, i form av ”kyrkan mitt i byn” en given funktion i det svenska samhället. Kyrkan både organiserande och deltog i diskussioner om samhällets utveckling, ungdomens fostran, vård av äldre och sjuka och upprätthållandet av lag och ordning. Men med tiden när samhället sekulariserades fick religionen en helt annan plats och betydelse. Sverige är idag ett sekulariserat land och vi lever i en sekulariserad tid. Med begreppet sekularisering menas vanligtvis att kristen tro i moderniseringsprocessens spår fått allt mindre utrymme i samhället. Sekulariseringen består i att kristendomen som det västerländska samhällets dominerande världsförklaring och värderingsgrund stegvis går tillbaka och ersätts av en naturvetenskaplig världsbild där var och en i samhället lämnas åt sig själv för att bilda sin egen individualiserade världsbild. Processen börjar under renässansen, förstärks från och med upplysningstiden och slår igenom på bred front under 1900-talet. Sånt som de religiösa institutionerna haft makt att besluta om och haft stort inflytande över har i och med utvecklingen förts över till sekulära institutioner.  Mycket ändrades i samhället, t ex ersattes de kyrkliga samfunden av kommuner, tvånget att besöka kyrkans gudstjänster avskaffades. I och med religionsfrihetslagen 1951 blev det även tillåtet att lämna Svenska kyrkan utan att bli medlem i något annat samfund, dessutom avskaffades kristendomsundervisningen m.m. Lagarna gav alltså en spegelbild av sekulariseringen som skedde. Idag är det därför enbart tio till femton procent av Sveriges invånare som bekänner sig som kristna och endast var tjugonde svensk som regelbundet besöker kristna gudstjänster. För många svenskar spelar varken kyrkans lära eller moral någon större roll och sekulariseringen har lett till att religionen blivit en privatsak. Undersökningar som gjorts under de senaste årtiondena ger en tydlig bild av Sverige som ett av de mest sekulariserade länderna i västvärlden. Även undersökningen som jag gjorde bland gymnasielever i Gävle gav en bild av att majoriteten av ungdomarna som deltog i undersökningen var icke-religiösa med varken kunskap om eller intresse för kristendom. Sekulariseringen har medfört en frihet för människor att själva välja bland livsåskådningar och att välja bort riter och religiösa traditioner. Men förlusten av religionen har skapat ett tomrum och längtan efter en djupare tolkning av tillvaron därför att det naturvetenskapligt baserade tänkandet tyvärr inte har kunnat tillgodose människors behov av att reflektera kring vad det finns för mening med tillvaron.

Syftet med denna C-uppsats är (1) att finna en teoretisk modell kring begreppet sekt och (2) att utifrån denna modell undersöka vilka sektliknande drag Amish uppvisar i ett avgränsat material.

Abstract The purpose with this essay is to present a picture of the changes in religious education in Sweden, and to make comparisons between Denmark’s and the USA’s model about teaching in religion. I have consequently described the historical development, with the beginning of the establishement of the public school, inte the year of 1842. 1919, a new document about the religious education was released, wich result in some major changes. This was in a time were the debate about religion and the Lutheran State Church of Sweden authority was an issue. The result was, among others, the abolition of the catechism as an educational material and the teaching of religion was given a considerable reduced amount of hours and the teaching was now supposed to be non-confessional. Then, in the 1960:s even more changes was about, and the teaching of religion was now supposed to share the teacher and the hours with three other subjects. This was in a time when christianity and religion over all had come in to question. Objectivity was the leading word in this new curriculum. In the USA there is no curriculum for teaching religion in the public school, a desicion characterized with the ideology of the religious neutral state. In Denmark there is religious teaching, with a strong emphasis on christianity.

Utbildningsdepartementet la år 2000 fram ett förslag om ett nytt kärnämne i den svenska gymnasieskolan. I detta ämne ska religion, samhälle och delvis historia ingå. Skulle detta förslag gå igenom så skulle det påverka både elever och lärare. Hur skulle det påverka ämnet religion? I dagens kursplan för religion belyser man vikten av etik och moral, förståelse och respekt för andra människor. Hur ser man på ämnet religion och dess undervisning? Får man med allt från kursplanen? Hur skulle det nya ämnet påverka ämnet religion? Vad anser elever och lärare på en gymnasieskola i Mellansverige? Stämmer deras åsikter överens med vad artiklarna säger som tar upp förslaget? Majoriteten är emot förslaget. De är nöjda med dagens undervisning i religion och den etik som undervisningen tillför. Det finns andra sätt att uppnå de mål som kommittén lagt fram.

This dissertation examines religion’s satirical portrayal in The Simpsons. Building upon a sociological theory of humour developed from Peter Berger’s sociological theories of knowledge, religion, and humour, it assesses how The Simpsons criticizes America’s major religious traditions and their social roles. Arguing that the program presents a spectrum of acceptable religious practice, this dissertation demonstrates how The Simpsons constructs its arguments by selectively interpreting each tradition through its most recognizable characteristics and the common sentiments through which those characteristics are interpreted. These “ignorant familiarities” are used as a basis for understanding what Americans presumably know about religion, what is deemed acceptable “religious behaviour” in the public sphere, and what the consequences are for those religions that The Simpsons caricatures.

<p>In three distinct but related chapters, this dissertation explores the causes and consequences of an important trend in American religion -- the concentration of people into very large churches. I undertake a systematic examination of historical materials to excavate the origins of the modern Protestant megachurch and find its genesis lies in the beginnings of the Reformation, not in the late twentieth century as commonly argued. I then turn to study the consequences of this shift, using data from the combined National Congregations Study and U.S. General Social Survey. I uncover a significant negative relationship between congregation size and the probability of attendance. These results provide convincing evidence in support of the theory that social interaction and group cohesion lies at the heart of the size-participation relationship. Finally, I use zero-inflated regression models to examine the relationship between size and the socio-economic status composition of the church. My analyses reveal a negative relationship between size and low household income. Larger congregations contain a larger proportion of regular adult participants living in high income households and possessing college degrees, and a smaller proportion of people living in low income households. In congregations located in relatively poor census tracts, the relationship between high socio-economic status (SES) and congregation size remains significant. This research offers important correctives that help situate megachurches in the United States in their proper context. It provides important insights into how the shift of churchgoers into large congregations may concentrate power in these organizations and reduce overall rates of attendance.</p> / Dissertation

Prior to Germany’s emergence as an imperial power in 1884, scholarly knowledge of the Orient was only deemed useful to a handful of academics, largely in part because oriental scholarship’s primary emphasis was the study of classical languages and ancient manuscripts. German colonialism, on the other hand, required the creation of a new body of oriental knowledge, one that was firmly rooted in the contemporary world instead of antiquity. In 1907, Carl Heinrich Becker published Christianity and Islam, one of the first pieces of scholarship to examine the modern Orient with a modern methodology. In particular, it was Becker’s adoption of the sociology of religion, a concept pioneered by Max Weber and Émile Durkheim, which allowed him to interpret the modern Orient in a way not previously possible under the philological tradition that defined oriental studies for previous generations of scholars.

This thesis analyzes the media debates generated by the election of Omar Mustafa to the board of the social democratic party, and the appointment of the conservative Minister of Labour, Elisabeth Svantesson. More specifically, the aim is to analyze newspaper material through a discourse analyze, to see if and how religious affiliation effects the possibilities to act as a political representative. Theories of othering and intersectionality serve as theoretical points of departure. Further, chains of equivalence from Laclau and Mouffe’s discourse theory are used to study how categories as “us” and “the other” are constructed in the material, and how these processes of categorization relate to the intersection of religion, gender and ethnicity. This study concludes that the discourse affects the possibilities to be categorized as a part of an “us” or “the other” and, according to this categorization, to act as political representatives. Related to the studied media debates, this result can be seen as a part of the explanation of the development in the specific cases; Mustafa is leaving all of his political assignments, while Svantesson remains as Minister of Labour.