Extensive literature in the social and medical sciences link religiosity to positive health outcomes. Conversely it is often assumed that secularity carries negative consequences for health; however, recent research outlining different types of secular individuals complicates this assumption. Using a national sample of American adults, we compare physical and mental health outcomes for atheists, agnostics, religiously nonaffiliated theists, and theistic members of organized religious traditions. Results indicate better physical health outcomes for atheists compared to other secular individuals and members of some religious traditions. Atheists also reported significantly lower levels of psychiatric symptoms (anxiety, paranoia, obsession, and compulsion) compared to both other seculars and members of most religious traditions. In contrast, physical and mental health were significantly worse for nonaffiliated theists compared to other seculars and religious affiliates on most outcomes. These findings highlight the necessity of distinguishing among different types of secular individuals in future research on health.

<p>Syftet med detta arbete är att belysa neopaganers religiositet i en relevant samhällskontext där religion blivit något personligt och nästintill tabubelagt. Med en fenomenologisk forskningsansats har fem neopaganers upplevelser studerats ifråga om hur de i dagens Sverige skapar och upprätthåller sina religiösa identiteter. I ljuset av Geertzs resonemang om religion som ett kulturellt system av meningsfulla symboler har jag beskrivit neopaganernas livsvärldar och med hjälp av Jenkins teori kring social identitet som förklaringsmodell har jag analyserat skapandet och upprätthållandet av informanternas religiösa identiteter. </p><p>Slutligen har det framkommit att neopaganer endast har möjlighet att skapa och upprätthålla religiösa identiteter i och genom sin kollektiva neopaganska identitet då det i dagens samhälle ges ett större erkännande till organiserade grupper än till individer. De skapar och upprätthåller sina neopaganska identiteter genom att umgås med likasinnade och skapa identitetsprospekt utifrån vilken publik de vänder sig till. Dessa prospekt har visat sig i hög grad variera och kan ibland innebära att den religiösa identiteten knappast ens skymtas men också att identiteten ibland klart och tydligt markeras med diverse symboler, alla utmärkande neopaganska. Det är publikens förförståelse kring neopaganism som avgör vilken typ av identitetsprospekt som presenteras och detta har fått som konsekvens att neopaganerna blivit relativt anonyma i det offentliga då allmänheten saknar god förförståelse.</p>

<p>Abstract</p><p>The purpose with this essay is to present a picture of the changes in religious education in Sweden, and to make comparisons between Denmark’s and the USA’s model about teaching in religion. I have consequently described the historical development, with the beginning of the establishement of the public school, inte the year of 1842. 1919, a new document about the religious education was released, wich result in some major changes. This was in a time were the debate about religion and the Lutheran State Church of Sweden authority was an issue. The result was, among others, the abolition of the catechism as an educational material and the teaching of religion was given a considerable reduced amount of hours and the teaching was now supposed to be non-confessional. Then, in the 1960:s even more changes was about, and the teaching of religion was now supposed to share the teacher and the hours with three other subjects. This was in a time when christianity and religion over all had come in to question. Objectivity was the leading word in this new curriculum.</p><p>In the USA there is no curriculum for teaching religion in the public school, a desicion characterized with the ideology of the religious neutral state. In Denmark there is religious teaching, with a strong emphasis on christianity.</p>

<p>Syftet med denna C-uppsats är (1) att finna en teoretisk modell kring begreppet sekt och (2) att utifrån denna modell undersöka vilka sektliknande drag Amish uppvisar i ett avgränsat material.</p>

<p>Utbildningsdepartementet la år 2000 fram ett förslag om ett nytt kärnämne i den svenska gymnasieskolan. I detta ämne ska religion, samhälle och delvis historia ingå. Skulle detta förslag gå igenom så skulle det påverka både elever och lärare. Hur skulle det påverka ämnet religion? I dagens kursplan för religion belyser man vikten av etik och moral, förståelse och respekt för andra människor. Hur ser man på ämnet religion och dess undervisning? Får man med allt från kursplanen? Hur skulle det nya ämnet påverka ämnet religion? Vad anser elever och lärare på en gymnasieskola i Mellansverige? Stämmer deras åsikter överens med vad artiklarna säger som tar upp förslaget? Majoriteten är emot förslaget. De är nöjda med dagens undervisning i religion och den etik som undervisningen tillför. Det finns andra sätt att uppnå de mål som kommittén lagt fram.</p>

<p>Förr hade religionen, i form av ”kyrkan mitt i byn” en given funktion i det svenska samhället. Kyrkan både organiserande och deltog i diskussioner om samhällets utveckling, ungdomens fostran, vård av äldre och sjuka och upprätthållandet av lag och ordning. Men med tiden när samhället sekulariserades fick religionen en helt annan plats och betydelse.</p><p>Sverige är idag ett sekulariserat land och vi lever i en sekulariserad tid. Med begreppet sekularisering menas vanligtvis att kristen tro i moderniseringsprocessens spår fått allt mindre utrymme i samhället. <strong>Sekulariseringen</strong> består i att kristendomen som det västerländska samhällets dominerande världsförklaring och värderingsgrund stegvis går tillbaka och ersätts av en naturvetenskaplig världsbild där var och en i samhället lämnas åt sig själv för att bilda sin egen individualiserade världsbild. Processen börjar under renässansen, förstärks från och med upplysningstiden och slår igenom på bred front under 1900-talet.</p><p>Sånt som de religiösa institutionerna haft makt att besluta om och haft stort inflytande över har i och med utvecklingen förts över till sekulära institutioner.  Mycket ändrades i samhället, t ex ersattes de kyrkliga samfunden av kommuner, tvånget att besöka kyrkans gudstjänster avskaffades. I och med religionsfrihetslagen 1951 blev det även tillåtet att lämna Svenska kyrkan utan att bli medlem i något annat samfund, dessutom avskaffades kristendomsundervisningen m.m. Lagarna gav alltså en spegelbild av sekulariseringen som skedde. Idag är det därför enbart tio till femton procent av Sveriges invånare som bekänner sig som kristna och endast var tjugonde svensk som regelbundet besöker kristna gudstjänster. För många svenskar spelar varken kyrkans lära eller moral någon större roll och sekulariseringen har lett till att religionen blivit en privatsak.</p><p>Undersökningar som gjorts under de senaste årtiondena ger en tydlig bild av Sverige som ett av de mest sekulariserade länderna i västvärlden. Även undersökningen som jag gjorde bland gymnasielever i Gävle gav en bild av att majoriteten av ungdomarna som deltog i undersökningen var icke-religiösa med varken kunskap om eller intresse för kristendom. Sekulariseringen har medfört en frihet för människor att själva välja bland livsåskådningar och att välja bort riter och religiösa traditioner. Men förlusten av religionen har skapat ett tomrum och längtan efter en djupare tolkning av tillvaron därför att det naturvetenskapligt baserade tänkandet tyvärr inte har kunnat tillgodose människors behov av att reflektera kring vad det finns för mening med tillvaron.</p>

<p>The purpose of the thesis is firstly to assess the Church of Sweden in the light of current quality theories and systematic improvement methods, and secondly to develop methods and models for quality improvement work (using a systematic approach) within the Church of Sweden focusing on parish funeral activities. The thesis takes as its starting point the specific conditions of the church environment and a general, Christian and humansitic value orientation. Another starting point is the concept of processes and relations, and of a caring approach among parish co-workers. Improvements in processes and relationships were related (without financial analysis) to the cost of a lack of quality.The descriptive term quality improvement work includes both quality improvement and the areas of leadership, collaboration and organization. The empirical study was carried out in Täby Parish during the years 1997-2002 as a case study with an interactive approach. The staff and management of the parish were interviewed, as were 14 members of immediate family. A dialogue with undertakers was also maintained. It was a cyclical process with analysis/evaluation followed by strategic planning and action, and with critical reflection as a constant element. The researcher's role was shaped into a psychodynamic, learning approach. A number of factors were identified that form (1) a common basis (valid for all staff members) and (2) a specific parish quality improvement work in the area of funerals. It is when problems are tackled and suggestions for improvement are implemented, that quality improves, the church envitonment benefits, and the costs associated with a lack of quality are addressed. With the title of this thesis, Care and Human Dignity, the view is summarized that the Human Being is complex, and that dignity belongs to the Human Being's creative and lighter sides, that are expressed through care for others.</p>

This project explores the relationship of Pentecostal churches in the U.S. to social ministry. Taken from the results of multivariate logistic regression and likelihood ratio tests utilizing the National Congregations Study , a nationally representative sample of US congregations, I found that Pentecostal congregations are statistically less likely to participate in social ministry than non-Pentecostal Christian congregations. Through chi-square analyses, I also found Pentecostal churches to be less likely than non-Pentecostal Conservative congregations to participate in social ministry. Through a series of interviews and observations of five Pentecostal Assemblies of God churches in the Atlanta, Georgia metropolitan area, assessments were made on Pentecostal identity and Pentecostal perceived involvement in the community of Atlanta. Recommendations for further research are provided.

Syftet med detta arbete är att belysa neopaganers religiositet i en relevant samhällskontext där religion blivit något personligt och nästintill tabubelagt. Med en fenomenologisk forskningsansats har fem neopaganers upplevelser studerats ifråga om hur de i dagens Sverige skapar och upprätthåller sina religiösa identiteter. I ljuset av Geertzs resonemang om religion som ett kulturellt system av meningsfulla symboler har jag beskrivit neopaganernas livsvärldar och med hjälp av Jenkins teori kring social identitet som förklaringsmodell har jag analyserat skapandet och upprätthållandet av informanternas religiösa identiteter. Slutligen har det framkommit att neopaganer endast har möjlighet att skapa och upprätthålla religiösa identiteter i och genom sin kollektiva neopaganska identitet då det i dagens samhälle ges ett större erkännande till organiserade grupper än till individer. De skapar och upprätthåller sina neopaganska identiteter genom att umgås med likasinnade och skapa identitetsprospekt utifrån vilken publik de vänder sig till. Dessa prospekt har visat sig i hög grad variera och kan ibland innebära att den religiösa identiteten knappast ens skymtas men också att identiteten ibland klart och tydligt markeras med diverse symboler, alla utmärkande neopaganska. Det är publikens förförståelse kring neopaganism som avgör vilken typ av identitetsprospekt som presenteras och detta har fått som konsekvens att neopaganerna blivit relativt anonyma i det offentliga då allmänheten saknar god förförståelse.

This dissertation examines religion’s satirical portrayal in The Simpsons. Building upon a sociological theory of humour developed from Peter Berger’s sociological theories of knowledge, religion, and humour, it assesses how The Simpsons criticizes America’s major religious traditions and their social roles. Arguing that the program presents a spectrum of acceptable religious practice, this dissertation demonstrates how The Simpsons constructs its arguments by selectively interpreting each tradition through its most recognizable characteristics and the common sentiments through which those characteristics are interpreted. These “ignorant familiarities” are used as a basis for understanding what Americans presumably know about religion, what is deemed acceptable “religious behaviour” in the public sphere, and what the consequences are for those religions that The Simpsons caricatures.