Detta arbete handlar om hur fritidspedagoger möter barn i sorg, vilken plats samtal om döden har i fritidshemmet samt i vilka sammanhang samtal om döden uppstår. Vidare undersöker jag om Astrid Lindgrens Bok ”Bröderna Lejonhjärta” kan vara användbar som redskap för att stötta barn som sörjer och i samtal med barn om döden.Genom intervju har jag undersökt tre pedagogers syn på att prata med barn om döden och hur de möter barn i sorg.Intervjufrågorna har jag arbetat fram genom en textanalys av Bröderna Lejonhjärta.

Barn vars föräldrar nyligen genomgått en separation upplever ökade känslor av oro, sorg och ilska, vilka kan vara dolda för omgivande personer (Størksen et al. 2011). Vid stöd och vägledning från vuxna har skilsmässobarn dock en stor kapacitet att återhämta sig (Dyregrov & Yule, 2008). Med detta som bakgrund var syftet för min studie att belysa pedagogers syn på förskolans roll i förhållande till barn i skilsmässosorg.Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie i vilken sju förskolepedagoger medverkat. Semistrukturerade intervjuer användes som metod i materialinsamlingen. I analysen har antagits en anknytningsteoretisk ansats.Den aktuella studien indikerar en splittring i pedagogers syn på barn i skilsmässosorg och de sätt på vilka man arbetar med dessa. Barnomsorgens kvalitet avseende stöd för skilsmässobarn riskerar därför att variera märkbart förskolor emellan. Vidare visar undersökningen att förskolan genom rutiner och nära relationer kan fungera som en trygg punkt i tillvaron för barn vars föräldrar genomgår en skilsmässa.

Den här uppsatsen bygger på en kvalitativ textanalys av Moni Nilssons bok Så mycket kärlek kan inte dö. Syftet är att analysera hur sorg porträtteras i boken. Men även att diskutera hur man som lärare kan använda skönlitteratur i undervisningen för att främja sorgebearbetning. Syftet grundar sig i att jag under min utbildning saknat metoder kring hur man kan arbeta med värdegrundsfrågor i klassrummet. Det är också något jag insett genom min studie att lärare tycker är svårt. Ett av målen är att bidra med kunskap till kommande och redan arbetande lärare, samt att ge förlag på en metod som kan användas i arbetet med sorg och värdegrund i stort.Resultatet visar att Så mycket kärlek kan inte dö porträtterar sorg på flera olika sätt. Samt att sorgen kan omsluta mer än att en närstående dör, till exempel förlust av nära vänner och fritidsintressen man tidigare älskat. Resultatet visar att sorg kan te sig på olika sätt, genom tårar, ilska, ensamhet men också hopp. Uppsatsen landar i litteratursamtal och läslogg som goda metoder för att arbeta med sorg i klassrummet.

Döden påverkar alla någon gång under deras livstid, men många sörjande upplever en brist på stöd från andra människor. Många drar sig därför mot datorspel. Det har gjorts studier om att spel kan stötta sörjande och att de kan hjälpa med bearbetningsarbetet av sorgen. Resultatet av denna rapport är några riktlinjer som spelutvecklare ska kunna ta hjälp av för att skapa spel som stöttar sörjande på ett så bra sätt som möjligt. För att göra detta har tidigare studier studerats, och en metod som användes för att analysera spelet Spiritfarer i en av studierna har modifierats och applicerats på spelet Bear’s Restaurant. Resultatet från studierna har också använts vid skapandet av riktlinjerna för att ha en djupare förståelse av vilka mekaniker som stöttar mest.

Bakgrund: Suicid är ett folkhälsoproblem och i Sverige suiciderar cirka 1400 människor varje år. Sorgen efter en närståendes suicid leder till en kris och ett lidande för de anhöriga. Sjuksköterskans roll i den vårdande relationen blir att bekräfta dessa känslor och upplevelser hos den anhöriga. Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser om hur lidandet kan lindras i sorgen efter en närståendes suicid. Metod: Studien är en kvalitativ analys av berättelser där tre självbiografier, tre antologier samt en rapport analyserades utifrån ett omvårdnadsperspektiv. Resultat: Resultatet visade tre kategorier med utgångspunkt från att lindra de anhörigas lidande. Att ta avsked av den döde visade sig vara viktigt i sorgeprocessen men att ändå vara lyhörd för individens val var viktigt. De anhöriga upplevde en unik känsla i sorgen efter en närståendes suicid och hade ett stort behov av att bli bekräftade i detta från omgivningen. Till sist hade de anhöriga skiftande behov av stöd i att leva vidare som kunde innefatta både läkemedelsbehandling, samtalsstöd och hjälp i det vardagliga. Slutsats: Genom resultatet kan studien belysa sjuksköterskans roll i den vårdande relationen som är att se och bekräfta de anhöriga som unika individer och fungera som koordinator gentemot den anhöriga med övriga hälso- och sjukvården. / Background: Suicide is a public health problem and each year about 1,400 people commit suicide in Sweden. The grief after a loved one's suicide leads to a crisis and suffering of the survivors. The nurse's role in the caring relationship is to confirm the survivor’s feelings and experiences. Purpose: Describe suicide survivors’ experiences of how suffering can be alleviated after a loved one's suicide. Method: The study is a qualitative analysis of three autobiographies, three anthologies and a report, which were analyzed from a nursing perspective. Results: The result showed that saying goodbye to the deceased was important in the grieving process but also sensitivity to each survivor’s choice was paramount. Survivors experienced a unique feeling of grief after a loved one’s suicide and had a great need to be confirmed in this. Finally, the survivors had varying needs of support in order to continue living, which could include medical treatment, counseling or assistance in the everyday life. Conclusion: The results highlight the nurse's role in the caring relationship where acknowledging the survivors as unique individuals and coordinating their needs where among the nurse’s main tasks.

Death in textbooks: teaching materials analysis for grades 7-9. [Döden i läroböcker: läromedelsanalys för åk 7-9] My purpose is to examine how death is described in the students' textbooks in religious studies. I want to pass on knowledge of what the textbooks concern about death and grief. I will conduct a qualitative text analysis, because it suits well when you want to examine textbooks. The ideas of a secular society might be a reason why questions of life are hidden. They also influence how people act towards each other, especially when someone is under grief and loss. What I expect is that the textbooks used in schools today are lacking information about death and grief. The actual results show that parts of my expectations were correct. Large differences also emerged when looking at the textbooks issued to the current curriculum in comparison to the old textbooks that is still in use at school's teaching today.

Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen om betydelsen av att som äldre bearbeta sin sorg i grupp efter att ha mist en livskamrat. Detta har uppnåtts genom att ta del av erfarenheter från före detta deltagare i Svenska kyrkans sorgegrupper. Som forskningsdesign har en kvalitativ deskriptiv ansats valts, denna omfattades av semistrukturerade intervjuer med sju personer, två män och fem kvinnor i åldrarna 67 till 81 år. Materialet har sedan analyserats genom meningskategorisering med tematisering som följd. Resultatet visar att det mest betydande med att bearbeta sin sorg i grupp har varit gemenskapen som innefattar möjligheten att få träffa, samtala och bekräftas av personer i samma situation. Det talas även om att en ömsesidig hjälp har uppstått i gruppen där deltagarna beskriver hur de själva bidragit genom att lyssna och dela med sig. Resultatet visar även att sorgen är unik för varje person. Hur sorgen hanteras beror till stor del på hur man är som person och hur ens sociala nätverk ser ut. Resultatet visar också att professionellt stöd i form av exempelvis de gruppledare som förekommer i studien eller kuratorskontakt endast fungerar som ett teoretiskt komplement och kan inte jämföras med den förståelse som gruppdeltagarna har genom att dela samma livserfarenhet. Studien belyser är att det inte finns något sätt att helt förbereda sig inför dödsfallet av en nära anhörig, men att möjligheten till sorgestöd när det otänkbara inträffat är en viktig del för att ta sig ur den svåraste perioden därefter.

Manipulation är ett gemensamt drag i sekteristiska rörelser som vill ta bort jag-identiteten och ersätta den med något annat. Syftet med studien var att belysa vilka reaktioner anhöriga får då en nära familjemedlem är med i ett religiöst sekteristiskt sammanhang. Metoden är kvalitativ med interaktiv induktion. Öppna, icke standardiserade intervjuer som följt en temaguide gjordes utifrån ett snöbollsurval som sedan analyserades på gruppnivå efter de riktlinjer Grounded Theory har. Metoden är vald därför att det finns litet forskning på området och är särskilt lämplig när sociala processer ska undersökas. Åtta intervjuer genomfördes, fem män och tre kvinnor. Dessa personer har eller har haft sina barn, barnbarn, make/maka, föräldrar eller syskon i olika religiösa sekteristiska sammanhang. De religiösa sammanhang som avses är Knutby, Livets Ord, Jehovas Vittnen och Plymouthbröderna. Resultatet visade att man förlorade en nära familjemedlem i ett religiöst sekteristiskt sammanhang och att detta är en stor förlust. Det är en komplex och kaotisk situation för de anhöriga som innebär sorg som tar sig uttryck i ilska, förtvivlan, rädsla, hopplöshet, skuld, skam, avståndstagande från religionen. De anhöriga strävar efter att hantera konsekvenserna där mer eller mindre medvetna strategier används för att överleva. De egna psykiska resurserna och meningsfullhet i livet är avgörande komponenter för hur de kommer att må.

Bakgrund: Sjuksköterskan är den person som är närmast patienten, och är den som oftast är med när en patient avlider. De anhöriga som lämnas kvar drabbas alltid av förlusten efter en död, och det är sjuksköterskans ansvar att sköta omvårdnaden av dessa anhöriga. I Sverige dör årligen cirka 90 000 personer, varav 11600 räknas som plötsliga dödsfall. När döden kommer plötsligt orsakar den ett enormt trauma som riskerar att inverka negativt på de efterlevandes hälsa, om de inte får rätt omhändertagande. Syfte: Syftet med studien var att identifiera och beskriva sjuksköterskans bemötande av anhöriga som förlorat en familjemedlem i plötslig död. Design: Allmän litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt. Metod: Litteratur söktes i databaserna CINAHL, PubMed, PsychINFO, Scopus, Eric och Swemed+. Under sökningen användes svenska Mesh-termer, booleska söktermer, fri sökning och thesaurus-sökning. 16 artiklar kvalitetsgranskades, varav 13 artiklar gick vidare för analys. Av dessa var 12 av kvalitativ art, och en av kvantitativ. Resultat: Bemötandet av anhöriga innefattar många områden. Följande huvudkategorier identifierades: Egenvård, att skapa en relation, att ge utrymme, att delge, att vara professionell, samt att lämna situationen. Konklusion: Då en patient har avlidit är det viktigt att sjuksköterskan är kompetent att ta hand om de sörjande anhöriga. Sjuksköterskan behöver vara relationsfokuserad i sitt bemötande av dessa, för att kunna se deras behov och ge dem rätt omvårdnad. De anhöriga är i akut behov av information för att skapa sig en förståelse och acceptans för det plötsliga dödsfallet.

Validerat; 20101217 (root)